9789140660145

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

– perspektiv och genomförande

Du får också handledning i hur samtal som arbetsmetod kan användas som en utgångspunkt för skolans arbete.

– Hur kan man utveckla relationen mellan lärare och elev?

Lena Buckhöj-Lago är lärare, författare och populär föreläsare. Hon är en av de mest anlitade föreläsarna i landet för att ge utvecklingssamtalet ett konkret innehåll.

Boken vänder sig till verksamma inom grundskola, gymnasieskola och lärarutbildning.

– Hur kan skolans och arbetslagets resurser samordnas?

– Hur kan samtal användas som välkomstsamtal, över­ lämnande samtal och avslutande samtal?

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Lena Buckhöj-Lago

I Utvecklingssamtal får du en grundlig genomgång av utvecklingssamtalets delar och hur det kan läggas upp.

Författaren visar på olika infallsvinklar för ett samtal.

Elever, lärare, föräldrar och skolledare kommer till tals och ger sina perspektiv. Boken innehåller många underlag som får kopieras och som kan användas inför, under och efter ett samtal.

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal – perspektiv och genomförande Lena Buckhöj-Lago

Innehåll

Inledning 9 Från en regelstyrd till en målstyrd skola 13

Att se möjligheterna i målstyrningen 13 Vad är ett utvecklingssamtal? 15 Vad är centralt i ett utvecklingssamtal? 17 Vad skiljer ett utvecklingssamtal från ett kvartsamtal? 20 Elevens ansvar 23 Nya arbetssätt och nya arbetsformer 27

Vikten av kontinuerlig reflektion bland lärare 28 Språket – ett viktigt redskap 32 Reflektion 33 Från klassföreståndare till handledare – mentorskap 36 Varför utvecklingssamtal? – Utvecklingssamtalet sett ur olika perspektiv 41

Elevperspektiv 42 I grundskolan 42 I gymnasieskolan 44 Handledarperspektiv 45 I grundskolan 45 I gymnasieskolan 48 Föräldraperspektiv 50 Skolledarperspektiv 51 Att mötas i samtal 53 –5–

Olika slags samtal i skolan 59

Välkomstsamtalet 59 I grundskolan 59 I gymnasieskolan 61 Utvecklingssamtalet 61 Det avslutande samtalet 61 Det överlämnande samtalet 68 Överlämnande mellan grundskola och gymnasium 69 Samtal av annat slag – t.ex. om eleven inte når kursplanemålen. Åtgärdsprogram 76 Att lägga grunden för ett gott samarbete mellan skola och hem 81

Inför samtal – att göra alla parter delaktiga 82 Goda former för samtal i skolan 91

Vilka ska vara med? 91 Var och hur ska vi sitta? 94 Hur länge ska samtalet pågå? 95 Vem ska leda samtalet? 97 Strukturen i samtalet 97 Genomförandet av samtalet 101

Att inleda ett samtal 101 Att återkoppla till tidigare samtal 102 Elev- och föräldraönskemål 102 Utvärdering av sociala mål 103 Utvärdering av kunskapsmässiga mål 104 Att värdera eller utvärdera 111 Att arbeta med mål 112 Olika sätt att allsidigt utvärdera elevers kunskaper inför utvecklingssamtal 113 En allsidig bild av eleven 114 Elevers egen självvärdering som grund för samtal 115 Underlag som ger en allsidig bild av eleven 118 –6–

Individuell studieplan 125

Uppföljning 127 Om en förälder begär skriftlig information 127 Att skriva om kunskapsmålen 129 De sociala målen 129 Kort om samtalsmetodik 135

Konsten att undvika goda råd 136 Att inte gå i försvar 136 Processinriktade frågor 137 Oresonlig vrede 138 Blod är tjockare än vatten 138 Ett väl förberett möte är den bästa förutsättningen 140 Till sist 141 Referenslitteratur 143

–7–

Inledning

F

ör en tid sedan såg jag ett inslag på TV under barnprograms­tid – inslaget handlade om en liten pojke som var löpare. Vi tittare fick se pojken springa, samtidigt som tränaren beskrev hans prestationer.

– Den här killen har förutsättningar att gå hur långt som helst, sa tränaren.

Han berättade att pojkens styrka var hans goda teknik, hans rytmiska löpsteg, kroppens anatomiska förutsättningar, den goda viljan osv.

– Det är bara några saker som vi måste utveckla vidare.

– Vad är det då? sa reportern.

– Jo, sa tränaren: Han springer inte så fort.

Inslaget var intressant ur flera aspekter. Trots att pojken sprang långsamt var det inte i första hand det tränaren beskrev. Han såg istället pojkens möjligheter och förutsättningar. Med tanke på att allt pekade på att han borde vara en snabb löpare, förstod tränaren att det måste finnas bakomliggande orsaker till pojkens oförmåga att springa fort.

Och mycket riktigt – i senare delen av reportaget fick vi se hur pojken med stöd och hjälp av tränarens entusiasm och tro på hans förmåga, så småningom kom loss och började springa fortare. Tränarens stöd innebar bland annat att beskriva för pojken de möjligheter han hade, vilket gav honom insikten att han kunde utvecklas och springa snabbare än någon annan. Den insikten var det han behövde för att utvecklas vidare.

Att få insikter är en del av lärandet, men för många är det en dold process. För att elever ska veta att de utvecklas måste de göras medvetna om sitt eget lärande. Utvecklingssamtalet är ett av de tillfällen där vi kan samtala om och synliggöra den processen. Målet med utvecklings–9–

Från klassföreståndare till handledare – mentorskap Utvecklingssamtalet är en del av den totala verksamheten på en skola.

Vilka arbetssätt och arbetsformer som ligger till grund för verksamheten styr naturligtvis innehållet i samtalet. Eftersom skolor själva formar innehållet efter sina mål blir därför inte den ena skolan den andra lik.

Att slå fast en modell för utvecklingssamtal är därför lika ointressant som att slå fast en modell för lärande. Detta styr naturligtvis också hur man samarbetar kring samtalet, men oavsett hur man arbetar på en skola kan det vara intressant att se över hur man kan möta målstyrningen och då också utvecklingssamtalet ur ett helhetsperspektiv.

En förutsättning för målstyrning är, som jag påpekat tidigare, att skapa goda system för utvärdering och uppföljning så att man vet att man är på väg mot målen. Möjligheterna för oss pedagoger att möta varandra, samt att kontinuerligt få möta elever och vice versa, måste därför finnas inbyggda i systemet.

För att kunna möta detta har man på både grund- och gymnasieskolor infört mentorskap där en handledare, eller mentor, är ansvarig för en elevgrupp på 8–16 elever (en ansvarsgrupp). Hur stor ansvarsgruppen blir beror bl.a. på hur många ur personalgruppen man gör delaktiga i mentorskapet. Ansvarsgrupperna blir mindre om fritidspedagoger, slöjd-, musik-, idrotts- och hemkunskapslärare m.fl. också är med.

Eleverna och handledarna ingår oftast i ett arbetslag med kanske 70–80 elever och 7–8 pedagoger. Mentorns uppgift är, förutom att ansvara för sin undervisning och för ansvarsgruppen, att samarbeta med hemmen och ansvara för utvecklingssamtalen.

I en splittrad högstadie- och gymnasieorganisation, där lärare bara undervisar i ett fåtal ämnen, händer det lätt att elever inte blir sedda.

För att eleverna t.ex. under utvecklingssamtal ska kunna uttrycka vad de tycker och tänker, krävs det att den som de samtalar med är någon de är förtrogen med, någon de ofta möter, någon som vet vilka erfarenheter, behov och förutsättningar de har.

Mentorskapet medför just möjligheten till värdefulla möten med de elever som ingår i pedagogens ansvarsgrupp. Det bygger på ömsesidig – 37 –

ett samtal finns också belyst, liksom en skolledares åsikter. De olika beskrivningarna är okommenterade, men i slutet av kapitlet försöker jag dra ihop trådarna.

Elevperspektiv I grundskolan ”Man blir inte utvecklad under ett utvecklingssamtal, men man får reda på att man är det.” Det kommer en grupp av elvaåringar fram till under vårt samtal om utvecklingssamtalets syfte. Under en timme samtalar vi bland annat om hur det känns för dem alldeles innan de ska gå på ett utvecklingssamtal, om huruvida de upplever att samtalet är till för dem samt vilka frågor de tycker är viktiga att man samtalar om.

De tycker samstämmigt att det är pirrigt att gå på utvecklingssamtal: ”Man vill ju få reda på att man är bra, och då är det pirrigt innan man får reda på hur bra man är”, säger de. De tycker allmänt att det är lättare att prata om skolämnena än om hur det är att t.ex. vara en bra kamrat.

Den frågan tycker de hellre att en kamrat skulle svara på.

Det kan också vara lite jobbigt att svara på alla frågor som ställs: ”De vuxna stirrar så på en, man vet inte var man ska titta”, säger Malin. ”Ibland”, fortsätter hon, ”kan det också vara svårt att hitta svaren på frågorna – man vet i huvudet hur det ska vara, men man kan inte säga det. Det går liksom för fort. När jag kommer på svaret på en fråga – då pratar de vuxna redan om något annat, eller också kommer jag på svaret när jag kommer hem. Ibland blir det också så att min mamma svarar på frågorna. De vuxna pratar nog mest.” ”Ibland vill man heller inte säga som det är”, säger Karin, ”t.ex. att man har blivit retad – man vill inte oroa sina föräldrar. Det blir så stort. Själv tycker man att det är en liten grej, men om man säger det, så måste man reda ut det, ta upp det i klassen och så. Då är det lättare att inte säga något.” ”Men”, säger Martin, ”det är ju bra att de vuxna bryr sig. Ofta är det ju jobbigt när man pratar om det, men sedan blir det bra”.

– 42 –

och en som ”bara” gör sitt jobb. En förutsättning för att man ska kunna samtala är också att man känner varandra. ”En del lärare vet ju inte ens vad man heter.”

De tycker inte att föräldrar ska vara med vid utvecklingssamtalen.

Man måste själv få ta ansvar. De är rörande överens om att de bara skulle ta över. ”Det ska bara vara ett samtal mellan oss och handledaren.”

På frågan hur de vill att en handledare ska bemöta dem i samtalet svarar de att handledaren ska befinna sig på samma nivå som eleven.

En handledare måste ta tag i saker, så att man inte bara snackar under samtalet och det man kommit överens om sedan rinner ut i sanden.

En handledare ska också vara samarbetsvillig och föra samtalet på ett sådant sätt att han eller hon inte bara går på allt man säger. ”En handledare måste fråga vidare – så att man själv tänker vidare”, säger Linda. ”Men inte fråga för mycket”, fyller Josephine i. ”Det känns inte bra om lärare ställer frågor som blir alltför personliga, eller om de försöker förstå något som de egentligen inte alls kan förstå eller som jag inte vill att de ska förstå!”

Handledarperspektiv I grundskolan F-2 ”Det är viktigt att samtalen är upplagda på samma sätt oavsett ålder.

Det gör att barnet känner igen sig i samtalen från gång till gång.” Det säger Liz Styrhagen, förskollärare och handledare i en åldersintegrerad verksamhet, F-2 (förskoleklass till skolår 2). För Liz är det självklart att även sexåringarna är med under samtalet. ”Det är viktigt att varje barn blir medvetet om och aktivt i sitt eget tänkande och handlande.

Barnets egna reflektioner kring sin situation är det mest väsentliga i samtalet. Genom att själv få reflektera förstår barnet hur betydelsefullt det är för sig själv, för sina föräldrar och för mig.” Liz menar också att de som berörs av barnet får ett unikt tillfälle att ta del av det barnet förmedlar och utifrån det ge sin syn på saken.

– 45 –

det, så blir vår terminen i trean lugnare. Ibland kan jag ge något tips. I trean närmar sig det stora valet, fortsatt utbildning för de flesta, men vad? Dessutom måste de se till att alla kurser är klara. En del behöver ingen hjälp alls, medan andra har ett stort behov av en samtalspartner, någon att diskutera med.”

Anna-Lena anser att föräldrarna inte bör vara med under utvecklingssamtalet på gymnasiet. ”När man lämnar grundskolan lämnar man också den obligatoriska skolan. Man har själv valt ett program, kanske också skola. Då förväntar man sig något nytt, något ansvarsfullare. Att i det läget ha föräldrar med vid utvecklingssamtalen vore fel. Jag har sett hur elever uppskattat att vid fyllda 18 år själva få fylla i en ledighetsansökan. Om man inte får chansen att visa att man kan ta ansvar själv, hur ska man då kunna träna upp förmågan?

Elever som börjar gymnasiet behöver sina föräldrars passiva stöd, och det samarbete som skola och föräldrar har, när en elev fått problem, är mycket värdefullt. Men om eleven kan och vill klara studierna själv, så måste det respekteras. Jag tror att det räcker om föräldrarna hela tiden håller sig underrättade om att allt går väl. Det är viktigt att finna enkla, väl fungerande rutiner, som hjälper föräldrarna att hålla sig ständigt informerade om hur det går, så att de kan stödja sina ungdomar, så snart de får problem och innan problemen har blivit för stora.”

Föräldraperspektiv Lotta Pettersson är förälder till Sanna som går i åttan och Liss som går första året på gymnasiet. För Lotta är syftet med utvecklingssamtalet främst föräldramedverkan. ”Jag vill känna att jag har en aktiv roll i barnens skolgång, vilket jag också tycker att jag på olika sätt har, även om delaktigheten har förändrats ju äldre barnen har blivit. När flickorna var yngre hade jag större kontakt med skolan. Jag hämtade på fritids, det var fler föräldramöten, fler arrangemang överhuvudtaget. Det gav en nära relation till lärarna, vilket också gjorde utvecklingssamtalen mer avspända.”

Lotta är kritisk till att skolans kontakt med föräldrarna minskar när – 50 –

Olika slags samtal i skolan

U

tvecklingssamtalet ingår i arbetsprocessen och är därför en del av en verksamhet som noggrant ska planeras. Eftersom många – såväl personal som elever och föräldrar – är inblandade och tid krävs för att göra samtalet så kvalitativt högtstående som möjligt bör samtalet förberedas i god tid. På många skolor startar lärare terminen med att på ett planeringsschema pricka in de veckor där olika gruppers utvecklingssamtal ska äga rum. Om berörd personal vet när detta ska ske har de större förutsättningar att planera sin tid och undvika att få veckor där alla ”går på knäna”.

Det vi med ett sammanfattande ord kallar för utvecklingssamtal, kan i själva verket vara en rad olika samtal, beroende på när samtalet äger rum eller vilket syfte det har: – – – – –

välkomstsamtal; utvecklingssamtal; avslutande samtal; överlämnande samtal; samtal av annat slag, t.ex. om eleven inte når kursplanemålen och ett åtgärdsprogram måste upprättas.

Välkomstsamtalet I grundskolan Det första samtalet är rimligtvis ett ”välkomstsamtal”. Det är ett samtal som många skolor har idag, och som syftar till att synliggöra vilka krav och förväntningar berörda parter – elev, föräldrar och mottagande – 59 –

Till eleven [Elevens namn] Snart är sommarlovet slut och vi på __________-skolan vill hälsa dig varmt välkommen till uppropet ________-dagen den ______ kl. ______ Jag heter ___________________________________ och är din nya handledare. Jag tycker att det ska bli mycket spännande att få lära känna dig och att få arbeta tillsammans med dig.

I början av terminen vill jag träffa dig tillsammans med dina föräldrar på ett välkomstsamtal. Under det samtalet vill jag gärna få reda på vad du tycker är viktigt för att du ska trivas och lära dig så mycket som möjligt i skolan. För att du ska kunna tänka igenom vad det kan vara, vill jag att du svarar på frågorna här nedan och tar med dig brevet på uppropsdagen.

Hur trivs du i skolan? �������������������������������������������� ������������������������������������������������������������� Vad ser du fram emot att få göra när du börjar hos oss? ������������� ������������������������������������������������������������� Vem/vilka tycker du om att vara tillsammans med på rasterna? ������������������������������������������������������������� Berätta vad i skolan som kan vara roligt? �������������������������������������������������������� lätt? ���������������������������������������������������������

Får kopieras! Utvecklingssamtal © Författaren och Epago/Gleerups Utbildning AB.

– 62 –

svårt? ��������������������������������������������������������� tråkigt? ������������������������������������������������������ kämpigt? ����������������������������������������������������� Berätta vad i skolan som kan göra dig glad? ��������������������������������������������������������� ledsen? ������������������������������������������������������� arg? ��������������������������������������������������������� rädd? ��������������������������������������������������������� Berätta hur det är att sitta still? ������������������������������������������������������ arbeta med egna uppgifter? ������������������������������������� göra färdigt uppgifter? ����������������������������������������� arbeta ihop med andra? ���������������������������������������� följa skolans regler? �������������������������������������������� göra läxor? ��������������������������������������������������� Berätta också om det är något ytterligare som du tycker att jag bör veta ������������������������������������������������������������� Vi ses!

Varma hälsningar

Får kopieras! Utvecklingssamtal © Författaren och Epago/Gleerups Utbildning AB.

– 63 –

Goda former för samtal i skolan

F

– – – – – – –

ör att skapa förutsättningar för värdefulla utvecklingssamtal ingår det i förberedelserna av samtalet att tänka igenom:

vilka som ska vara med under samtalet, var och hur vi ska sitta, hur länge samtalet ska pågå, vem som ska leda samtalet, vilket innehåll och vilken struktur samtalet ska ha, hur genomförandet ska gå till samt vilka underlag vi väljer utifrån det syfte vi har med samtalet.

Detta gäller naturligtvis alla samtal i skolan – välkomstsamtalet såväl som utvecklingssamtalet. Genom att noggrant tänka igenom formerna för samtalen ökar vi också möjligheten till kvalitativa utvecklingssamtal i skolan.

Vilka ska vara med?

I grundskolan är utvecklingssamtalet ett trepartsamtal, vilket innebär ett samtal mellan eleven, läraren och vårdnadshavaren (Grundskoleförordningen kap. 7 § 2). I och med att eleven har skolplikt måste han eller hon delta, och likaså ingår det i lärarens tjänst att ha utvecklingssamtal.

Den enda som inte är juridiskt bunden till samtalet är vårdnadshavaren.

Om vårdnadshavaren väljer att avstå, kan skolan med andra ord inte tvinga denne (om detta skulle ske vid upprepade tillfällen och skolan gör bedömningen att barnet far illa måste den naturligtvis på ett eller annat sätt följa upp detta).

– 91 –

Genomförandet av samtalet

S

yftet med detta avsnitt är att visa på väsentliga inslag i genomförandet av ett trepartsamtal utifrån ovan skisserade struktur. För att vara så konkret som möjligt ger jag exempel på hur jag arbetar tillsammans med mina elever och föräldrar i grundskolan, men i avsnittet finns också underlag som kan användas t.ex. inom gymnasieskolan. Mycket är nog självklart, annat kanske inte är relevant för allas verksamhet, men jag hoppas att beskrivningen kan ge tankar och idéer kring hur man kan genomföra utvecklingssamtal.

Att inleda ett samtal Minst en gång per termin kommer elev och föräldrar till skolan för samtal. Att vi även från skolans sida markerar vikten av detta i allt från förberedelser över genomförande till uppföljning, ser jag som ett väsentligt förhållningssätt. Delaktighet i innehållet, en trevlig och välkomnande inbjudan, en öppen dörr när familjen kommer, framplockat arbetsmaterial samt en tydligt markerad plats där samtalet ska äga rum skapar goda förutsättningar för ett bra möte.

Ett kort samtal om något neutralt innan vi kommer in på kärnfrågorna i utvecklingssamtalet är en bra inledning. Inledningen har som mål att skapa trygghet i samtalet. För en ledare för ett trepartsamtal är det också viktigt att under denna stund få kontakt med alla, inbegripa alla i samtalet, så att alla känner delaktighet.

– 101 –

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

– perspektiv och genomförande

Du får också handledning i hur samtal som arbetsmetod kan användas som en utgångspunkt för skolans arbete.

– Hur kan man utveckla relationen mellan lärare och elev?

Lena Buckhöj-Lago är lärare, författare och populär föreläsare. Hon är en av de mest anlitade föreläsarna i landet för att ge utvecklingssamtalet ett konkret innehåll.

Boken vänder sig till verksamma inom grundskola, gymnasieskola och lärarutbildning.

– Hur kan skolans och arbetslagets resurser samordnas?

– Hur kan samtal användas som välkomstsamtal, över­ lämnande samtal och avslutande samtal?

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Lena Buckhöj-Lago

I Utvecklingssamtal får du en grundlig genomgång av utvecklingssamtalets delar och hur det kan läggas upp.

Författaren visar på olika infallsvinklar för ett samtal.

Elever, lärare, föräldrar och skolledare kommer till tals och ger sina perspektiv. Boken innehåller många underlag som får kopieras och som kan användas inför, under och efter ett samtal.

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal – perspektiv och genomförande Lena Buckhöj-Lago