9789144119038

11 mm

Övriga författare: Gunnar Andersson, Maria Brandén, Sven Drefahl, Juho Härkonen, Martin Kolk, Sofi Ohlsson-Wijk, Andreas Raneke och Livia Sz. Oláh.

Befolkningsperspektiv på samhället Jordens befolkning har de senaste 50 åren ökat med över fyra miljarder människor. Hur har det gått till? Är det för att vi lever längre eller för att vi skaffar fler barn? Är befolkningsökning positivt eller negativt? Varför domineras vissa befolkningar av barn medan andra åldras snabbt – och vad blir följderna av detta?

Demografi Befolkningsperspektiv på samhället

Demografi

Demografi

Duvander Turunen (red.) |

Ann-Zofie Duvander är professor i demografi vid Stockholms universitet och forskar om familjedynamik och familjepolitik i ett jämförande perspektiv. Jani Turunen är fil.dr och forskare i demografi vid Stockholms universitet samt vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet. Hans forskning berör främst familjestruktur och barns familjeförhållanden.

För att svara på dessa frågor krävs demografisk kunskap. Med den här boken vill vi ge läsaren ökad kunskap om världens befolkningsutveckling med fokus på Sverige. Vi vill ge förståelse för hur befolkningen påverkar samhällets utformning, men också om hur samhället kan påverka befolkningsutvecklingen.

Boken beskriver befolkningsutvecklingen i ett historiskt perspektiv men har sitt huvudsakliga fokus på nutida samhällen.

Kapitlen tar upp demografins mest centrala processer: barnafödande, dödlighet och migration men även befolknings­struktur samt parbildning och separationer. Boken presenterar även grundläggande demografiska mått och metoder.

Boken vänder sig till studenter inom främst samhällsvetenskap men även andra som är intresserade av att få en introduktion till demografi.

Art.nr 39598

Ann-Zofie Duvander Jani Turunen (red.)

studentlitteratur.se

978-91-44-11903-8-02_cover.indd Alla sidor

2018-02-02 14:51

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39598 ISBN 978-91-44-11903-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Rawpixel.com/Shutterstock Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2017

INNEHÅLL

Författarpresentationer 9 Förord 13

1 Introduktion till demografi 15 A n n-Z of i e Du va n de r & Ja n i T u ru n e n Befolkning och samhälle 15 Demografins historia 18 Befolkningshistoria 25 Den demografiska transitionen 27 Demografiska data: folkräkningar och vitalstatistik 31 Metod: Hur görs demografi? 34 Avslutning 37 Referenser 38 2 Barnafödande 39 A n n-Z of i e Du va n de r & S of i Oh l s s on-W i j k Inledning 39 Barnafödandet ur ett historiskt perspektiv 40 Barnafödande i nutid 41 Svensk fruktsamhet från 1700-talet fram till nutid 43 Hur förklaras fruktsamhetsförändringar? 44 Data över barnafödande 49 Vanliga mått på barnafödande 50 Det allmänna födelsetalet 51 Medelålder vid barnafödande 51 © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

3

Innehåll

Fruktsamhetstal per ålder 51 Summerad fruktsamhet 52 Kohortfruktsamhet, avslutat barnafödande 54 Barnlöshet 54 Paritet och paritetsprogression 55 Kvinnors och mäns barnafödande 56 Vilka får barn, när och hur många? 56 I vilken ålder skaffar kvinnor och män barn? 57 Hur många barn blir det och hur många får barn? 58 Utbildning, inkomst och arbetsmarknad påverkar barnafödandet 59 Annat som påverkar tidpunkten för föräldraskapet 60 Boendeort, födelseland och barnafödande 61 Barnafödande i olika typer av familjer 61 Framtidsutsikter 62 Referenser 64 3 Dödlighet 67 Sv e n Dr e fa h l , M a rt i n Kol k & Ja n i T u ru n e n Inledning 67 Historisk översikt 67 Dödlighet i förindustriella samhällen 68 Dödlighetstransitionen 71 Dödlighetsmönster under 1900-talet 72 Medellivslängd 74 Dödsorsaker 79 Ojämlikhet i dödlighet 82 Kön och genus 82 Rökning 83 Socioekonomisk status 84 Hälsa och dödlighet 86 Globalt perspektiv 87 Svensk utveckling i internationell kontext 88 Framtidsutsikter 89 Referenser 90

4

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

4 Migration 93 Gu n na r A n de r s s on Inledning 93 Sverige från ett utvandrings- till ett invandringsland 93 Massutvandring 94 Arbetskraftsinvandring 96 Fri rörlighet i Norden 96 EU underlättar rörligheten 98 Teorier om migration 98 Data och metod för att studera migration 105 Konsekvenser av migration 108 Utblick 111 Referenser 112 5 Inrikes flyttningar 115 M a r i a Br a n dé n & M a rt i n Kol k Inledning 115 Geografisk rörlighet genom historien 116 Geografisk rörlighet kopplad till familjeskäl och vuxenblivande 116 Geografisk rörlighet kopplad till ekonomiska skäl 118 Urbanisering 119 Förändrade flyttmönster under 1800- och 1900-talen 119 Förklaringsmodeller för att förstå inrikes flyttningar 121 Rationella flyttare 121 Band till hemorten 122 Mekanismer bakom pars inrikes flyttar 123 Att mäta inrikes flyttningar 124 Att mäta inrikes flyttar med registerdata 125 Inrikes flyttningar i Sverige i dag 125 Flytten hemifrån 127 Hur rörliga är svenskar jämfört med folk i andra länder? 128 Konsekvenser av inrikes flyttningar i Sverige 129 Framtidsutsikter 131 Referenser 131

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

5

Innehåll

6 Parbildning och upplösning 133 Ja n i T u ru n e n & J u ho H ä r kön e n Inledning 133 Historisk bakgrund 134 Giftermålsmönster i dagens Sverige 137 Skilsmässa och separation 140 Förklaringsmodeller 143 Ekonomiska teorier 144 Ökad jämställdhet 145 Partnerval 146 Moderna familjeformer 148 Samkönat partnerskap 149 Föräldraseparation 150 Särbo 151 Framtidsutsikter 151 Referenser 152 7 Befolkningsstruktur 155 L i v i a Sz . Ol á h & A n dr e a s R a n e k e Inledning 155 Hur kan befolkningsstrukturen studeras? 158 Befolkningspyramider 158 Könskvoten 159 Beroendekvoter 160 Försörjningskvoter 163 Övriga mått (åldrandekvot, medianålder, tillväxttakt) 163 Historisk tillbakablick på Sveriges befolkningsutveckling 165 Befolkningsutvecklingen i Sverige under senare tid 169 Internationell utblick 171 Befolkning och ekonomisk utveckling – olika teorier 171 Tillväxttakten sjunker 172 Åldersstrukturens effekter på ekonomin 173

6

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

Framtidsutsikter 177 Kan en hållbar utveckling uppnås? 177 Referenser 181 8 Den demografiska framtiden 187 A n n-Z of i e Du va n de r Inledning 187 Demografin och världen i dag 188 Att beräkna framtidens befolkning 189 Utvecklingen i Sverige 193 Global utveckling av befolkningen 194 Fruktsamhet 196 Mortalitet 197 Migration 198 Avslutning 198 Referenser 200 Person- och sakregister 203

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

7

FÖRFAT TARPRESENTATIONER

Gunnar Andersson är professor i demografi vid Stockholms universitet och föreståndare för dess demografiska avdelning (SUDA). Han har tidigare varit verksam vid Max Planck-institutet för demografisk forskning i Tyskland och som producent av befolkningsprognoser för Stockholms läns landsting.

Hans forskning har ett fokus på mönster i fruktsamhet och familjedynamik i de nordiska länderna och på utvecklingen av data och metoder för att bedriva sådan forskning.

Maria Brandén är fil.dr i sociologisk demografi och verksam vid Stockholms universitet och Institutet för analytisk sociologi (IAS) vid Linköpings universitet. Hon undervisar och forskar om bland annat social ojämlikhet, segregation, jämställdhet och inrikes flyttningar med ett särskilt fokus på (o)jämställdhet i pars flyttmönster.

Sven Drefahl är universitetslektor och docent i demografi vid Stockholms universitet, samt associerad forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet. Hans forskning rör många aspekter av demografi men hans huvudfokus är grundläggande hälso- och dödlighetstrender samt sambandet mellan familjeförhållanden och dödlighet.

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

9

Författarpresentationer

Ann-Zofie Duvander är professor i demografi vid Stockholms universitet samt utredare vid Inspektionen för socialförsäkringen. Hennes forskning handlar om familjedynamik och familjepolitik i ett jämförande perspektiv.

Hon har bland annat studerat användningen av den svenska föräldraförsäkringen och konsekvenser av sådan användning för fortsatt barnafödande.

Ann-Zofie är koordinator för International Network on Leave Policies & Research (leavenetwork.org).

Juho Härkonen är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Han tog sin doktorsexamen på European University Institute i Florens år 2007 och var postdoc vid Yale innan han flyttade till Stockholms universitet år 2009.​Juho forskar kring social ojämlikhet, familjer ur ett internationellt komparativt perspektiv.

Martin Kolk är forskare och docent i demografi vid Stockholms universitet samt forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Hans forskning undersöker hur släktnätverk och familjestrukturer påverkar barnafödande, migration, och dödlighet. Martin studerar även frågeställningar inom historisk demografi och undersöker med hjälp av teoretiska modeller hur befolkningsutvecklingen påverkas av kulturell evolution och intergenerationella mönster.

Sofi Ohlsson-Wijk är fil.dr och forskare i sociologisk demografi vid Stockholms universitet. Hennes forskning berör till stor del relationen mellan arbetsliv och familjebildning. Exempelvis har hon undersökt hur barna­ födandet skiljer sig åt mellan personer i olika segment av arbetsmarknaden.

En annan del av Sofis forskning har handlat om giftermålsutvecklingen i Sverige under de senaste decennierna.

Andreas Raneke är demograf på Statistiska centralbyråns (SCB) avdelning för befolkning och välfärd där hans arbete är inriktat på framskrivningar av Sveriges befolkning och analyser inom migration. Andreas är även engagerad i att utveckla den sociala statistiken i en rad låginkomstländer samt redaktör för SCB:s tidskrift Välfärd.

10

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Författarpresentationer

Livia Sz. Oláh är docent och lektor i demografi, verksam vid Stockholms universitet. Hon var den första koordinatorn för mastersprogrammet i demografi och har mångårig undervisningserfarenhet. Hon har varit koordinator för ett storskaligt fyraårigt forskningssamarbete i EU:s sjunde ramprogram (FamiliesAndSocieties) och medverkat i ett stort antal andra internationella projekt. Hon har agerat expert och sakkunnig vad det gäller familj, jämställdhet och arbetsmarknadsfrågor både internationellt och i svenska sammanhang. Livia forskar bland annat om familjedynamik och genusfrågor.

Jani Turunen är fil.dr och forskare i demografi vid Stockholms universitet samt vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet. Han har sin doktorsexamen i sociologisk demografi från Stockholms universitet och var efter examen verksam som forskare vid Princeton University. Hans forskning berör i huvudsak familjestruktur och barns familjeförhållanden efter föräldrars skilsmässa eller separation. Jani har även forskat kring frågor rörande sambandet mellan demografi och pars jämställdhet samt historisk demografi.

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

11

FÖRORD

Det var länge sedan det skrevs en lärobok på svenska som gav en introduktion till demografi. Mycket har hänt som rör Sveriges befolkning, gällande både dödlighet och barnafödande men kanske främst migration. Vi har nu en befolkning med en förändrad sammansättning och tidigare läroböcker behöver därför uppdateras med dagens demografi. Denna bok introducerar ämnet för dem som planerar att specialisera sig i demografi, för dem som vill använda demografi som hjälpvetenskap och för att komplettera andra studier. Vi som skrivit boken menar att ett befolkningsperspektiv är till nytta för den mesta annan kunskap om samhället.

Författarna till den här boken har alla studerat och/eller arbetat vid den demografiska avdelningen på sociologiska institutionen (SUDA), Stockholms universitet. De flesta av oss har disputerat vid samma institution och vi tycker som sagt att det är dags att uppdatera de läroböcker som vi själva haft glädje av. Av de böcker som finns på svenska vill vi främst nämna Erland Hofstens Demografins grunder från 1982.

Boken har vuxit fram genom seminarier där författarna kommenterat varandras kapitel. Vi vill rikta ett tack till Ulf Wagner som hjälpt oss i ett tidigare skede av bokens tillblivande. I ett senare skede av boken tog Johan Lindgren och Studentlitteratur över eftersom den bokutgivning Ulf Wagner arbetade med lades ned. Vi har också fått värdefulla kommentarer från våra tidigare professorer i demografi, Eva Bernhardt, Elizabeth Thomson och Jan M. Hoem. Denna bok tillägnas Jan M. Hoems minne och det stora och viktiga arbete han har gjort för svensk demografi.

Stockholm augusti 2017 Ann-Zofie Duvander

Jani Turunen

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

13

KAPITEL 1

Introduktion till demografi A n n-Z ofi e Du va n de r & Ja n i T u ru n e n

Befolkning och samhälle Jordens befolkning har de senaste 50 åren ökat med över 4 miljarder människor. Hur har det gått till? Lever vi längre eller skaffar vi fler barn?

Var bor alla dessa människor? Detta är frågor till vilka det behövs demografisk kunskap för att kunna svara på. Ordet demografi kan sägas betyda befolkningsbeskrivning. I sin mest grundläggande form handlar det om att räkna hur många det finns i en befolkning i olika åldrar och hur befolkningsstrukturen ändras över tid. Hur många bor i Sverige och hur många bor i Nepal? Hur många av dem är barn och hur många är i yrkesverksam ålder? Hur såg det ut för 100 år sedan? Detta hänger nära samman med hur samhället i övrigt har utvecklats. Om en befolkning ökar eller minskar och om befolkningen åldras eller föryngras så påverkas detta av, och påverkar, annan samhällsutveckling. Demografin är därför nära knuten till annan samhällsvetenskap. Hur många människor det finns i en befolkning, i vilka åldrar och av vilket kön, har dessutom alltid varit av intresse för dem som styr samhället. Kunskapen behövs inte minst för att staten ska veta hur mycket skatt som kan betalas av invånarna och vilka resurser som behövs för exempelvis barn- och äldreomsorg.

Hur en befolkning utvecklas har alltid varit av intresse för ett lands framtid. För att kunna veta något om hur befolkningen utvecklas över tid behöver vi känna till hur många som föds, hur många som dör och hur många som in- och utvandrar. Dessutom krävs väl utvecklade metoder för att beräkna en befolknings utveckling över tid och för att beskriva en befolknings struktur eller sammansättning. Vi måste kunna räkna ut bland annat medellivslängd, hur många barn kvinnor och män får i genomsnitt, samt kunna göra

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

15

Ann-Zofie Duvander & Jani Turunen

prognoser av hur många som finns i olika åldrar i framtiden. I denna bok kommer vi att ge en överblick över vad demografi handlar om, vilka ämnen demografer intresserar sig för och vilka metoder som används.

Boken handlar också om hur demografi kan kopplas till annan samhällsutveckling. Exempelvis har barnafödandet minskat mycket i alla rika länder och i dag kopplas ofta barnafödandet till hur familjepolitiken ser ut i ett land. Ett relativt högt barnafödande i Sverige ses ibland som en konsekvens av att familjepolitiken ger oss möjlighet att förvärvsarbeta när vi har fått barn.

Ett annat exempel på koppling mellan samhällsutveckling och demografi är nedgången i barnadödlighet och övrig dödlighet under de senaste 200 åren. Den minskade barnadödligheten är troligen den mest dramatiska förändringen inom demografins utveckling. En hög eller låg barnadödlighet påverkar inte bara befolkningsutvecklingen i stort, utan även vilken roll barn har i samhället, hur många barn kvinnor och män vill skaffa, hur samhället och föräldrar investerar i barn samt, inte minst, hur vi ser på barndomen.

Ytterligare ett exempel är den stora utvandringen till Nordamerika i slutet av 1800-talet som bör kopplas samman med hur samhället då såg ut i Europa och i Nordamerika och var människor hade bäst möjligheter att överleva ekonomiskt. Vi har i dag en invandring till Sverige som också till del är relaterad till ekonomiska möjligheter i olika delar av världen, och som påverkar flera aspekter av både sändar- och mottagarsamhället, inte minst deras arbetsmarknader.

Barnadödlighet och in- och utvandring är exempel på viktiga frågor, inte bara för demografer utan för alla som intresserar sig för hur samhället funge­ rar och hur olika samhällsfunktioner kan planeras. Vi som skrivit denna bok menar att demografisk kunskap även ökar förståelsen av andra aspekter av samhället och vi hoppas att denna bok kan ge en första inblick i ämnet.

Demografi diskuteras ofta i samband med olika typer av utmaningar.

Utmaningar kan vara verkliga eller föreställda scenarier där befolknings­ utvecklingen påverkar samhället. Det kan exempelvis handla om lågt barna­ födande, något som många länder i modern tid oroar sig för. I Sverige skrev Alva och Gunnar Myrdal på 1930-talet Kris i befolkningsfrågan som ett svar på det då rekordlåga barnafödandet i Sverige. I andra delar av världen har i stället oron gällt ett alltför högt barnafödande, vilket kan leda till det som ibland kallas överbefolkning, eller att produktionskapaciteten i samhället 16

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion till demografi

inte snabbt nog lyckas anpassa sig till en ökande befolkning. Det finns ibland oro för invandring och hur nya invånare konkurrerar med dem som är födda i ett land. Under den stora utvandringen vid förra sekelskiftet oroade sig i stället staten för att alltför många lämnade Sverige, även om det var svårt för människor att överleva i landet. Därför initierades den stora Emigrationsutredningen, som pågick mellan 1907 och 1913 och vars slutsatser rekommenderade omfattande sociala och ekonomiska reformer som skulle göra livet i Sverige bättre och minska viljan att söka lyckan utomlands.

Invandring till Europa har även i perioder setts som ett problem och något som bör regleras. En annan stor och växande utmaning är den åldrande befolkningen där den sjunkande dödligheten gör att den äldre delen av befolkningen ökar. Naturligtvis är det på många sätt positivt att vi lever längre men den åldrande befolkningen beskrivs emellanåt även som ett stort ekonomiskt problem där allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt fler äldre. Även om det råder olika meningar om hur stort problemet är ägnar många samhällen, inklusive Sverige, mycket kraft och planering åt att anpassa pensionssystemet till en åldrande befolkning. I mer generella termer uppfattas en växande befolkning ofta som ett hot mot miljön, särskilt om människor har ekonomiska resurser att förstöra densamma.

Trots att demografiska utmaningar oftast tas upp i samband med potentiella problem i samhällsutvecklingen är det viktigt att komma ihåg att demografisk utveckling också leder till konsekvenser karaktäriserade av positiva dimensioner. Här tänker vi främst på det positiva med en sjunkande dödlighet. På samhällsnivå kan en ekonomisk positiv utveckling kopplas samman med en växande befolkning, främst om en stor andel av befolkningen är i arbetsför ålder. Ett exempel är att Kinas ekonomiska utveckling tog fart då andelen medborgare i arbetsför ålder ökade. Detta berodde på att barnafödandet sjönk samtidigt som det inte än fanns en stor andel äldre i befolkningen, och den arbetsföra befolkningen kunde ägna sig åt produktion.

Ett fruktbart angreppssätt är att se samhällsutveckling och befolkningsutveckling i växelverkan; befolkningsutvecklingen påverkar samhället och samhällsutvecklingen påverkar befolkningen. Ett exempel på hur samhällsutvecklingen påverkar befolkningen är att vi i Sverige har sett att barnafödandet ökar i ekonomiskt goda tider, medan det ligger på lägre nivåer

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

17

Ann-Zofie Duvander & Jani Turunen

under ekonomisk lågkonjunktur och historiskt under år med missväxt eller epidemier.

Vi utgår i den här boken från att demografi är nära knutet till flera andra ämnesområden och har redan nämnt ekonomi, vilket inbegriper främst nationalekonomi och ekonomisk historia. Demografer arbetar också ofta med frågor som är relevanta inom sociologi, kulturgeografi, samhällsplanering och historia. Dessutom samarbetar demografer med statistiker gällande metoder för analys av olika demografiska processer. Vi kan också nämna folkhälsovetenskap och utanför samhällsvetenskapen tas demografi allt oftare upp inom de epidemiologiska och medicinska ämnesområdena. Vi menar att demografi kan ses som del av den grundläggande förståelsen av samhället.

I detta inledande kapitel ger vi en historisk tillbakablick om hur demografi har studerats och hur befolkningen har utvecklats. Vi ger också en övergripande bild av vilken typ av data och metoder som demografer använder. Kapitlet är ämnat att ge en övergripande bild av demografiämnet och en bakgrund till kapitlen som behandlar de viktigaste områdena inom demografi. Vi börjar med kapitel om barnafödande, dödlighet, migration samt inrikes flyttningar, vilket är de grundläggande demografiska processerna.

Vi tar sedan upp familj och parbildning, som är en viktig del inom demografin och som också ofta studeras utifrån andra perspektiv inom annan samhällsvetenskap. Därefter kommer ett kapitel om befolkningsstruktur, där vi beskriver vad de demografiska processerna barnafödande, dödlighet och migration lett till, och leder till, för en befolkning. Boken avslutas med ett kapitel om den demografiska framtiden där även prognoser tas upp.

Demografins historia Som de flesta andra samhällsvetenskapliga ämnen utvecklades demografi som akademiskt ämne under 1800-talet och framför allt 1900-talet. Själva begreppet myntades i mitten av 1800-talet men analysen av sambandet mellan befolkningen och samhället har en mycket längre historia. Filosofer och tänkare har ägnat sig åt befolkningsfrågor sedan urminnes tider. Oftast har det rört sig om diskussioner om befolkningsstorlek eller befolkningstillväxt och om det är bra för samhället eller inte. Den kinesiske filosofen Konfucius skrev på 500-talet f.Kr. om hur befolkningstillväxt var positivt 18

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion till demografi

och att äktenskap och barnafödande borde uppmuntras, men också att det måste finnas en balans mellan befolkningstillväxt och resurser i ett samhälle.

I antikens Grekland hade Platon uppfattningen att en stats optimala befolkning var 5 040 personer och att den inte borde vara vare sig större eller mindre än så. Hans elev Aristoteles var orolig för att en växande befolkning skulle leda till överbefolkning, vilket i sin tur kunde skapa fattigdom och sociala problem. Han menade att barnafödande borde begränsas i lag och som medel mot överbefolkning kunde abort och barnamord användas i de fall en kvinna födde fler barn än lagen tillät. Romarna var mer positivt inställda till befolkningsökning. Filosofen och politikern Cicero skrev att befolkningstillväxt var nödvändigt för att säkra Roms inflytande och kejsare Augustus införde lagar som syftade till ökat antal giftermål och högre barnafödande.

En annan tidig tänkare var den arabiske filosofen Ibn Khaldoun som skrev om sambandet mellan befolkning och samhälle under 1300-talet.

Khaldoun menade att en stor befolkning och större befolkningstäthet leder till arbetsdelning och bättre utnyttjande av resurser, vilket ger ökat välstånd och politisk säkerhet. Han menade också att befolkningens tillväxt samvarierar med ekonomiska konjunkturer. Idén om sambandet mellan befolkningsökning och arbetsdelning återkom också hos den franske sociologen Émile Durkheim i slutet av 1800-talet. Durkheim hävdade att en ökad befolkningstäthet är en förutsättning för specialisering i olika arbetsuppgifter eftersom människor som lever tätt inpå varandra tvingas till interaktion och konkurrens om samma resurser. Detta kallade Durkheim för dynamisk täthet (Durkheim 1997). Den dynamiska tätheten innebär att människor specialiserar sig på en typ av produktion och utbyter varor och tjänster med varandra.

Men den person som oftast brukar omnämnas som den moderna demografins grundare var britten John Graunt, som till skillnad från andra tänkare byggde sina resonemang på faktiska befolkningsdata snarare än att mer spekulativt diskutera befolkningsfrågor. År 1662 publicerade han boken Natural and political observations upon the bills of mortality, chiefly with reference to the government, religion, trade, growth, ayre, diseases, and the several changes of the said city, som anses vara den första vetenskapliga befolkningsanalysen. Boken kom att bli mycket omtalad och har getts ut i flera upplagor. © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

19

Ann-Zofie Duvander & Jani Turunen

Till yrket var Graunt dock inte vetenskapsman i modern mening. Han var en förmögen handelsman och lokalpolitiker i London som intresserade sig för dödlighetsstatistik. Under denna tid härjades London, liksom resten av Europa, av återkommande pestepidemier och staden förde statistik över dödsfall i så kallade bills of mortality som publicerades varje vecka. Graunt studerade dessa listor för en sjuttioårsperiod tillsammans med statistik från landsbygden och kyrkans doplängder. Han blev den första att notera och publicera det faktum att det i genomsnitt föds fler pojkar än flickor, men att pojkar och män har högre dödlighet i alla åldrar. Detta leder till att befolkningen i stort sett är jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Han visade att läkare vid den tiden hade dubbelt så många kvinnliga som manliga patienter men att män dog tidigare än kvinnor. Han noterade också att dödligheten var högre i London än på den engelska landsbygden och att Londons befolkningsstorlek var beroende av inflyttning medan landsbygden hade ett födelseöverskott som ledde till naturlig befolkningstillväxt. Graunt motbevisade också en existerande myt om att pesten spred sig under den första tiden av en ny kungs regeringstid.

John Graunts kanske viktigaste bidrag till demografiämnet var att han utvecklade den så kallade livslängdstabellen (se mer i kapitel 3). Med hjälp av livslängdstabellen kunde Graunt visa hur stor andel av befolkningen som överlevde från en ålder till en annan. Astronomen Edmond Halley fortsatte utvecklingen av livslängstabellen baserat på befolkningsdata från staden Breslau (nuvarande Wrocław i Polen) från åren 1687–1691. Men den som slutligen utvecklade den typ av livslängdstabell som används än i dag, baserad på befolkningsdata för ett helt land, var Pehr Wargentin, som gjorde det för Sverige. Wargentin är en av svensk demografis förgrundsfigurer. Han var ursprungligen astronom och blev så småningom sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.

Med 1686 års kyrkolag lades grunden för den svenska befolkningsstatistiken genom att staten ålade församlingsprästerna plikt att bokföra alla församlingsmedlemmar. En lokal föreskrift om att alla skulle vara inskrivna i kyrkoböckerna hade redan i början av 1600-talet införts i Västerås stift men det var först i och med 1686 års lag som hela landet blev kyrkobokfört.

Eftersom Sverige då hade kyrkoplikt och förbud att tillhöra någon annan kyrka än den svenska statskyrkan innebar det att hela Sveriges befolkning kom att bokföras. Prästen i varje församling bokförde årligen alla födslar 20

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion till demografi

och dödsfall, in- och utflyttningar, giftermål och dop. Han bokförde även läskunnighet och kristendomskunskap eftersom det var ett krav för att få gifta sig. Dessa kyrkoböcker förvarades av prästen i varje församling, vilket innebar att det inte var möjligt att få en samlad överblick över hela Sveriges befolkning.

I början av 1700-talet var Sverige ansträngt av Karl XII:s långa krig och sjukdomsepidemier som hade belastat befolkningen. Många gårdar var övergivna och det saknades arbetskraft. Röster väcktes för en nationell statistik för att få en bättre bild av befolkningens storlek och tillstånd. Det var information som behövdes för att kunna bedöma om Sverige hade förmåga att gå ut i krig eller försvara sig mot ett angrepp. Denna tids ekonomiska tänkande dominerades av den så kallade merkantilismen. I korthet går merkantilismen ut på att en stats makt bygger på rikedom, och staten behöver därmed samla på sig tillgångar och ackumulera ädla metaller genom att ha ett överskott i utrikeshandeln. För att möjliggöra detta ansågs att så mycket som möjligt borde tillverkas inhemskt i stället för att importeras, och att den statliga centralmakten skulle vara stark, liksom försvaret. Merkantilisterna ansåg också att en större befolkning skulle göra landet starkare såväl ekonomiskt som militärt. År 1749 inrättades det så kallade Tabellverket vars syfte var att sammanställa nationell statistik baserad på alla församlingars kyrkoböcker.

Tabellverket är föregångaren till dagens Statistiska centralbyrå, SCB. Då intiativtagaren till verket, matematikern Pehr Elvius, avled, blev det Pehr Wargentin som fick i uppgift att bygga upp myndigheten. Insamlingen av uppgifter från kyrkoböckerna tog lång tid, de var av varierande kvalitet och prästerna var ofta missnöjda med den extra arbetsuppgiften att behöva rapportera till Tabellverket (Sköld 2001). Den första sammanställningen, den för år 1749, kom först 1756. Resultatet bekymrade Sveriges ledning då det visade sig att dödligheten var hög i alla åldrar. Därför infördes flera sjukvårdsreformer som bättre utbildning av läkare, fler sjukhus och barnmorskor samt utbildning i medicin för blivande präster. Den befolkningsstatistik som Wargentin sammanställde betraktades som statshemligheter då kunskap om landets befolkningsstorlek kunde hjälpa fiender att planera krig mot Sverige.

Wargentin kom under resten av sin karriär att publicera en rad vetenskapliga skrifter baserade på befolkningsstatistik och producerade alltså även den första livslängdstabellen baserad på nationell statistik. © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

21

Ann-Zofie Duvander & Jani Turunen

En annan tidig metodutvecklare för befolkningsanalys var Florence Nightingale, som kanske mest är känd för att ha revolutionerat sjukvården och sjuksköterskeyrket under Krimkriget. Hon var även en framstående statistiker vars bidrag till demografi och epidemiologi varit betydande. Hon utvecklade standardiserad rapporteringen av dödstal och förespråkade könsoch åldersspecifik statistik då det allmänna dödstalet lätt blir missvisande eller helt oanvändbart ifall olikheter i överlevnad mellan till exempel två sjukhus beror på att patienter på det ena är äldre än på det andra, eller lider av andra sjukdomar (Nightingale 1992). Indirekt och direkt standardisering är två klassiska metoder för att kontrollera inverkan av exempelvis en befolknings ålderssammansättning på olika demografiska mått.

De så kallade fysiokraterna var en grupp ekonomiska tänkare i slutet av 1700-talet som fokuserade på jordbrukets betydelse för ekonomin, och som kritiserade det mesta som merkantilismen stod för. Men de var, precis som de merkantilistiska tänkarna, positivt inställda till befolkningstillväxt.

Dock såg de inte befolkningsstorleken som en förutsättning för ekonomisk tillväxt utan snarare som ett resultat av den. Om det fanns gott om land att bruka förväntades det leda till en stor befolkning. Liknande tankar hade Adam Smith, den moderna nationalekonomins grundare, som menade att befolkningsstorleken styrs av efterfrågan på arbetskraft, vilket i sin tur styrs av hur produktivt jordbruket är.

Den optimistiska synen på befolkningstillväxt nådde sin kulmen under upplysningstiden och åren kring den franska revolutionen. Detta avspeglar upplysningstidens positiva syn på samhällsutvecklingen generellt. Filosofer som fransmannen Nicolas de Condorcet menade att världens välstånd och människors lycka växte och att befolkningen skulle växa som ett resultat av detta. Om tillväxten någon gång nådde ett maximum skulle det innebära att människan började begränsa sitt barnafödande. En liknande syn på teknologiska framsteg och befolkningsutveckling hade engelsmannen William Godwin som skrev att den vetenskapliga utvecklingen ledde till större tillgång på mat. Han menade också att fattigdom inte var ett resultat av överbefolkning utan snarare berodde på sociala orättvisor.

Sambandet mellan befolkningstillväxt och fattigdom för oss till en av de mest centrala tänkarna inom demografi, Thomas Malthus. Malthus (1766– 1834) var en engelsk präst som reagerade på den optimistiska synen på befolkningstillväxt som fanns hos bland andra de Condorcet och Godwin i boken 22

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion till demografi

An essay on the principle of population, as it affects the future improvement of society with remarks on the speculations of Mr. Godwin, M. Condorcet, and other writers. Han skrev att han förvisso hoppades att framtiden skulle bli så ljus som den uppmålades av befolkningsoptimisterna men att han inte såg det som troligt. Orsaken var, enligt Malthus, att tillgången på mat ökar linjärt, det vill säga med lika mycket varje år, men befolkningar växer exponentiellt, vilket betyder att den årliga ökningen av antalet personer blir större och större ju längre tiden går (två föräldrar får 4 barn, 16 barnbarn, 256 barnbarnsbarn och så vidare). Malthus menade att ett sådant mönster inte kommer kunna fortsätta. Vid en tidpunkt kommer befolkningen att vara så stor att dess behov av mat blir större än tillgången. Detta leder till fattigdom eftersom överbefolkningen ökar utbudet av arbetskraft vilket i sin tur sänker priset på arbete, det vill säga lönen. När priset på arbete minskar, ökar nyodlingen av tidigare obrukad (och ofta sämre) mark vilket leder till viss ökad mattillgång, men som sagt endast linjärt. Den ökade tillgången på mat kommer i sin tur att leda till en större befolkning och så vidare i en ond cirkel där fler och fler människor lever i fattigdom. Malthus menade att detta i förlängningen leder till svältkatastrofer, epidemier och krig som drastiskt minskar befolkningsstorleken och därmed även trycket på de begränsade resurserna. Detta kallades av Malthus aktiva begränsningar (positive checks).

Malthus menade att det enda sättet att motverka dessa katastrofer är att begränsa barnafödandet genom sena giftermål. I den tidens anda såg han inte abort, preventivmedel eller preventivmetoder som avbrutet samlag som acceptabla. Han ansåg på samma sätt att sex endast hörde hemma inom äktenskapet. Så för att minska barnafödande förespråkade han senare­ läggning av äktenskap och avhållsamhet. Detta kallade han preventiva begränsningar (preventive checks) och de kunde alltså se till att de aktiva begränsningarna, som innebar stort lidande, kunde undvikas. Han motsatte sig också lagar som syftade till att hjälpa fattiga eftersom han ansåg att sådan hjälp endast skulle öka eländet på sikt. Han hävdade att fattigvård skulle leda till att de som mottog hjälpen skulle skaffa fler barn och därmed hamna i ännu djupare fattigdom.

Malthus fick ett stort inflytande, och hans bok kan ses som en politisk inlaga i sin tid. Den blev även betydelsefull för den vetenskapliga utvecklingen, så var hans bok exempelvis en viktig inspiration till Darwins evolutionslära. Men Malthus fick också många kritiker och redan under sin livstid © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

23

Ann-Zofie Duvander & Jani Turunen

kritiserades han för att vara en moralist som inte accepterade andra sätt att minska barnafödandet än avhållsamhet. Kritiken mot Malthus fortsatte även efter hans död.

Särskilt kritiska var Karl Marx och Friedrich Engels som hävdade att fattigdom som resultat av befolkningstillväxt inte berodde på befolkningstillväxten i sig, utan på det kapitalistiska systemet och ägandeförhållandena.

De ansåg att varje människa genom sitt arbete kan producera mer än vad som behövs för dennes överlevnad. Därför kan fattigdom inte bero på ökat antal människor, vilket i stället borde leda till ökad produktion, utan på att resultatet av arbetet inte fördelas på ett rättvist sätt mellan dem som arbetar och dem som äger produktionsmedlen. Kapitalisterna, som äger produktionsmedlen, betalar arbetarna så lite som möjligt, och tar själva hela överskottet av produktionen.

En mer sentida kritiker av det malthusianska synsättet var den danska nationalekonomen Ester Boserup, som på 1960-talet skrev boken The conditions of agricultural growth: the economics of agrarian change under population pressure, där hon vände på det malthusianska resonemanget att befolkningsstorleken beror på tillgången till mat. I stället hävdade hon att tillgången till mat beror på befolkningsstorleken. Hon menade att när konkurrensen om tillgångarna ökar, sker teknologisk utveckling som förbättrar produktiviteten i jordbruket och därmed ökar mattillgången.

Malthus har fått en rad efterföljare som brukar kallas nymalthusianer. Ett exempel är den svenske nationalekonomen Knut Wicksell som på 1880-talet menade att befolkningsökning var negativt för befolkningen och ledde till fattigdom, utvandring, social oro och omoral. Till skillnad från Malthus förespråkade han dock användandet av preventivmedel. Den mest kände nymalthusianen är den amerikanska biologen Paul Ehrlich, som 1968 publicerade The population bomb där han menade att den snabba befolkningstillväxten framför allt i Asien skulle leda till överbefolkning och medföra massvält och fattigdom. Som ett tillägg till Malthus analys nämnde Ehrlich även miljöförstöring som resultat av överbefolkning.

Befolkningsanalys har under århundrandena gått från ett mer abstrakt filosofiskt tänkande till en alltmer förfinad statistisk analys. Synen på befolkningsstorlek och befolkningstillväxt har skiftat mellan tider och tänkare men många av argumenten känns också igen trots att det ibland är århund-

24

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion till demografi

raden mellan dem. Åtskilliga av de tidiga argumenten hörs även i dagens debatt om befolkningsfrågor, tillväxt och fattigdom.

Befolkningshistoria År 2015 var, enligt FN, världens befolkning cirka 7,3 miljarder människor varav ungefär en tiondel, 738 miljoner, bodde i Europa och 0,1 procent, 9,9 miljoner, i Sverige. De flesta, cirka 60 procent eller 4,4 miljarder, bodde i Asien och av dem nästan två tredjedelar i Kina och Indien som med sina 1,4 respektive 1,3 miljarder människor är världens genom tiderna mest folkrika länder. Världens befolkning ökar för närvarande med 1,18 procent per år, vilket betyder att det tar 59 år för världens befolkning att fördubblas (FN 2015). Men är det rimligt att tro att det kommer att hända? Nej, det är det inte av den enkla anledningen att inget talar för att tillväxttakten kommer att vara densamma i framtiden. Faktum är att tillväxttakten har sjunkit kontinuerligt sedan början av 1960-talet samtidigt som världens befolkning mer än fördubblats under samma tid (se mer om befolkningstillväxt och befolkningsmomentum i kapitel 7). Det går dock inte att helt säkert veta hur utvecklingen kommer att se ut framgent men allt talar för fortsatt nedgång i tillväxttakten. Det finns demografer som varnar för att den sjunkande tillväxttakten riskerar att leda till neddragningar i medel för biståndsprogram som syftar till minskat barnafödande i vissa länder, något som kan leda till höga födelsetal och stor fattigdom. Detta därför att nedgången kan tolkas som ett tecken på att faran för överbefolkning är över. Det är då möjligt att utvecklingen mot en mer modest befolkningsökning avtar eller bryts.

Hur har världens befolkningsutveckling sett ut längre tillbaka i tiden?

För det första bör det sägas att världens befolkningsutveckling inte är, eller har varit, enhetlig, det vill säga att utvecklingen vid ett givet tillfälle sett likadan ut i olika delar av världen. I vissa delar av världen växer befolkningen snabbt medan den i andra delar växer långsamt eller rent av minskar. Så har det även varit historiskt. För det andra beror det på hur långt tillbaka i tiden vi går. Pålitlig statistik finns tillgänglig för en period på ett par hundra år för länder med den bästa statistiken och knappt alls för dem med den sämsta. Vid analyser som går tusentals år tillbaka i tiden är befolkningssiffrorna uppskattningar baserade på vissa antaganden. Forskare antar till exempel att människor funnits i cirka 200 000 år (Wilson & Cann 1992). © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

25

11 mm

Övriga författare: Gunnar Andersson, Maria Brandén, Sven Drefahl, Juho Härkonen, Martin Kolk, Sofi Ohlsson-Wijk, Andreas Raneke och Livia Sz. Oláh.

Befolkningsperspektiv på samhället Jordens befolkning har de senaste 50 åren ökat med över fyra miljarder människor. Hur har det gått till? Är det för att vi lever längre eller för att vi skaffar fler barn? Är befolkningsökning positivt eller negativt? Varför domineras vissa befolkningar av barn medan andra åldras snabbt – och vad blir följderna av detta?

Demografi Befolkningsperspektiv på samhället

Demografi

Demografi

Duvander Turunen (red.) |

Ann-Zofie Duvander är professor i demografi vid Stockholms universitet och forskar om familjedynamik och familjepolitik i ett jämförande perspektiv. Jani Turunen är fil.dr och forskare i demografi vid Stockholms universitet samt vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet. Hans forskning berör främst familjestruktur och barns familjeförhållanden.

För att svara på dessa frågor krävs demografisk kunskap. Med den här boken vill vi ge läsaren ökad kunskap om världens befolkningsutveckling med fokus på Sverige. Vi vill ge förståelse för hur befolkningen påverkar samhällets utformning, men också om hur samhället kan påverka befolkningsutvecklingen.

Boken beskriver befolkningsutvecklingen i ett historiskt perspektiv men har sitt huvudsakliga fokus på nutida samhällen.

Kapitlen tar upp demografins mest centrala processer: barnafödande, dödlighet och migration men även befolknings­struktur samt parbildning och separationer. Boken presenterar även grundläggande demografiska mått och metoder.

Boken vänder sig till studenter inom främst samhällsvetenskap men även andra som är intresserade av att få en introduktion till demografi.

Art.nr 39598

Ann-Zofie Duvander Jani Turunen (red.)

studentlitteratur.se

978-91-44-11903-8-02_cover.indd Alla sidor

2018-02-02 14:51