9789147111596 by Smakprov Media AB

I Demokratidilemman i läraruppdraget – att arbeta för lika villkor diskuterar författaren de svårigheter som finns i det dagliga arbetet i skolan och sätter dessa i relation till aktuell våldsforskning, det vill säga forskning om mobbning, diskriminering, kränkning, förtryck och marginalisering av olika slag. Läraruppdraget idag är komplext. Lärare förväntas jonglera såväl kunskapsförmedling som frågor kring socialisation och likabehandling. För att hantera detta komplexa arbete behöver läraren kunna förstå och värdera sina val i relation till olika syften. I boken berörs bland annat följande frågor: • Vilka dilemman brottas lärare med i sitt arbete med likabehandling? • Hur kan dessa dilemman förstås med utgångspunkt i forskning om våld? • Med avseende på våldets komplexitet – vilka handlingsstrategier finns att tillgå? Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare. Den ger en repertoar av användbara begrepp och presenterar olika perspektiv som kan vara till stöd i det praktiska arbetet i skolan.

Silvia Edling Demokratidilemman i läraruppdraget

Det är nog få lärare idag som skulle säga att de inte står bakom skolans demokratiska värdegrund eller hävda att det inte är viktigt att ta hänsyn till allas lika rätt och möjligheter – men vad är det som gör att detta arbete känns så svårt ibland?

Silvia Edling

Demokratidilemman i läraruppdraget – att arbeta för lika villkor

Silvia Edling är grundskollärare för årskurs 1–7 i svenska och samhällsorienterande ämnen samt gymnasielärare i historia och engelska. Hon är docent i didaktik och arbetar för närvarande som lektor på Akademin för Utbildning och Ekonomi på Högskolan i Gävle. Hennes forskning tar avstamp i demokratifrågor och respekten för allas lika värde och möjligheter.

Best.nr 47-11159-6

Tryck.nr 47-11159-6-00

47-11159_Demokratiska dilemman i la¦êraruppdr_omsl orig G5.indd 1

16/10/15 7:09 AM

ISBN 978-91-47-11159-6 © 2016 Silvia Edling och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Produktion: Lars Wallin Redaktör: Carin Soussi-Engman Grafisk design och omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: ”Att befinna sig på ett stormigt hav”, Orsolya Hodik – oljemålning Ombrytning och repro: Integra Software Services, Indien

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2016

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 4

15/10/15 9:13 AM

Tack! Jag vill rikta ett särskilt tack till Högskolan i Gävle som genom finansieringen av min gästforskartjänst, bland annat gjorde det möjligt för mig att färdigställa denna bok. Utöver detta vill jag tacka mina vänner och kolleger i forskargruppen STORIES (Studies of Relations in Educational Settings) Anneli Frelin, Jan Grannäs och Johan Liljestrand för deras kloka synpunkter på valda delar i boken och de många stimulerande diskussioner som vi har haft över åren – ni finns mellan raderna. Stort tack även till dig Lovisa Bergdahl för att du tog dig tid att läsa igenom kapitlet om demokrati trots din stora arbetsbörda. Avslutningsvis vill jag tacka mina förläggare Anna-Maria Thunman och Emma Stockhaus för deras uppmuntran och goda återkoppling på mitt manus, redaktören Carin Soussi-Engmans noggranna språkgranskning och kritiska blick och projektledaren Maria Emtells stöd och hjälp under processen. En bra bok liksom en bra undervisning är så mycket större än en enskild individ.

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 5

15/10/15 9:13 AM

Innehåll Introduktion 8 Förskollärares, fritidslärares och lärares utbildningsuppdrag 11 Bokens upplägg 13

1. O m ett komplext läraruppdrag och den återkommande frågan: Gör jag rätt? 16 Ett komplext läraruppdrag 19 Tre samhällsuppdrag 23 Juridiska lagar mot våld 26

Evidensbaserad forskning och det historiska arvet 30 Om den cartesianska oron och strävan att motverka olika former av våld 32 Varför behöver lärare ta hänsyn till Descartes ångest? 35

Våldets olika nyanser – när snäva ramar blir ohållbara 37 Principen om alltings essens i relation till stereotyper och fördomar 37 Principen om dualism i relation till makt 43 Principen om synlighet, kategorisering och mätbarhet i relation till våldets subtila och sammansatta uttryck 43 Maktrelationer, normaliseringsprocesser och inkludering/exkludering 44 Subjektiva känslor och kroppens närvaro 47 Våldets komplexitet 53 Elimineringsprincipen i relation till dilemman som inte kan försvinna 57 Sammanfattande dialog mellan lärarkandidaten Mattis och föreläsaren Elli 64

2. Varför ska majoriteten bry sig om minoriteter? 67 Demokrati som en möjlighet att motverka våld 69 Bred och smal demokrati 73

Relationen majoritet och minoritet 80 Normer på olika nivåer 84

Pluralismens betydelse för demokrati och relationen likhet och skillnad 89 Tre sätt att förhålla sig till pluralism 90 Sammanfattande dialog mellan lärarkandidaten Mattis och föreläsaren Elli 92

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 6

15/10/15 9:13 AM

Innehåll

3. De borde tuffa till sig! 94 Den historiskt föraktade svagheten 96 Och så var vi där igen … essentialism, dualism och ’så här är det’ 97 Svaghet och styrka i relation till kvinnligt och manligt 101

Att hålla lärares, barns och elevers svagheter (och styrkor) levande 104 Illusionen om att tro sig veta hur andra och man själv är 105 Skillnad utifrån en filosofisk utgångspunkt 105 Skillnad utifrån en psykologisk utgångspunkt 106 Skillnad med utgångspunkt i hjärnforskning 108 Skillnad med utgångspunkt i intersektionell forskning 113 Lättheten i att blint lyda 116 Sammanfattande dialog mellan lärarkandidaten Mattis och föreläsaren Elli 118

4. Strategier för att hantera våld 121 Att existera och orientera i en relationell praktik 122 Rörelse mellan teori och praktik 124 Dekonstruktion och frågornas betydelse 126

Rörelse mellan det sagda och det som sägs 138 Att kunna gå på djupet och att vara lyhörd för det som pågår 139 Att ta hänsyn till rådande villkor och att skapa villkor för att motverka våld 142

Rörelsen mellan det förflutna, nuet och framtiden 146 Ständigt återkommande återblickar 148 Utvärderingar 150 Kvantitativa och kvalitativa undersökningar 155 Föra loggbok 158 Berättelser 160 Sammanfattande dialog mellan lärarkandidaten Mattis och föreläsaren Elli 162

5. Ett försök till avslut och en början 163 Svart-vita bilder av utbildning och några av dess faror 164 Kritiskt tänkande uppmanar till bearbetning och fördjupning 167

Referenser 169 Register 186 7

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 7

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

Jag har under flera år forskat och föreläst om lärares uppdrag att motverka diskriminering och kränkning för både lärarstudenter på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet och Högskolan i Gävle, men också för personal på förskolor och skolor i Skolverkets regi. Det är glädjande att se när en föreläsning väcker tankar och engagemang till liv. Men det är också intressant att notera vad anställda på förskolor och skolor och människor i allmänhet tycks brottas med. I olika sammanhang har jag blivit presenterad inför en rad dilemman som pedagoger förväntas hantera, det vill säga problem som pockar på uppmärksamhet, men som inte har självklara lösningar. Syftet med den här boken är att samla ett urval av dessa dilemman på ett ställe och diskutera dem utifrån forskning som rör olika former av våld. Vad som i ett samhälle räknas som våld och vad som inte gör det är föränderligt över tid och kopplat till olika kontexter och de värden som styr dessa. Under de senaste decennierna har känsligheten för våld ökat markant i många länder och även diskussionerna om hur våld ska bemötas och motverkas (Estrada, 2010). Våld används här följaktligen som ett paraplybegrepp för att beskriva tillfällen när människor på olika sätt skadas eller riskerar att komma till skada genom känslomässiga och/eller fysiska övergrepp, vilka kommer till uttryck på individuell och på strukturell nivå (Epp & Watkinson, 1997). Det kan, till exempel, handla om förtryck, mobbning, kränkning, diskriminering, krig, terror, hedersrelaterat våld och att bevittna våld. Det kan röra sig om individuellt och strukturellt våld. Våld kan uppstå plötsligt genom att en bomb smäller, eller kan uppstå långsamt genom att strukturer och seder successivt förändrar sig på ett sätt där mer och mer våld blir accepterat. Ibland blir vi vittne till våld och ibland utför vi det själva. Våld kan ske medvetet och det kan ske omedvetet. Våld kan vara synligt och hörbart i form av sparkar och kommentarer, men det kan också vara mer eller mindre osyn ligt, invävt i normer, strukturer och organisationer eller uttryckt genom tystnad och kroppsspråk. Våld kan ta form genom att vissa saknar fysiska möjlig heter, såsom pengar, hus och kunskap, och det kan samtidigt vävas i sociala relationer genom sättet att prata och förhålla sig till människor.

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 8

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

I FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 (barnkonventionen), som det svenska utbildningssystemet har valt att ställa sig bakom och stödja (Quennerstedt, 2011; Skolverket, 2009a), används just uttrycket våld: ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld […]” Barnkonventionen ligger i sin tur till grund för diskrimineringslagen (SFS, 2008:567) och annan kränkande behandling i skollagen (SFS, 2010:800) som lärare förväntas ha vetskap om och förhålla sig till i sitt dagliga arbete. Våldsforskning har generellt sett splittrats upp i delar såsom mobbning, främlingsfientlighet, rasism, homofobi, kränkning, diskriminering och förtryck som om de vore isolerade fenomen oberoende av varandra. Det finns absolut en poäng med att separera olika typer av våld för att på djupet kunna förstå och hantera olika sätt som människor kommer till skada, men på samma gång finns det mycket som tyder på att det existerar likartade möns ter mellan olika våldsformer (Hamby & Grych, 2013; Horsman, 2000). Bokens fokus är inte i första hand att diskutera konkreta våldsfall utan att lyfta vissa övergripande föreställningar och föreställningarnas anspråk på hur världen är beskaffad. Dessa föreställningar riskerar att vidmakthålla och alstra strukturer och dagliga relationer som leder till att vissa individer får sämre förutsättningar än andra (jfr Cherryholmes, 1988). Men det betyder inte att den inte handlar om något konkret eftersom varje praktisk handling faktiskt bygger på en eller flera föreställningar som blir viktiga att synliggöra för att förstå praktiken. En förenande länk mellan olika former av våldsforskning har visat sig vara svårigheter med att bemöta och hantera mänsklig pluralitet (se exempelvis Freire, 1998; Kumashiro, 2001; Larsson, 2008; Weedon, 1999). Pluralitet innefattar både existensen av olika grupper människor, men också skillnad mellan konkreta individer (Mouffe, 2000). Att uppföra sig eller grupperas som annorlunda än normen har historiskt sett betraktats som något negativt som stör den sociala ordningen och därför behöver åtgärdas. Det kan handla om att vara mörkhyad i ett land där de flesta är ljushyade, att vara homosexuell i ett sammanhang där de flesta är heterosexuella, att vara tjock när smalhet premieras och att vara autistisk när social kompetens betonas som viktigt – för att nämna några exempel. Medan behovet av att värdesätta pluralitet lyfts fram som angeläget i den moderna demokrati som hyllas idag så bygger den demokratiförståelsen samtidigt på en strävan efter kontroll, där människors skillnader betraktas som störande och i behov av att åtgärdas (jfr Benhabib, 2004; Ljunggren, 2012). 9

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 9

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

Redan i själva sättet som demokrati är uppbyggd finns ett inbyggt dilemma som sällan lyfts upp och problematiseras. Med begreppet dilemma menas här tillfällen där det finns två eller flera krav eller värden som hamnar i konflikt med varandra. Det går inte att lösa ett dilemma genom att hitta ’det som är rätt’ eftersom det i stunden finns flera rätt och alla slåss om utrymme eller bönfaller om att beaktas samtidigt. Om fokus inom utbildning endast riktas mot att hitta dessa ensidiga lösningar och att minska eller utplåna tvivel och osäkerhet så finns det en risk med att dilemman som har existerat, och som fortsätter att existera så länge det finns människor, hamnar i skuggan på ett sätt som paradoxalt nog gör det svårt att motverka våldets många ansikten (jfr Honig, 1994, 2009; Mouffe, 2000). En central idé i boken är att den praktik som lärare dagligen är verksamma i är sammansatt och rörlig på ett sätt som emellanåt skapar tillfällen där inga lätta eller självklara lösningar finns att tillgå. Till exempel, Agnes upplever sig ignorerad och dumförklarad av sina kamrater för att hon pratar långsammare än de eftersom hon har en medfödd defekt i käken. När hon påtalar det blir de övriga barnen sårade eftersom de inte alls känner igen sig i det hon beskriver. Läraren uppmanas i situationen att handla, och utifrån idén om att ’handla rätt’, ’utplåna tvivel’ eller ’lösa dilemmat’ behöver hon vända ryggen åt ett av dessa uttalade värden vilket indirekt gör våld på en eller flera individer: 1) ”Agnes, du ska inte vara så känslig de andra barnen menar inget” eller 2) ”ni övriga är elaka mot Agnes”. Men, utmaningen är att hålla dilemmat levande och med utgångspunkt i det vi vet om våld manövrera denna och andra händelser så varsamt som möjligt. Ytterligare ett exempel på dilemman i utbildningssammanhang är Emil som har fått diagnosen adhd och därmed har fått en förklaring på varför han inte kan sitta still och lyssna längre stunder och varför han inte kan styra känslorna på samma sätt som många av hans jämnåriga kamrater kan. Ibland kan han få utbrott och klippa till en annan person eller säga något som får hans kamrater att bli arga. Emil blir ofta utfryst eftersom han inte hanterar det sociala spelet tillräckligt väl och känner sig ledsen, misslyckad och frusterad. Hans föräldrar har suttit på föräldramöten med gråten i halsen eftersom de ser hur illa deras son mår och de vill så gärna hitta sätt som fungerar för alla inblandade. Samtidigt som läraren själv vet att Emil har adhd och vill att han ska få all hjälp han kan få, känner hon sig sliten mellan att stödja Emil och att skydda de övriga barnen från att bli skadade. Å ena sidan har hon kravet från diskrimineringslagen att erbjuda en undervisning som tar hänsyn till Emil så att han inte utsätts för våld för att han är annorlunda än gruppen, å andra sidan måste hon även följa lagen om annan 10

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 10

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

kränkande behandling som inkluderar de barn som kommer gråtande för att Emil har sagt något elakt eller slagit linjalen i huvudet på dem. Mitt i allt detta känner läraren sig pressad att rent faktiskt erbjuda en undervisning där barnen eller eleverna lär sig det som de förväntas lära sig. Exemplet kan vara taget från en förskola, grundskola, gymnasieskola eller fritidsverksamhet – händelsen är inte knuten till en specifik skolform. Lärare har i regel inte endast ett syfte med undervisningen, de har ofta många olika syften som flätas in i och ibland krockar med varandra. De styrs inte heller av bara en lag utan av många som i sig inte alltid är glasklara och inte alltid harmoniserar med varandra. Vad lärare kan och inte kan göra hänger också nära samman med de strukturer, normer och värden som finns på arbetsplatsen och i samhället – för att nämna några aspekter. Samtidigt ger diskussioner i media och människor i allmänhet tidvis intryck av att dessa dilemman går att eliminera snabbt med en eller några få smarta lösningar. Problemet med detta är att dilemman inte försvinner bara för att vi inte uppmärksammar dem. Snarare får det till följd att om blicken envist hålls ovanför trasselhärvan i jakt efter den felfria framtiden riskerar det att lämna lärare som står ansikte mot ansikte med dilemman i sticket. I stället för att bortse från problem utan självklara lösningar vill jag i den här boken ta avstamp i dem och knyta dem till forskning om våld. Avsikten är inte att komma över eller upplösa dilemman utan att sätta tankar i rullning och skapa underlag för diskussioner för att därigenom öka skärpan i lärares ständigt pågående arbete som handlar om att motverka våld i förskola, skola och fritidshem. Med andra ord, även om dilemman aldrig försvinner så kan en ökad medvetenhet om bakgrunder, samband och sammanhang göra det något lättare att navigera i det snåriga fält som kallas utbildning. Denna bok vänder sig i första hand till verksamma på förskolor, grundskolor, gymnasium, fritidshem och till blivande lärare, men kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för frågor som rör våld och hur det kan motverkas.

Förskollärares, fritidslärares och lärares utbildningsuppdrag Förskola och skola förstås här som organisationer inom vilka det bedrivs utbildning, medan utbildning syftar på ett bredare förhållningssätt som inte drar en skarp gräns mellan fritidshem, förskola och skola som institution och större samhällsfrågor (Ekerwald & Säfström, 2012, s. 3). Bortsett från kunskapsuppdraget har lärare på olika nivåer idag ett givet ansvar att både vidmakthålla vissa demokratiska samhällsvärden och att arbeta emot 11

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 11

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

att individer kränks, vilket handlar om ett förändringsarbete där vissa givna organisationer, föreställningar och tolkningar av det politiskt definierade kunskaps- och socialisationsinnehållet återkommande måste värderas och ibland förändras för att komma åt det som orsakar eller riskerar att orsaka våld. Läraruppdraget handlar med andra ord inte endast om att förmedla kunskap och om att överföra eller förankra givna värden utan även om att kunna värdera och tolka dessa i relation till en praktik i ständig rörelse och att göra förändringar där det behövs. Lärare förväntas att tillsammans med andra verksamma på fritidshem, förskola och skola kunna främja icke våldsamma relationer, förebygga och förhindra att våld kan ta form på fritidshem, förskola och skola, följa upp förekomst av våld samt att delta i att skapa ett system eller en organisation som gör det möjligt att förankra arbetet mot våld på fritidshem, förskola och skola. Dessa uppdrag motiveras av den demokratiska grundsyn som samhället och utbildningen är tänkt att vila på (Skolverket, 2011a). Under senare år har kravet på lärare att motarbeta våld stärkts betydligt genom införandet av diskrimineringslagen (SFS, 2008:567) och skollagens paragraf om annan kränkande behandling (SFS, 2010:800). I propositionen (2009/10:232) som riktar sig till olika instanser står det dessutom uttryckligen att ”våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående medel” (s. 3), vilket kan tyckas vara ett radikalt krav. Från politiskt håll har det således skapats ett utrymme i utbildningen där lärare i sitt dagliga jobb förväntas arbeta aktivt med dessa frågor. Detta utrymme behöver inte nödvändigtvis handla om att lärare har getts mer tid till detta, tvärtom skulle kanske många säga. Inte heller behöver ett urkarvat utrymme betyda att alla lärare per automatik jobbar med detta eller gör på samma sätt. Men de politiska direktivens styrka är att arbete mot våld inte är kopplat till en lärares eller några lärares engagemang utan har gjorts till en del av en profession som förväntas gälla alla lärare och verksamma på fritidshem, förskola och skola. Men medan utbildningssystemet i Sverige idag är utformat på ett sätt som kräver professionella lärare som har kunskaper att självständigt tolka sin praktik har kravet på lärare runt om i världen att bygga sin undervisning på evidensbaserad forskning ökat. Den evidensbaserade forskningen har sina rötter i det medicinska fältet och i positivistisk forskningstradition. Den är i dess snäva form oförenlig med de politiska direktiv som styr skolväsendet idag (Skolverket, 2011b) och riskerar därigenom att skapa dilemman som är viktiga att belysa (Edling, 2014b; Francia, 2009). Att arbeta för att motverka våld är nära sammanlänkat med frågor som bland annat rör utbildningens hantering av pluralism och normavvikelse. Det 12

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 12

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

vanligaste sättet att förhålla sig till normavvikelse är att närma sig det utifrån ett kategoriskt och ett kompensatoriskt perspektiv. I stora drag handlar det kategoriska perspektivet om att lokalisera problem till ett eller några få ting medan det kompensatoriska handlar om att rätta till dessa problem, ofta människors beteenden, så att de passar in i normen (jfr Nilholm, 2005; Rosén, 2010). Kritiska perspektiv och dilemmaperspektiv inom olika fält, såsom feminism, queer, mobbning, specialpedagogik och postkolonialism, har på senare år visat att det kategoriska perspektivet är alldeles för snävt för att hantera normavvikelse eftersom det inte bara handlar om att anpassa individer med avvikande beteende till normen utan även om att de som representerar den så kallade ”goda normen” tränar sig i att kritiskt granska de egna föreställningarna och handlingarna och fundera på vilka konsekvenser de kan tänkas få för andra. Annorlunda uttryckt är det inte bara Ruts fel om folk tycker att hon är konstig som går runt med slips och hatt, det är lika mycket omgivningens inskränkta bild av vad som är en okej klädsel som avgör hur hon blir bemött. Vad dilemmaperspektivet har tillfört är bland annat ord och förståelse som hjälper till att hantera känslan av att hur lärare än gör blir det fel ur något perspektiv. Det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet har länge lyfts fram från olika forskningsfält som rör våld, och på senare år har denna forskning fått stöd från politiskt håll genom Skolverkets olika publikationer.

Bokens upplägg Med utgångspunkt i de föreläsningar som jag har hållit med temat normkritik har jag samlat på mig dilemman som lärare på olika stadier brottats med. Dessa dilemman är vägledande för bokens struktur och upplägg och min förhoppning är att dessa dilemman kan fungera som en grund för vidare diskussion. Efter varje föreläsning skrev jag anteckningar för egen del för att bevara de många intressanta tankar som lärarna delgav mig och varandra. För att inte peka ut någon enskild lärare har jag medvetet valt att ändra några detaljer som skulle kunna avslöja vilka de är, och de namn som nämns är samtliga påhittade. De dilemman som jag beskriver i boken har alla uttryckts av flera än en lärare, vilket också är anledningen till att de valts ut för att representera ledmotiv i boken. Vid några tillfällen använder jag mig av citat, de är då tydligt återgivna. Kapitlen är tematiskt indelade: att vilja handla rätt och komplexiteten i läraruppdraget, relationen majoritet och minoritet, relationen svaghet och styrka, strategier för att jobba med dessa frågor och ett försök till avslut. Även om kapitlen är uppbyggda kring teman är de dilemman som tas upp sammanflätade med varandra. Det betyder att gränsen 13

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 13

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

mellan olika frågor som lyfts i boken inte kan betraktas som knivskarpa, snarare som mjuka övergångar där olika delar står i dialog med varandra. Kapitel 1–4 avslutas med en dialog, Sammanfattande dialog mellan lärarkan didaten Mattis och föreläsaren Elli, som tar avstamp i frågor jag brukar få från lärarstudenter och lärare. Tanken med dem är att starta en diskussion kring sådant som i vanliga fall förvandlas till mummel och missnöje i bakgrunden, men som aldrig lyfts in i undervisningen. Personerna i dialogerna är helt fiktiva och kan upplevas som stereotypa. Fundera gärna på vilka känslor de väcker hos dig när du läser dem. Bokens kapitel 1, Om ett komplext läraruppdrag och den återkommande frågan: Gör jag rätt?, utgår från lärares berättelser om att vilja göra undervisningen så rätt som möjligt och känslan av osäkerhet om vad som är rätt och vad som inte är det. Kapitlet belyser dilemmat mellan att vilja göra rätt och samtidigt tvingas hantera läraruppdragets komplexitet. Det förs här en dialog mellan det ökade kravet på evidensbaserad forskning som hämtar några av sina bärande idéer ur matematikern René Descartes historiska arv och forskning om våld som på olika sätt stör den snäva tolkningen av evidens i utbildning. Skilda sätt att se på och förhålla sig till våld diskuteras. Eftersom våld kommer till uttryck på så många olika sätt och eftersom det är så många skilda faktorer som samverkar kan inte ett sätt eller en metod vara tillräcklig, även om metoder självklart kan fungera som stöd. Eftersom våld uppstår i specifika sammanhang så blir det viktigt att lärare får redskap att analysera och värdera den föränderliga praktik som de är en del av med utgångspunkt i det vi vet om våld och hur det kommer till uttryck. Förhoppningen är att även om dilemman inte suddas ut så kan en förståelse för hur vissa trådar hänger samman vara till stöd när olika beslut måste tas. Under de föreläsningar jag hållit har frågan om varför majoriteten alltid måste böja sig för minoriteter väckt starka känslor. I kapitel 2, Varför ska ma joriteten bry sig om minoriteter, belyses dilemman som uppstått i konkret undervisningspraktik, såsom vad gör jag om en elev med adhd återkommande skadar andra i gruppen eller hur ska jag tänka om en elev inte kan följa med på klassresa på grund av funktionsnedsättning eller religiös tillhörighet? Ska hela gruppen lida på grund av en person? Relationen mellan majoritet och minoritet är långt ifrån självklar eller okomplicerad. Det tycks finnas en krock mellan demokrati som procedur där majoritetsbeslut betonas och demokrati som en form av liv som bygger på ett erkännande av pluralism. Mycket forskning om våld handlar om att människor som avviker från majoritetens normer betraktas och behandlas som mindre värda. Majoritet och minoritet blir på detta sätt sammanflätade, och ett ständigt fokus på majo14

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 14

15/10/15 9:13 AM

Introduktion

ritetens villkor och behov gör att arbete mot våld mot minoriteter blir nästintill omöjligt att bedriva. I kapitlet diskuteras relationen mellan majoritet och minoriteter samt pluralism, normer och ett ekologiskt perspektiv på utbildning. Med ekologi menas här en medvetenhet om att bra undervisning inte uppstår ur isolerade företeelser som exempelvis ”kunniga lärare”, ”flitiga elever/barn” eller ”god ekonomi” utan beror på en kedja av olika faktorer som samverkar med varandra. I kapitel 3, De borde tuffa till sig!, riktas strålkastarljuset mot den irritation, ilska och det hat som svaghet ibland tycks väcka hos människor. Svaghet har historiskt sett alltid föraktats, samtidigt handlar möten med personer som utsatts för våld om människor som temporärt kan uppfattas som svaga. I kapitlet belyses olika sätt att se på svaghet, inte minst svaghet som kan förknippas med utsatthet. Strategier för att bemöta och motarbeta våld lyfts fram i kapitel 4, Stra tegier för att hantera våld. I kapitlet diskuteras och problematiseras det sätt som en övertro på framtiden, strukturer, det sagda och stabila har överskuggat komplexitet i nuet. En dominerande bild i utbildning är att alla problem, inklusive människors förhållningssätt till andra, stadigt förbättras med ökad mognad och kunskap. Vad som glöms bort är den rörelse som pågår i nuet, där alla kan vara våldsamma oavsett ålder och kunskapsgrad. En större uppmärksamhet och lyhördhet mot nuet behövs därför – både i termer av möjligheter, men också i förhållande till det som känns svårt och tufft. Kapitlet syftar till att beskriva strategier som kan vara till hjälp för att orientera mellan det vi vet om våld och de relationer och mönster som omger lärare i deras dagliga arbete. Boken avslutas i kapitel 5, Ett försök till avslut och en början, med en sammanfattning och frågor att bära med sig inför framtiden.

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 15

15/10/15 9:13 AM

A abjekt 107, 108, 120 ambivalens 57 annan kränkande behandling 9, 11, 12, 22, 26, 29, 30, 77, 79, 87, 94, 118, 119, 121, 155 annorlunda 140 anti-essentialistisk 89, 91 anti-essentialistisk pluralism 89 assimileras 60 attributmodell 54

B barnets rättigheter 9 berättelse 160 biologisk determinism 99 blind lydnad 117

C cartesianska oron 32, 33, 35, 36, 37, 58 140

D deklarationen om de mänskliga rättig heterna 26 dekonstruktion 126, 127, 128 demokrati 69, 70, 71, 73, 74, 75 demokrati som en form av liv 14, 73 demokrati som procedur 14, 73 det som har sagts i det förflutna 138 det som sägs i nuet 121, 138 Dewey, John 71, 72, 75, 76, 84 dialektiskt 142 dikotomi 32, 43, 164 dilemma 10, 63 dilemmaperspektivet 13, 62

diskriminering 8, 9, 16, 20, 27, 29, 39, 53, 55, 57, 60, 68, 79, 121, 154, 155 diskrimineringslagen 9, 10, 12, 22, 26, 29, 30, 47, 64, 69, 86, 87, 94 diskurser 114 diskursiv ordning 46 distribution 48 dolda läroplanen 24 dualism 32, 33, 34, 37, 43, 74, 97, 103, 120, 125, 127, 164

E egenvärde 26, 28, 64, 70, 75, 88 , 146 egoideal 107, 108, 120 ekologi 15, 20 elimineringsprincipen 33 emancipation 53 essens 37, 43 essentialism 32, 37, 75, 90, 119, 120, 164 etnicitet 69, 78, 80, 88, 114 evidens 14, 16, 31, 36, 124, 167 evidensbaserad forskning 12, 16 evidensinformerat 139 exkludering 29, 45 explicita normer 88

F formativ bedömning 151 framing 78, 79 fritidshem 17, 67, 95 frågor 128 främlingsfientlighet 79 funktionsnedsättning 14, 68, 69, 79 följa upp 12, 28, 30, 159 följemening 105 förankra 12, 30

186

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 186

15/10/15 9:13 AM

förankra kritik 166 förbjuda 17, 30, 59, 67, 84, 121 fördom 37, 38, 39, 42, 53, 66, 112, 120, 125, 146 förebygga 12, 26, 28, 30, 41, 51, 121, 122, 154 föreställningar 9, 12, 16, 20, 31, 42, 45, 50, 55, 56, 76, 88, 114, 117, 120, 127, 132, 142, 143, 146, 147, 161, 166 förhandlingsutrymme 123 förhindra våld 12, 28, 30, 68, 75, 121, 126, 143 förskolan 17, 68, 95 förtryck 8, 9, 26, 37, 46, 48, 53, 54, 70, 94, 114, 129, 137 förändring 25, 43, 45, 47, 107, 134, 144

G givet ansvar 11, 51 gloriaeffekt 112 grundskolan 18, 68, 95 gymnasiet 18, 96

H hierarki 32 Hitler 98, 99, 112 hjärnforskning 108 holistiskt 121, 142 hot actions 22, 125 humanism 87, 105 hypermaskulinitet 102 härskartekniker 49

I identitet 57 implicita normer 88 immanenta 85 inkludering 29, 45, 60, 126, 129 inlärd hjälplöshet 103, 158 instrumentellt värde 70, 145 integrera 60 intersektionalitet 54, 114 intressemodell 54

J juridifiering 94

K kategoriskt perspektiv 13 klass 29, 51, 76, 81, 82, 114, 115 kollektiv reflektion 149 kompensatoriskt perspektiv 13, 61 komplexitet 19 komplicerat 19 kris 58, 124, 166 Kristeva, Julia 106 kritiskt perspektiv 62 kränkning 8, 9, 16, 20, 27, 60, 79 kulturell dominans 41 kulturella relationer 48 kulturell imperialism 41 kunskap 23, 25 kunskapsuppdraget 11, 21, 23, 77 kvalifikation 23, 25 kvalitativa frågor 156 kvalitativa studier 155 kvantitativa studier 155 känsla av ansvar 51 kön 26, 29, 79, 114 könsöverskridande 79

L ledarstilar 127, 129, 145 liberal pluralism 89, 90 likabehandlingsplan 121 likabehandlingsuppdraget 23 linjär tidsuppfattning 147 loggbok 158, 159, 160 lyda 70, 97, 104, 116, 117 långsamt tänkande 110, 168

M majoritet 13, 14, 67, 80, 81, 82, 83, 84, 92, 152 makronormer 87, 88 makt 46, 98, 134, 135, 136, 137, 145

187

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 187

15/10/15 9:13 AM

maktrelationer 44, 47, 49, 54, 61, 91, 125 marknadsekonomin 31 medialogik 35, 166 meningsfull undervisning 141 mesonormer 87, 89 mikronormer 30, 88, 89 minoritet 13, 14, 60, 67, 68, 80, 81, 82, 83, 84, 86, 92, 152 mobbning 8, 9, 13, 28, 35, 44, 46, 53, 62, 75, 85, 86, 94, 102, 125 måltaxonomier 24 mångfald 33, 44, 76, 79, 80, 89, 91, 128, 165

N naming 78, 79 nationalism 72, 73 nazism 71, 99 neoliberalism 31 New Public Management 31 normaliseringsprocesser 44 normavvikelse 12, 61 normer 8, 11, 14, 17, 20, 36, 42, 43, 46, 61, 62, 64, 67, 82, 84, 85, 86, 87, 88, 90, 92, 99, 117, 131, 132, 142, 143, 144, 146 normkritik 13, 35, 36, 60, 67, 127 nyansera lärares omdömen 125

O olikhet 33, 34, 57, 63, 90, 123, 152 omedvetna 47, 50, 53, 107, 109, 113, 119, 160

P perspektiv 13 pluralism 9, 12, 14, 60, 61, 67, 71, 73, 74, 88, 89, 90, 91, 129, 163 positivism 31 praktikorienterad lärarroll 122 principen om alltings essens 34, 37, 74 principen dualism 34

principen om synlighet, kartläggning och mätbarhet 34, 35 procedurala aspekter 75 procedural demokrati 67 progressivism 75 psykiskt och fysiskt våld 28

R reflektera 148, 149 rekursion 130 relationell modell 54

S said 138 saying 138 sexualitet 45, 85 skillnadens etik 105 snabbt tänkande 110, 120, 168 socialisation 16, 23, 24, 25, 65, 77, 163, 164 starka människor 104 stereotyp 37, 38, 39, 41, 42, 49 stereotypa föreställningar 59 stereotyper 40, 41, 107, 112, 125, 129, 130, 131, 132, 133 subjektet-stadd-i-process 57, 160, 161 subjektifiering 23, 25 subjektivitet 57 subtila företeelser 35 summativ bedömning 151 svaga människor 97, 101, 104, 108, 112, 118 svaghet 13, 15, 94, 97, 98, 99, 100, 101, 102, 104, 118 svart-vitt tänkande 98, 103, 112, 119, 166 synlighetsprincipen 57 system 1 och 2 110, 112, 113

T teori 43, 121, 123, 124, 125, 127, 130, 145, 147, 157, 167 tolka 12, 20, 22, 30, 43, 46, 47, 58, 62, 65, 78, 93, 111, 122, 124, 126,

188

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 188

15/10/15 9:13 AM

128, 130, 134, 137, 139, 143, 145, 146, 151, 152, 155, 160, 162, 167 tolkningsföreträde 46 transaktionell 143, 145 transcendental 85 transformativ 143, 145 transformerande 143, 145

utbildningsmiljö 20, 143, 165 utvärdering 150

V våld 8 våldets komplexitet 53 våldsamma relationer 12 våldsforskning 9, 16, 106, 164

universell lärarroll 122 utbildning 11

189

47119596_Demokratiska dilemman i lararuppdraget_Korr3.indd 189

15/10/15 9:13 AM

Silvia Edling Demokratidilemman i läraruppdraget

Silvia Edling

Demokratidilemman i läraruppdraget – att arbeta för lika villkor

Best.nr 47-11159-6

Tryck.nr 47-11159-6-00

47-11159_Demokratiska dilemman i la¦êraruppdr_omsl orig G5.indd 1

16/10/15 7:09 AM