9789144092584

Christina H. Opava (red.)

Christina H. Opava (red.) är professor i fysioterapi vid Karolinska institutet och fysioterapeut vid Karolinska universitetssjukhuset.

Christina forskar om fysisk aktivitet och träning vid reumatisk sjukdom och arbetar parallellt med att sprida kunskap om nyttan av fysisk aktivitet till patienter, kollegor och studenter, nationellt och internationellt.

Patienter med reumatiska sjukdomar upplever att de ofta får råd om ”att röra på sig”. Däremot ges mer sällan noggrann vägledning i vad som är lämpliga aktiviteter vid just deras tillstånd och hur de kan hantera symtom och rädsla för skada och smärta.

Denna bok innehåller en allmän del om fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom, en specifik del om fysisk aktivitet vid olika diagnoser och en del om att förstå och stödja fysisk aktivitet. Evidensbaserade rekommendationer ges om hur den fysiska aktiviteten ska doseras för att vara effektiv och säker, hur aktivitetsprogram kan utvärderas och följas upp och om hur man motiverar till fysisk aktivitet. Boken innehåller också delar om sambanden mellan fysisk aktivitet och inflammation, smärta respektive risk för kardiovaskulär sjukdom, samt om hur man stödjer sin patient till ökad fysisk aktivitet och, inte minst, hur man kan lämna gamla tankebanor och förändra invanda arbetssätt.

Boken riktar sig till vårdgivare av alla professioner inom specialistoch primärvård samt till studenter inom alla vårdyrken.

Art.nr 37779

VID REUMATISK SJUKDOM

| FYSISK AKTIVITET VID REUMATISK SJUKDOM

FYSISK AKTIVITET VID REUMATISK SJUKDOM

FYSISK AKTIVITET

Christina H. Opava (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09258-4_01_cover.indd 1

2014-11-25 10:36

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37779 ISBN 978-91-44-09258-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-09258-4_01_book.indd 2

2014-11-14 10:53

INNEHÅLL

Författarpresentation 9 Förord 13 Del 1 Allmänt om fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom 1 Fysisk aktivitet 17 Christina H. Opava

Definitioner 17 Riktlinjer och rekommendationer 19 Att tänka på 23 Lästips 23 2 Bedömnings- och utfallsmått för fysisk aktivitet 25 Christina H. Opava

ICF 25 Krav på mätmetoder 27 Mätmetoder vid reumatisk sjukdom 28 Att tänka på 32 Lästips 32 3 Test och träning av kondition och muskelfunktion 33 Cecilia Fridén & Birgitta Nordgren

Träning vid reumatisk sjukdom 33 Tester 35

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 3

3

2014-11-14 10:53

Innehåll

Tester för kondition 36 Tester för styrka 41 Att tänka på 44 Lästips 44 4 Fysisk aktivitet och inflammation 45 Ingrid E. Lundberg

Inflammation 45 Läkemedelsbehandling 46 Fysisk aktivitet och träning 47 Antiinflammatorisk effekt av träning 48 Att tänka på 53 Lästips 53 5 Fysisk aktivitet, kardiovaskulär risk och prevention 55 Solveig Wållberg Jonsson

Epidemiologi 55 Riskfaktorer för KVS och reumatisk sjukdom 56 Fysisk aktivitet och kardiovaskulär sjukdom 57 Prevention av KVS 59 Prevention vid reumatisk sjukdom 60 Att tänka på 61 Lästips 62 6 Fysisk aktivitet och smärtmodulering 63 Stefan Bergman

Smärta är en livsnödvändig upplevelse 63 Klinisk indelning av smärta 64 Smärtans väg och modulering – det nociceptiva systemet 67 Effekt av fysisk aktivitet 69 Praktiskt 73 Att tänka på 74 Lästips 74

4

978-91-44-09258-4_01_book.indd 4

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

Innehåll

Del 2 Fysisk aktivitet vid specifika diagnoser 7 Ankyloserande spondylit 79 Nina Brodin

Om ankyloserande spondylit 79 Funktionshinder 80 Motiv och evidens för hälsofrämjande fysisk aktivitet 81 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 82 Motiv och evidens för fysisk träning 82 Att lägga upp träningsprogram 83 Diagnosspecifika bedömnings- och utvärderingsmetoder 86 Att tänka på 87 Lästips 88 8 Artros i höft och knä 89 Carina Thorstensson

Om artros 89 Funktionshinder 90 Motiv och evidens för hälsofrämjande fysisk aktivitet 90 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 91 Motiv och evidens för fysisk träning 93 Att lägga upp träningsprogram 94 Kontraindikationer och observanda 97 Diagnosspecifika bedömnings- och utvärderingsmetoder 98 Att tänka på 99 Lästips 100 9 Fibromyalgi 101 Kaisa Mannerkorpi

Om fibromyalgi 101 Funktionshinder 103 Motiv och evidens för hälsofrämjande fysisk aktivitet 104 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 104 Att planera fysisk aktivitet och träning 106

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 5

5

2014-11-14 10:53

Innehåll

Kontraindikationer och observanda 108 Diagnosspecifika bedömnings- och utvärderingsmetoder 108 Att tänka på 109 Lästips 109 10 Myosit 111 Helene Alexanderson

Om myosit 111 Funktionshinder 112 Motiv och evidens för hälsofrämjande fysisk aktivitet 113 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 113 Motiv och evidens för fysisk träning 113 Att lägga upp träningsprogram 114 Kontraindikationer och observanda 119 Diagnosspecifika bedömnings- och utvärderingsmetoder 119 Att tänka på 121 Lästips 122 11 Psoriasisartrit 123 Christina H. Opava

Om psoriasisartrit 123 Funktionshinder 124 Motiv och evidens för hälsofrämjande fysisk aktivitet och träning 125 Diagnosspecifika bedömnings- och utvärderingsmetoder 126 Att tänka på 126 Lästips 127 12 Reumatoid artrit 129 Ann Bremander

Om reumatoid artrit 129 Funktionshinder 131 Motiv och evidens för hälsofrämjande fysisk aktivitet 132 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 132 Motiv och evidens för fysisk träning 134 6

978-91-44-09258-4_01_book.indd 6

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

Innehåll

Att lägga upp träningsprogram 134 Kontraindikationer och observanda 137 Diagnosspecifika bedömnings- och utvärderingsmetoder 137 Att tänka på 138 Lästips 139 13 Systemisk lupus erythematosus, systemisk skleros och primärt Sjögrens syndrom 141 Carina Boström

Om systemisk lupus erythematosus 141 Om systemisk skleros 144 Om primärt Sjögrens syndrom 148 Att lägga upp program för hälsofrämjande fysisk aktivitet och träning 150 Kontraindikationer och observanda 151 Diagnosspecifika bedömnings- och utvärderingsmetoder 152 Att tänka på 152 Lästips 153 Del 3 Att förstå och stödja fysisk aktivitet 14 Kvalitativa aspekter på fysisk aktivitet 157 Emma Swärdh

Forskning med kvalitativ ansats 157 Att tänka på 165 Lästips 165 15 Att stödja hälsobeteenden 167 Ingrid Demmelmaier

Teori och praktik 167 Räcker det inte att man verkligen vill ändra sig? 170 Att stödja hälsofrämjande fysisk aktivitet 171 Att tänka på 175 Lästips 175 © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 7

7

2014-11-14 10:53

Innehåll

16 Att förändra sitt arbetssätt 177 Ingrid Demmelmaier

Hinder och hur man kan övervinna dem 177 Ett pedagogiskt exempel 180 Att ge stöd till hälsofrämjande fysisk aktivitet vid RA 181 Att tänka på 183 Lästips 183 Sakregister 185

8

978-91-44-09258-4_01_book.indd 8

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

FÖRFAT TARPRESENTATION

REDAK TÖR

Christina H. Opava är professor i fysioterapi vid Karolinska institutet och fysioterapeut vid Karolinska universitetssjukhuset. Forskar om fysisk aktivitet och träning vid reumatisk sjukdom. Arbetar parallellt med att sprida kunskap, nationellt och internationellt, om nyttan av fysisk aktivitet till patienter, kollegor och studenter. ÖVRIGA FÖRFAT TARE

Helene Alexanderson är docent i fysioterapi och universitets­adjunkt, verksam vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjuk­huset. Forskar om träning och klinisk utvärdering för personer med ovanliga reumatiska systemsjukdomar.

Stefan Bergman är allmänläkare, docent i experimentell reumatologi vid Lunds universitet, adjungerad professor i hälsa och livsstil vid Halmstad högskola och forskningschef vid FoU Spenshult. Forskar främst om långvarig smärta, levnadsvanor och hälsa.

Carina Boström är vårdlärare, medicine doktor och universitetslektor i fysioterapi vid Karolinska institutet. Bedriver forskning inom framför allt reumatologi med fokus på fysisk kapacitet och fysisk aktivitet vid systemsjukdomar samt trötthet och patientperspektiv.

Ann Bremander är fysioterapeut och docent i experimentell reumatologi vid Lunds universitet, verksam vid FoU Spenshult och vid Högskolan i Halmstad. Forskar om hälsa och livsstil vid reumatiska sjukdomar med speciellt fokus på funktionstillstånd, fysisk aktivitet, teamrehabilitering och implementering. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 9

9

2014-11-14 10:53

Författarpresentation

Nina Brodin är fysioterapeut, medicine doktor och universitetsadjunkt, verksam vid Karolinska institutet och Danderyds sjukhus. Undervisar på fysioterapeutprogrammet och forskar om träning och aktivitetsbegränsning vid reumatisk sjukdom.

Maria Brusewitz lever med ledgångsreumatism sedan 30 år. Hon är numera pensionär efter att ha varit yrkesverksam inom socialtjänsten med missbruksvård och inom sjukvården med habilitering. Hon är utbildad forskningspartner inom Reumatikerförbundet.

Ingrid Demmelmaier är fysioterapeut och filosofie doktor, verksam vid Karolinska institutet och Uppsala Universitet. Forskar inom beteende­ medicin med särskilt fokus på hur fysioterapeuter och andra behandlare kan lära sig att tillämpa ett beteendemedicinskt arbetssätt.

Cecilia Fridén är idrottslärare, docent i fysioterapi och universitetslektor vid Karolinska institutet. Undervisar på fysioterapeutprogrammet och forskar om fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling för olika tillstånd och diagnoser.

Ingrid Lundberg är professor i reumatologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Forskar om muskelsvaghet vid myosit samt om molekylära mekanismer av träning vid reumatisk sjukdom. Arbetar nationellt och internationellt med frågor om utbildning och kunskapsspridning på området.

Kaisa Mannerkorpi är fysioterapeut och docent, verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Forskar om fysisk aktivitet, träning och hälsa vid fibromyalgi. Arbetar samtidigt med att sprida kunskap om nyttan av fysisk aktivitet på bred front.

Birgitta Nordgren är fysioterapeut, medicine doktor och universitetsadjunkt vid Karolinska institutet. Undervisar på fysioterapeutprogrammet och forskar om fysisk aktivitet och träning vid reumatisk sjukdom.

Emma Swärdh är fysioterapeut, medicine doktor och universitetsadjunkt vid Karolinska institutet. Undervisar på fysioterapeutprogrammet och forskar om kvalitativa och kvantitativa aspekter på fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom. Har arbetat med informationsspridning om nyttan av fysisk aktivitet till Reumatikerförbundets medlemmar.

10

978-91-44-09258-4_01_book.indd 10

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

Författarpresentation

Carina Thorstensson är docent i fysioterapi vid Göteborgs Universitet och registeransvarig för BOA-registret, ett Nationellt Kvalitetsregister för Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Forskar om artros, har utvecklat en evidensbaserad artrosskola för patienter, och utbildat kollegor över hela landet i konceptet.

Solveig Wållberg Jonsson är professor i reumatologi vid Umeå universitet och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Forskar om ledgångsreumatism och samsjuklighet, särskilt hjärt-kärlsjukdom.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 11

11

2014-11-14 10:53

978-91-44-09258-4_01_book.indd 12

2014-11-14 10:53

FÖRORD

Under mer än 30 år med ledgångsreumatism har jag upplevt hur bra jag mår av fysisk aktivitet. Sjukvården har inte gett stöd för detta utan har tvärtom, åtminstone till en början, ansett att reumatiker snarast skulle undvika onödig belastning av sina leder.

Under åren har jag upptäckt att olika typer av aktiviteter hjälpt mig att må bättre, både fysiskt och psykiskt. Korta morgonövningar inspirerade av taiji tar inte många minuter att göra, men gör all skillnad för smärta och minskar min morgonstelhet med flera timmar. Under perioder av skov har promenader varit avgörande för mitt välbefinnande, men utan skoinlägg som avlastat mina onda fötter hade det inte gått.

Daglig träning med låga vikter och många, många upprepningar kan öka rörligheten, till och med i leder som jag trodde hade stelnat för gott. Det som passar mig allra bäst är ändå träning på gym där jag kan ställa in apparaterna själv och anpassa träningen efter dagsformen. Jag är inte längre rädd för att ta i och välbefinnandet efter ett träningspass ska inte underskattas.

Som jag ser det i dag, hade jag kunnat ha stor nytta av kontakt med en fysioterapeut för att få kunskap och vägledning. Dels för att förstå vad sjukdomen innebär för just mig, dels för att få hjälp att utforma min träning. Jag tror också att de felställningar och rörelseinskränkningar jag har, skulle ha varit mindre om jag fått rätt instruktioner från början.

Det är inte självklart att insikten om värdet av fysisk aktivitet har sjunkit in hos alla vårdgivare. Jag träffar fortfarande människor med reumatism som nyligen fått rådet att ta det försiktigt med träningen och i stället unna sig vila.

Detta trots all ny forskning som hävdar motsatsen och trots min och många

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 13

13

2014-11-14 10:53

Förord

andras erfarenhet av värdet av fysisk aktivitet när man lever med reumatisk sjukdom. En bok om fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom är därför mycket värdefull. Jag hoppas att den blir flitigt läst av alla som träffar reumatiker inom och utanför vården och att kunskapen blir använd så att fler människor med reumatism får chansen att uppleva nyttan och nöjet av fysisk aktivitet.

Maria Brusewitz

14

978-91-44-09258-4_01_book.indd 14

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

KAPITEL 2

Bedömnings- och utfallsmått för fysisk aktivitet Ch r ist i na H. Opava

För att rätt kunna förskriva och bedöma effekt av fysisk aktivitet och träning behövs valida och reliabla metoder som mäter på rätt område. Världshälsoorganisationens (WHO:s) internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) utgår från en biopsykosocial modell och kan användas som struktur för val av mätmetoder. Internationellt konsensusarbete om vilka aspekter som är viktiga att mäta och utvärdera vid olika sjukdomstillstånd pågår och utfärdade rekommendationer innehåller även aspekter tillämpliga för bedömning och utvärdering relaterad till fysisk aktivitet.

ICF ICF består av två delar med två komponenter per del (se tabell 2.1). Den första delen klassi­ficerar Funktionstillstånd och Funktionshinder. Funktions­ tillstånd är en övergripande term för de två komponenterna Kroppsfunktioner och Kroppsstrukturer samt Aktiviteter och Delaktighet. Funktionshinder är den övergripande termen för de två negativa komponenterna Funktionsned­ sättning och Strukturavvikelse respektive Aktivitetshinder och Delaktighets­ inskränkning. Den andra delen i ICF är Kontextuella faktorer som omfattar dels omgivningsfaktorer, dels personfaktorer, vilka för närvarande inte är klassificerade. Enligt ICF-modellen interagerar komponenterna på ett komplext sätt relaterat till en persons hälsa.

Med ledning av ICF och exemplen i tabell 2.1 kan man alltså fundera på vilka metoder som är lämpliga att använda för att bedöma hur fysisk aktivitet eller träning ska ordineras, men också hur effekterna ska utvärderas. Naturligtvis bör kroppens funktionella och strukturella integritet,

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 25

25

2014-11-14 10:53

Christina H. Opava Tabell 2.1 Klassificering av Funktionstillstånd och Funktionshinder samt Kontextuella faktorer enligt ICF med exempel relaterade till fysisk aktivitet (anpassad efter Socialstyrelsen 2003).

Positiv aspekt

Funktionstillstånd och funktionshinder

Kontextuella faktorer

Funktionstillstånd

Omgivningsfaktorer

Funktionell och strukturell integritet

Negativ aspekt

Personfaktorer

Aktiviteter och delaktighet

Underlättande: Ej tillämpbart t.ex. lämpliga skor, anpassad träningsutrustning, stöd av fysioterapeut

Aktivitets­ begränsning Delaktighets­ inskränkning: t.ex. vid förflytt­ ningar, sport och fritidsaktiviteter, problemlösning och besluts­ fattande

Barriärer/Hinder: t.ex. fysisk miljö, omgivningens attityder

Funktionshinder Funktionsned­ sättning: t.ex. nedsatt styrka eller syreupp­ tagning Strukturavvikelse: t.ex. felställning, kontraktur

Ej tillämpbart

t.ex. rörlighet, muskel­funktion, kondition och smärta, bedömas för att man ska förstå förutsättningarna för fysisk aktivitet. Lika viktigt kan det dock vara att utforska individens förmåga att ta till sig kunskap och fatta beslut samt hur familj och vänner ser på fysisk aktivitet och om det finns lämpliga förutsättningar för fysisk aktivitet och träning i personens fysiska närmiljö.

Det primära syftet med ett stödprogram för ökad fysisk aktivitet är inte alltid att öka kroppsfunktionen, utan kanske snarare att etablera en vana, minska rörelserädsla, öka tilltron till den egna förmågan att faktiskt bli fysiskt aktiv eller att skapa ett nätverk med socialt stöd för den nya vanan.

Då är det viktigt att utvärderingsmetoderna inte enbart fokuserar på kroppsfunktionen utan också innefattar sådana aspekter.

26

978-91-44-09258-4_01_book.indd 26

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

2 Bedömnings- och utfallsmått för fysisk aktivitet

Krav på mätmetoder När man väl bestämt vad som ska bedömas och utvärderas, är det dags att bestämma hur. Ett viktigt kriterium för valet är om mätmetoden har goda mätegenskaper. Mätegenskaper kan brytas ned i reliabilitet och validitet, som finns angivna i de vetenskapliga artiklar där utvecklingen av nya mätmetoder beskrivs.

Det är viktigt att komma ihåg att beskrivna mätegenskaper endast gäller för individer liknande dem som ingått i försöksgruppen i studien där mätegenskaperna undersökts och inte automatiskt kan överföras till andra grupper. Om man t.ex. vill använda en mätmetod som utvecklats för personer med multipel skleros, måste det alltså först undersökas om den har goda mätegenskaper även för personer med artros innan det går att avgöra om den är valid och reliabel även vid detta tillstånd.

Det finns dock mätmetoder som genomgått ett så omfattande utvecklingsarbete och så många tester i olika populationer att de betraktas som generiska, d.v.s. användbara vid en mängd olika tillstånd. Fördelen med dem är att man kan jämföra, t.ex. livskvalitet, mellan olika sjukdomsgrupper.

Nackdelen, jämfört med mera sjukdomsspecifika metoder, är att de inte alltid fångar upp aspekter som är viktiga vid ett specifikt tillstånd.

Reliabilitet handlar om i vilken grad resultaten för upprepade mätningar överensstämmer, s.k. intrareliabilitet eller test-retestreliabilitet, eller hur god överensstämmelse i resultat två personer kan uppnå vid samma mätningar vid ett tillfälle, s.k. interreliabiltiet. För att få hög precision i sina egna mätningar är det viktigt att välja metoder med god reliabilitet. Om flera personer ska utföra mätningarna, t.ex. i kliniskt kartläggnings- eller uppföljnings­arbete under lång tid, är det särskilt viktigt att metoden har hög inter­reliabilitet.

Reliabiliteten kan ha analyserats med olika statistiska metoder, men ofta rapporteras den i form av en koefficient, t.ex. Kappa koefficient eller Intraclass correlation coefficient, som kan variera mellan 0 och 1 där 1 indikerar total överensstämmelse.

Validitet handlar om huruvida en metod verkligen mäter det som avses och kan beskrivas ur många olika aspekter. Det är t.ex. inte alltid givet att en till synes objektiv och reliabel metod för maximal styrka verkligen mäter detta hos en person som har smärta under mätningen eller inte är motiverad att prestera maximalt. Detta betyder inte nödvändigtvis att man ska avstå från mätningen, men sådana faktorer bör beaktas då man tolkar resultatet © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 27

27

2014-11-14 10:53

Christina H. Opava

av mätningen. Innehållsvaliditet handlar om hur väl delarna i ett test­batteri eller ett frågeformulär täcker relevanta aspekter av det som ska mätas, t.ex. muskel­funktion eller aktivitetsbegränsning. Ibland finns det möjlighet att jämföra en ny metod med ett etablerat, objektivt mått och utifrån det fastställa den nya metodens kriterierelaterade validitet. Ofta saknas sådana objektiva kriterier inom rehabiliteringsområdet och man ställer då i stället upp ett antal hypoteser, grundade på teori och empiri, för att fastställa mätmetodens begreppsvaliditet. Man kan t.ex. testa hypoteser om att ett nyutvecklat frågeformulär om aktivitetsbegränsning ska korrelera bättre med befintliga frågeformulär om aktivitetsbegränsning än med mått på sjukdomsaktivitet, fysiska tester eller frågeformulär om depression.

Andra viktiga mätegenskaper, speciellt vid mätning av utfall av en intervention, är metodens känslighet för förändring och att den inte har tak- eller golveffekter. En mätmetod kan vara aldrig så precis och relevant, men om den är för grov för att fånga kliniskt relevanta förändringar fyller den ändå inte sitt syfte vid utvärdering av effekter av en åtgärd. På samma sätt riskerar man att missa möjlighet till att fånga förbättringar eller försämringar om personen som utvärderas redan från början har full poäng (takeffekt) eller 0 poäng (golveffekt) enligt en viss metod.

Mätmetoder vid reumatisk sjukdom För att bestämma vilka aspekter som ska utvärderas vid ett visst tillstånd kan man ha god hjälp av olika internationella konsensusarbeten som pågår.

Ett av dem är OMERACT (Outcome Masures in Arthritis) som regelbundet publicerar resultatet av sitt arbete på www.omeract.org.

ICF:s forskningsgren, en partner till WHO:s tyska samarbetscentrum, skapar s.k. core sets för olika diagnoser. Dessa core sets består av en uppsättning funktionstillstånd och kontextuella faktorer som av experter ansetts särskilt viktiga att mäta och utvärdera vid ett visst tillstånd. På det muskuloskelettala området finns både korta och mera omfattande core sets för ankyloserande spondylit, artros, långvarig utbredd smärta och reumatoid artit (http://icfresearchbranch.org). Man har också utarbetat en metod för att elektroniskt generera utvärderingsformulär baserat på core sets (www.icf-core-sets.org/en/index.php). Dessa är dock inte specifikt inriktade på mätmetoder relaterade till fysisk aktivitet.

28

978-91-44-09258-4_01_book.indd 28

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

2 Bedömnings- och utfallsmått för fysisk aktivitet

MÄTMETODER FÖR KROPPSFUNK TION

När man bestämt sig för vilka aspekter som ska utvärderas, är det dags att välja mätmetod i den mängd metoder som existerar. Exempel på kroppsfunktioner och kroppsstrukturer som kan vara viktiga att mäta i samband med fysisk aktivitet och träning listas i tabell 2.2 tillsammans med förslag på generella mätmetoder. Diagnosspecifika mätmetoder finns beskrivna i kapitel 7–13.

Tabell 2.2 Utvalda aspekter på kroppsfunktion och förslag till mätmetoder.

1

Kroppsfunktion

Förslag på metod

Energi (trötthet)

Skattning med visuell analogskala (VAS), Borgs symtomskala (CR-10), frågeformulär (eller del av)1

Sömn

Skattning med VAS, Borgs symtomskala (CR-10), frågeformulär (eller del av)1

Smärta

Skattning med VAS, Borgs symtomskala (CR-10), frågeformulär (eller del av)1

Blodtryck

Mätning med apparatur

Kondition

Mätning (se kapitel 3)

Ansträngning

Skattning med Borgs ansträngningsskala (RPE)

Ledrörlighet

Mätning (se kapitlen om respektive diagnos)

Muskelfunktion

Mätning (se kapitel 3)

Se tabell 2.3 för exempel på frågeformulär innehållande dessa aspekter

MÄTMETODER FÖR AK TIVITETER, DELAK TIGHET OCH LIVSK VALITET

Aktiviteter, delaktighet och livskvalitet kräver oftast utvärdering med fråge­ formulär, av vilka det finns en uppsjö. Några av de vanligaste, generiska eller brett använda vid reumatisk sjukdom, redovisas i tabell 2.3 och finns tillgängliga i validerade svenska versioner. För diagnosspecifika frågeformulär hänvisas till respektive kapitel.

För flera av frågeformulären i tabellen ovan finns möjlighet att jämföra med värden i representativa urval av olika befolkningar och med personer med olika reumatiska sjukdomar i många olika länder. Några kan också © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 29

29

2014-11-14 10:53

Christina H. Opava Tabell 2.3 Ett urval av frågeformulär, generiska eller använda vid många reumatiska tillstånd, för att mäta flera dimensioner av aktivitet, delaktighet och/eller livskvalitet.

1

Frågeformulär

Innehåll

Arthritis Impact Measurement Scales 2 (AIMS2)1

Sjuttioåtta frågor, varav 57 fördelade på 12 hälsoområden (rörlighet, gångförmåga, hand och fingrar, armfunktion, personlig vård, hushållsaktiviteter, social aktivitet, socialt stöd, ledsmärta, arbete, spänningsnivå, humör/stämning), tre om tillfredsställelse med ledsjukdomens inverkan på, respektive önskad förbättring inom, de 12 områdena, fem om nuvarande och framtida hälsa, en om total effekt av ledsjukdomen och 12 om bakgrundsfaktorer. En fysisk, en psykologisk och en social dimension kan beräknas.

European Quality of Life Instrument (EuroQoL, EQ-5D)2

Fem frågor om rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/ besvär och rädsla/nedstämdhet. En fråga om förändring i hälsotillstånd de senaste 12 månaderna och en övergripande fråga om nuvarande hälsotillstånd.

Health Assessment Questionnaire, disability index (HAQ-DI)1

Tjugo frågor inom åtta områden: klädsel och toalett, uppresning, måltider, gång, hygien, räckvidd, gripförmåga, andra aktiviteter.

Nottingham Health Profile (NHP)2

Trettioåtta frågor fördelade på sex delskalor: energi, smärta, känsloliv, sömn, social isolering och rörlighet samt sju enskilda frågor om hälsotillståndets påverkan på arbete, hushållssysslor, socialt umgänge, familjeliv, sexuellt samliv, fritidsintressen och semester.

Medical Outcomes Study short form 36 (SF-36)2

Trettiosex frågor inom åtta domäner: fysisk funktion, fysisk roll, smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion, emotionell roll, psykiskt välbefinnande. En fysisk och en emotionell komponent kan beräknas.

Finns i standardversion (fyra veckor) och akut version (sju dagar).

Finns också i en version med 12 frågor (SF-12).

WHO Disability Assessment Schedule (WHODAS)2

Frågor inom sex domäner: kognition, förflyttning, personlig vård, social interaktion, livsaktiviteter, delaktighet. Finns som intervju eller frågeformulär med 36, 24+12 respektive 12 frågor.

Specifik för reumatisk sjukdom, 2Generell

30

978-91-44-09258-4_01_book.indd 30

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-11-14 10:53

2 Bedömnings- och utfallsmått för fysisk aktivitet

utgöra grund för hälsoekonomiska beräkningar eller användas för att identifiera områden för önskad förbättring hos enskilda personer. Ytterligare en metod för att identifiera problem och önskade förbättringar på individnivå är den halvstrukturerade intervjun McMaster Toronto Arthritis Patient Preference Questionnaire (MACTAR), som anpassats till svenska förhållanden och testade för patienter med reumatoid artrit och myosit. Den fångar upp flera sjukdomskonsekvenser som inte täcks in av andra mätmetoder och består av en baslinjeintervju och en uppföljningsintervju. Personen som utvärderas skattar hur hälsa, livskvalitet eller kroppsfunktion upplevs och anger om eventuell begräsning orsakas av den reumatiska sjukdomen. Personen identifierar också de funktionshinder som är viktigast att förbättra.

Aspekter att särskilt bedöma och utvärdera effekt på vid interventioner för ökad fysisk aktivitet är de som rör tankar, känslor och beteenden relaterade till fysisk aktivitet samt kontextuella faktorer av betydelse. I kapitel 14 finns mera information om sådana aspekter. I tabell 2.4 beskrivs ett urval.

Det fysiska aktivitetsbeteendet kan självrapporteras via regelbundna SMS eller med olika typer av aktivitetsmonitorer. Sådana system är dock alltför komplicerade och dyra för enskilt bruk. En stegräknare kan, förutom att uppTabell 2.4 Ett urval av frågeformulär för att mäta tankar, känslor och beteenden i relation till fysisk aktivitet.

Frågeformulär

Innehåll

Exercise Self-efficacy Scale

Sex frågor om tilltron till att kunna träna i olika situationer.

Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire, modifierat

Fyra frågor om rädsla/undvikande av fysisk aktivitet.

International Physical Activity Questionnaire

Fyra frågor om mängden mycket ansträngande och måttligt ansträngande fysisk aktivitet samt promenader och stillasittande den senaste veckan.

Exercise Stage Assessment Instrument

Två frågor om huruvida man redan är fysiskt aktiv på måttlig nivå respektive styrketränar sedan (i) mer än sex månader, (ii) mindre än sex månader, tänker börja (iii) inom 30 dagar, (iv) inom sex månader eller (v) inte tänker börja alls.

Social Support for Exercise Behaviors

Tretton frågor om socialt stöd för fysisk aktivitet, varje fråga besvaras dels med tanke på stöd från familj, dels med tanke på stöd från vänner.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09258-4_01_book.indd 31

31

2014-11-14 10:53

Christina H. Opava (red.)

Christina H. Opava (red.) är professor i fysioterapi vid Karolinska institutet och fysioterapeut vid Karolinska universitetssjukhuset.

Christina forskar om fysisk aktivitet och träning vid reumatisk sjukdom och arbetar parallellt med att sprida kunskap om nyttan av fysisk aktivitet till patienter, kollegor och studenter, nationellt och internationellt.

Patienter med reumatiska sjukdomar upplever att de ofta får råd om ”att röra på sig”. Däremot ges mer sällan noggrann vägledning i vad som är lämpliga aktiviteter vid just deras tillstånd och hur de kan hantera symtom och rädsla för skada och smärta.

Denna bok innehåller en allmän del om fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom, en specifik del om fysisk aktivitet vid olika diagnoser och en del om att förstå och stödja fysisk aktivitet. Evidensbaserade rekommendationer ges om hur den fysiska aktiviteten ska doseras för att vara effektiv och säker, hur aktivitetsprogram kan utvärderas och följas upp och om hur man motiverar till fysisk aktivitet. Boken innehåller också delar om sambanden mellan fysisk aktivitet och inflammation, smärta respektive risk för kardiovaskulär sjukdom, samt om hur man stödjer sin patient till ökad fysisk aktivitet och, inte minst, hur man kan lämna gamla tankebanor och förändra invanda arbetssätt.

Boken riktar sig till vårdgivare av alla professioner inom specialistoch primärvård samt till studenter inom alla vårdyrken.

Art.nr 37779

VID REUMATISK SJUKDOM

| FYSISK AKTIVITET VID REUMATISK SJUKDOM

FYSISK AKTIVITET VID REUMATISK SJUKDOM

FYSISK AKTIVITET

Christina H. Opava (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09258-4_01_cover.indd 1

2014-11-25 10:36