9789127419568

Läsningens psykologi och pedagogik

Läsning är ett mångvetenskapligt fält där kunskaper utvecklade inom utvecklingspsykologi, kognitiv psykologi, neurobiologi, lingvistik och pedagogik måste samordnas.

Denna bok inrymmer hela området.

Boken tar upp vad läsning är och vad som krävs för att ett barn ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Den beskriver de olika stadier barnet genomlöper på vägen mot flytande läsning. Särskilda kapitel behandlar läsförståelse respektive läsundervisning. I varje skolklass finns elever som har stora problem med att lära sig läsa och skriva. Dessa problem granskas närmare i det avslutande kapitlet som också utreder begreppet dyslexi.

Boken ger en teoretisk grund och pedagogiska riktlinjer för såväl lärarstudenter som verksamma lärare.

Professor emeritus Ingvar Lundberg är en av de främsta läsforskarna internationellt. Han är professor i psykologi och knuten till Göteborgs universitet. Ingvar Lundbergs forskning är främst inriktad mot läsinlärning. Några av de frågor han arbetat med är vilka kognitiva, sociala och språkliga förutsättningar som behövs för en god läsutveckling.

Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

ISBN 978-91-27-41956-8

9

LL Ingvar L.indd omslag.indd 1

LÄRARE LÄR

L ärare Lär • Ingvar Lundberg

Läsningens psykologi och pedagogik

Läsningens psykologi och pedagogik

1 0 0 0 0

Ingvar Lundberg

789127 419568

09-12-18 14.56.21

LaĚˆsningens psykologi.indd 2

09-12-18 15.17.10

Innehåll Förord 7 Kapitel 1.

Vad är läsning? 9

Det utvidgade textbegreppet 10 Bokens uppläggning 12 När tillkom skriften? 13 Sammanfattning 21

Barnets tidiga steg mot språk och läsning 23 Kapitel 2.

Modersmålets byggstenar 23 Samordnad uppmärksamhet 24 Ordförrådets utveckling 25 Att frigöra sig från här och nu 29 Barnets tidiga möten med skriftspråket 30 Högläsningens betydelse 32 Sammanfattning 35

Kapitel 3.

Den alfabetiska kodens magi 37

Vad är ett fonem? 37 Segmenteringsproblemet 39 Man kan inte skriva som man talar 42 Fonetisk skrift 44 Stadier i den tidiga läsutvecklingen 45 Finns det två vägar in i lexikon? 61 Är det lättare att lära sig läsa på vissa språk och svårare på andra? 65 Läsningens fem utvecklingsdimensioner 68 Ögonrörelser vid läsning 69 Snabbläsning 71 Sammanfattning 76

3

Läsningens psykologi.indd 3

09-12-18 15.17.10

Kapitel 4.

Läsförståelse 79

Läsförståelse har flera olika sidor 80 Inferenser eller att läsa mellan raderna 82 En sammanfattande modell 83 Textbindning 85 Text och bild 86 Mer om begreppet schema 89 En enkel syn på läsning 91 Att bli medveten om sin egen förståelse 92 Vad är lättläst? 95 Sammanfattning 96

Kapitel 5.

Om läsundervisning 99

Vilka möjligheter finns att förbättra läsundervisningen 100 Undervisningsmetoder 103 Form och innehåll 107 Allmän strategi för det pedagogiska arbetet 108 Kan läsundervisning komma i gång redan i förskolan? 110 Övningar i fonologisk medvetenhet i förskolan 113 Före förskoleklass 117 Den fortsatta läsundervisningen 118 Nivågraderade texter 119 Barn är olika 120 Mängden läst text är avgörande 121 Upprepad läsning 122 Att lyssna till inläst text 125 Datorbaserad läsning 125 Undervisning i läsförståelse 126 Sammanfattning 130

4

Läsningens psykologi.indd 4

09-12-18 15.17.10

Kapitel 6.

Dyslexi och lässvårigheter 131

Några fall av lässvårigheter 133 Vad är egentligen dyslexi? 136 Svårigheter att hantera språkljud 137 Den fonologiska svagheten behöver inte ha med intelligens att göra 139 Dyslexi – en fråga om bristfällig perception? 143 Dyslexin neurobiologiska bas 144 Dyslexins genetiska bakgrund 148 Dyslexi och dyskalkyli – hänger de ihop? 153 Dyslexi och ADHD 156 Uppgiftsorientering 158 Sambandet mellan beteendestörningar och lässvårigheter 160 Vad är orsak och vad är verkan? 161 Kan man hjälpa lässvaga och utsatta ungdomar att nå god läsförmåga? 163 Diagnos eller kartläggning 164 Mottaglighet för undervisning 167 Finns det olika undergrupper av inlärningsproblem? 168 Instrument och hjälpmedel för att kartlägga lässvårigheter 169 Pedagogiska insatser 170 Informationsteknologi (IT) och lässvårigheter 172 Det handlar om självbild 174 Sammanfattning 175

Litteratur 177 Register 182

5

Läsningens psykologi.indd 5

09-12-18 15.17.10

6

LaĚˆsningens psykologi.indd 6

09-12-18 15.17.10

Förord På senare år har en rad böcker om läsning och lässvårigheter kommit ut. Jag själv har varit skyldig till flera av dem. Men denna utgivning har ofta varit specialinriktad på någon del av området, t ex läsförståelse, den första läsundervisningen eller dyslexi. Sammanhängande framställningar på svenska av hela området är ganska ovanliga. Läsning är ett typiskt mångvetenskapligt fält där kunskaper utvecklade inom utvecklingspsykologi, kognitiv psykologi, neurobiologi, lingvistik och pedagogik måste samordnas. Denna bok är ett försök till en integration av hela området. Jag har avsiktligt begränsat bokens omfattning i förhoppningen om att flera då kommer att läsa hela boken.

Mitt arbete som expert i kommittén för en ny lärarutbildning har övertygat mig om att en modern lärarutbildning måste ha en förstärkt forskningsanknytning och inrymma en systematisk framställning av läsningens psykologi och pedagogik. Med denna bok vill jag försöka tillgodose ett sådant behov. Boken ger en teoretisk grund och pedagogiska riktlinjer baserade på denna grund. De pedagogiska delarna ger inte så många handfasta regler och konkreta anvisningar utan inrymmer mer principiella diskussioner. För den mer direkta pedagogiken får jag hänvisa till en rad aktuella böcker om läsning, skrivning och dyslexi för lärarfortbildning och lärarutbildning på s 188–189. Svenska lärare och lärarstuderande har genom Natur och Kulturs utgivning goda förutsättningar att få en djup och allsidig bild av läsningens pedagogik.

Kungsbacka i december 2009 Ingvar Lundberg

7

Läsningens psykologi.indd 7

09-12-18 15.17.11

Charles James Adams (1859–1931), En konstnärs son

Läsningens psykologi.indd 8

09-12-18 15.17.19

Kapitel 1.

Vad är läsning?

En bok som handlar om läsning borde kanske inledas med en definition av begreppet läsning. Tyvärr är det knappast möjligt att formulera en någorlunda klargörande, heltäckande och invändningsfri definition. Läsning kan vara så vitt skilda ting som att läsa etiketten på en förpackning, läsa poesi, läsa serier, läsa busstidtabellen, läsa läxan, läsa textremsor på teve, läsa en statlig utredning, läsa en annons, läsa monteringsanvisningar, läsa på internet osv. Läser vi när vi ser på trafikskyltar? Eller när vi läser sjökort, kopplingsscheman, datorprogram, noter, matematiska formler?

Läser vi när vi tolkar molnformationer, röntgenbilder eller ser på konst? Sportjournalister brukar säga att målvakten läser spelet på plan. Läser vi när vi avkodar ett nonsensord som saknar innebörd, t ex gribotjark? Ska vi ta fasta på att läsning innebär förståelse av ett meddelande, tolkning av en innebörd, eller ska vi inskränka det till att enbart gälla alfabetiska symboler? Vad gör vi då med symboler som &, %, §, +, $, @ eller alla våra siffror? Ska vi ta fasta på att läsning innebär översättning, omkodning från skrift till tal, eller ska vi betona förståelse?

Som vi ser hopar sig frågorna. Vi har en stor region av oklarhet och osäkerhet. Men detta gäller mycket annat här i livet. Vad är t ex demokrati, vad är egentligen pedagogik, vad är språk, vad är en psykos, ja, vad är egentligen en stol? De är alla exempel på viktiga, men dåligt definierade begrepp, som inrymmer osäkerhet och är svåra att exakt avgränsa.

Detta tvingas vi försöka leva med, för sådant är livet.

Ett sätt att komma tillrätta med osäkerheten kan vara att tänka på en prototyp, något som är klart typiskt, en god representant för begreppet. För begreppet träd t ex är tall en ganska god prototyp, medan en lian uppfattas som ett 9

Läsningens psykologi.indd 9

09-12-18 15.17.21

oklart gränsfall. En tänkbar prototyp för läsning skulle vara en person som läser en tidningsartikel och tillgodogör sig innehållet eller ett barn som läser en berättelse och kan följa händelseförloppet. Alla kan nog vara eniga om att det här rör sig om läsning och att personen eller barnet ifråga besitter en viss läsfärdighet.

I denna framställning är det främst en sådan prototyp för läsning vi ska ha i tankarna och ta fasta på läsning som en tolkning av skriften som språk. Vi ska särskilt beakta: 1. Den läsandes talspråkliga kompetens.

2. Det sätt på vilket skriften kodifierar talspråket.

3. Den egenart som språket i skrift har i förhållande till det talade språket ifråga om ordval, satsbyggnad och allmän uppläggning.

Vi kommer i fortsättningen att närmare utveckla dessa punkter för att belysa processerna vid våra prototypfall av läsning. Ett viktigt mål är att uppnå en fördjupad insikt om varför det är så svårt att lära sig läsa.

Det är min övertygelse att ett språkpsykologiskt perspektiv på läsning kan bidra till ökad förståelse av varför somliga barn har så svårt med skriften. Denna kunskap kan också ligga till grund för utformningen av en bättre pedagogik.

Det utvidgade textbegreppet På senare tid har ett ”utvidgat” textbegrepp blivit allt populärare. Enligt förespråkarna för detta synsätt borde man kanske inte behöva vara så fixerad vid de traditionella skrivna texterna. Kunskap kan uppenbarligen erövras på så många andra sätt, via en rad medier, kanaler och uttrycksformer, t ex teve, DVD, datorspel, mobiler, GPS, teater, film, dans, musik, konst. Ett utvidgat textbegrepp av detta slag

10

Läsningens psykologi.indd 10

09-12-18 15.17.21

har inneburit en intressant komplettering av våra perspektiv på lärande och kunskap.

Men ofrånkomligen spelar den skrivna texten en avgörande roll för lärandet. Skriven text kommer av allt att döma att inom en överskådlig framtid ha den dominerande rollen vid kunskapsförmedling. Skriften kan uttrycka tankekedjor och abstrakta resonemang, den kan väcka en läsares specifika inre föreställningar och förmedla nya begrepp och ord på ett sätt som är och förblir unikt för just skriften. Man kan t ex inte på något entydigt sätt i bilder uttrycka ”I dag känner jag mig särskilt lycklig, eftersom jag lyckades så bra med min tenta.” eller”En viss nivå på den språkliga medvetenheten är en viktig förutsättning för god läsutveckling”.

Skrift är språk, och språket och tänkandet hänger tätt samman. En god läsförmåga är och förblir alltså en avgörande förutsättning för lärande i skola och samhällsliv.

I diskussionerna om det utvidgade textbegreppet finner man ofta uttalanden om att läsning är en situerad, situationsbunden, verksamhet, dvs att förståelsen helt bestäms av det sammanhang, den situation, i vilken läsningen äger rum.

Enligt detta synsätt finns det ingen generell läsförmåga. Att läsning liksom andra mänskliga aktiviteter och handlingar är inbäddade i ett sammanhang, en kontext, är ett viktigt påpekande. Vi kan inte förstå människan utan att vi tar hänsyn till den historiska och kulturella situation inom vilken mänsklig verksamhet genomförs.

Förmågan att läsa och förstå texter är emellertid inte helt situerad. Den som kan läsa och förstå en tidningstext kan i allmänhet också läsa och förstå en bruksanvisning, en reklamtext, textremsor på teve, vägskyltar, pratbubblor i serier, detektivromaner, skönlitterära verk osv. Det märkliga är alltså, att när man väl kan läsa text med flyt och säkerhet, så är denna färdighet tillämplig i många olika slags läs-

11

Läsningens psykologi.indd 11

09-12-18 15.17.21

situationer. Föreställningen att läsning alltid är ”situerad” är således vilseledande.

I stora internationella undersökningar av elevers läsning har man funnit mycket starka samband mellan elevernas förståelse av olika typer av texter – berättelser, faktatexter och informationsmaterial. Den som kan läsa en slags text kan i regel läsa en annan text. I själva verket är detta läsfärdighetens signum: Man förfogar över ett instrument som är giltigt i de mest oväntade sammanhang. Därför är det så viktigt att eleverna i skolan lär sig läsa med flyt, säkerhet och förståelse.

Bokens uppläggning I fortsättningen av denna bok ska vi belysa en rad frågor.

Den första naturliga frågan gäller hur skriftspråket uppkom en gång i tiden och hur det utvecklades på olika sätt. Den andra frågan handlar om de språkliga och kognitiva färdigheter som små barn måste utveckla för att vara beredda att möta skriftspråket i skolan. Nästa grundläggande fråga gäller det alfabetiska systemets natur och vilka krav som egentligen ställs för att man ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Vi beskriver de olika stadier barnet genomgår på vägen mot flytande läsning. Att kunna tolka och förstå en skriven text är vad läsning går ut på. Därför har vi ett särskilt kapitel om läsförståelse. Frågor om läsundervisning aktualiseras fortlöpande i texten och i ett särskilt kapitel om undervisning diskuteras allmänna principer samtidigt som några mer praktiska exempel tas upp. I varje skolklass finns elever som har stora problem med att lära sig läsa och skriva. Dessa problem granskar vi närmare i det avslutande kapitlet och utreder också begreppet dyslexi.

12

Läsningens psykologi.indd 12

09-12-18 15.17.21

När tillkom skriften?

Under enorma tidsrymder levde den förhistoriska människan utan skrift. Vi vet inte när och hur människan blev en språkande varelse. Kanske de första språkliga försöken huvudsakligen inrymde gester. Men rösten var effektiv och möjliggjorde kommunikation i mörker eller tät terräng. Gradvis ersattes hand- och armgester med ”gester” i talapparaten.

Det mänskliga språket har ett ofattbart rikt förråd av ord och komplicerade regler för hur orden kombineras och böjs till satser och meningar och för hur yttranden frambringas som komplexa men koordinerade artikulatoriska gester.

Frågan om hur länge människan förfogat över ett språk i denna bemärkelse går knappast att besvara. Spår av tidig symboliseringsfömåga, t ex genomborrade snäckskal för prydnad, har daterats till 150 000–200 000 år tillbaka, ungefär lika länge som homo sapiens anses ha funnits. Grottmålningarna är betydligt yngre (40 000 år) men är kanske ännu tydligare uttryck för människans förmåga att planera, visa intentioner, samordna och gå bortom den omedelbara situationens krav.

Den stora fördelen med att ha ett språk måste för sociala varelser vara att de med språkets hjälp kan överskrida gränserna för här och nu, de kan gå bortom tid och rum och samtala om det förgångna, begrunda minnen, använda sina erfarenheter för att gemensamt planera framtiden, föreställa sig hypotetiska tillstånd och resultatet av möjliga handlingar, föreställa sig skeenden som pågår bortom deras omedelbara synfält, formulera förklaringar till sådant de sett och erfarit. Denna förmåga till dekontextualiserad kommunikation i kombination med förmågan att förstå andras avsikter har naturligtvis varit grunden för den kulturella evolution som på ett antal årtusenden så drastiskt och genomgripande förändrade människans villkor (Tomasello, 1999).

13

Läsningens psykologi.indd 13

09-12-18 15.17.21

Hur och när vår språkförmåga uppstått vet vi alltså inte mycket om. Det kan ha varit en långsam och gradvis process där funktioner, som utvecklats för andra syften, har tagits i anspråk för komplicerade gester med syftet att kommunicera. Det kan också vara en ganska snabb omorganisation av system i hjärnan som möjliggjorts av en genmutation.

Man vet t ex att en gen, som fått namnet FOXP2, och som också finns i andra däggdjur, har två baspar (bokstäver i den genetiska koden) hos människan som avviker från FOXP2 hos schimpansen. Denna gen har en överordnad styrfunktion och reglerar när andra gener slås på eller av. Den tycks vara särskilt involverad i utvecklingen av områden i hjärnan som reglerar motoriska sekvenser och procedurinlärning.

Det är således inte helt omöjligt att denna lilla förändring av FOXP2-genen hos människan kan ha skapat förutsättningar för en viss förbättring av vissa förbindelselinjer i hjärnan, som i sin tur banat väg för den ekvilibristik som utmärker språkanvändaren. En liten förändring i arvsmassan skulle alltså i princip kunna leda till stora förändringar (Fisher & Francks, 2006).

Tidiga bevis på att människan genom ett yttre medium har försökt att registrera erfarenheter ser vi i grott- och klippmålningar från en tid som ligger ca 40 000 år tillbaka.

Det är inte klart vad de förhistoriska grottmålningarna hade för ändamål. Figurerna kan ha haft samband med rituella tilldragelser. De kan också ha varit markeringar av revir och äganderätt eller helt enkelt ett djupt behov av att få ge uttryck för starka känslor.

Grottmålningen från Font de Gaume eggar verkligen fantasin. Man kan se framför sig hur några förhistoriska människor på sina vandringar sett en öppning i en bergsluttning, gett sig in i den för att se närmare efter och funnit en stor grotthall. De släpar in urgröpta stenar, fyllda med djurfett, som de sätter i brand. I facklornas sken upptäcker de en in14

Läsningens psykologi.indd 14

09-12-18 15.17.23

Grottmålning från Font de Gaume i södra Frankrike.

bjudande vägg. Det konstverk som de i gemenskap och hårt arbete frambringar är ingen naturalistisk avbildning. Proportioner och hållningar är förvrängda men detta har lett till ett enastående uttryck: Med sin väldiga hornkrona böjer sig rentjuren över den knäböjande kon och slickar hennes panna med en gest så öm och så laddad med kärlek.

De enkla avbildningarna av konkreta föremål utvecklades steg för steg till ett mångsidigt och uttrycksfullt kommunikationsmedel. Tidigt försökte många folk att ställa samman bilder till serier som beskrev ett händelseförlopp. Vi kan t ex se en jägare hålla spjutet i sin hand med armen beredd till kast. På nästa bild borrar sig spjutspetsen in i djurkroppen.

15

Läsningens psykologi.indd 15

09-12-18 15.17.29

I de första stadierna av skrift har vi en serie symboler för allmänna begrepp, ideogram. En konvex och en konkav linje ställda mot varandra och med en prick emellan liknande ett öga. Symbolen kunde också få gälla förmågan att se. En tår intill ögat fick uttrycka sorg. En modern variant av ett sådant ideografiskt system har vi i Bliss-skriften, ett symbolsystem som är konstruerat för gravt handikappade utan talförmåga. Andra ideografiska symboler fyller våra offentliga rum.

person

känsla

förstånd

tid

i

tala

tid

i

tala

Några Bliss-symboler

person

känsla

förstånd

Ideografiska symboler

Mycket talar för att det är under perioden 4 000–5 000 år f Kr som flera folk, oberoende av varandra, skaffar sig skrivmetoder till vardagsbruk. Sett i vårt hundratusenårsperspektiv är det alldeles nyligen. Att skriva blev alternativet och komplementet till att berätta, och skriften var en bättre bevarare än hörsägnerna. Skriften kunde med sin varaktighet och rumsliga utspridning låta sig granskas, bedömas, kontrolleras och begrundas på ett sätt som det snabbt undflyende talet inte medgav. Detta öppnade vägen för en snabbt accelererande kulturell evolution, där tankar och idéer ackumuleras över sekler och så småningom når den precision och det raffinemang som kommer till uttryck i modern vetenskap.

16

Läsningens psykologi.indd 16

09-12-18 15.17.31

Kilskrift

Kilskrift

Ett av de äldsta skriftsystem man känner utvecklades av sumererna, ett bofast och jordbrukande folk som slagit sig ned i Eufrats och Tigris deltaland ca 4 000 år f Kr. Där utvecklades en andlig och materiell kultur; där har vi en av de tidigaste härdarna för vår civilisation. Skriften var en vackert ordnad bildskrift med både ideogram och tecken med uttalsanvisningar. Dessa skrivtecken blev förebilden för kilskriften. Kilformen uppstod när tecknen ristades med ett snedskuret vassrör på våta lertavlor. Med tiden blev kilskriften en stavelseskrift.

17

Läsningens psykologi.indd 17

09-12-18 15.17.36

Hieroglyfer

Till de äldsta kulturerna hör också den egyptiska. Redan omkring 5 000 år f Kr fanns ett helt unikt system för inskriptioner i Nildalen. Senare kom tecknen att kallas hieroglyfer.

Här hände samma sak som på andra håll: De enkla bilderna utvecklades mot en skrift som representerade språkljuden.

Men den egyptiska skriften kom så småningom att inrymma både ordbilder och stavelsesymboler, kompletterade med tecken för konsonanter.

Den kinesiska skriften börjar utvecklas omkring 2 000 år f Kr. Här finner vi ett logografiskt system (hela ord representeras av ett tecken, en schematiserad bild eller ett ideogram), som delvis bevarats in i vår tid. Det är inte längre någon renodlad eller enkel ideogramskrift utan den inrym18

Läsningens psykologi.indd 18

09-12-18 15.17.39

mer också komplicerade uttalsanvisningar. I allt väsentligt är det emellertid en skrift som kan användas av kineser med olika språk och som inte alls kan förstå varandras tal. En någorlunda läskunnig kines måste kunna hålla flera tusen olika tecken i minnet.

Kinesiska tecknet för drake

Ett kinesiskt tecken, kanji, inrymmer dels en innehållslig komponent som pekar mot ordets betydelse, dels en uttalsanvisning, en fonologisk komponent. Det är således vilseledande att tala om ett logografiskt helordssystem. Dessutom är de flesta orden representerade med två tecken.

I Japan utvecklades vid sidan av de kinesiska tecknen en stavelsebaserad skrift, av vilken det finns två varianter – katakana och hiragana. Katakana används för att skriva många lånord och hiragana för grammatiska böjningar. Den enkla konsonant–vokal-strukturen i japanska gör att man klarar sig med 49 olika stavelsetecken i vardera systemet.

De japanska barnen börjar sin första läsinlärning med stavelsetecken.

カタカナ

Japanska katakana-tecken

Men låt oss återvända till främre Orienten. Här fortsätter utvecklingen av skriften i riktning mot ett alfabetiskt system. En betydande del av äran för att ha skapat alfabetet tillfaller fenicierna, det forntida folket i det nuvarande Li19

Läsningens psykologi.indd 19

09-12-18 15.17.40

banon. I detta lilla land fångade man upp influenser från olika kulturkretsar och samlade kunskap om många olika skriftsystem. Här, för ungefär tretusen år sedan, sitter någon och konstruerar världens första system som varken har bilder, ideogram eller stavelsetecken utan ett system av tecken uteslutande för fonem, språkets minsta betydelseskiljande segment. De 22 bokstäverna var alla konsonanter (vokalerna har delvis en annan funktion i österländska språk). Från denna tid, ca 1 000 år f Kr, var den feniciska ljudskriften utgångspunkten för nästan alla senare system.

Feniciernas tecken övertogs av grekerna (omkring 800 f Kr) som anpassade dem till sitt språk genom att lägga till några vokaler. I Rom får sedan våra bokstäver sin slutliga form.

Denna skildring av skriftens utveckling är naturligtvis alldeles för skissartad och ofullständig. En klargörande och fyllig framställning finns i t ex Gelb (1963). Ett senare, rikt illustrerat arbete, är Robinson (1995). En spännande och välskriven framställning av skriftens utveckling är Lars Melins bok om Människan och skriften (2000).

Den poäng jag velat få fram här, är att det talade språket kan representeras på många olika sätt och att utvecklingen alltid haft en bestämd riktning – från konkret bildskrift till mer abstrakta representationer av språkets ljudsegment. De tidiga bilderna kan egentligen inte representera språket. En bild är alltid öppen för många tolkningar av olika betraktare. En bild av t ex en bågskytt, som framställaren avsåg att betyda ”jaga”, kan av någon uppfattas som ”styrka”, av någon annan som ”vapen” osv. Bildskriften kan därför bara förmedla vaga, dåligt definierade innebörder. Det är först när tecknen får representera språket som vi kan tala om en egentlig skrift.

20

Läsningens psykologi.indd 20

09-12-18 15.17.40

Sammanfattning I detta inledningskapitel har vi först ställt oss frågan vad läsning egentligen är. Och som i så många andra sammanhang finns det knappast någon enkel, entydig och avgränsande definition. Läsning tillhör s k ”ill-defined” begrepp, som bäst kan visas genom typiska exempel, i detta fall att läsa en tidningsartikel eller en skönlitterär berättelse. Vi tar också upp det utvidgade textbegreppet, som tycks innefatta mycket mer än konventionell skrift, men vi menar att skriften även i fortsättningen kommer att spela en central roll för kommunikation och kunskapsförmedling.

Människan har funnits som art på vår jord i några hundratusen år. Vi vet inte hur länge man använt ett talat språk av det slag som används i dag i alla kulturer. Men skriften som ett försök att fånga in talet är inte mer än 5 000 år gammal. Och det är först i vår tid som skriften är var mans egendom i stora delar av världen. Kapitlet visar med olika exempel hur skriften kommit att utformas och att det finns former som är annorlunda än det alfabetiska systemet.

21

Läsningens psykologi.indd 21

09-12-18 15.17.40

Läsningens psykologi och pedagogik

Läsning är ett mångvetenskapligt fält där kunskaper utvecklade inom utvecklingspsykologi, kognitiv psykologi, neurobiologi, lingvistik och pedagogik måste samordnas.

Denna bok inrymmer hela området.

Boken tar upp vad läsning är och vad som krävs för att ett barn ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Den beskriver de olika stadier barnet genomlöper på vägen mot flytande läsning. Särskilda kapitel behandlar läsförståelse respektive läsundervisning. I varje skolklass finns elever som har stora problem med att lära sig läsa och skriva. Dessa problem granskas närmare i det avslutande kapitlet som också utreder begreppet dyslexi.

Boken ger en teoretisk grund och pedagogiska riktlinjer för såväl lärarstudenter som verksamma lärare.

Professor emeritus Ingvar Lundberg är en av de främsta läsforskarna internationellt. Han är professor i psykologi och knuten till Göteborgs universitet. Ingvar Lundbergs forskning är främst inriktad mot läsinlärning. Några av de frågor han arbetat med är vilka kognitiva, sociala och språkliga förutsättningar som behövs för en god läsutveckling.

Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

ISBN 978-91-27-41956-8

9

LL Ingvar L.indd omslag.indd 1

LÄRARE LÄR

L ärare Lär • Ingvar Lundberg

Läsningens psykologi och pedagogik

Läsningens psykologi och pedagogik

1 0 0 0 0

Ingvar Lundberg

789127 419568

09-12-18 14.56.21