e 3000
FÖRETAGSEKONOMI JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM ROLF JANSSON JÖRAN ENQVIST
1
e 3000 Fร RETAGSEKONOMI 1 Jan-Olof Andersson Cege Ekstrรถm Rolf Jansson Jรถran Enqvist
LIBER
INNEHÅLL
1 • FÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET
1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR 14
Hushålla med begränsade resurser Resurser av olika slag Rätt produkt ökar kundvärdet Inkomster och utgifter Privatekonomi Företagsekonomi Offentlig ekonomi Samhällsekonomi
2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT 26 Skråsystemet Den industriella revolutionen Internationella företag blir allt vanligare Tjänsteföretagen tar över Entreprenörernas betydelse Innovationer som drivkraft
3 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET 40 Marknaden bestämmer Marknadsekonomins dynamik Samhällsnytta och företagande Företaget har ett ansvar Även konsumenten har ett ansvar
2 • STARTA OCH DRIVA FÖRETAG 49
4 AFFÄRSIDÉ OCH FÖRETAGANDE 50
Från idé till verklighet Affärsidéns fyra grundstenar Affärsidén ger vägledning Franchising – att hyra ut sin affärsidé Många intressenter kring affärsidén Affärsmodellen – tjäna pengar på affärsidén
5 STARTA FÖRETAG
60 Olika typer av företag Entreprenören vågar! Råd och hjälp Fyra företagsformer att välja mellan Så går företagsregistreringen till Affärsplanen – företaget och framtiden
3
6 ORGANISERA FÖRETAGET 74
Organisationen är stöd för verksamheten Sköta och leda företaget Avdelningar i ett företag Personalkostnaden Det lilla företagets organisation När företaget växer Företagskulturen styr beteendet
7 DET ÖPPNA FÖRETAGET 84
Framtidens företag Ökat samarbete ger öppna företag Öppna för leverantörer Öppna för partnerskap Öppna för kunder Öppna för nya finansieringsalternativ Öppna för idealitet
8 PROJEKT – TILLFÄLLIG ARBETSGRUPP 94 Vad är ett projekt? Varför arbetar man i projekt? Projektets styrka och utmaning Projektmetodik
3 • KALKYLERING 105
9 BERÄKNA FÖRETAGETS RESULTAT 106 Det är resultatet som räknas Beräkna intäkter och kostnader Ränta – kostnaden för att låna pengar Viktigt med tillräcklig vinst När resultatet är för lågt
10 LÖNSAMHETSBERÄKNING 116
Är företaget lönsamt? Försäljningsvolymen inverkar på lönsamheten Företag med en produkt Företag med olika produkter Säkerhetsmarginal – avståndet till nollresultat Resultatdiagram Rätt kapacitet på sikt Stordriftsfördelar
4
11 RÄTT PRIS 132
Företagens inköp Inköpskalkyler Varukostnad Flera faktorer avgör försäljningspriset Beräkna moms Priskalkyl för att beräkna försäljningspris Divisionsmetoden – företag som säljer en produkt Påläggsmetoden – företag som säljer olika produkter Beräkna påläggsprocent Marginalen – det som blir kvar
8
4 • BUDGETERING OCH FINANSIERING 147
12 EKONOMISK PLANERING OCH UPPFÖLJNING 148 Först kalkyl – sedan budget Budgeten är en färdväg – mot målet Blicka in i framtiden Ansvarig för budget Två viktiga budgetar Resultatbudget
13 RÄCKER PENGARNA? 160
Vinst är inte alltid pengar på banken Likviditetsbudget Jämföra likviditets- och resultatbudget Vad gör man när det saknas pengar? Vad händer om man inte betalar alls?
5 • MARKNADS FÖRING 173
14 SPELET PÅ MARKNADEN 174
Marknadsföring då och nu Marknaden – i ständig förändring Att välja sina kunder Marknadsmixen och P-modellen Produkten som konkurrensmedel Priset som konkurrensmedel Platsen som konkurrensmedel Påverkan som konkurrensmedel Allt måste hänga ihop
5
15 KUNDRELATIONER OCH VARUMÄRKEN 192
Nöjda kunder – nyckeln till framgång Mät hur nöjda kunderna är Ta hand om de lojala kunderna Varumärket – ett löfte till kunden Starka varumärken är mer lönsamma Kännetecken på ett starkt varumärke Etik och hållbarhet – allt viktigare baskrav på varumärket Vad påverkar våra uppfattningar?
16 KOMMUNIKATIONSKANALER 210
Ett medielandskap i förändring Digitala medier ”Omvänd” kommunikationsprocess Hemsidan – navet i kommunikationen med kunderna Mobilen – en direktlänk till kunderna Marknadsföring via mejl Sociala medier Traditionella medier Relationsförstärkare i mediemixen
17 KAMPANJPLANERING 234
Kampanjer – av många olika slag Kampanjplanens uppbyggnad Kampanjens kostnader
18 MARKNADENS SPELREGLER 248
Marknadslagar sätter samhällets gränser Marknadsföringslagen Andra lagar som skyddar konsumentintresset Näringslivets självsanering Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Konkurrenslagen
6 • BOKFÖRING OCH BOKSLUT 269
19 DUBBEL BOKFÖRING 270
Från kalkyl och budget till bokföring Information för intressenter Bokföringens upplägg Dubbel bokföring – balans och resultat Olika slags affärshändelser
6
Bokföring av finansiella händelser Bokföring av inkomster Bokföring av utgifter Bokföring i dagbok
20 BOKFÖRINGSLAGEN 286
Lagen gäller alla Företagets räkenskapsår Vad innebär skyldigheten att bokföra? Faktureringsmetoden Om man inte följer bokföringslagen
8
21 KONTERA AFFÄRSHÄNDELSER 294 Vem gör bokföringen? Kontering före registrering Kontoplanen – ett system Kontering av vanliga affärshändelser Kontering vid försäljning Kontering vid inköp Bokföring med moms Redovisning av momsen
22 BOKFÖRING I PRAKTIKEN 312 Bokföring på olika sätt Börja bokföra Bokföringsprogram Rutiner för bokföring Mer än bara bokföring
23 BOKSLUT
322 Bokslutet – en summering av året Bokslutsarbetet Balans och resultat hänger ihop Bokslutstablå – ett sätt att göra bokslut ORDLISTA 334 REGISTER 345
7
E3000 OCH ÄMNESPLANEN Boken hjälper dig att nå målen E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 är skriven för kursen företagsekonomi , som ingår i ämnet företagsekonomi. E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 är i huvudsak avsedd för gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildningen men kan även användas för annan grundläggande ekonomisk utbildning. Innehållet täcker både punkterna i ämnets syfte och det kursspecifika centrala innehållet för kursen företagsekonomi . På detta uppslag visar vi hur boken matchar kursens centrala innehåll.
Centralt innehåll i företagsekonomi 1 Undervisning i kursen företagsekonomi ska behandla följande centrala innehåll: A. Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Block , kapitel ) B. Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Block ) C. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. (Block –, kalkylering block ) D. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. (Block och ) E. Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. (Block ) F. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsStarta och driva företag ekonomiska projekt. (Teori kapitel , träna praktiskt block –) Bokföring och bokslut
Kalkylering Företagets roll i samhället
Lärobokens block beskriver företagandet som en kedja av aktiviteter. Modellen visar förenklat hur de olika delarna hänger ihop.
8
Marknadsföring
Budgetering och finansiering
Koppling mellan läromedel och centralt innehåll I tabellen nedan ser du kopplingen mellan kapitlen i E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 och de olika delarna i kursens centrala innehåll. KAPITEL
CENTRALT INNEHÅLL
Block 1 • FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 Ekonomi – mer än pengar
A, C, F
2 Sveriges näringsliv – en historisk översikt
A, C, F
3 Företaget och samhället
A, C, F
8
Block 2 • STARTA OCH DRIVA FÖRETAG 4 Affärsidé och företagande
B, C, F
5 Starta företag
B, C, F
6 Organisera företaget
C, F
7 Det öppna företaget
C, F
8 Projekt – tillfällig arbetsgrupp
C, F
Block 3 • KALKYLERING 9 Beräkna företagets resultat
C, F
10 Lönsamhetsberäkning
C, F
11 Rätt pris
C, F
Block 4 • BUDGETERING OCH FINANSIERING 12 Ekonomisk planering och uppföljning
C, D, F
13 Räcker pengarna?
C, D, F
Block 5 • MARKNADSFÖRING 14 Spelet på marknaden
C, E, F
15 Kundrelationer och varumärken
A, C, E, F
16 Kommunikationskanaler
C, E, F
17 Kampanjplanering
C, E, F
18 Marknadens spelregler
A, C, E, F
Block 6 • BOKFÖRING OCH BOKSLUT 19 Dubbel bokföring
C, D, F
20 Bokföringslagen
C, D, F
21 Kontera affärshändelser
C, D, F
22 Bokföring i praktiken
C, D, F
23 Bokslut
C, D, F
9
REPORTAGE
THE SMILING GROUP – DET GODA FÖRETAGET Jenny står i en butik med en påse cashewnötter
Är det något annat som är viktigt vid ditt köp?
i sin hand som hon tänker köpa. Det finns nötter
– Jag tycker att information på påsen är viktig. En innehållsdeklaration givetvis, men även miljöinformation. Ju schysstare nötterna är desto bättre samvete har jag.
från flera företag men hon har valt ett märke, Smiling. Vad är det som gör att du väljer just den påsen?
– Jag har köpt dessa nötter förut så jag vet att de är goda och jag gillar företaget. För mig är det viktigt att nöten smakar bra, inte är för stor och inte för hård. Jag vill att nötterna är schysst odlade och schysst producerade och det får inte finnas gifter i nötterna. Spelar det någon roll var du köper dina nötter?
– Ja, jag vill kunna köpa dem i min vanliga mataffär och jag vill inte gå till en speciell butik för att få tag på dem. Lite bekväm är jag.
Vilka är då Smiling, vars namn står på påsen? Här är deras berättelse:
– Vi är fyra personer bakom detta företag, Oscar, Joakim, Linnea och Johan. När vi studerade på universitetet i Växjö kom vi i kontakt med Gambia genom att vi skrev vår kandidatuppsats där. Syftet med resan var att förstå Gambiernas verkliga behov för att främja lokalt entreprenörskap. Vi insåg att invånarna i Gambia vill ha jobb och vara en del i det ekonomiska samhällshjulet istället för vara en del av ett traditionellt bistånd.
Grundarna av The Smiling Group: Johan Forshällen, Joakim Söderling, Linnea Söderling och Oscar Carlsson.
10
REPORTAGE Gambia är Afrikas till ytan minsta land med ungefär samma yta som Skåne. Utbildningsnivån är låg inom landet och de största näringarna är turism och jordbruk. De vanligaste exportprodukterna är jordnötter och cashewnötter.
ter fungerade. Den befintliga värdekedjan var onödigt lång med flertalet mellanhänder. Om några led på vägen till Sverige kunde kapas skulle cashewnötsbönderna kunna erbjudas ett högre pris för råvaran. Den nedkortade värdekedjan skulle dessutom innebära att slutpriset till konsumenten inte behövde bli högre än konkurrenternas. Den kedja som Smiling arbetade med visas längst ner på sidan. – När vi jobbade med de olika delarna i värdekedjan hade vi hela tiden kundens önskemål i tankarna. En lista som är mycket lik den med Jennys förväntningar. Därför jobbade vi först med produkten, det vill säga själva nöten. Vi lät mängder av personer smaka och tycka till. Därefter var det dags att jobba med det sista steget – distributionen. För att affärsidén skulle lyckas behövde vi vara säkra på att det fanns en hög och jämn efterfrågan. Pressbyrån och -Eleven kontaktades och de sa ja. Detta har i sin tur underlättat införsäljningen till andra butikskedjor. Om inte de stora kedjorna hade varit så positiva så hade vi nog inte
8
– Vi kunde konstatera att bönderna som odlade cashewnötter erbjöds ett mycket lågt pris för råvaran. Samtidigt som vi visste att försäljningspriset hemma i Sverige var väldigt högt. Hur var det möjligt? Vilka led fanns mellan bonden och slutkonsumenten? – Väl hemma i Sverige igen undersökte vi hur den internationella handelskedjan för cashewnöt-
Produkten
Produktionen
Transporten
Marknadsföringen
Distributionen
Smilings värdekedja – en av framgångsfaktorerna.
11
REPORTAGE
vågat starta företaget. Vi har hela tiden vetat att det är stor kvantitet som skapar riktig utveckling och som gör verklig skillnad för många bönder i Gambia. – Målet var en fairtrade-märkt cashewnöt och vi ansökte tidigt om granskning för att bli fairtradecertifierade. Nu har vi kunnat gå vidare med att dessutom certifiera våra produkter för ekologisk märkning. Det gäller att hela tiden utveckla och se vad som kan göras bättre, speciellt när man är en liten aktör. Den ekologiska certifieringen lyckades eftersom allt som används vid odlingen är ekologiskt och Fairtrades regelverk uppfylldes även det vad det gäller bra arbetsförhållanden och krav på ett hållbart jordbruk för bonden.
1.
REFLEKTERA
2.
3.
4.
– Vad det gäller marknadsföringen så beslutade vi oss för att utnyttjade påsen. Där beskriver vi all produktinformation noggrant men framför allt har vi placerat en QR-kod på påsens baksida. När konsumenten (Jenny till exempel) skannar koden med sin mobil visas en videofilm med en hälsning från bönderna i den by som odlat just de nötterna i just den påsen. Dessutom finns givetvis Smiling på nätet och sociala medier och där kan man följa våra fortsatta projekt. Vårt koncept om att schysst handel och inte bistånd, är det som skapar långsiktig utveckling är något våra konsumenter gillar. Konsumenten känner att de är med på resan att faktiskt kunna göra skillnad samtidigt som de kan äta något riktigt gott – cashewnötter.
Varför är det viktigt för Smilings satsning att de stora butikskedjorna vill sälja deras nötter? Motivera. Ge exempel på tre olika kostnader som Smiling kan tänkas ha för sina produkter. Ta hjälp av värdekedjan. Väljer du ekologiska alternativ när du själv bestämmer inköpen? Varför? Varför inte? Tror du att dina köpval har någon betydelse för hur sortimentet i butikerna kommer att se ut i framtiden? Motivera.
Detta handlar E3000 om
I reportaget läste du om Jenny och hennes behov och förväntningar på cashewnötter och på företaget som levererar dem. Och det är här all företagsamhet börjar – i kundens behov. Det företag som lyckas bäst med att få fram en produkt som tillgodoser kundens behov får sälja och får därmed inkomster. Bokens två första block handlar just om hur ett företag byggs upp och produkter skapas och vi kommer även att återkomma till Smiling i kapitel när vi pratar om att arbeta i projekt. När Smiling tar fram en produkt, som cashewnöten, sker det i många led mellan bonden och slutprodukten. Det gäller då att det pris som kun-
12
den vill betala är högre än företagets kostnader. Bokens block tre och fyra handlar om hur företag gör sina kalkyler för att vara säkra på att få lönsamhet. I reportaget säger Jenny att hon vill kunna köpa sina nötter i sin vanliga mataffär. Därför är det viktigt att företag marknadsför sina produkter så att kunden känner till att produkterna finns och var de finns. Hur företag arbetar med marknadsföring kan du läsa om i block fem. Slutligen får du i block sex lära dig hur ett företag kan se om verksamheten har varit lönsam. Detta görs genom att man räknar ihop sina intäkter och kostnader i ett bokslut.
1
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET
8
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET
1 Ekonomi – mer än pengar 2 Sveriges näringsliv – en historisk översikt 3 Företaget och samhället
13
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
KAPITEL
1
EKONOMI – MER ÄN PENGAR
INNEHÅLL 15 Hushålla med begränsade resurser 15 Resurser av olika slag 16 Rätt produkter ökar kundvärdet 19 Inkomster och utgifter
Företag kan drivas på många olika sätt, med olika mål och med olika förhållningssätt till de regler och krav som omgärdar företagandet.
Gemensamt för alla företag är dock att de lever på att göra affärer. Medan vissa lever på gränsen till det otillåtna, har andra funnit att ett ansvarsfullt förhållningssätt till naturen, medarbetarna och samhället är ett allt effektivare sätt att attrahera fler kunder och öka lönsamheten. Att tillhandahålla en bra produkt räcker inte längre utan produkten ska också vara tillverkad på ett ”bra” sätt och ha egenskaper som inte i onödan försämrar vår miljö. Detta speglar hur allt företagande ytterst handlar om att
19 Privatekonomi
hantera resurser (naturtillgångar, kapital och arbetskraft) så snålt och effek-
21 Företagsekonomi
tivt som möjligt – med sikte på att skapa största möjliga värde för kunden.
23 Offentlig ekonomi 24 Samhällsekonomi
Företag kommer i många olika skepnader. En "Food Truck" säljer hundmat i en park i Stockholm.
14
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
Ekonomi – mer än pengar
TÄNK TILL!
1.
Starta och driva företag
Bokföring och bokslut
1
b. ett företag inte planerar sin ekonomi?
Kalkylering
Företagens
c. Sverige inte planerar landets ekonomi?
Företagets roll roll i i samhället
samhället
2. Marknadsföring
Vad kan hända om: a. du inte planerar din privata ekonomi?
Vilket är viktigast av a–c? Förklara.
Budgetering och finansiering
8
Hushålla med begränsade resurser ekonomi: att hushålla med begränsade resurser resurser: tillgångar som behövs för att driva verksamhet företag: verksamhet där resurser samordnas för att producera varor och tjänster
kunnande: den skolning och samlade erfarenheter som finns i ett företag
produkt: vara eller tjänst som köps och säljs
Om någon sägs vara ”ekonomisk” menar man ofta att han eller hon är sparsam eller kanske rent av snål. Själva ordet ekonomi är från början grekiska och betyder hushållning och att hushålla innebär att på bästa möjliga sätt utnyttja de resurser man har. Tanken med ekonomi är just att man ska kunna få ut mesta möjliga nytta av sina oftast begränsade resurser. Detta gäller företag, oss själva som privatpersoner och samhället i stort.
Resurser av olika slag De resurser vi har är av fyra olika slag: ✪✪ HUMANKAPITAL (MÄNNISKAN) – arbetskraft och kunnande. ✪✪ NATURTILLGÅNGAR – råvaror, material, energi, grödor och andra resurser som finns i naturen. REALKAPITAL – skapade tillgångar till exempel byggnader, kommunika✪✪ tioner, maskiner och annan utrustning, som används vid produktion av produkter. ✪✪ EKONOMISKT KAPITAL – pengar. Råvaror och material
Maskiner och inventarier
Ekonomiskt kapital
Personal
Företaget
Produkter (varor och tjänster)
Med rätt resurser skapar ett företag rätt produkter.
15
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
Rätt produkt ökar kundvärdet kundvärde: hur en vara eller tjänst skapar värde för kunden
För ett företag räcker det inte med att skapa produkter. Företagande handlar ytterst om att skapa värde för kunderna. Det är det upplevda kundvärdet av en produkt som kunden är villig att betala ett visst pris för. Exempelvis är en kund villig att betala ett betydlig lägre pris för en måltid i en korvkiosk än i en kvällsrestaurang. Köpet i korvkiosken gör att kunden blir mätt, medan restaurangbesöket oftast ger ett större värde i form av vällagad mat, bra service och en trevlig stämning. När det kundupplevda värdet, det vill säga det pris ett företag kan få ut för produkten, överstiger företagets kostnader går företaget med vinst. Annars blir det förlust. Om vi antar att priset för en viss produkt är givet, handlar frågan om vinst eller förlust om hur smart företaget kan använda sina resurser för att till lägsta möjliga kostnad ta fram de produkter som kunderna vill ha. När ett företag skapar en produkt sker det genom att utveckla, producera och marknadsföra produkten. Varje aktivitet tillför ett värde till produkten, men medför också kostnader för företaget.
EXEMPEL 1
Värdeskapande aktiviteter – på olika sätt Det är sällan som ett företag självt utför alla aktiviteter. Exempelvis finns det många företag som är inriktade på design av klockor, men låter andra sköta produktionen och marknadsföringen. Ett annat exempel är Nike som sköter idé, design och marknadsföring men låter andra sköta tillverkningen.
16
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
REPORTAGE
PIECES INTERACTIVE – EN DEL AV DET SVENSKA SPELUNDRET
8
Magicka 2 är ett spel som utvecklas av Pieces Interactive på uppdrag av svenska förläggaren Paradox Interactive.
Pieces Interactive är en spelutvecklingsstudio i Skövde. Med cirka 20 medarbetare tillhör man ett av de mellanstora bolagen i branschen. Ett av många hundra företag, från norr till söder, som tillsammans representerar det man brukar kalla ”det svenska spelundret”. Bolag som ligger bakom globala spelsuccéer som Minecraft, Candy Crush Saga och Battlefield. Branschen växer så det knakar. Bara i Sverige beräknades omsättningen (försäljningen) år 2015 uppgå till mer än 7 miljarder kronor.
Men varför går det så bra för just de svenska spelbolagen?
– En viktig förklaring tror jag går att finna i den svenska kulturen, säger David Rosén, vd för Pieces Interactive. Det faktum att vi från barnsben uppfostras till fritt tänkande och kreativa individer som vågar ta för sig. Det är sånt som är viktigt för kreativiteten i en bransch som vår. – Att vi sedan länge är ett av de mest digitaliserade länderna i världen, har en hög bredbandstäckning och i hög grad lever våra liv
17
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
REPORTAGE
digitalt, är andra saker som underlättar för oss att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och rätt attityd. Nätverk och stödsystem för entreprenörer
En annan faktor som David Rosén pekar på är det sedan många år väl utbyggda stödsystemet för entreprenörer som finns i Skövde. Mentorer, affärscoacher, entreprenörsnätverk, rådgivare, fonder, inkubatorer, riskkapitalbolag med mera som gör att en ung entreprenör – som kanske just har slutat skolan – kan få det stöd han eller hon behöver för att våga ta steget att starta eget. – För vår egen del har den miljö som i Skövde skapats av högskolan och Gothia Science Park varit nästintill ovärderlig. Att vara entreprenör är en sak, att driva företag en annan. För att växa med lönsamhet behövs många olika kompetenser som ett nystartat bolag sällan har råd att skaffa på egen hand. Även om Pieces Interactive redan har några år på nacken, har vi fortfarande en enorm nytta av detta nätverk. – Att det som driver våra medarbetare är en enorm passion för spel, överskuggar inte det faktum att vi är ett bolag som, precis som alla andra bolag i alla andra branscher, måste gå med vinst så vi klarar av att växa och förverkliga våra visioner. Och då är den här typen av stödsystem till enorm nytta. Born Global
”Born global” är ett uttryck som brukar användas för företag som, till skillnad från ”vanliga” företag,
Gothia Science Park: En teknik- och forskningspark i Skövde med it-profil. Syftet är att hjälpa entreprenörsbolag växa snabbare och mera uthålligt och därmed bidra till regionens attraktivitet och tillväxt.
18
snabbt hittar ut på en internationell marknad. Detta gäller i hög grad Pieces Interactive. Spelen säljs inte bara till kunder över hela världen, utan man har även tidigare samarbetat med internationella förläggare som exempelvis Tecmo, Paradox Interactive och Koch Media. – I vår bransch är det den globala marknaden som gäller. Tack vare att vi kunnat dra nytta av andras kunskaper och erfarenheter har vi hittills lyckats undvika de värsta fallgroparna när vi givit oss ut i världen. Det gör att vi vågar se framtiden an med stor tillförsikt när vi nu planerar för nästa fas i vår utveckling, att inte bara vara utvecklare och konsulter åt förläggare, utan också satsa mer på att ta fram och marknadsföra helt egna spelkoncept. Något som innebär betydligt större risker, men också helt andra möjligheter, slutar David Rosén.
Inkubator, ”företagskuvös”: En organisation med syfte att underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet genom att erbjuda kvalificerad affärsrådgivning samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare.
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
Inkomster och utgifter inkomst: ersättning för såld vara eller tjänst, erhållen ränta etcetera utgift: anskaffningspris för en resurs
Ett sätt att mäta om vi lyckas hushålla med begränsade resurser är att beräkna inkomster och utgifter. Ungdomar kan ha egna inkomster från helg- och sommarjobb. Många disponerar sitt studiebidrag eller får på andra sätt pengar från sina föräldrar. Vuxna tjänar pengar genom att arbeta, antingen som anställda eller som egna företagare. Ett företag får sina inkomster genom att sälja varor och tjänster. Samhället i sin tur tar in skatter och avgifter från sina medborgare. Att sedan skaffa sig utgifter är ju ingen konst! Hyra, mat, kläder, nöjen, resor och låneräntor är exempel på vanliga utgifter i vanliga familjer. Du har säkert redan förstått att både företagens och samhällets inkomster blir till utgifter för att skaffa de resurser som behövs. På så vis pågår i samhället hela tiden ett ekonomiskt kretslopp mellan hushåll och företag – och samhället självt. Ekonomiska beslut fattas dagligen, överallt och på alla nivåer runt om i världen, i vårt samhälle, i företag och av oss som privatpersoner.
1
8
Privatekonomi
kalkyl: ekonomisk beräkning budget: en uppställning över förväntade och beslutade belopp under en viss period
En bra grundregel i privatekonomin är att se till så att inkomsterna är minst lika stora som utgifterna för att undvika underskott. Ett underskott innebär att du tar av dina sparade pengar eller måste låna av någon, till exempel av en kompis eller som ett dyrt sms-lån. På sikt är detta ohållbart och kan leda till ekonomiska problem. För att se om ekonomin går ihop kan du göra en ekonomisk beräkning, en kalkyl. Den typ av kalkyl som är en ekonomisk plan, uppställd med siffror för inkomster och utgifter för en viss period till exempel ett år, kallas för budget. Inkomster – Utgifter = Överskott eller underskott
amortera: betala av på en skuld (lån)
Om budgeten visar ett överskott innebär det att det blir pengar över. Dessa kan sparas eller konsumeras, det vill säga att något köps för pengarna. Spara kan man göra genom att sätt in pengarna på ett bankkonto men man kan också spara genom att amortera på ett lån. Det innebär att man avbetalar på lånet och efter en tid är lånet betalt. Underskott kan täckas genom att man lånar pengar, men det är sällan en bra lösning. Ökade inkomster eller minskade utgifter brukar vara det som eftersträvas.
19
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
EXEMPEL 2
Katarina sparar till sitt körkort Katarina går sista året på basketgymnasiet. Hon får själv disponera studiebidraget på 1 050 kronor i månaden. Detta ska räcka till att betala hennes utgifter för bland annat kläder, nöjen, mobil och idrott. Men det räcker inte. Hon arbetar därför extra i en livsmedelsbutik några timmar på helgerna. Det ger inkomster på ungefär 1 200 kronor i månaden. Hon försöker spara 400 kronor i månaden till sitt körkort. Om Katarina sparar in på till exempel godis och fika kan hon köpa mer kläder. Eller spara mer till körkortet. Om hon väljer att inte gå på någon konsert kan hon gå mer på bio – eller spara mer. Katarina väljer själv vad hon vill satsa på. Det känns naturligt för de flesta
Inkomster 1 050
Lön
1 200
över”. Katarina är väldigt beslut-
Summa inkomster
2 250
sam i sitt sparande. Hon ser det som ett sätt att betala sitt körkort,
Utgifter
en utgift längre fram i tiden. Då
Kläder
500
Nöjen (inträden, bio med mera)
350
kan hon välja att ta upp de 400
Idrott
200
kronorna som en utgift bland andra
Mobil
300
utgifter. Enligt detta sätt att se
Diverse (fika, godis med mera)
200
det blir det bara 300 kronor kvar
Summa utgifter
1 550
Inkomster
2 250
Utgifter Överskott, till sparande
20
att se sparandet som ”det som blir
Studiebidrag
–1 550 700
som överskott.
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
EXEMPEL 3
Kristoffer flyttar hemifrån
1
Kristoffer är 24 år och arbetar som försäljare i en möbelbutik i Nyköping. Han har nu flyttat hemifrån till en hyresrätt. För att få överblick över sin ekonomi har han gjort följande månadsbudget med hjälp av tabellerna i Konsumentverkets broschyr Koll på Pengarna samt egna beräkningar. MÅNADSBUDGET
Inkomster Lön efter skatt
14 000
8
Utgifter Livsmedel utan lunch
1 080
Lunchkostnad
1 100
Kläder och skor
460
Fritid
460
Hygien
280
Förbrukningsvaror
100
Hemutrustning
570
Mobiltelefon, internet med mera
830
Hemförsäkring
100
Förbrukning av hushållsel 150 kwh
200
Busskort
800
Nöjen
1 000
Hyra Summa utgifter
3 540 10 520
Överskott
3 480
Överskottet kan Kristoffer använda till sådant som semesterresor, tandläkarbesök eller sparande.
Företagsekonomi kostnad: värdet av förbrukad resurs under en viss period intäkt: ersättning för utförda prestationer under en viss period
Alla företag måste också hushålla med sina resurser. Att skaffa resurser, till exempel investera i en ny fabrik, köpa råvaror eller anställa personal ger företaget kostnader. Om investeringen är rätt ger det å andra sidan företaget intäkter, i och med att man säljer de varor och tjänster som är producerade med hjälp av resurserna. Även företag måste därför göra kalkyler och budgetar över hur man får intäkter och kostnader att gå ihop och helst ge överskott så att företaget kan överleva och växa. Intäkter – Kostnader = Resultat (vinst eller förlust)
21
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
inventarier: tillgångar avsedda att användas en längre tid, till exempel kontorsmöbler
Är resultatet ett överskott kallas det för vinst medan ett underskott kalllas för förlust. Vinst kan användas till att investera, till exempel bygga ut lokalerna eller köpa nya inventarier. Vinsten kan också användas till att öka kostnaderna, exempelvis genom höjda löner för de anställda. Ett annat alternativ är att låta vinsten ligga kvar i företaget och vara en reserv som kan behövas vid ett senare tillfälle. En förlust måste tas på största allvar eftersom den på sikt kan leda till att företaget måste läggas ner.
EXEMPEL 4
Månadsbudget för Hezals bageri Hezal är egen företagare. Hon har ett litet bageri som bakar hälsobullar. Dessa säljer hon direkt till några lunchrestauranger. Hon börjar arbeta i bageriet redan klockan fyra på morgonen. Sedan kör hon ut hälsobullarna i god tid före lunch. Hon säljer ungefär 20 000 hälsobullar per månad för 3 kronor styck. Hezals resultat är 31 000 kronor per månad, som framgår längst ner i tabellen. Lyckas hon sälja fler hälsobullar varje månad blir resultatet högre. Går försäljningen sämre blir resultatet också sämre. Så är det att vara egenföretagare. Hezals intäkter och kostnader i kronor för en månad Intäkter Försäljning av hälsobullar (20 000 bullar x 3 kronor)
60 000
Kostnader Inköp av mjöl, jäst med mera (20 000 bullar x 0,50 kronor)
6 000
Hyra för bakugn
3 000
Elektricitet
1 000
Telefon, försäkring med mera
2 000
Bilkostnader Summa kostnader Intäkter Kostnader Resultat (vinst)
22
10 000
Hyra för lokalen
7 000 29 000 60 000 – 29 000 31 000
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
Offentlig ekonomi marknadsekonomi: en samhällsekonomi som bygger på konkurrens
offentlig sektor: den del av ett samhälles verksamhet som drivs av stat, kommun och landsting (regioner) statsbudget: en plan över statens utgifter och inkomster
I alla marknadsekonomier finns större eller mindre inslag av offentlig verksamhet. Detta innebär att vissa beslut om resursanvändning fattas av politiskt valda församlingar. Detta är vanligt för många tjänster inom till exempel utbildning, barn- och äldreomsorg, sjukvård och kollektivtrafik. Motivet är att politikerna vill ha ett demokratiskt inflytande över hur sådana viktiga tjänster, som berör många, utformas. En annan anledning är att skattebetalarna står för utgifterna, helt eller delvis. Därför bör folkvalda politiker också ha inflytande över hur verksamheterna ser ut. Även inom den offentliga sektorn växer i vissa delar ett marknadsekonomiskt synsätt fram. Tanken är att konsumenten själv i högre grad ska kunna välja exempelvis skola, förskola, sjukhus eller äldreboende, oavsett om dessa drivs privat eller av samhället. I Sverige presenterar finansministern varje år ett förslag till statsbudget, ”den nådiga luntan”. Där anges vilka utgifter som regeringen anser nödvändiga och önskvärda för den svenska staten, men också vilka inkomster i form av skatter och avgifter som krävs från företag och privatpersoner. Bakom statsbudgeten ligger politiska idéer om hur våra gemensamma resurser ska användas och fördelas. Statsbudgeten debatteras och fastställs av riksdagen. Den ger en ram som företag och privatpersoner får hålla sig inom, men ger inga detaljer om vad varje svensk ska använda sina pengar till. Riksdagen stiftar också en del lagar som berör din ekonomi, till exempel om skatter, studiebidrag och sjukförsäkring. Övrigt 4%
1
8
Allmän offentlig förvaltning 15% Försvar 3% Samhällsskydd rättsskipning 3% Infrastruktur ekonomiska frågor 8%
Socialt skydd 42%
De offentliga utgifternas fördelning 2013. Övrigt består av: miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, fritidsverksamhet, kultur och religion.
Hälso-och sjukvård 13%
Utbildning 12%
KÄLLA: EKONOMIFAKTA
23
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
Kommunikationer, bostadsplanering och fritidsanläggningar räknas till den offentliga verksamheten.
Samhällsekonomi
bruttonationalprodukt (BNP): värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period
försörjningsbalans: sammanställning som visar dels tillgången på varor och tjänster i landet under en viss period, dels användningen av dessa varor och tjänster
Samhällsekonomi gäller ett helt lands ekonomi inklusive, stat, kommun, landsting, företag och hushåll. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period, räknas ihop och kallas för landets bruttonationalprodukt, BNP. I Sverige konsumerar vi en del av vår BNP, men producerar inte allt vi efterfrågar utan vissa varor och tjänster importeras från andra länder. Varor som importeras är främst olja, bilar samt el- och teleprodukter. Den del av BNP som inte konsumeras används till investeringar (vi bygger bostäder och vägar och liknande) och export. För att få en överblick över Sveriges ekonomi gör man en försörjningsbalans. FÖRSÖRJNINGSBALANS TILLGÅNGAR
ANVÄNDNING
• BNP
• Konsumtion
• Import
• Investeringar • Export
24
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
REFLEKTERA
1.
Finns det någon eller några resurser i världen som borde hanteras mer varsamt än vad som sker nu? Ge exempel.
2.
Är det nödvändigt att ett företag ska gå med överskott (vinst)? Vad kan annars hända? Ge exempel.
3.
I vilken situation kan det vara acceptabelt att ett företag går med underskott (förlust)? Förklara.
1
8 SAMMANFATTNING
● Ekonomi är att hushålla med begränsade resurser. Dessa resurser är humankapital i form av arbete och kunnande, naturtillgångar i form av energi, råvaror och material, realkapital i form av investeringar i exempelvis byggnader, maskiner och utrustning samt ekonomiskt kapital. ● Kundvärdet är det upplevda värdet för kunden av en vara eller tjänst. Dessa värden skapas i olika delar i företaget, till exempel inom produktionen och marknadsföringen. ● Genom att jämföra inkomster och utgifter får vi ett mått på hur väl resurserna utnyttjas. Ett överskott ger möjlighet att överleva och visar på ett bra utnyttjande av resurserna. ● För att se om ekonomin går ihop gör man en kalkyl. Den typ av kalkyl som är en ekonomisk plan, för till exempel ett år, kallas för budget.
● I privatekonomin är inkomsten främst lön. Utgifterna är många och varierar från person till person. Överskott kan sparas eller konsumeras senare, till exempel för semester. Sparande kan göras genom att sätta in pengar på ett bankkonto. Men man kan också spara genom att man amorterar på ett lån. ● Företagen får intäkter av att sälja varor och tjänster. Intäkterna är ibland svåra att förutse. Vilka kostnader företaget har beror på vilka olika resurser som används. ● Företag beräknar sitt resultat genom att jämföra intäkter och kostnader för en period, till exempel månad eller år. ● Offentlig ekonomi gäller stat, kommun och landsting. Inkomsterna är skatter och avgifter. Utgifterna gäller medborgarnas behov av offentliga tjänster. ● Samhällsekonomi gäller ett helt lands ekonomi inklusive stat, kommun, landsting, företag och hushåll.
25
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
KAPITEL
2
SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
27 Skråsystemet 28 Den industriella revolutionen 30 Internationella företag blir allt vanligare
Utvecklingen inom Sveriges näringsliv har haft stor betydelse för det svenska samhället. Från det småskaliga skråväsendet med mindre
företag gick vi under 1800-talet in i den industriella revolutionen. Den som in på 1900-talet lade grunden för den svenska välfärden och ledde till en ökad globalisering med allt flera internationella företag. Under andra hälften av
31 Tjänsteföretagen tar över
1900-talet började fler och fler tjänsteföretag att dyka upp, som stöd för
33 Entreprenörernas betydelse
var enskilda entreprenörer och forskare på universitet i samarbete med
36 Innovationer som drivkraft
både industrin och för oss konsumenter. De som drev den här utvecklingen
större företag.
Tetra Pak och SKF – två av efterkrigstidens stora industriframgångar.
26
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
Sveriges näringsliv
Bokföring och bokslut
Kalkylering
Företagens
Företagets roll roll i i samhället
samhället
Marknadsföring
TÄNK TILL! 1.
Starta och driva företag
2.
Känner du till några svenska uppfinnare eller entreprenörer som har haft stor betydelse för dagens näringsliv i Sverige? Ge exempel.
2
Hur kan det komma sig att svenska företag har lyckats så bra internationellt? Vilka förutsättningar har vi i Sverige som kan ge framgång?
Budgetering och finansiering
8
Skråsystemet
skråväsen: ett organisationssystem för hantverkare med visst lokalt monopol
näringsfrihet: inga begränsningar för medborgarna att starta företag
När städerna började växa fram på -talet uppstod en marknad för hantverksprodukter och därmed ökade antalet hantverkare. För att minska den lokala konkurrensen mellan företag och importen av varor infördes skråväsendet i Sverige under -talet. Det var dock först under talet som skråväsendet kom att nå sin blomstringsperiod. Inom ett skrå drevs företag oftast som en verkstad inom ett hantverk, till exempel snickeri, måleri och bageri. Alla verkstäder hade en mästare som ledde företaget. Om någon ville öppna sin egen verkstad måste han (gällde bara pojkar på den här tiden) först gå som lärling, så kallad gesäll, hos en mästare. Det kunde dröja flera år innan en person var klar med sin utbildning som gesäll och kunde avlägga gesällprov och få ett gesällbrev. När en gesäll sedan ansågs vara tillräckligt duktig kunde han göra ett mästarprov för att bli godkänd som mästare. Men om det redan fanns tillräckligt många mästare i staden inom skrået fick han ändå inte öppna sin egen verkstad. Efter hand som industrialismen gjorde sitt intåg i Sverige och de små hantverksföretagen växte och blev industriföretag så blev skråsystemet omodernt. Skråsystemet upplöstes och hantverkare fick etablera sig fritt på landsbygden. År infördes näringsfrihet i Sverige och det blev även möjligt för kvinnor att starta näringsverksamhet. Skråna hade i stort sett varit till endast för män. I många hantverksyrken lever lärling, gesäll och mästarsystemet kvar än idag. Om man väljer att exempelvis utbilda sig till frisör eller målare så finns möjlighet att göra gesällprov och mästarprov. Sotarens mästarbälte är ett bevis på att denne är utbildad och erfaren. Sotarlärlingar har enklare bältesspännen och nyutexaminerade får gesällbälten.
27
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET Brädgården på Skönviks sågverk i ÖVERSIKT 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK
Medelpad på 1920-talet.
Den industriella revolutionen industriella revolutionen: omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som startade i Storbritannien i mitten av 1700-talet
uppfinning: en ny teknisk lösning
uppfinnare: en person som hittar en teknisk lösning på ett problem
28
Den industriella revolutionen kallas de teknologiska, ekonomiska och sociala förändringar som började i Storbritannien i mitten av -talet, och som startade industrialiseringen i världen. Den industriella revolutionen spreds när fartyg och järnvägar som drevs med ånga blev allt vanligare. Under -talet spred sig denna revolution till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen. Konsekvensen blev att industrisamhällen byggdes upp och befolkningen flyttade från landsbygden in till städerna. Uppfinningar inom jordbruket gjorde nämligen att lantbrukare inte behövdes i samma utsträckning ute på fälten utan flyttade till städerna för att få jobb på fabriker. Den kanske viktigaste uppfinningen var ångmaskinen, som uppfanns år av uppfinnaren James Watt. Man behövde inte längre ha lika mycket vatten-, vind- eller muskelkraft som tidigare. Watt utvecklade ångmaskinen så att den inte bara kunde pumpa vatten, utan även driva andra maskiner. En annan viktig uppfinning, som kom att förbättra transportmöjligheterna, var John McAdams uppfinning makadam, det vill säga grovt grus. Med hjälp av gruset kunde stabila vägar byggas och landtransporter kunde ske oavsett väderlek året runt. Den industriella revolutionen kom till Sverige omkring , nästan år efter det att den startat i Storbritannien. I Sverige började industrialise-
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
ringen med sågverken. I Storbritannien förbrukades järnmalm, sten- och träkol så att landet i princip blev tömt på dessa råmaterial. I Sverige däremot fanns det gott om dessa naturtillgångar och vi kunde börja exportera. Den industriella revolutionen har inneburit att vi idag producerar gånger mer per invånare, samtidigt som arbetstiden har halverats, jämfört med år . Spädbarnsdödligheten har reducerats kraftigt och medellivslängden har nära nog fördubblats. Bostads- och arbetsmiljöerna har förbättrats, utbildningsnivån har höjts och fler möjligheter finns till intressanta fritidsaktiviteter. Det är den ekonomiska utvecklingen under dessa år som har gjort detta möjligt.
2
8
NÅGRA KÄNDA SVENSKA UPPFINNARE ALFRED NOBEL (1833–1996) gjorde ett stort antal uppfinningar som fick
stor effekt inom sprängtekniken. På 1860-talet fick han nitroglycerin att explodera samt uppfann tändhatten och dynamiten. Alfred Nobel startade den första sprängämnesfabriken 1865 och byggde därefter undan för undan upp ett internationellt företagsimperium. Effekterna av hans förmögenhet ser vi idag i Nobelpriset. MARIA JOHANNA (NINNI) KRONBERG (1874–1949) var näringsfysiolog och
uppfann 1933 hur man kunde göra mjölkpulver genom att torka mjölken och behandla den på ett särskilt sätt. Mjölkpulver surnar inte som vanlig mjölk och med hennes uppfinning kunde man ta tillvara mycket större mängder mjölk.
På en mässa för mat 1940 ordnades provsmakning av mjölk gjord på mjölkpulver.
29
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
På Fords fabrik i Detroit masstillverkades bilar enligt löpande bandprincipen.
Internationella företag blir allt vanligare
massproduktion: serietillverkning, industriell produktion av varor i stor mängd
aktiebolag (AB): formellt reglerad företagsform utan personligt ägaransvar
30
Tiden från -talet och fram till första världskrigets början, år , utmärktes av att man använde elektricitet, förbränningsmotorer och stålvaror. Östra USA och Västeuropa hade byggt upp ett nät av järnvägar, kanaler och sjöfartsleder. En ström av människor flyttade från landet in till städerna och många utbildade sig. På så sätt ökade utbudet av kvalificerad arbetskraft. Marknaden utvidgades och handel mellan olika länder ökade. Masskonsumtionen växte fram och Henry Fords massproduktion av bilar tog sin början. Jämfört med övriga Europa var Sverige relativt rikt på råvaror, men saknade kapital, och därför flöt stora mängder kapital in från andra europeiska länder till Sverige. Det var alltså européer som svarade för en stor del av investeringarna i Sverige under perioden –. År var Sverige ett av världens mest skuldsatta länder. Svensk industri utvecklades dock snabbt under perioden och framförallt exporterades; havre, trä och järn. Landet utvecklades till en stor råvaruexportör. En viktig förutsättning för att dessa investeringar kunde göras var att Sverige fick en aktiebolagslag . På så sätt blev det möjligt för investerare att endast bli ansvariga för de pengar de investerat i företaget. Tidigare hade investerare varit ansvariga för företagets alla åtaganden i förhållande till hur stort belopp de investerat i företaget.
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
NÅGRA VIKTIGA INTERNATIONELLA INDUSTRIFÖRETAG
2
ERICSSON – ETT SVENSKT GLOBALT FÖRETAG
Lars Magnus Ericsson startade 1876 en verkstad och tillverkade instrument. Det var samma år som A. G. Bell tog patent på telefonen i USA. År 1878 startade Ericsson tillverkningen av telefoner och det skulle bli den viktigaste verksamheten. Idag är Ericsson ett globalt företag med kunder i 180 länder och en världsledande leverantör av utrustning och tjänster inom telekommunikation. 40 procent av världens mobiltrafik går genom nät som Ericsson
8
har levererat. SKF – EGEN UPPFINNING
SKF (Svenska Kullagerfabriken) grundades 1907 och är baserat på Sven Wingquists sfäriska kullager, en produkt som håller än idag. Kullagren används i bilar, lastbilar och verktygsmaskiner samt inom vindkraftsindustri, järnvägsindustri, medicinteknisk industri, livsmedelsindustri och pappersindustri. Företaget har vuxit till ett globalt företag och är representerat i fler än 130 länder och har närmare 50 000 anställda. Huvudkontoret finns fortfarande i Göteborg.
Tjänsteföretagen tar över Antalet personer som arbetade inom industrin var som störst i mitten av -talet. Men redan i slutet av -talet fanns mer än halva arbetskraften inom tjänstesektorn. Denna sektor hade vuxit parallellt med att industriföretagen vuxit sedan mitten av -talet. Den främsta orsaken var att många industrivaror skulle fraktas och säljas i butik. Därför startades det mängder av företag inom bland annat transport och handel. Idag arbetar två tredjedelar inom tjänstesektorn, medan närmare en tredjedel är anställda inom industribranscher. Cirka åtta av tio företag som startats de senaste åren har varit tjänsteföretag. Exempel på branscher inom tjänstesektorn är handel, bygg, it, transport och kommunikation, turism, hotell- och restaurang, utbildning, hälso- och sjukvård samt bank och försäkringsbolag.
31
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
NÅGRA VIKTIGA TJÄNSTEFÖRETAG SEB – SVERIGES FÖRSTA AFFÄRSBANK
SECURITAS
Stockholms Enskilda Bank startades 1856 av
– FRÅN LOKALT FÖRETAG TILL GLOBALT
André Oskar Wallenberg. Banken gav i början en-
Erik Philip-Sörensen grundade Hälsingborgs
dast krediter till industrier och spelade en stor
Nattvakt 1934. Sedan dess har företaget vuxit
roll för den svenska industrins uppbyggnad. År
och bytt namn till Securitas. Företaget har nu
1972 slogs banken samman med Skandinaviska
närmare 320 000 anställda i 53 länder. Produk-
banken och Skandinaviska Enskilda Banken SEB,
ten var från början manuell bevakning och kärn-
bildades. Sammanslagningen berodde på att
verksamheten är fortfarande säkerhetstjänster.
de allt större internationella projekten krävde kraftigare finansiella muskler.
NYA BRANSCHER INOM TJÄNSTESEKTORN SVENSK MODEDESIGN – EN FRAMGÅNGSSAGA
En rad svenska designföretag har skapat nytt
beroende på specialinriktade utbildningar inom
mode – Filippa K, Odd Molly, Gina Tricot, Cheap
yrkeshögskola och universitet. Ett flertal olika
Monday, Whyred, Hunky Dory och Gant är bara
modeevent har också bidragit till ett internatio-
några exempel. Bakgrunden är ett ökat intresse
nellt erkännande av svenskt mode, till exempel
i Sverige för kläddesign och mode, bland annat
Elle-galan och Stockholm Fashion Week.
På Stockholm Fashion Week visar nya och etablerade designers upp sina kollektioner.
32
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
MUSIK- OCH SPELINDUSTRIN – EN SVENSK HIT
2
Martin Lorentzon och Daniel Ek träffades 2005. Deras möte resulterade i att de tillsammans kläckte idén till Spotify, musiktjänsten där musik strömmas ut till användare i hela världen. Spotify hade 2015 över 20 miljoner betalande användare och varje månad använder 75 miljoner människor tjänsten för att lyssna på musik. Till skaran framgångsrika underhållningsföretag kan läggas ett växande antal svenska spelutvecklare som har skapat dataspel med miljontals
8
användare över världen – välkända spel som till exempel Minecraft, Magicka och Battlefield.
Entreprenörernas betydelse
entreprenör: en företagssam och kreativ person som ser möjligheter som inte andra ser, vågar starta företag för att förverkliga sina idéer och som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång
konkurrensmedel: de olika medel som ett företag använder sig av för att öka sin konkurrensförmåga
Två tredjedelar arbetar som vi har sett tidigare inom tjänstesektorn. Men så har det inte alltid varit. För hundra år sedan jobbade de flesta med jordbruk och för femtio år sedan arbetade de flesta inom industrin. Förändringar sker inte med automatik, utan det är vissa människor som startar företag i branscher med hög lönsamhet. Dessa personer brukar vi kalla för entreprenörer. De har förmågan att hitta nya infallsvinklar, se möjligheter och skapa resurser. De upptäcker förr eller senare affärsmöjligheter och då startar de ofta ett företag. Entreprenörskap handlar om att vara kreativ, ha initiativkraft och våga experimentera. En entreprenör ser sällan några begränsningar, men däremot massor av möjligheter. Sveriges välfärdsutveckling bygger på insatser av tusentals människor som bidragit var och en på sitt sätt. De entreprenörer som startat företag har naturligtvis haft en särskild betydelse. Den ekonomiska utveckling som skapats av dessa företag har starkt bidragit till att Sverige har förändrats från en fattig nation till en välfärdsstat. De allra flesta företag är mycket små. Hundratusentals människor som har startat och driver butiker, verkstäder, restauranger, åkerier och andra mindre företag. På så sätt har de bidragit till ett ökat välstånd och en bättre fungerande service runt om i Sverige. Behovet av entreprenörer är idag större än tidigare. Anledningen är att konkurrensfaktorer som geografiskt avstånd, råvaror, kapital och manuellt arbete har fått minskad betydelse. Istället har personliga kompetenser och kreativitet blivit starka konkurrensmedel som företag numera bygger sin verksamhet på.
33
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
NÅGRA KÄNDA SVENSKA ENTREPRENÖRER WILHELMINA SKOGH (1849–1926) blev 1902
INGVAR KAMPRAD (1926–) startade Ikea (för-
chef för Grand Hôtel i Stockholm. Då hade hon
kortning av Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunna-
en framgångsrik karriär bakom sig inom hotell-
ryd) 1943 som ett postorderföretag. Där såldes
och restaurangnäringen, och visat en naturlig
pennor, tavelramar, smycken, plånböcker med
fallenhet för turism. Hon hade tidigare öppnat
mera. Möbler började säljas 1947. Den första
järnvägsrestaurang och järnvägshotell i Storvik,
katalogen kom 1951 och det första varuhuset
Gästrikland, byggt om Bollnäs hotell, arrende-
öppnades i Älmhult 1958. Idag finns det över
rat jaktmark för att locka turister och byggt
300 varuhus och de största intäkterna kommer
telefonledningar mellan Bollnäs och Gävle.
från Tyskland, USA och Frankrike.
ESTRID ERICSON (1894–1981) var inred-
LAILA OHLGREN (1937–2014) var den första
ningsarkitekt och handelsentreprenör. 1924
kvinnlig ingenjören på mobiltelefoniavdel-
grundade hon företaget Svenskt Tenn som
ningen på Televerket/Telia. 1979 uppfann hon
snart kom att bli Stockholms mest eleganta
tekniken med den gröna luren på mobiltelefo-
inredningsbutik. Tio år senare knöts den öster-
nen – att vi först slår numret och sen trycker
rikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank
på knappen för att ringa upp. Tekniken används
till företaget. Deras samarbetet blev mycket
även i andra bärbara telefoner. Idag är hennes
lyckat och tillsammans skapade de en inred-
uppfinning standard över hela världen.
ningsstil som blev internationellt framgångsrik och som genomsyrar Svenskt Tenns sortiment än idag.
JAN STENBECK (1942–2002) var en av det
sena 1900-talets mest framgångsrika entreprenörer i Sverige. Från 1977 var han huvudRUBEN RAUSING (1895–1983) insåg på
ägare och ledande kraft i Investment AB Kinne-
1920-talet att framtidens butiker krävde
vik. Han upptäckte nya affärsmöjligheter och
färdigpaketerade varor. Tillsammans med
skapade bland annat Comviq, Metro, Radio Rix,
Erik Åkerlund startade han 1929 Åkerlund &
Strix Television, Tele2, TV3, TV-Shop, TV1000,
Rausing i Malmö. Första produkten i Åkerlund
Viasat och ZTV. Jan Stenbeck bidrog starkt till
& Rausing blev tvåkilospåsar för mjöl. År 1943
att Sverige blev ett av världens främsta länder
utvecklades en pappersförpackning för mjölk,
inom mobiltelefoni.
Tetran och 1963 lanserades den smidigare tegelstensformade Tetra Brik som kom att bli världens mest sålda förpackning för drycker.
34
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
MONICA LINDSTEDT (1953–) grundade 1996
MAX MARTIN (1971–), som egentligen heter
hemtjänstföretaget Hemfrid AB, som idag har
KARL MARTIN SANDBERG , är en välkänd
mer än 1 500 anställda. Hon var samtidigt en
svensk musikproducent och låtskrivare. Max
av pådrivarna bakom rut-avdraget, det vill säga
Martin har producerat musik åt flera fram-
skatteavdrag för hushållsnära tjänster, vilket
gångsrika artister, till exempel Britney Spears,
infördes 2007. Monica Lindstedt var också en
Celine Dion, Bon Jovi, Backstreet Boys, Pink,
av idégivarna bakom gratistidningen Metro som
Kate Perry, NSYNC Justin Bieber och Taylor
utkom första gången år 1995.
Swift. Han var engagerad i den tidigare musik-
AYAD AL-SAFFAR (1964–) föddes i Libanon
och kom till Sverige 1984. År 1991 startade
2
8
hitfabriken Cheiron och driver i dag musikproduktionsbolaget Maratone.
han företaget Klockgrossisten som levererade klockor till flera stora återförsäljare. År 2002 köpte han Ur & Penn som då kämpade med stora förluster. Genom att undvika mellanhänder lyckas företaget ha högre marginaler och lägre priser än konkurrenterna och ett år senare gick företaget med vinst. Idag finns Ur & Penn i Sverige, Finland och i Holland.
UNGA ENTREPRENÖRER – NYA FÖRETAGSIDÉER! FELIX KJELLBERG (1989–), mer känd under
USA. År 2013 startade hon sitt eget klädmärke
sitt artistnamn PEWDIEPIE , är en svensk
IvyRevel.com. Enligt Dagens Media drog hennes
datorspelskommentator på Youtube. Pewdiepie
företag Kenza Zouiten AB in 5,6 miljoner kronor
har specialiserat sig på underhållande filmklipp
under företagets första 18 månader. Intäkterna
från sitt datorspelande där han kommenterar
kommer ifrån annonsförsäljning på bloggen,
och reagerar på vad som händer. Pewdiepies
ambassadörstjänster i sociala medier och med-
Youtube-kanal är en av de snabbast växande
verkan i tv-program.
kanalerna under 2010-talet och har över 40 miljoner prenumeranter på Youtube. KENZA ZOUITEN (1991–) är sedan 2006 en
av Sveriges största bloggare. Med sin blogg Kenzas.se, har hon vunnit flera utmärkelser för bästa blogg, både i Sverige, Tyskland och
35
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGS LIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
Innovationer som drivkraft innovation: en idé, till exempel en uppfinning, produkt, lösning, affärsidé, tjänst, eller teknologi som är så ny och lovande att den kan förändra marknaden
lågkostnadsländer: länder med lägre kostnader för företag beroende på bland annat lägre löner, sämre arbetsförhållanden och sämre miljöskydd
Svenskt välstånd har i stor utsträckning skapats genom banbrytande innovationer som ofta har blivit viktiga exportprodukter. Innovation är en av drivkrafterna för ekonomisk utveckling. Nya teknologier, produkter för nya behov, effektivare tillverkningsprocesser och nyskapande affärsidéer leder till att samhällets resurser kan användas mer effektivt. Många av dagens svenska exportframgångar är ett resultat av banbrytande innovationer. Dessa innovationer bidrar till att Sverige kan förbli en konkurrenskraftig ekonomi i en värld som präglas av tilltagande konkurrens från bland annat lågkostnadsländer. Inriktningen mot innovationsfrågor har blivit allt mer påtaglig runt om i världen och såväl enskilda personer, företag som universitet har bidragit till denna utveckling. Många länder har insett att universiteten inte bara ska stå för utbildning och grundforskning utan också samarbeta med företag för att utveckla nya produkter och tekniska system.
Strålkniven är en svensk innovation, inom bioteknik, som har fått stor betydelse för sjukvården. Andra exempel på bioteknikprodukter är pacemakern, titanimplantatet och den konstgjorda njuren.
36
Källförteckning till bilderna Omslag: Thinkstock The Smiling Group AB The Smiling Group AB Paul Hansen/DN/TT Leonard ZhukovskyShutterstock Pieces Interactive Jeppe Gustafsson/TT () SKF () Oleg Golovnev/Shutterstock Per Groth/TT IBL bildbyrå Kamerareportage/IBL bildbyrå IBL bildbyrå Jeppe Gustafsson/TT Mikael Sjöberg/XP/TT () DN/TT () Jurek Holzer/SvD/TT () Jeppe Wikström/TT () Rickard Törnhjelm/AB/IBL bildbyrå () Gustav Mårtensson/AB/IBL bildbyrå Bertrand Langlois/AFP/TT Kamerareportage/IBL bildbyrå Richard Lewis/AP/TT Jeppe Gustafsson/TT () Etikbarometern () Goodguide www.scandichotels.se/settings/Sidfot/Aboutus-Container-/Pressrum//images/scandicsvattenflaska-. CC BY ©Ikea () Huang Yi/ChinaFotoPress/IBL bildbyrå Björn Wanhatalo/TT ©Ikea Wayne’s Coffee Louise Kruse Beatrice Lundborg/DN/TT Verksamt Jan Wiriden/GT/TT Michael Loccisano/AFP/Getty Images Eziutka/Shutterstock Tanja Unlimited AB Tanja Unlimited AB OPV-Online Lego® Elinnovation Earin () Magnus Torle/IBL bildbyrå () Kjell-Arne Larsson/IBL bildbyrå Maskot/TT The Smiling Group AB
Maskot/TT Adam Haglund/Maskot/TT Trons/TT Ulf Palm/TT Dan Norrå/TT Magnus Eriksson/TT Stefan Holm/Shutterstock Trons/TT Jonas Lindkvist/TT Tobbe Nilsson/TT Patric Berg/TT Nora Lorek/TT Vytautas Kielaitis/Shutterstock Louise Kruse Maskot/TT Louise Kruse Louise Kruse Simela Pantzartzi/Epa/TT Camilla Cherry/TT Lars Brundin/Sydsv/TT () Per Larsson/TT () Nora Lorek/TT TT Jessica Gow/TT () Roger Lundsten/TT Jessica Gow/TT () Carl-Robert Jonzon Photodisc Pär Olof Danielsson/IBL bildbyrå Miette Martin Jurek Holzer/SvD/TT Edgar Su/Reuters/TT Lars Lindqvist/DN/TT Christine Olsson/TT () Ben Stansall/AFP/TT () H&M Giuseppe Costantino/Shutterstock Rick Wilking/Reuters/TT b/Shutterstock () OPV-Online () Swedish Match Pontus Lundahl/TT Johannes Eisele/AFP/TT Trons/TT () Marco Rubino/Shutterstock () Christian Bertrand/Shutterstock () TonyV/Shutterstock Jessica Gow/TT () Twin Design/Shutterstock () Stefan Holm/Shutterstock
355
356
NotBuyingIt () Google () Bikester () Ahmed Jallanzo/EPA/TT Jetshop () House of Shapes () Offerta () rvlsoft/Shutterstock () Telia YouTube () Ystad Allehanda () Silva () Miette Martin () Foodmark Philips Academic Works PhotoPearls/Munkplast AB Scuba Village. Svenska Mässan. flickr.com/ photos/svenskamassan//in/album/CC BY Robin Lorentz-Allard/AB/IBL bildbyrå Jean-Sebastien Evrard/AFP/TT Robert Henriksson/DN/TT Damon Winter/NYT/TT () Andrew Burton/Getty Images () Mike Blake/Reuters/TT ©Arla
Halebop Monica Knutsson Arla Foods.www.mynewsdesk.com/se/arla/ images/anja-och-filippa-. CC BY Cadbury Maskot/TT Blomquist.se/Vägverket Lars Pehrson/SvD/TT Willys Robin Lorenz-Allard/AB/IBL bildbyrå Leif R Jansson/TT Non Smoking Generation Claudio Bresciani/TT Mattias Bardå Interfoto/IBL bildbyrå Lucian Milasan/Shutterstock Dmitry Kalinovsky/Shutterstock Katja Ragnstam Beatrice Lundborg/DN/TT Tomas LePrince/KvP/TT Maj-Britt Rehnström/TT Maskot/TT Rolf Jansson Martin Klövmark Övriga foton: Shutterstock
---- © Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Rolf Jansson, Jöran Enqvist och Liber AB Marie Ardehed Eva Jerkeman BILDREDAKTION Marie Olsson PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER Johnny Dyrander REDAKTION
FORMGIVNING
Första upplagan REPRO TRYCK
Exakta AB, Malmö People Printing, Kina
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, Stockholm tfn - www.liber.se kundservice tfn - , fax - kundservice.liber@liber.se
e 3000
FÖRETAGSEKONOMI 1 Håller affärsidé och affärsmodell? Tas tillräcklig hänsyn till ett hållbart företagande? Är marknadsföringen effektiv? Är företaget lönsamt? Om inte, vilka åtgärder måste vidtas? Funderingarna är många och E3000 Företagsekonomi 1 beskriver på ett strukturerat och lättillgängligt sätt många av de utmaningar en företagare ställs inför. E3000 Företagsekonomi 1 innehåller 23 kapitel indelade i följande block: 1. Företagets roll i samhället 2. Starta och driva företag 3. Kalkylering 4. Budgetering och finansiering 5. Marknadsföring 6. Bokföring och bokslut Läromedlet E3000 Företagsekonomi 1 består av följande delar:
• • • • •
Faktabok Övningsbok Kommentarer och lösningar Lärarhandledning med bedömningsunderlag Webbaserade interaktiva övningar
Best.nr 47-11707-9 Tryck.nr 47-11707-9