9789147093342

kvalitati vEorsknin gsmetodik psykologi kvalitati kvalitati vEorsknin gsmetodik psykologi kvalitati pia langemar

Pia Langemar

Kvalitativ forskningsmetod i psykologi

har länge dominerats av naturvetenskapligt färgade, kvantitativa forskningsmetoder.

På senare år har emellertid intresset för kvalitativa metoder ökat. Kvalitativa metoder efterfrågas i större utsträckning än tidigare i undervisningssammanhang och vid uppsatsskrivande och examensarbeten.

Kvalitativ forskningsmetod i psykologi riktar sig till studerande som är intresserade av att lära sig arbeta med kvalitativ metod från grunden. Boken går igenom de olika delarna av forskningsprocessen, från ämnesval, urval och datainsamling till analys och rapportskrivning. Det specifikt kvalitativa i forskningens skilda delar lyfts fram och sätts i relation till det kvantitativa arbetssättet. Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod betraktas genomgående som komplementära metoder, med olika syften och arbetssätt.

I bokens avslutande del presenteras olika kvalitativa inriktningar och deras vetenskapsteoretiska förankring.

Varje kapitel åtföljs av övningsuppgifter, som ger möjlighet att reflektera över olika aspekter på kvalitativ metod.

Boken är i första hand inriktad på psykologiämnet, men kan med fördel även användas inom andra beteende- och samhällsvetenskaper.

Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig LIBER

pia langemar har arbetat som universitetsadjunkt i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning och handledning i kvalitativ metod.

Best.nr 47-09334-2 Tryck.nr 47-09334-2

Langemar omslag (kopia).indd 1

08-07-03 09.31.21

ISBN 978-91-47-09334-2 © 2008 Pia Langemar och Liber AB Redaktör: Anna Grettve Omslag och typografi: Birgitta Dahlkild Förläggare: Eva Houltzén-Hammarberg Produktion: Kenneth Olsson

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Langemar.indd 2

08-06-30 09.51.43

Innehåll

Inledning 6 Översikt över innehållet 9 1.

Vad är kvalitativ metod? 11 Kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder 17 Sammanfattning 18

2.

Vad kan kvalitativ metod användas till? 21 Förståelse av innebörd och mening 22 Deskription av kvalitativa aspekter 25 Teorigenerering 27 Kvalitativ exploration 32 Begreppsdefiniering 32 Frågeställning 34 Sammanfattning 35

3.

Ämnesval 39 Vad är det som studeras? 39 Varför passar dessa ämnen kvalitativ metod? 42 Sammanfattning 44

4.

Den kvalitativa forskningsprocessen 46 Sammanfattning 51

5.

Urval 53 Likheter och skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa urval 53 Hur går det till att uppnå kvalitativ representativitet? 57 Sammanfattning 65

6.

Datainsamlingsmetoder 67 Kvalitativa intervjuer 68

Langemar.indd 3

08-06-30 09.51.44

Observation 83 Projektiva metoder 87 Sammanfattning 87 7.

Analys 90 Tolkning 90 Strukturering 92 Komprimering 93 Forskarens förhållningssätt 94 Användande av dataprogram i kvalitativa analyser 101 Sammanfattning 103

8.

Validitet 106 Validitetsbegreppet i kvalitativ forskning 106 Att bedöma validitet 107 Sammanfattning 118

9.

Kvalitativa inriktningar och metoder 121 Hermeneutik och fallstudier 121 Fenomenologi 123 Tematiska analyser 127 Grundad teori 131 Diskursanalys 136 Konversationsanalys 141 Etnometodologi 141 Etnografi 142 Narrativa studier 142 Aktionsforskning 143 Fenomenografi 143 Sammanfattning 144

10.

Etik 147 Deltagaretik 147 Inomvetenskaplig etik 153 Etik i förhållande till samhället i stort 154 Sammanfattning 155

Langemar.indd 4

08-06-30 09.51.44

11.

Rapportskrivning 158 Allmänt om kvalitativ rapportskrivning 158 Rapporten del för del 163 Handledning 178 Att skriva tillsammans 179 Bedömning av kvalitativa rapporter 180 Sammanfattning 182

12.

Vetenskapsfilosofi 185 Ontologi 185 Epistemologi 187 Människosyn 193 Vetenskapsteori 196 Sammanfattning 203

Referenser 206

Langemar.indd 5

08-06-30 09.51.44

Inledning

H

istoriskt har den akademiska psykologin länge varit en naturvetenskapligt, och av kvantitativa metoder, dominerad vetenskap, men detta har på senare år börjat förändras. Vetenskapliga studier som görs med kvalitativa metoder blir allt vanligare och kvalitativa metoder efterfrågas alltmer i undervisningen, där allt fler skriver kvalitativa uppsatser och examensarbeten. Denna bok är ett försök att beskriva grunderna för kvalitativ metod, bland annat i syfte att underlätta tillämpningen av kvalitativ metod och bidra till att skapa en gemensam bas för hur uppsatsarbete kan bedrivas.

Framställningen har växt fram utifrån ett konkret undervisningssammanhang, vilket förhoppningsvis har gett en beskrivning som är relevant för studenter på grundläggande högskolenivå, utifrån de behov som dessa har.

Boken är även tänkt att användas på högre nivåer som översiktlig repetition och för de som inte tidigare erhållit tillräckliga baskunskaper, samt riktar sig över huvud taget till alla som är intresserade av olika synsätt på kvalitativ metod. Jag vill här passa på att rikta ett stort tack till alla ”mina” studenter som genom årens lopp varit min inspirationskälla och som gett mig de erfarenheter som ligger till grund för mina kunskaper om kvalitativ metod.

Utan er hade boken inte kommit till, eller ens kommit på fråga.

Beskrivningen har även gjorts med hänsyn till att metodundervisningen i psykologi till största delen brukar vara av kvantitativt slag. Ofta får man höra från studenter att deras vetenskapliga kunnande är ett ganska ensidigt kvantitativt kunnande, och att de bibringats tron på att det är allmängiltigt.

I praktiken är det även så att studenter ibland faller in i kvantitativa mallar när de jobbar med kvalitativ metod. Till exempel brukar en del studenter bedöma validitet utifrån kvantitativa kriterier även när man uttryckligen ber dem använda kvalitativa! Boken är ett led i att komplettera den kvantitativa metodundervisningen, och syftar även till en förståelse för skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Därför är mycket av beskrivningen av olika aspekter av den kvalitativa forskningsprocessen ställd i relation till den kvantitativa. Detta betyder dock inte att det behövs kunskap om kvantitativ metod för att läsa boken.

Jag ser det som önskvärt att den grundläggande metodundervisningen ger en allmän orientering om kvalitativ metod, samt möjlighet att prova på några 6

Langemar.indd 6

08-06-30 09.51.44

konkreta kvalitativa metoder. Detta är också vad den här boken syftar till.

Här ges endast en summarisk översikt över olika kvalitativa analysmetoder.

För att lära sig dessa mer ingående rekommenderas speciallitteratur om respektive metod. Läs dock gärna denna bok först. Det finns mer som är gemensamt mellan olika kvalitativa metoder än man kanske tror.

Det finns dock ingen vedertagen gemensam grund för olika kvalitativa inriktningar, så den här boken kan inte göra anspråk på att spegla någon sådan.

Personer med andra uppfattningar kan ha andra infallsvinklar eller använda andra begrepp. Min uppfattning är att kvalitativa metoder kan fylla en del luckor som finns i den tidigare psykologiska forskningen. Det gäller sådant som mer deskriptivt inriktade perspektiv på ämnen, som hittills undersökts framförallt ur ett naturvetenskapligt perspektiv med inriktning på kausala och kvantitativa samband. Kvalitativ forskning handlar också om att ge en mer fullständig bild av komplexa, relativa och subjektiva ämnesområden som är svåra att undersöka med kvantitativa metoder.

Att kvalitativa metoder blir alltmer accepterade kan bidra till ett närmande mellan akademisk forskning och kliniskt verksamma psykologer, eftersom det blir lättare att hitta lämpliga sätt att bedriva forskning inom relevanta ämnesområden för många av dessa. Men det räcker inte med att forskningen inom psykologi börjar gå på två ben, utan det krävs också en koordination av benen för att man ska kunna gå och springa. Detta innebär konkret att en integration av den vetenskapsteoretiska grunden för forskningens praktik, samt en dialog mellan kvantitativa och kvalitativa forskare, skulle vara ömsesidigt berikande för kvaliteten både på den kvalitativa och på den kvantitativt inriktade forskningen inom psykologin. I många gamla (och även en del nyare) vetenskapsteori- och metodböcker presenteras en bild av antagonistiska vetenskapssyner med vidhängande vattentäta skott mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, som om dessa vore oskiljaktigt förenade med var sitt vetenskapsteoretiskt ideal. I takt med att den empiriska forskningens praktik utvecklas, måste även vetenskapsteorierna anpassas efter denna, men det är fortfarande långt kvar innan detta uppnåtts.

Till den enskilda studenten skulle jag vilja göra några påpekanden som speglar min egen erfarenhet och som visar hur jag tänkt när jag skrivit den här boken: Kvalitativa och kvantitativa metoder är komplementära, de står alltså inte i motsättning till varandra på ett generellt plan. Olika vetenskapsteoretiska synsätt kan vara oförenliga, men det innebär inte att olika praktiska metoder behöver vara det. Frågor av typen om kvalitativ metod är bättre eller sämre än kvantitativ, mer eller mindre värd, mer eller mindre vetenskaplig i princip, är orimliga och meningslösa eftersom de är alldeles för generella.

7

Langemar.indd 7

08-06-30 09.51.44

När det gäller att utveckla sina vetenskapsteoretiska ståndpunkter bör man reflektera över varje enskild fråga för sig. Vetenskapsteoretiska värderingar är inte ett helt paket som man köper i klump. Två personer kan ha lika åsikt i en fråga, men helt olika i en annan.

Människor har en tendens att dikotomisera, men de vetenskapsteoretiska synsätten i olika frågor är normalt delar av ett kontinuum, de utgör gradskillnader och inte artskillnader. Det finns också ofta en hel rad olika inriktningar, inte bara två. Naiv realism, kritisk realism, instrumentalism, pragmatism, relativism, konstruktionism är olika exempel på kunskapssyn.

Ingen av dessa inriktningar kan sägas omfatta alla som ägnar sig åt kvantitativa respektive kvalitativa metoder. Numera ser man ofta att olika kvalitativa metoder placeras in på ett alltför statiskt sätt i olika fack. Olika kvalitativa inriktningar har visserligen mer eller mindre starka kopplingar till olika kunskapssyn. Trots det kan samma metod ofta användas av forskare med olika kunskapsteoretiska ståndpunkter med gott resultat.

Slutligen: Det är inte möjligt att lära sig kvalitativ metod genom teoretiska studier enbart. Kvalitativ kompetens är ett hantverkskunnande som lärs bäst genom praktisk övning. Det är först när man tillämpar det i praktiken som man verkligen kan förstå det man läser, men det krävs också teori och reflektion i växelverkan med det praktiska arbetet.

Men måste man verkligen lära sig kvalitativ metod invänder någon, kan man inte bara göra lite hur som helst? Man kan faktiskt svara både ja och nej på detta. De kvalitativa metoderna är inte en gång för alla fastlagda, som statistiska formler som man bara tillämpar rakt av. De kan med fördel, vilket ofta sker, anpassas efter de speciella förutsättningar som finns i den enskilda forskningssituationen. Hur data bäst bearbetas beror på sådana saker som typ av data, frågeställning, tid- och resurstillgång. Det viktiga är att man analyserar på ett bra sätt, inte att man följer ordagrant vad som står i receptet.

Men man bör naturligtvis kunna motivera sina val. Alla sätt är tillåtna så länge de fungerar bra, skulle man kanske kunna säga här. Vad som är ”bra” kvalitativ metod är alltså viktigare än exakta föreskrifter om de praktiska procedurerna, men sådana har naturligtvis sin givna plats i sammanhanget, även om de inte bör tillämpas på ett oreflekterat sätt.

8

Langemar.indd 8

08-06-30 09.51.44

Översikt över innehållet

D

et är meningen att den här boken ska täcka alla delar som krävs för att ge en grundläggande helhetsbild av kvalitativ metod inom psykologin. Bokens upplägg följer i stort sett forskningsprocessen, så att alla relevanta delar av den finns med. Kvalitativ metod innebär dock ofta inte ett linjärt förlopp mellan de olika delarna i forskningsprocessen.

Ett kapitel (kapitel 4) beskriver därför egenskaper i själva processen, eller förloppet, i den kvalitativa forskningen, och hur det kan sägas skilja sig från det kvantitativa.

Det första kapitlet (kapitel 1) handlar om hur man kan definiera begreppet ”kvalitativ metod”, om det är meningsfullt och möjligt att dra en skiljelinje mellan kvalitativ och kvantitativ metod och om de går att kombinera. Två kapitel handlar om när det är lämpligt att använda sig av kvalitativ metod.

Det gäller dels i vilka syften, eller typer av undersökningar (kapitel 2), och dels vilka egenskaper de ämnen har som passar särskilt bra att undersöka med kvalitativ metod (kapitel 3).

De tre följande kapitlen handlar om ytterligare tre huvuddelar av forskningen, nämligen urval, datainsamling och analys. Dessa är uppdelade med reservation för att det ofta inte handlar om tre oberoende delar. I kapitlet om urval (kapitel 5) beskrivs själva principen för kvalitativa urval och hur den skiljer sig mot kvantitativa, samt på vilka olika mer konkreta grunder kvalitativa urval lämpligen görs. I kapitlet om datainsamlingsmetoder (kapitel 6) ges en kort översikt över kvalitativa data samt en mer ingående beskrivning av framförallt intervjuteknik, men även av observationer. Analysavsnittet (kapitel 7) är ett försök till en övergripande teoretisk beskrivning av vad kvalitativ analys går ut på. Även forskarens förhållningssätt, samt dataprogram som hjälpmedel i kvalitativa analyser tas upp här.

Mer konkreta beskrivningar av analysprocedurer finns i kapitlet om olika kvalitativa inriktningar (kapitel 9). I det kapitlet ges en kortfattad översikt över ett tiotal inriktningar, där fenomenologi, tematiska analyser, grundad teori och diskursanalys lyfts fram, med lite mer praktisk vägledning och exempel.

De viktiga frågorna om kvalitet och tillförlitlighet (här benämnda validitet) samt etik i kvalitativa studier belyses i var sitt kapitel (kapitel 8 respektive 10).

Författande av kvalitativa rapporter ges relativt stort utrymme. Bedömning, 9

Langemar.indd 9

08-06-30 09.51.44

handledning och gemensamt skrivande tas även upp i detta sammanhang (kapitel 11).

Boken avslutas med ett kapitel om vetenskapsfilosofi (kapitel 12) där de klassiska frågorna som brukar kopplas till distinktionen kvalitativ/kvantitativ metod diskuteras, till exempel kunskapsteori, människosyn och induktion/ deduktion. Vetenskapsteoretiska aspekter på de olika delarna av forskningsprocessen är även integrerade i de övriga kapitlen. Detta mer fristående kapitel kan läsas först om man så vill.

Bokens finstilta textavsnitt behandlar sådant som är mindre elementärt och ofta av mer diskuterande slag. Dessa delar kan betraktas som överkurs eller läsas kursivt. Till varje kapitel finns övningsuppgifter. Vissa av dessa är tillämpningsuppgifter, som kan göras individuellt eller i grupp, vissa är diskussionsfrågor som kan användas av dem som deltar i kurser eller seminarier.

10

Langemar.indd 10

08-06-30 09.51.44

1. Vad är kvalitativ metod?

I

nom den psykologiska forskningen används ofta begreppen kvalitativa och kvantitativa metoder. Det har, speciellt på senare år, skrivits många böcker och artiklar som handlar om kvalitativ metod. Andelen av den psykologiska forskningen som på ett eller annat sätt använder sig av kvalitativ metod har ökat stadigt under de senaste 20 åren.1 Det finns dock svårigheter med att hitta en gemensam definition av vad kvalitativ respektive kvantitativ metod är för någonting. Att tala om kvalitativa metoder utan att definiera detta kan leda till missförstånd eftersom det kan hända att man talar om olika saker. Trots det får man en känsla av att det ändå är ungefär samma företeelse som avses i den litteratur som på ett eller annat sätt har ”kvalitativ” med i titeln. Problemet verkar gälla att sätta fingret på vad som är den springande punkten. Vilken definition som väljs hör ihop med vetenskapsteoretisk uppfattning och hur man ser på kvalitativ metod i övrigt, varför det är en väsentlig utgångspunkt i en beskrivning av kvalitativ metod. Detta inledande kapitel handlar om hur man kan definiera kvalitativ respektive kvantitativ metod, och även om möjligheten att kombinera de båda arbetssätten.

Den definition av kvalitativ metod som används i den här boken, är att kvalitativ metod innefattar alla analysmetoder som är språkliga och som leder till ett resultat i form av en text av något slag. Att resultatet är kvalitativt innebär också att frågeställningen bör vara kvalitativ, och detta medför att fokuseringen på analysmetoden ger en mer meningsfull helhetsbild åt distinktionen kvantitativ/kvalitativ, jämfört med att utgå från till exempel datainsamlingsmetoden eller vetenskapsfilosofiska antaganden. Alla analysmetoder som huvudsakligen innebär beräkningar och ger resultat som tolkas i kvantitativa termer definieras som kvantitativa. Det innebär att en undersökning där datainsamlingsmetoden består av till exempel kvalitativa intervjuer men där resultatet beräknas i form av frekvenser av citat i olika 1 En sökning i PsychInfo, databasen för psykologiska studier, visar att proportionen av alla publicerade artiklar som innehåller frasen ”grounded theory” (en vanlig kvalitativ metod) ökat från 0,3 promille 1988 till 1,7 procent, vilket innebär 1 643 artiklar, 2006. Som jämförelse kan nämnas att förekomsten av ”regression analysis” (en vanlig kvantitativ metod) finns i 1 746 artiklar från 2006. Detta är dock naturligtvis mått som måste tas med stor reservation. Sökningar i PsychInfo visar även att av de empiriska studier där antingen kvalitativa eller kvantitativa metoder (enligt PsychInfos egna klassifikationer) använts var 10,4 procent, vilket innebär 6.153 publicerade artiklar, renodlat kvalitativa 2006.

11

Langemar.indd 11

08-06-30 09.51.44

kategorier (till exempel att fler kvinnliga chefer än manliga säger saker som innebär att de känner sig osäkra på sin kompetens) definieras som kvantitativ. I de flesta fall görs statistiska analyser av kvantitativa resultat (som i vårt exempel), men även om det inte görs så innebär det alltså inte att en sådan studie kan kallas kvalitativ. Ovanstående definition gäller empiriska studier, så litteraturstudier som enbart innefattar teoretiska reflektioner och slutsatser bör inte heller kallas kvalitativa.

Det pågår en diskussion, och har skrivits en del, om hur man ska definiera kvalitativ metod, och om skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ metod (se till exempel Allwood 1999, 2004; Hansson, 2004; Nilsson, 2004; Starrin, 1994). De uppfattningar som finns om definition/distinktion kan grovt delas in i tre grupper2: 1. Uppfattningar som innebär distinktioner med metodologiska utgångspunkter i olika delar av forskningsprocessen. Till exempel användandet av kvalitativa respektive kvantitativa data eller kvalitativ respektive kvantitativ analys, som i den definition som valts här.

2. Uppfattningar som har vetenskapsteoretiska utgångspunkter och innebär att synen på kunskap, eller på olika forskningsparadigm, medför olika sätt att forska.

3. Uppfattningar som innebär att distinktionen mellan kvalitativa och kvantitativa metoder inte är meningsfull eller möjlig att göra.

Analysdefinitionen har, trots att den hör till den första gruppen, visat sig vara mer av en helhetsdefinition på grund av att kvantitativ analysmetod lyder under matematikens lagar och kvalitativ är underordnad det språkliga, vilket leder till konsekvenser för hela forskningsförfarandet. ”När det gäller bearbetningsmetoder är det en mycket markant skillnad mellan att använda matematik och statistik respektive språklig beskrivning, analys och tolkning och inte minst mellan vad det innebär att lära sig dessa metoder.” (Svensson, 2004, s. 69).

2 Allwood tar även upp distinktioner som bygger på att vissa inriktningar räknas som kvalitativa (Allwood, 2004) till exempel fenomenologi och grundad teori, men eftersom sådana uppräkningar inte innehåller någon analys av vad som är det gemensamma inom dessa metoder, kan de inte räknas som definitioner. Många uppräkningar finns också av olika egenskaper som utmärker kvalitativa respektive kvantitativa metoder, men de kan inte heller ersätta en övergripande definition av de faktiska begreppen. Egenskaperna som då har tagits upp är varken uteslutande eller kvalitativt avgränsade.

12

Langemar.indd 12

08-06-30 09.51.44

Denna skillnad mellan språk och statistik fungerar även styrande för metodernas tillämpbarhet för olika syften, problemställningar och arbetssätt i övrigt. Enligt detta synsätt är det inte i första hand ideologiska eller ”fria” val som bör styra procedurerna i forskningen, utan mer tvingande praktiska realiteter. Detta medför att, enligt analysdefinitionen, är kvalitativa och kvantitativa metoder komplementära och inte antagonistiska, vilket innebär att de används utifrån lämplighet i forskningsprocessen och inte utifrån olika konkurrerande paradigm. Mycket av den vetenskapsteori som brukar förknippas med kvalitativ metod, framförallt hermeneutik, kommer ändå till användning för att förstå hur den kvalitativa forskningsprocessen går till, eftersom hermeneutik handlar om hur tolkning av texter fungerar. Kunskapssynen kan också relateras till metodaspekter då kunskapsrelativism, som brukar förknippas med kvalitativ metod, är mer tillämpbar på ämnen som lämpar sig för kvalitativ metod. Man skulle kanske till och med våga sig på att tänka sig att detta synsätt kan verka för en mer forskningsintegrerad och levande vetenskapsfilosofi, och att intresset för sådana frågor paradoxalt nog skulle kunna öka, jämfört med om man ställer upp en motsättning mellan abstrakt filosofi och konkret vetenskapsteknik. Därför kommer den uppmärksamme läsaren förhoppningsvis att finna att traditionellt vetenskapsteoretiska aspekter finns integrerade i den metodteoretiska texten i denna bok.

Det är också viktigt att förstå att metodologiska principer som ses som allmängiltiga inom den historiskt sett dominerande kvantitativa psykologiska forskningen inte alls är allmängiltiga, utan kan se annorlunda ut, eller till och med behöva vändas till sin motsats, när man tillämpar kvalitativ metod, för att en övergripande vetenskaplig princip ska gälla. Distinktionen kvalitativ/ kvantitativ behövs för att medvetandegöra detta och därmed skapa god forskning. Detta är inte helt enkelt, bland annat därför att vi är ovana att tänka på verkligheten i termer av ”kvalitet” och ”kvantitet”, en distinktion som krävs för att inte hamna snett i metodvalet eller genomförandet. Om man använder kvalitativ metod utan att förstå att det är något man måste lära sig på dess egna villkor, det vill säga hur man gör ett kvalitativt urval, en kvalitativ datainsamling, vad kvalitativ validitet innebär och så vidare, blir resultatet dåligt, med andra ord ovetenskapligt. Eftersom kvantitativ metod är dominerande inom psykologiämnet riskerar kvalitativ metod i dagsläget att tappas bort i undervisningen om det inte finns en tydlig åtskillnad mellan begreppen.

Att det finns viktiga skillnader behöver inte betyda att gränsen är knivskarp och att metoder är hundraprocentigt uteslutande kvantitativa eller kvalitativa.

I vårt dagliga liv finns många exempel på motsatspar som är funktionella och har en tydlig innebörd samtidigt som de har väldigt diffusa gränser, till 13

Langemar.indd 13

08-06-30 09.51.44

exempel ”natt” och ”dag”, ”glad” och ”ledsen”. Meningsfulla distinktioner behöver inte ha absoluta gränser, alltid vara en fråga om antingen/eller, eller ha en enda definition. Att det idag är meningsfullt att använda distinktionen kvalitativ/kvantitativ, och en viss definition av denna, behöver inte heller innebära att det kommer att se ut på det sättet för all framtid.

3 För den intresserade följer här en sammanfattande diskussion kring de olika definitionerna av kvalitativ metod: De metodologiska distinktionerna kan upplevas problematiska därför att det är svårt att i praktiken avgöra vilka undersökningar som är kvalitativa respektive kvantitativa. Detta kan delvis förklaras med att begreppet kvalitativ studie tidigare ofta syftade på användning av kvalitativa data, trots att både frågeställning och resultat var kvantitativa, vilket innebar att resultatet byggde på statistiska analyser. Kvalitativ studie som synonym för studie med kvalitativa data (eller bristande åtskillnad mellan när man menar det ena eller andra) förekommer fortfarande i metodlitteratur (till exempel hos Bryman, 19973 och Allwood, 2004). Nyare definitioner är dock mer inriktade på analysen, till exempel: ”By the term qualitative research we mean any type of research that produces findings not arrived at by statistical procedures or other means of quantification.” (Strauss & Corbin, 1998, s. 10–11).

En vanligt förekommande metodologisk definition är att kvalitativ metod definieras utifrån sitt syfte, till exempel: ”Begreppet kvalitativa metoder, när det gäller tillämpad samhällsforskning, betraktar vi här som en gemensam beteckning på sådana metoder som i första hand syftar till att beskriva ett fenomen och dess egenskaper så grundligt som möjligt, till skillnad från kvantitativa metoder som först och främst syftar till att beskriva fenomenets utbredning.” (Jensen, 1995, s. 6.) Men att beskriva vad man kan göra med kvalitativ metod är ju inte detsamma som att förklara vad det är. Det är inte heller nödvändigtvis så att metoden alltid är given utifrån syftet. Slutligen finns det inte heller något allmänt accepterat syfte med kvalitativ metod som täcker in all forskning som utger sig för att vara kvalitativ. Det varierar nämligen vad som brukar anges som syfte med kvalitativ metod, som vi ska se i nästa kapitel.

Kritiken mot vetenskapsteoretiska definitioner brukar framförallt gälla deras bristande verklighetsförankring och att de skapar en antagonistisk syn på förhållandet mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Både i teorin och i 3 Bryman granskade 232 artiklar om studier som gjorts 1994–2003 i socialpsykologi, sociologi med mera. där man enligt Bryman kombinerat kvalitativa och kvantitativa analysmetoder. Dock talar han inte om vilka dessa metoder var, bara att den vanligaste kombinationen var kvantitativ enkät och kvalitativ intervju, det vill säga olika datainsamlingsmetoder.

14

Langemar.indd 14

08-06-30 09.51.45

praktiken återfinns alltmer stöd för att arbetssätten kompletterar varandra. Det finns inte heller något enhetligt vetenskapsteoretiskt synsätt inom vare sig kvantitativ eller kvalitativ metod. En definition som bygger på vetenskapsteoretiska begrepp blir även lätt för snäv, till exempel: ”Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer.” (Hartman, 2004, s. 273) Kvalitativ metod (eller det som vanligen benämns så – om dessa studier inte ska kallas kvalitativa vad ska de då för övrigt kallas?) används i fler syften än för att uppnå hermeneutisk förståelse, och studerar inte bara ”livsvärlden”, det vill säga subjektiva upplevelser, utan även till exempel beteende och sociala processer. Dessutom kan upplevelser även studeras med kvantitativ metod.

Det har också visat sig att skillnader i till exempel syn på kunskap inte alltid återspeglar sig i det praktiska forskningsarbetet. ”Praktiska likheter och skillnader i forskningssituationen kan ofta gå på tvärs med de skillnader som framställs i olika forskningsfilosofiska skolor.” (Allwood, 2004, s. 17). I en studie av Allwood och Hemlin (1996) framkom att forskare i psykologi visade en större tendens till vetenskapsfilosofisk profilering när de talade på en teoretisk nivå jämfört med hur de beskrev att de utförde sin forskning. Vetenskapsteoretisk uppfattning kan även påverkas av konkret erfarenhet av ett begränsat forskningsområde och ett visst arbetssätt (matematiskt eller språkligt). De som har erfarenhet av att undersöka kausala och/eller kvantitativa samband inom naturvetenskapliga psykologiska ämnesområden, tenderar att ansluta sig till vetenskapsteoretiska uppfattningar som passar för detta, och samma sak gäller för dem som sysslar med innehållslig beskrivning av mer kulturbundna och subjektiva ämnen.

Antagonism kan då till stor del bero på bristande perspektivmedvetenhet. Många menar följaktligen att metodvalet ska styras utifrån forskningsproblemet och andra metodaspekter istället för av vetenskapsparadigm (till exempel Repstad, 1999), och att forskarna i valet av metod blir mer pragmatiska och mindre ideologiska med ökad erfarenhet (Repstad, 1999).

Eftersom vetenskapsteoretiska definitioner visat sig vara alltför generella, i takt med att den kvalitativa forskningen har ökat, har man (till exempel Alvesson & Sköldberg, 1994; Willig, 2001) mer och mer övergått till att placera in olika kvalitativa metoder i olika vetenskapsteoretiska fack. (Även detta kan man dock vara kritisk till av samma skäl som ovan. Mer om detta i kapitel 12, ”Vetenskapsfilosofi”.) De som tidigare såg skiljelinjen gå mellan kvalitativ och kvantitativ metod, men fortfarande ser vetenskapsteorin som det mest betydelsefulla, kommer då att hamna i en position som innebär att det inte längre är lika meningsfullt att skilja mellan kvalitativ och kvantitativ metod.

Mot det kan man invända att vetenskapsteori och metodteori befinner sig på olika nivåer, och att användning av en metodologisk indelning av metoder inte

15

Langemar.indd 15

08-06-30 09.51.45

behöver utesluta att det finns viktiga vetenskapsteoretiska frågor att ta ställning till.

Att vissa (till exempel Allwood, 1999, 2004) ifrågasätter om det över huvud taget är vettigt att försöka göra en distinktion mellan kvalitativ och kvantitativ metod är förståeligt utifrån svårigheterna. Förutom ovannämnda problem handlar kritiken mot distinktionen om att det inte finns några metoder som är uteslutande kvalitativa eller kvantitativa, eftersom all forskning innehåller tolkande moment. En kvantitativ studie gör tolkningar för att formulera frågeställning, innebörden av begrepp som ska mätas och naturligtvis en tolkning av resultaten i sitt övergripande sammanhang. I kvalitativa resultat ingår ibland kvantitativa beskrivningar som ”de flesta”, ”någon”. Dessutom kan teorigenererande kvalitativa studier föreslå kvantitativa korrelationer mellan olika faktorer. Olika förslag till alternativa uppdelningar finns, till exempel att den viktigaste skiljelinjen går mellan teori- (”top-down”) och empiristyrd (”bottom-up”) forskningsstrategi (till exempel Hansson, 2004) eller mellan relationer inom och mellan fenomen (Svensson, 2004). Dessa i och för sig betydelsefulla dimensioner verkar dock inte ha fått något genomslag som ersättning till den kvalitativa/ kvantitativa distinktionen. Bortsett från att all forskning som utger sig för att vara kvalitativ inte behöver vara det, eller har vissa brister i det avseendet, har kritiken mot distinktionen knappast någon praktisk betydelse. I praktiken finns det så stora skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ metod, om analysdefinitionen används, att den ändå är meningsfull. Det framstår även som motsägelsefullt att användningen av begreppet kvalitativ metod ökat så starkt om det skulle ha spelat ut sin roll.

Sammanfattningsvis kan man säga att den mest funktionella definitionen i dagsläget är en metoddefinition, då de båda övriga alternativen har svag empirisk förankring och användbarhet i forskningspraktiken. Vetenskapsteoretiska definitioner tenderar att bli ofruktsamma därför att de är alltför antagonistiska och förlegade, men att sluta använda distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ metod skulle vara att kasta ut barnet med badvattnet.

Den kritik som riktats mot metodologiska definitioner gäller huvudsakligen definitioner som inriktar sig på en avgränsad del av forskningsprocessen.

Analysdefinitionen riktar dock in sig på helheten, med andra ord både fråga och svar och allt däremellan. Den visar också på möjligheten till utvecklande dialog mellan olika forskningsinriktningar och fruktbara kombinationer av kvalitativ och kvantitativ metod.

16

Langemar.indd 16

08-06-30 09.51.45

Kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder Kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metoder används mest i USA och England (Bryman, 2006) vilket kan hänga ihop med att man där har ett mer pragmatiskt än vetenskapsteoretiskt synsätt. Man kan dock spekulera i om avsaknaden av den kontinentala, mer filosofiska traditionen (där till exempel hermeneutiskt och fenomenologiskt synsätt haft ett större inflytande på kvalitativ metod) gjort att den kombinerade forskningen har en metodologiskt ”kvantitativ” slagsida. Risken blir då att kvalitativ metod inte utnyttjas i sin fulla potential till det som den verkligen är lämpad för, utan mer som en del av den kvantitativa forskningen.

Rent principiellt kan man kombinera kvalitativ och kvantitativ metod i samma undersökning om det är lämpligt. Det är dock för det mesta viktigt att man är medveten om ifall det resultat man får är ett svar på en kvalitativ eller kvantitativ frågeställning. I exemplet som togs upp i början av detta kapitel ser man kvinnliga chefer som kvantitativt mer osäkra än män, även om män också är osäkra. En kvalitativ frågeställning skulle i detta fall kunna vara om det finns något mer helhetsbetonat mönster som ser kvalitativt olika ut för kvinnliga respektive manliga chefer. Till exempel att de kvinnliga cheferna upplever motstridiga förväntningar därför att chefskapet är något som är förenligt med den traditionella mansrollen men inte med kvinnorollen. Detta kan i så fall leda till kvalitativt olika kategorier för kvinnor och män. Olika frågeställningar leder även till olika urvalsprinciper, datainsamlingsmetoder och så vidare varför det av praktiska skäl ofta kan vara bäst att använda en metod i taget, även om en övergripande problemformulering kan innefatta både kvalitativa och kvantitativa aspekter, till exempel handla om en jämförelse mellan kvinnliga och manliga chefers upplevelser av chefskapet.

I praktiken kan det även vara svårt att hålla isär det kvalitativa och det kvantitativa tänkandet om man ska hålla båda bollarna i luften samtidigt.

Det är lite som att försöka blanda olika språk i samma mening. För nybörjaren rekommenderas här att prova en sak i taget, även om yngre forskare förmodligen har lättare att växla mellan ”språken” än äldre som oftast lärt sig antingen kvalitativ eller kvantitativ metod. För vissa kan det vara en fråga om personlig läggning, forskningsområde och typ av problem som gör att man tillägnar sig enbart en typ av metod. Dock är det en fördel för alla forskare, oavsett om man ägnar sig åt antingen kvalitativ eller kvantitativ forskning eller båda, att ha en viss grundläggande kunskap om både kvalitativ och kvantitativ metod. Att ”kunna” en metod innebär att ha förståelse för vad den inte kan användas till eller vad andra metoder kan göra bättre.

17

Langemar.indd 17

08-06-30 09.51.45

På vilka sätt kan man då kombinera kvalitativa och kvantitativa studier?

Det som faller sig mest naturligt är kanske att börja med en kvalitativ studie för att ta reda på vilka olika fenomen, företeelser, erfarenheter, attityder eller annat som finns inom ett område (till exempel vilka olika konkreta situationer upplevs som stressande inom en viss yrkeskategori) för att sedan gå vidare med att mäta i vilken omfattning dessa förekommer och/eller i vilken grad (till exempel hur ofta och hur stressande situationerna upplevs). Det kan ju vara lämpligt att börja med att skaffa sig ett empiriskt underlag för vad det är man ska mäta innan man gör det, och sedan kunna anpassa till exempel enkätfrågor så att de blir relevanta för området och gruppen som studeras.

Bryman (1997) visar även på olika exempel där en kvalitativ studie kan göras efter en kvantitativ. Kvalitativ forskning kan underlätta tolkning av kvantitativa resultat, ge kött på benen, vilket är ett sätt att kombinera studier av både orsak och innebörd inom samma ämnesområde. En kvantitativ studie kan visa på ett samband mellan två variabler, till exempel kön och yrkesval, och en uppföljande kvalitativ kan ge en förståelse för hur sambandet ser ut, i detta exempel för hur män respektive kvinnor tänker kring yrkesvalet och för vilka frågor man lägger vikt vid. En uppföljande kvalitativ studie kan på detta sätt föreslå förklaringar, i form av mellanliggande variabler4, till kvantitativa samband (Jensen, 1995).

Den inledande kvantitativa studien av en stor grupp deltagare kan också ge den information som behövs för att kunna göra ett lämpligt urval för en fördjupande kvalitativ studie av en mindre grupp (Bryman, 1997).

Man kan även tänka sig en växelvis process. Den kvalitativa studien i exemplet ovan kanske leder fram till en modell för yrkesvalsprocessen, som sedan i sin tur kan testas i kvantitativa studier och till exempel ge vägledning för hur man kan uppmuntra till ett mindre könsbundet yrkesval. Effekten kan sedan mätas kvantitativt och så vidare…

Sammanfattning I litteraturen finns inte någon enhetlig definition av kvalitativ och kvantitativ metod i empiriska studier. Här föreslås att kvalitativ metod innebär språklig analys som ger ett språkligt resultat, till skillnad från matematisk/statistisk bearbetning av kvalitativa eller kvantitativa data. Denna typ av definition, 4 En mellanliggande variabel är en orsaksfaktor som ligger mellan två andra faktorer i en orsakskedja, en faktor påverkar en annan som i sin tur påverkar en tredje. Om social bakgrund påverkar psykologiska faktorer som identitet, självförtroende och förväntningar påverkar dessa i sin tur skolresultat och rekrytering till högre utbildningar. Här är alltså psykologiska faktorer mellanliggande variabel.

18

Langemar.indd 18

08-06-30 09.51.45

som förmodligen har kommit att bli den mest använda, brukar kombineras med uppfattningen att kvantitativa och kvalitativa metoder kompletterar varandra, och inte bör ses som varandra uteslutande alternativ.

En metodbaserad definition som denna möjliggör inte en absolut gräns mellan kvantitativ och kvalitativ metod, men den är meningsfull, därför att den kvalitativa forskningsprocessen på ett generellt plan är annorlunda än den kvantitativa, då den styrs av den språkliga dimensionen, medan en kvantitativ process styrs av matematikens och statistikens villkor. För att uppnå övergripande vetenskapliga krav, kan därför ibland olika eller till och med motsatta tillvägagångssätt vara nödvändiga.

Ett ytterligare skäl till att, åtminstone tills vidare, skilja mellan kvalitativ och kvantitativ metod är den kvantitativa metodens dominans. Skillnaderna i arbetssättet mellan kvantitativ och kvalitativ metod är fortfarande ofta förbisedda, eller också beskrivs de som om de berodde på olika smak eller vetenskapsteoretisk uppfattning, det vill säga som om de var ett fritt val.

Om man inte specifikt beskriver kvalitativ metod riskerar det kvalitativa perspektivet att komma bort när det gäller till exempel val av frågeställningar, urvalsförfarande och validitetskriterier.

Att välja just analysen som skiljelinje i en metodologiskt baserad definition, grundas på att analysen styr undersökningen som helhet. Att till exempel utgå från data i definitionen är inte att rekommendera, då kvalitativa data kan kvantifieras och ge svar på kvantitativa frågeställningar. En analysbaserad metodologisk definition utesluter inte att vetenskapsteori integreras. Till exempel används med fördel hermeneutik för att beskriva viktiga egenskaper i den kvalitativa forskningsprocessen, utan att vetenskapsteori behöver behandlas som en ideologisk fråga som saknar naturligt samband med den tillämpade forskningsprocessen.

Att däremot i definitionen utgå från vetenskapsteoretisk uppfattning, till exempel om hur verkligheten eller kunskapen är beskaffad, avråds från av tre skäl. Det första är att detta leder till ett antingen/eller-förhållande mellan kvantitativ och kvalitativ metod, när de i praktiken kompletterar varandra.

Det andra skälet är att det inte finns någon enhetlig vetenskapsteori för kvalitativa metoder. Olika kvalitativa inriktningar skiljer sig åt i sina filosofiska utgångspunkter. Det tredje är att i praktiken följer inte metodvalet den vetenskapsteoretiska uppfattningen per automatik. Man kan ha olika uppfattning om till exempel kunskap, men använda samma metod, eller ha lika uppfattning och använda olika metoder.

Det metodologiska synsättet understödjer att kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras, dock krävs det att skillnaderna uppmärksammas för att det ska göras på ett bra sätt. Det kan vara praktiskt svårt att kombinera de 19

Langemar.indd 19

08-06-30 09.51.45

båda arbetssätten i en och samma studie, men en kvalitativ hypotesgenererande studie som följs upp av en kvantitativ hypotestestande är en kombinationsmöjlighet som fungerar både principiellt och praktiskt. Att med hjälp av en kvalitativ studie gå vidare med ett kvantitativt påvisat samband, för att på ett djupare sätt utröna vilka omständigheter som framkallar detta samband, är ytterligare ett exempel på vilka kombinationsmöjligheter som finns. Övningsuppgifter 1. Slå upp och jämför några olika definitioner på begreppet kvalitativ metod i

litteraturen. Plocka fram några artiklar och/eller uppsatser som utger sig för att vara kvalitativa. Vilken definition av kvalitativ metod verkar de ansluta sig till?

Diskutera för- och nackdelar med olika definitioner.

2. Gå till en allmän metodbok i psykologi eller samhällsvetenskap och granska hur den behandlar olika moment i forskningsprocessen med avseende på kvalitativ metod. Finns det med, eller handlar det i själva verket enbart om kvantitativa metoder? Förstår man som läsare skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ metod? Hur tas kvalitativ metod upp i boken (filosofiskt, metodologiskt eller inte alls)?

3. Hitta på exempel på konkreta problemområden där kvalitativa och kvantitativa studier kan kombineras.

20

Langemar.indd 20

08-06-30 09.51.45

2. Vad kan kvalitativ metod användas till?

P

sykologi är ett brett och mångfacetterat ämnesområde, vilket gör behovet stort av både kvalitativa och kvantitativa metoder. I valet mellan att använda en kvantitativ eller kvalitativ metod i det enskilda fallet finns det två huvudsakliga aspekter som är viktiga att ta hänsyn till.

Det ena är vad det är för typ av undersökning i metodologisk bemärkelse som planeras – explanativ, kvalitativt deskriptiv och så vidare – och det andra är ämnesvalet, där ämnen med vissa egenskaper är enklare att studera på antingen kvantitativt eller kvalitativt sätt. Dessa båda dimensioner kommer bland annat till uttryck i undersökningssyftet eller problemformuleringen, som handlar om vad det är man vill veta om vad. Detta kapitel kommer framförallt att beskriva i vilka syften eller slags undersökningar man kan använda kvalitativ metod. Problemformuleringar tas upp dels i detta kapitel, dels i kapitlet om den kvalitativa forskningsprocessen. Ämnesvalet behandlas i nästa kapitel.

De syften som kvalitativ metod lämpar sig för är förståelse av innebörd och mening, deskription av kvalitativa egenskaper och variationer, begrepps- och teoriutveckling samt exploration. Dessa syften är inte skarpt åtskilda utan skillnaderna utgörs till stor del av gradskillnader. Kvalitativ deskription är det mest konkreta medan begrepps- och teoriutveckling rör sig på högre abstraktionsnivåer. Förståelse av mening och innebörd kan ses som en djupare tolkningsnivå än den konkreta deskriptionen, som alltså ligger närmare den data som analyseras. Kvalitativ exploration, att finna relevanta frågeställningar att undersöka vidare, är ofta ett resultat som finns vid sidan av andra i en kvalitativ studie, speciellt när denna studie är av mer öppen karaktär.

Som vi såg i det förra kapitlet beskrivs det ofta som att kvalitativ metod har ett enda övergripande syfte. Problemen med det är att det dels leder till konkurrerande uppfattningar, dels att ingen beskrivning är tillräckligt täckande eftersom det finns olika typer av kvalitativa studier. Här beskrivs istället flera syften som kvalitativ metod kan användas i. Det innebär att syftena kommer att vara delvis överlappande, men förhoppningsvis är det är inget stort problem, eftersom kvalitativa studier kan ha alla eller flera av dessa syften samtidigt.

21

Langemar.indd 21

08-06-30 09.51.45

Förståelse av innebörd och mening Ett hermeneutiskt (tolkande) syfte med kvalitativ metod brukar beskrivas som att uppnå förståelse och detta ställs i kontrast till det kvantitativt inriktade syftet förklaring. Med förståelse menas att man med sin undersökning vill förstå innebörden och meningen i olika företeelser, och vilken innebörd och mening dessa har för till exempel olika individer. Innebörd och mening är inte två helt olika saker. Båda handlar om företeelsers, till exempel upplevelsers och handlingars, betydelse. Innebörd är till exempel vad det innebär att leva med en kronisk sjukdom, eller att ha självförtroende. Exempel på mening kan vara meningen med att utsätta någon för mobbing, eller på vilket sätt det är meningsfullt att lyssna på musik. Lite mer specifikt kan vi även försöka förstå avsikten bakom en handling eller en text. Begreppen innebörd, mening och avsikt används alltså på samma sätt som i dagligt tal, till exempel när vi frågar oss: ”Vad är det för mening med…?”, och de gäller i psykologiska studier tolkningen av psykologiska företeelsers innehåll, funktion, motiv, konsekvenser och liknande. En frågeställning i en tolkande studie kan handla om hur vänskap mellan tonåringar fungerar eller vad fattigdom i Sverige innebär.

Förståelse är det man vill uppnå genom tolkning (ungefär översättning) av text av något slag. Allmänt sett är det alltså innebörden i texten som ska tolkas, och det är inte alltid kopplat till upplevelser eller handlingar, även om det ofta är fallet i psykologisk forskning. Det finns olika betoning inom hermeneutiken på om det är texten i sig själv som ska förstås eller den som skrivit den (eller till exempel gjort uttalanden i en intervju). Förståelse eller tolkning kan sägas ske på tre olika nivåer: a) tolkningar av själva texten i sig, där texten alltså inte ses som representant för något annat än sig själv, (som i diskursanalys) b) tolkningar av subjektiva fenomen som till exempel tankar och känslor (som i fenomenologi) c) tolkningar av yttre mönster och processer, till exempel relationer (som i grundad teori) (Alvesson & Sköldberg, 1994, exemplen är mina).

Eftersom människan i allra högsta grad är meningsskapande kan man också lägga betoningen olika på om tolkningen gäller den mening som forskaren ser i texten, eller om innebörden finns där oavsett. Oftast kanske det ses som en kombination.

22

Langemar.indd 22

08-06-30 09.51.45

Med förklaring å andra sidan åsyftas förklaring i termer av orsak och verkan, så kallade kausala förklaringar. Varför finns det en social snedrekrytering till högre utbildning? Varför leker barn? Varför uppstår missbruk? Det är exempel på frågor som har kausala förklaringar.

De kausala förklaringarna ligger ofta utanför det subjektiva medvetandet, även om de kan finnas inom människan, till exempel i form av hormonell påverkan. Man kan även tala om ”objektiva” förklaringar, alltså sådana förklaringar som kan påvisas på ett naturvetenskapligt sätt, till exempel i experiment. Om man visar tabubelagda ord för försökspersoner uppvisar de en GSR-respons (Galvanic Skin Response, förändring av det elektriska hudmotståndet), oavsett om de medvetet uppfattar orden som tabubelagda.

I kvantitativ forskning måste man dela upp det man studerar i enskilda mätbara variabler. Kvalitativ forskning som utgår från ett förståelseperspektiv utmärks däremot av ett helhetsperspektiv, vilket kan vara bra när man studerar komplexa fenomen som till exempel förälskelse. Nyanser och överlappningar kan uttryckas i ord och behöver därför inte vara störande.

Helheten är nödvändig för att man ska kunna förstå, och underlättar även för att studera själva komplexiteten i fenomenen. De samband som finns mellan olika delar i ett upplevt fenomen brukar beskrivas som meningssamband i kvalitativ metod, vilket inte ska förväxlas med de matematiska samband som studeras i kvantitativa metoder. De olika delarna i ett fenomen är kopplade till fenomenet genom den mening de har för fenomenet. Om en längtan efter objektet för förälskelsen ingår uppfattar vi det som meningsfullt och begripligt, medan däremot negativa känslor eller undvikande av objektet inte skulle förstås som en del av helheten i detta fenomen.

Hur förståelse går till brukar beskrivas genom den hermeneutiska cirkeln, som innebär att för att förstå delarna måste vi förstå helheten och tvärtom.

Processen har ingen början och inget slut, men det är inte samma förståelse man kommer tillbaka till. Processen brukar därför beskrivas som en spiralrörelse snarare än en cirkel, eftersom förståelsen hela tiden utvecklas (se även kapitel 3, ”Ämnesval”). Barbosa da Silva (1996) definierar cirkeln som pendlingen mellan del och helhet och spiralen som den ökande förståelse som pendlingen leder till.

Cirkeln/spiralen innebär även en växelverkan mellan förståelse och förförståelse. Förförståelsen innefattar allt det vi tror och vet om vårt ämne före undersökningen. Det innefattar både teoretisk kunskap, egna erfarenheter, förutfattade meningar, språkkunskaper och så vidare. För att kunna förstå något måste vi ha en förförståelse. Vi måste till exempel förstå varandra rent språkligt om vi gör intervjuer. Man kan säga att förförståelsen är på gott och ont. Den är en förutsättning för förståelse och sätter samtidigt gränser för 23

Langemar.indd 23

08-06-30 09.51.45

kvalitati vEorsknin gsmetodik psykologi kvalitati kvalitati vEorsknin gsmetodik psykologi kvalitati pia langemar

Pia Langemar

Kvalitativ forskningsmetod i psykologi

har länge dominerats av naturvetenskapligt färgade, kvantitativa forskningsmetoder.

På senare år har emellertid intresset för kvalitativa metoder ökat. Kvalitativa metoder efterfrågas i större utsträckning än tidigare i undervisningssammanhang och vid uppsatsskrivande och examensarbeten.

Kvalitativ forskningsmetod i psykologi riktar sig till studerande som är intresserade av att lära sig arbeta med kvalitativ metod från grunden. Boken går igenom de olika delarna av forskningsprocessen, från ämnesval, urval och datainsamling till analys och rapportskrivning. Det specifikt kvalitativa i forskningens skilda delar lyfts fram och sätts i relation till det kvantitativa arbetssättet. Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod betraktas genomgående som komplementära metoder, med olika syften och arbetssätt.

I bokens avslutande del presenteras olika kvalitativa inriktningar och deras vetenskapsteoretiska förankring.

Varje kapitel åtföljs av övningsuppgifter, som ger möjlighet att reflektera över olika aspekter på kvalitativ metod.

Boken är i första hand inriktad på psykologiämnet, men kan med fördel även användas inom andra beteende- och samhällsvetenskaper.

Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig LIBER

pia langemar har arbetat som universitetsadjunkt i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning och handledning i kvalitativ metod.

Best.nr 47-09334-2 Tryck.nr 47-09334-2

Langemar omslag (kopia).indd 1

08-07-03 09.31.21