9789153436003 by Smakprov Media AB

Hjälp, jag har fått tonåringar! Söner med gigantiska fötter och bullrande basröster som slukar tio liter mjölk om dagen. Nu får man helt plötsligt mer tid för sig själv. Tid att åka på skrivarkurs, tid att träffa väninnorna och tid att träna på hambo – ifall de mot förmodan skulle ringa från Let’s Dance ... Men också tid för mystiska drömmar om Dressmankillarna och funderingar över det speciella förhållandet med Reine Brynolfsson. Och vem var det som dolde sig i pandadräkten egentligen? Det här är en humorbok om förändringar i livet, relationerna och av kroppen, skrivet ur en mammas synvinkel. Inte minst handlar den om glädjen över att vara den man är! Maria Wells skriver humoristiskt och med hög igenkänningsfaktor om det nya livet som tonårsmamma. Hon har tidigare gett ut Mammafällan. www.icabokforlag.se

ISBN 978-91-534-3600-3

Maria Wells

Mammatankar

www.icabokforlag.se © 2011 Maria Wells och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001. Omslagsfoton/fotokoncept: Maria Lindvall och Marie-Therese Karlberg Foto s. 183: AP Alexander Illustrationer: Marianne Adolfsson Grafisk form: Marianne Adolfsson Layout och original: Tomas Björk Redaktör: Agnes Cavallin Repro: Done Tryck: ScandBook, Falun 2011 ISBN 978-91-534-3600-3

Innehåll

En tonårsmammas tankar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 En helt perfekt semesterdag . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Dressman och de andra killarna . . . . . . . . . . . . . 21 Reine Brynolfsson och tankens kraft . . . . . . . . . . 27 Barnsägningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Varför stressar tonårsmamman? . . . . . . . . . . . . . 35 Livet enligt Facebook . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Det är mycket nu! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Vad jag har hittat i bilen! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Störande moment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Snurrighet kan löna sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Hönslåten, surprises & bears . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Tonårsmamma? JAG!? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Blivande tonåringars (femteklassares) funderingar om sex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Fotsvett, armsvett, chips och lite pinsamheter . . 80 Nu är det jul igen ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Snygg-Roger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Mammografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Gumvårtor & tantprickar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Skogsäventyr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

Vad jag packade ur bilen när vi kom hem efter julfirande i sommarhuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Tonårsmammor och toalettbesök . . . . . . . . . . . . 110 Gud heter David . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Tid och metaforer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Trygghet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 8 augusti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 ”Det är Madonna!” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Vem är jag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Städa som en tonåring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Klassresor och drogchocker – nu börjar det! . . . 147 Tummeliten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Vardagslycka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 En hel helg med Eva! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Uppkörning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Bröllop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Jumbojeten har landat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185

Mammografi Mammografi är nåt som också dyker upp i takt med att barnen blir tonåringar. Egentligen är det väl inte för att barnen blir tonåringar som det är dags, utan för att man oftast har kommit upp i rätt ålder för mammografi. För ett tag sen blev jag kallad. Det är alltid lite läskigt att gå iväg och undersöka brösten, just för att man inte riktigt vet hur det ska kännas. Självklart börjar jag att klämma och känna några dagar innan det är dags, och nu tyckte jag att jag kände nåt konstigt i det högra bröstet, ungefär där revbenen sitter. Konstiga knölar, eller är det senor? När det är dags för mitt besök har jag hunnit oroa mig ett tag, så lite sen, stressad och nervös slänger jag mig in i mammografiväntsalen. Direkt hör jag hur de ropar upp mitt namn. Skönt! Jag behöver i alla fall inte vänta jättelänge och sitta och stressa upp mig ännu mera. – Jaha! säger sköterskan. Hur var det här då? Känns dina bröst bra? – Ja, eller nej, eller jag vet inte, det är som en liten plopp, nja, det kanske inte är nåt egentligen, men jag vet inte, jag brukar ju inte känna så noga ... vet inte riktigt hur det ska kännas, så jag ... eh, det här kändes i alla fall konstigt. Det sitter här nånstans vid revbenen tror jag ... eller ... jag vet inte riktigt om det ska kännas så ... Hur konstigt beter man sig inte i såna här situationer? Här står jag och ursäktar mig för att jag är orolig över nåt i mitt bröst. Det är väl klart att jag är! Jag vet ju inte hur det ska kännas. Ändå tycker jag att jag försöker känna igenom dem då och då. Det blir ju inte så ofta som jag har tänkt mig, men jag känner nån 98

gång ibland. Även om jag gör det då och då, så vet jag ändå inte hur det ska kännas. – Du kan ta av dig så ska vi sätta igång. Hur de kan få in ett så litet bröst i en sån stor maskin och dessutom klämma åt och lyckas få ett foto på det är för mig helt oförståeligt. Kvinnan grabbar tag i mitt bröst som om det vore en klump med lera. Det där var inte första gången hon gjorde det! Hon får tag i det så att det faktiskt ser stort och maffigt ut, och på nåt sätt hivar hon det uppåt och framåt och inåt i maskinen. Jag står med armen hårt tryckt mot kanten för att inte senan i armhålan och överarmen på nåt sätt ska hamna med inne i maskinen och fotas istället. Det börjar surra i maskinen. Den börjar röra sig. De två glasskivorna pressas sakta samman tills mitt bröst sitter fast som ett frimärke på ett brev. Det ser jättekonstigt ut! Tänk att det kan bli så lååååångt! Och platt! Lite liknar det en sån där orange kon som man ställde upp när man spelade innebandy när man var liten. Så där står jag med ett ihoptryckt bröst och en maskin som surrar. Den börjar surra ännu mer, och sköterskan vänder sig mot mig. – Du kan gå bort från maskinen nu. Hrmf! Eh! Jag försöker ta mig bort från maskinen men det går inte. – Du kan ta ett steg bakåt nu, säger hon igen. Jag försöker ytterligare en gång, men det går fortfarande inte. Mitt bröst sitter som gjutet i maskinen. – Det går inte! säger jag. Jag har fastnat! – Åh nej! svarar hon. Den krånglade så här förra 99

veckan också. Maskinen har fastnat i det här läget. Kan du komma loss på nåt sätt tror du? I det ögonblicket var jag väldigt glad över att jag inte har en d-kupa! Bröstet som sitter fast inne i maskinen blir ännu längre och plattare när jag med hela min kraft lutar mig bakåt och drar med allt jag har. Den nyss konliknande tutten liknar nu mer en bandspaghetti av gummi. På nåt sätt lyckas jag dra med mig bröstet ut genom den lilla springa som är kvar mellan glasskivorna. Bröstet dras ut mer och mer. ”Tjoff!” Det kommer farande rakt emot mig. ”Smack!” så sitter det tillbaka på sin gamla plats utan att visa tillstymmelse till uttänjdhet. Att det är möjligt att få ett bröst som nyss var så långt, platt och smalt att se normalt ut igen hade jag ingen aning om. Fantastiskt! Bröst är fantastiska! Till slut fick hon i alla fall igång maskinen igen. Då hade jag suttit ute i väntrummet och skrivit av fyra recept bara för att ha nåt att göra. Så att jag slapp sitta och oroa mig. Jag lovade mig själv att laga båda efterrätterna som jag hade skrivit av ifall allt gick bra. Efter en lång väntan, i tio minuter som kändes som en timme, trycktes mina bröst in i maskinen igen, ett i taget. Brösten fotades framifrån, bakifrån, från sidan och diagonalen. Allt visade sig fungera den här gången! Så med Ica-påsarna fyllda med ingredienserna till citronpudding med blåbärssås och vaniljcreme med mandelskorpor kunde jag pusta ut. Det kändes skönt att veta att det är ett bra tag kvar tills nästa gång jag behöver skriva av recept.

101

”Det är Madonna!” För många år sen, när jag sjöng med min dåvarande sånggrupp avec, skulle min kollega Pernilla och jag möta en kille som hette Johan och som hade kört våra scenkläder från Falkenberg till Stockholm. Det enda stället han kände till och hittade till i Stockholm var Grand Hotel. Vi bestämde att vi skulle mötas där klockan 14.30. Exakt klockan 14.25 rullade Pernilla och jag fram i min lilla vita bil och såg på en gång hans mörkblå skåpbil. Vi parkerade, klev ur bilen och gick för att möta honom. Rakt emot oss kom en vakt springande i full fart. – Ni kan inte stå här med bilen! Ni får inte parkera här! Madonna är på ingång när som helst, hasplade han ur sig med andan i halsen. Madonna!!! Vi förklarade att vi inte var ett dugg intresserade av Madonna, att vi bara skulle ta våra scenkläder och sen åka därifrån. Han verkade nöja sig med svaret och skyndade tillbaka till Grands entré. Där hade det samlats ett hundratal fans med kamerorna i högsta hugg. Vi fick våra kläder av Johan och gick och satte oss i bilen igen. Nu var det dessvärre så att vi var tvungna att runda parkeringen och köra förbi Grands entré för att komma ut på gatan igen. Helt plötsligt kände jag att jag måste ... jag kände mig helt enkelt tvungen ... att pröva hur det kändes att vara en riktig superstar. Jag såg mig om i bilen, sen tittade jag på Pernilla som satt på passagerarsätet där framme. Det skulle kunna gå! Det var inte helt omöjligt! 132

– Gör som jag säger, precis när jag säger till, sa jag till Pernilla – Va? sa hon, och tittade undrande på mig. – Fråga inte! svarade jag. Gör bara som jag säger! Sen gick det bara några sekunder innan jag mötte fansens blickar. I samma ögonblick fräste jag till Pernilla. – Huka dig! nu! Pernilla vågade inte annat än att lyda. Hon slängde sig ner i framsätet. Jag fick tag i en jacka som låg i baksätet och slängde den över hennes huvud, sen var det bara en sak som gällde. gasen i botten! Blickarna som mötte mig ifrån fansen sa allt! Ville vi komma därifrån levande var det gasa som gällde. Jag tryckte pedalen så hårt jag kunde i botten. Motorn rusade! Den riktigt vrålade! I sista sekund lyckades jag svepa förbi skaran innan jag hörde hur de ropade: – Där är hon! Det är Madonna! I backspegeln kunde jag se, som i slowmotion, hur alla huvuden vreds åt vårt håll. Helt plötsligt gungade marken, det kändes som en renhjord tog sats och begav sig åt ... vårt håll! hjälp! Jag rundade hörnet på Grand på två däck. (Det kändes i alla fall så.) Väl runt hörnet vid Vinterträd gårdens ingång blev det rött ljus. Eftersom jag inte var speciellt van vid att köra ”Madonna” så stannade jag såklart vid rödljuset. Det skulle jag inte ha gjort! Pernilla tittade upp och slängde en blick i backspegeln, sen tittade hon på mig och sa med lätt panik i rösten: 133

– Vad är det som händer! – Du är Madonna, sa jag. – Men för i helsicke! Kör då! kör! Jag trampade återigen gasen i botten, den här gången körde jag mot rött. Fanshorden var otäckt nära och det värsta som kunde hända var att jag fick ”kärringstopp” på bilen. Det var först när vi såg att vi drog ifrån fansen som gapskrattet kom. Det var första och sista gången jag körde ”Madonna”, och vi kan väl hoppas att the real Madonna passade på att köra upp vid Grands entré de minuterna fansen jagade oss. Med denna insikt kan jag säga till alla vackra kvinnor runt om i världen som inte hinner göra så många situps eller springa så många mil som behövs för att matcha Madonnas muskler, kondition, träningsdisciplin eller diet, till er som kämpar för att nå denna kroppsliga perfektion kan jag säga: Det behövs inte! Det går precis lika bra att slänga nåt över huvudet, så är vi precis lika attraktiva som hon.

135

ISBN 978-91-534-3600-3