9789144115276 by Smakprov Media AB

12mm

Författarna har genom sin forskning främjat genusrättsvetenskapen inom olika rättsområden, såsom skatte- och socialrätt, jämställdhetsrätt, civilrätt och transporträtt. De har också utvecklat rättsvetenskapen genom att i forskningsfältet applicera vetenskapsteori, rättsfilosofi och genusteori.

GENUSRÄTTSVETENSKAP

Boken är uppdaterad utifrån rättsliga förändringar men också utifrån reflektioner kring hur mycket samtidens forskningsläge påverkar framställningen av historiska skeenden. Har kunskapen förändrats så att tidigare kunskap också bör skrivas om? Har det skett förändringar inom rättsvetenskapen generellt som påverkat hur det kritiska perspektivet genusrättsvetenskap presenteras?

| GENUSRÄTTSVETENSKAP

Den globala samhällsomvälvande #metoo-rörelsen som pågår i vår tid visar att genusrättsvetenskapens frågor om rätt och kön är centrala. I denna boks andra upplaga fördjupas ämnet genusrättsvetenskap: ett särskilt forskningsperspektiv på juridiken och ett kunskapsområde inom rättsvetenskapen. I forskningsfältet analyseras rätten och rättsvetenskapen med hjälp av genusrättsvetenskapliga teorier, metoder och begrepp, där kön och genus är de centrala begreppen.

Gunnarsson Svensson Käll Svedberg

Åsa Gunnarsson är professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Eva-Maria Svensson är professor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Jannice Käll är lektor i immaterialrätt vid Högskolan i Halmstad och Wanna Svedberg är lektor i straffrätt vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet.

Genusrättsvetenskap kan användas på olika kurser inom jurist utbildningen som en introduktion till forskningsfältet för studenter, lärare och forskare. Den kan även vara till nytta som en beskrivning av ett kunskapsområde för yrkesverksamma jurister. Författargruppen har i denna grundligt omarbetade upplaga utvidgats från två till fyra författare.

Art.nr 31848

2:a uppl.

Andra upplagan

GENUSRÄTTS VETENSKAP Åsa Gunnarsson Eva-Maria Svensson Jannice Käll Wanna Svedberg

studentlitteratur.se

978-91-44-11527-6_01_cover.indd Alla sidor

2018-07-03 11:44

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31848 ISBN 978-91-44-11527-6 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Janerik Henriksson/TT Printed by Eurographic Group, 2018

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 2

2018-07-09 16:48

INNEHÅLL

Förord 7 Förkortningar 9

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap? 11 Jämställdhet som rättsprincip och samhälleligt mål 13 Jämställdhet och könsrelaterad kunskap i juristutbildningen 16 Bokens målgrupp 21 2 Ett brett kunskapsfält – från kvinnorätt till genusrättsvetenskap 23 Kvinnorätt 27 Feministiska perspektiv på rätten 29 Normativ feministisk rättviseteori 31 Genus och rätt 37 Genusrättsvetenskap – en rättsvetenskaplig nyorientering 39 Feministisk teoribildning 43 3 Centrala begrepp 51 Avskiljandets logik 51 Paradigm, tankeram, förförståelse, ideologi, hegemoni och diskurs 53 Kön och genus 54 © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 3

2018-07-09 16:48

Innehåll

Rättssubjektets autonomi 62 Den manliga normen 64 Dikotomin mellan privat och offentligt 65 4 Teorier inom genusrättsvetenskap 69 Kunskapsteoretiska utgångspunkter 69 Kritik av rättslig objektivitet 73 Kritik av rättslig objektivitet utifrån kvinnors ståndpunkt 75 Kritik av rättslig objektivitet utifrån kunskap som social konstruktion 77 Teori och praktik som interagerande 79 Postmodernismens betydelse för den språkliga vändningen 81 Socialkonstruktionism och den sociala vändningen 84 Genusvetenskapens rumsliga och nymaterialistiska vändningar 86 5 Metoder och material 95 Normativ rättskällelära 96 Genusrättsvetenskapliga kunskapskällor 98 Genusrättsvetenskapliga metoder 104 Språk, förståelse och språkkritik 106 Samhällskritik, socialkonstruktionism och diskursanalys – sociorättslig och spatiolegal metod 111 6 Jämställdhetsrättens principiella grunder 115 Jämställdhet som rättsprincip 116 Jämställdhetsprinciper på FN-nivå 117 Jämställdhetsprinciper på EU-nivå 123 Jämställdhetsprinciper på nationell nivå 127 Problematisering av jämställdhetsprinciperna 128 Jämställdhetsprincipernas ställning i svensk rätt 130 Förbud mot diskriminering 134 Definitioner av diskriminering 136

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 4

2018-07-09 16:48

Innehåll

Aktiva åtgärder − skyldigheten att arbeta framåtsyftande och förebyggande 137 Förbud mot diskriminering i annan lagstiftning 139 Problematisering av diskrimineringsförbuden 140 Jämställdhetsfrämjande åtgärder 145 7 Jämställdhet – makt, brott och sexualitet 149 Den sexualiserade skildringen av kvinnor 150 Den sexualiserade handeln med kvinnor 151 Det sexualiserade våldet mot kvinnor 154 Grov kvinnofridskränkning 157 Mäns våld mot kvinnor i straffrättsliga diskurser 159 Intersektionella frågor i straffrätten 161 8 Offentlig ekonomi, välfärd och arbetsmarknad 163 Teoretiska ramverk för genuskritik 164 Det tredelade försörjningssystemet 164 Socialt medborgarskap – strukturell diskriminering från ett vardagslivsperspektiv 167 Skatte- och socialrätt 169 Jämställdhetsbudgetering 169 Individuell (självständig) inkomstskatt 171 RUT-avdraget synliggör kvinnors underordning 172 Myten om den jämställda och universella socialrätten 173 Transportsystem från kvinnors vardagslivsperspektiv 175 Jämställdhetskrav inom utbildning 175 Kvinnors förvärvsarbete 178 Relationen mellan könskodning och tudelning av arbetsliv och privat omsorgsarbete 180 Arbetslivets diskriminering av invandrarkvinnor 183 Kvinnor i näringslivet 184

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 5

2018-07-09 16:48

Innehåll

9 Familj och nära relationer 187 Rätten och den privata sfären 188 Den könskodade tvåsamheten 191 Jämställdhetsfrämjande åtgärder i familjelivet 192 Det könskodade föräldraskapet 195 Individualisering av föräldraledighet 196 Delat föräldraskap 198 Barnbidrag vid växelvis boende 202 10 Utmaningar för genusrättsvetenskapen 203 Referenser 207

Offentligt tryck 207 Litteratur 212 Rättsfall 228 Sakregister 229

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 6

2018-07-09 16:48

FÖRORD

Den första upplagan som publicerades 2009 var resultatet av ett i tid utdraget men dock lustfyllt samarbete mellan två av de numera fyra författarna. När vi fortsatte samarbetet med Studentlitteratur för att skriva en andra upplaga tog vi hjälp av två författare till, som tillhör en yngre generation forskare. Denna gång tog det inte lika lång tid att färdigställa boken, även om det blev en viss försening. En stor skillnad mellan första och andra upplagan var att det vid färdigställandet av den andra redan fanns en första. Utmaningen var därmed mindre, men annorlunda. Att uppdatera texten utifrån rättsliga förändringar var en sak, och att göra det utifrån vad som har hänt inom kunskapsfältet var en annan sak. Vi ställde oss frågan om samtidens forskningsläge har förändrat kunskapen så att beskrivningen av tidigare kunskap behöver skrivas om. Har det t.ex. skett förändringar inom rättsvetenskapen generellt som påverkar hur det kritiska perspektivet genusrättsvetenskap bör presenteras? Dessa och liknande frågor har fått styra de förändringar som vi har gjort i denna andra upplaga. Kapitel 2 i den första upplagan, om jämställdhetens historiska och politiska sammanhang, har utgått som självständigt kapitel men relevanta delar av det har arbetats in i övriga kapitel. Även kapitel 4, som handlade om hur genusrättsvetenskapen som kritiskt perspektiv förhåller sig till den rättsdogmatiska traditionen, har utgått. Vi vet att kapitlet var uppskattat inte minst för att det förklarade den rättsdogmatiska positionen. Men i dag finns det mer litteratur som har ändrat bilden av vad juridiska metoder och teorier kan vara. Vår avsikt är dessutom att skriva om texten från den första upplagans kapitel 4 och att ge ut den i artikelform. I denna upplaga har Wanna Svedberg bidragit med kompletteringar, uppdateringar och omarbetningar av kapitel 6 och Jannice Käll har bidragit © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 7

2018-07-09 16:48

Förord

med avsnitt om de senaste teoribildningarna om nymaterialism i framför allt kapitel 4 och 5. Åsa Gunnarsson och Eva-Maria Svensson svarar för resten av innehållet i boken. Samtliga författare har också gått igenom hela eller delar av manuset i ett avslutande skede. Umeå, Göteborg, Åsa och Glommen den 29 mars 2018 Åsa Gunnarsson, Eva-Maria Svensson, Jannice Käll och Wanna Svedberg

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 8

2018-07-09 16:48

FÖRKORTNINGAR

AD Arbetsdomstolen BR Barnombudsmannens

rapporter

BrB Brottsbalken CEDAW Committee on the Elimination

of All Forms of Discrimination Against Women CLS Critical Legal Studies Ds Departementsserien EG Europeiska gemenskapen EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken FEU Fördraget om Europeiska unionen FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt FN Förenta nationerna HSV Högskoleverket HögskL Högskolelagen JämO Jämställdhetsombudsmannen

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 9

KESKR

Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter KMPR Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter KVT Kvinnovetenskaplig tidskrift LOA Lag om offentlig anställning Lpf 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpo 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet NJA Nytt juridiskt arkiv OECD Organisation for Economic Co-operation and Development Prop. Proposition till riksdagen RF Regeringsformen SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling Skr. Regeringens skrivelse SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning UKÄ Universitetskanslersämbetet

2018-07-09 16:48

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 10

2018-07-09 16:48

KAPITEL 1

Varför en bok om genusrättsvetenskap?

Rättsvetenskap är det vetenskapliga studiet av juridik. Rättsvetenskapliga studier omfattar såväl praktiska nivåer som en djupare förståelse av rättens natur, dess ändamål och struktur men också av den makt som rätten utövar och dess roll i det mänskliga samhället. Hur formas objektet rätten, vad görs till rätt och varför? Hur tolkas rätten och vad händer när rättsliga beslut ska verkställas? Och, hur bör rätten utformas? I samtliga dessa dimensioner är frågan om sambandet mellan kön och rätt relevant. Den bok du nu håller i din hand är en presentation av det kunskapsfält inom rättsvetenskapen som studerar sambandet mellan kön och rätt, nämligen genusrättsvetenskapen. Kunskapsfältet definieras utifrån dess kunskapsinnehåll, inklusive teori- och metodval, samt dess organisering och institutionalisering (Svensson 2011a). Det begrepp som framför andra används för att synliggöra, problematisera och analysera detta samband är genus. Den forskning som tillhör fältet tar på allvar att jämställdhet är ett grundläggande demokratiskt mål för samhället och ett centralt rättsligt värde, sedan länge uttryckligen kodifierat som rättslig princip. Detta innebär emellertid inte att alla studier som kan betecknas som genusrättsvetenskapliga enbart har som syfte att utvärdera eller kritisera rätten utifrån jämställdhetsmålet. Hur kön skapas och återskapas i rätten kan problematiseras på många sätt, och denna grundfråga leder vidare till en mängd frågor av olika karaktär. Flertalet genusrättsvetenskapliga forskningsprojekt tar sin utgångspunkt i ett konkret förhållande och kopplingen mellan teori och praktik är vanligen stark. Det gör att förändringar av kunskapsfältet över tid ses som givna. När förståelsen av kön, dess betydelse för rätten till jämställdhet och icke-diskriminering, välfärdsstaten och gränserna mellan det offentliga och privata − för att nämna några exempel − förändras, påverkar detta © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 11

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

kunskapen om desamma. Etablerade gränser mellan olika rättsområden överskrids, och metoder och teorier hämtas från och utvecklas i samarbete med andra vetenskapliga ämnen. Kunskapsfältet formades som ett specifikt sådant under 1970-talet. Trots att de frågor som ställdes och den kritik som riktades mot rättens patriarkala karaktär hade formulerats långt tidigare, av filosofer som Mary Wollstonecraft, Harriet Taylor Mill och Johan Stuart Mill, är det först vid denna tid som det är rimligt att tala om ett specifikt kunskapsfält inom nordisk rättsvetenskap (Svensson 2011a, 437). Fältet formades i nära samarbete med kvinnorörelsen och övrig kvinnoforskning. Kombinationen av en aktiv kvinnorörelse och en växande grupp av kvinnliga akademiker bidrog till kvinnoforskningens expansion under denna period. Den etablerade akademin och dess olika discipliner erbjöd inte några svar på frågor som kvinnoforskare ställde kring varför det existerade ett kvinnoförtryck. Det vetenskapliga perspektiv som utvecklades formades av erfarenheten av en dubbel akademisk identitet, av känslan av att vara både ”insiders” och ”outsiders”. Det finns flera skäl till att det behövs en bok som presenterar kunskapsfältet genusrättsvetenskap. Det viktigaste skälet är att samla och synliggöra den omfattande forskning som bedrivs inom fältet men som sorteras under olika rättsområden. Genusrättsvetenskapen är såväl tvärvetenskaplig som inomvetenskapligt gränsöverskridande och följer på så sätt inte den organiseringsprincip som fortfarande är den dominerande inom jurist utbildningen, läraranställningar och i rättsvetenskaplig forskning. Liksom i första upplagan av denna bok är kunskap om teoretiska ansatser, begrepp, tillämpning och vidareutveckling av metoder och genusrättsvetenskapliga forskningsresultat inom olika rättsområden samlade. Framställningen strävar inte efter att med skarpa och klara gränser avgränsa kunskapsfältet, utan snarare efter att visa hur rätten kan studeras med hjälp av ett genusperspektiv. Gränsdragningen görs alltså inte utifrån vissa rättsliga områden utan snarare utifrån teman som av forskare inom fältet lyfts fram som relevanta för sambandet mellan kön och rätt. Detta öppnar för insikten att rätten och rättsvetenskapen kan betraktas på ett mer mångfacetterat sätt än det traditionella. Förutom att presentera kunskapsfältet, vill vi också stimulera till reflektioner om vad som grundlägger vetenskaplighet. Vi återkommer i nästa kapitel till en översiktlig presentation av kunskapsfältets bredd och 12

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 12

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

hur det har utvecklats över tid. Men först något om två andra skäl till varför denna bok behövs.

Jämställdhet som rättsprincip och samhälleligt mål Jämställdhet är en generell rättsprincip och en grundläggande mänsklig rättighet kodifierad i såväl internationell som nationell rätt, men vad detta innebär är tämligen komplicerat. Jämställdheten som rättsprincip är inte identiskt utformad i alla rättsliga dokument. De konstitutionella jämställdhetsprinciper som Sverige är bundna av i dag − den formella, den materiella och den transformativa − verkar parallellt och är ibland till och med motstridiga. Den svenska regeringsformen (1974:152, RF) ger uttryck för en formell jämställdhetsprincip med möjlighet till undantag, vilket betyder att lag eller annan föreskrift inte får medföra att någon missgynnas på grund av sitt kön om inte föreskriften utgör ett led i strävandet att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor. Principen innefattar också att det allmänna ska motverka diskriminering. Den formella jämställdhetsprincipen i 1 kap. 2 § RF är en del av likabehandlingsprincipen uttryckt i 1 kap. 9 § RF, som i sin tur innebär en skyldighet för domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen att i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt att iaktta saklighet och opartiskhet. Trots att principen om likhet inför lagen under lång tid har ansetts vara ett av rättsstatens och demokratins grundläggande värden, är det historiskt sett relativt nyligen som kvinnor kom att omfattas av detta krav. Kvinnor blev medborgare med egen myndighet i väsentliga avseenden runt 1920. Först då fick kvinnor rösta, bli valda som representanter för folket och först då upphörde mannens målsmanskap för sin hustru. Reformer för att åstadkomma likabehandling av kvinnor genomfördes successivt under 1900-talet men först på 1970-talet var likabehandlingsprincipen införd i formellt avseende, det vill säga att lagen till sin bokstav inte får gälla olika för kvinnor och män. Metoden för att uppnå lika rättigheter mellan kvinnor och män var att ta bort särregler för kvinnor eller könsspecifika skrivningar i lagtexten. Ofta hade dessa särregler inneburit att kvinnor uteslöts från att kunna söka vissa tjänster såsom professurer och prästämbeten. Ett exempel på en regel som ändrades från en könsspecifik © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 13

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

rättighet till en könsneutral rättighet är moderskapsledighet, som omvandlades till föräldraledighet på 1970-talet. Jämställdhetsbegreppet etablerades inte förrän den formella likabehandlingsprincipen var genomförd, först som politiskt begrepp 1972 då målet att uppnå jämställdhet formulerades som ett nytt politikområde. År 1976 gavs jämställdhet en konstitutionell innebörd, när 1 kap. 2 § RF om skyldigheten för det allmänna att tillförsäkra kvinnor och män lika rättigheter trädde i kraft. Den språkliga utformningen av denna paragraf har senare ändrats, men samma skyldighet för det allmänna kvarstår. Målet om lika rättigheter mellan kvinnor och män har dessutom konkretiserats genom ett förbud mot könsdiskriminering som en individuell rättighet i 2 kap. 16 § RF (sedan 2010 i 2 kap. 13 § RF). I förarbetena till kodifieringen 1976 uttalades att strävan att förbättra kvinnans ställning var i fokus, och att denna strävan ytterst har sin grund i uppfattningen att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Av den anledningen gjordes målformuleringen könsneutral (prop. 1975/76:209). Att jämställdhetsmålet på detta sätt gavs konstitutionell status, trots sin könsneutrala utformning, utgjorde en viktig symbolfråga. Förbudet mot att särbehandla kvinnor och män innebar ett synliggörande av att kvinnor och män faktiskt inte behandlades lika. Det ansågs därför som nödvändigt att rättsligt öppna för möjligheten att rätta till en faktisk olikbehandling, vilket skedde genom införandet av ett undantag till diskrimineringsförbudet i grundlagen, i samma paragraf som huvudregeln. Även om undantaget var begränsat var det en öppning för att se likabehandling som inte bara en formell fråga, utan också som en materiell fråga. Det handlar om att tillförsäkra alla att kunna utnyttja sina formella rättigheter, och det kräver ibland särbehandling som en kompensatorisk åtgärd. Med jämställdhetslagen som trädde i kraft 1980 (1991:433 upphävd 1 januari 2009) infördes jämställdhet som ett rättsligt begrepp. Möjligheten att frångå den formella likabehandlingsprincipen som det hade öppnats för i grundlagen, utnyttjades genom att det i vissa situationer gjordes möjligt att missgynna någon på grund av kön om syftet var att uppnå jämställdhet. Sedan dess har det rättsligt formulerade målet om jämställdhet mellan kvinnor och män ytterligare förstärkts och utvecklats genom att jämställdhetsprincipen har gjorts materiell i EU-fördragen. Enligt Fördraget om Europeiska unionen (FEU) och Fördraget om Europeiska unionens funk14

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 14

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

tionssätt (FEUF) åligger det unionen att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. Med materiell likabehandling avses att rätten aktivt används för att uppnå likhet i resultat. Aktiva rättsliga åtgärder kan vara påbud om att jämställdhetsarbete ska bedrivas med stöd av planer med siktet inställt på att förbättra både den kvantitativa och den kvalitativa jämställdheten på en arbetsplats. Men det kan också handla om en individualisering av föräldraledigheten, för att påskynda utvecklingen mot att pappor tar ut lika stor andel av föräldra ledigheten som mammor. Att den materiella jämställdhetsprincipen genom EU-rätten gäller också för Sverige återspeglas dock inte i den svenska regeringsformen. Detta har påpekats i en delrapport till Grundlagsutredningen (SOU 2007:67), och den kommitté som har till uppgift att övervaka kvinnokonventionen1 har upprepade gånger kritiserat Sverige för att jämställdhetsprincipen i RF inte lever upp till de åtaganden som Sverige har i förhållande till denna konvention.2 Trots detta har RF fortfarande inte ändrats. Kvinnokonventionen, som Sverige var först med att ratificera 1980, går ännu längre än den svenska grundlagen och EU-fördragen då den innehåller både den formella och den materiella principen. Den ställer även höga krav på konventionsstaterna att vidta åtgärder för att uppnå jämställdhet. Detta är ett steg i en utveckling mot en transformativ jämställdhetsprincip (Holtmaat 2013). Enligt en sådan ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra sociala och kulturella beteendemönster, avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor. Att jämställdhetsåtgärderna förväntas vara genomgripande framgår således av dessa rättsliga åtaganden men även av de jämställdhetspolitiska mål som formuleras på nationell nivå och i samarbeten i Norden genom Nordiska Ministerrådet, inom EU och FN. Svensk jämställdhetspolitik anses inter nationellt vara offensiv3 och Sveriges politiker har en betydelsefull roll i de samarbeten som Sverige är en del av. Jämställdhetspolitiken är, liksom rättsprinciperna, övergripande för hela samhället. Jämställdhet är också ett av de globala hållbarhetsmålen som ska genomsyra hela samhället. 1 Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW). 2 Se t.ex. CEDAW/C/SWE/CO/8-9. 3 Att den jämställdhetspolitiska skrivelsen 2016/17:10 fått tillägget ’en feministisk politik för en jämställd framtid’ kan tolkas som att denna offensiva ambition ytterligare förstärkts.

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 15

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

För att förstå helheten och komplexiteten av detta och konsekvenserna för rättsliga beslut är det viktigt att sätta in rätten i ett bredare samhälleligt perspektiv. Rättsliga regleringar som har jämställdhet som bakomliggande motiv finns på många olika rättsområden och har totalt sett kommit att bli ganska många, vilket sällan uppmärksammas i juristutbildningen. Även om boken inte är en framställning i jämställdhetsrätt innehåller den såväl de centrala delarna av jämställdhetsrätten som ett stort antal delfrågor i de olika tematiska kapitlen. Den visar också på sambandet mellan politik och rätt och underlättar en förståelse av rättens betydelse för uppnåendet av lika rättigheter mellan kvinnor och män.

Jämställdhet och könsrelaterad kunskap i juristutbildningen I den lagstiftning som reglerar utbildningen inom högskolor och universitet finns det dels generella kunskapskrav för all utbildning, dels specifika kunskapskrav för juristutbildningarna. Högskolelagen (1992:1434) slår fast att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet (1 kap. 5 § HögskL), alltså i all utbildning. Jämställdhet − eller snarare bristen på jämställdhet − inom akademin och i akademisk utbildning i Sverige har uppmärksammats sedan 1980-talet (SOU 2011:1). Men vad menas med jämställdhet och på vilket sätt råder det brist på jämställdhet inom akademin? Jämställdhet definieras vanligen som ett tillstånd som råder när kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ofta skiljer man på kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Jämställdhetens kvantitativa aspekt handlar om att andelen kvinnor och män på olika positioner eller inom olika delar av samhället bör vara ungefär lika stor. Frågor som har aktualiserats inom högskole- och universitetsvärlden genom åren är den låga andelen kvinnliga professorer och akademiska ledare, den sneda fördelningen av forskningsmedel mellan kvinnor och män, processerna runt tjänstetillsättningar och förutsättningar för att tillämpa positiv särbehandling, men också den ojämna könsfördelningen på olika utbildningar och kvinnors allt större andel av utbildningsplatserna totalt. Målet om jämställdhet ur en kvantitativ aspekt är alltså uppnått när det råder jämn könsfördelning, vilket vanligen anses innebära att andelen kvinnor respektive män 16

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 16

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

inte överstiger 60 procent eller understiger 40 procent inom en bestämd grupp. Huruvida jämn könsfördelning råder eller inte är beroende av hur och på vilken nivå gruppen avgränsas, till exempel universitetsväsendet i stort, ett specifikt universitet eller utbildningsprogram, en institution eller tjänstekategori. Om jämställdhet inom högskole- och universitetsvärlden i en kvantitativ aspekt framför allt handlar om de institutionella ramarna för kunskapsbildningen, så har dess kvalitativa aspekt med innehåll och kvalitet att göra. Jämställdhet är både en institutionell fråga och en kunskapsfråga men också en fråga om demokrati. Utbildning är till för alla. Dessa aspekter hänger ihop. De rön som ligger till grund för kraven på jämställdhet i högskoleutbildning har utvecklats inom genusforskningen. Det finns ett påvisat samband mellan jämställdhet och genusforskning även om det inte alltid är entydigt och klart (SOU 1995:110; Ds 1997:56; Mark 2000). Många av jämställdhetsåtgärderna har handlat om representation och om att kvinnor ofta har definierats som problemet. Utredningen ”Viljan att veta och vilja att förstå” (SOU 1995:110) var den första utredning som tillämpade kvinnoforskningens maktanalytiska perspektiv på det utbildningspolitiska området. Det handlar, enligt utredaren, om bristande demokrati och rättvisa om utbildningssystemet speglar halva befolkningens intressen och missgynnar den andra halvan. Utredningen avvisar tidigare insatser och menar att ett helhetstänkande kring utbildning måste till, som inrymmer även ett könsanalytiskt perspektiv. Ett sådant könsanalytiskt perspektiv inbegriper både den kvantitativa och den kvalitativa aspekten. Sambandet mellan vilka som verkar inom universitet och högskola och innehållet i utbildning och forskning är inte entydigt på individnivå, men påtagligt på en strukturell nivå. Med en ökad kvantitativ jämställdhet kan en ökad kvalitativ jämställdhet följa och gör det vanligen också. Att akademin under 800 år enbart bestod av män har haft betydelse för vilken kunskap som har formulerats. Det är först efter det att kvinnor tog plats i akademin, en bit in på 1900-talet, som kunskapsfältet kvinno- och genusforskning utvecklades. Alla forskande kvinnor sysslar inte med genusforskning, men väldigt få män gör det. Först nyligen har mansforskningen utvecklats, ett område som studeras av före trädesvis män. Från att ha varit ett avgränsat kunskapsområde har genusforskning alltmer kommit att bli ett perspektiv på i princip all kunskap. Med © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 17

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

en institutionalisering av detta kunskapsfält och perspektiv sker en påverkan även i den andra riktningen: jämställdheten i en kvantitativ mening ökar. I de utvärderingar som Högskoleverket (HSV, numera Universitetskanslersämbetet, UKÄ) har genomfört av högskoleutbildningar, har jämställdhetsarbetets kvantitativa aspekt varit en av de faktorer som har granskats (HSV 2000:8 R; HSV 2003:31; UKÄ 2016:16; 2014:9; Mark 2000). Förändringstakten mot ökad jämställdhet var länge märkligt låg trots debatt och insatser för att främja densamma (Burman, Svensson och Ågren 2003). Under åren 2012–2015 granskade UKÄ även utbildningarnas kvalitet utifrån hur väl ett urval av examensmålen uppfylldes. Krav på jämställdhetsarbete finns också uttryckt i regleringsbreven till högskolor och universitet. I regleringsbrevet som gäller för budgetåret 2017 anges att universitet och högskolor ska ta fram en plan för åren 2017–2019 för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen som anges i den jämställdhetspolitiska skrivelsen (skr. 2016/17:10), till exempel i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning). Att kunskapens innehåll − den kvalitativa aspekten av jämställdhet − förändras är ett resultat av ett kritiskt kunskapssökande och ifrågasättande av befintlig kunskap. Denna kunskapsutveckling är i enlighet med den för akademin typiskt sett ideala traditionen av kritiskt reflekterande kunskapssökande, uttryckt som ett ideal i högskolelagstiftningen. Kunskapen har, med hjälp av en stark jämställdhetspolitisk ambition, omvandlats till nyttorelaterade krav på grundläggande högskoleutbildning och vidare utbildning av redan yrkesverksamma. Detta har bland annat kommit till uttryck i den jämställdhetspolitiska propositionen (prop. 1993/94:147), kvinnofridspropositionen (prop. 1997/98:55) samt kvinnomaktutredningen (SOU 1998:6). Det styrmedel som används är lagstiftning. När det gäller kvantitativa aspekter av jämställdhet i de institutionella förhållandena för forskning och utbildning, så ställs krav i till exempel diskrimineringslagen (2008:567) och i högskolelagen. För att påverka innehållet i utbildningen − den kvalitativa aspekten av jämställdhet − finns det krav i högskolelagen och i högskoleförordningen (1993:100).

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 18

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

Att på politisk nivå fatta beslut om krav på ett visst kunskapsinnehåll i en högskoleutbildning kan tyckas vara kontroversiellt. Men det bör ses i ljuset av, för det första, en ständigt pågående kunskapsutveckling och kunskapsförändring inom akademin. Högskolelagen formulerar detta som ett krav på att all högskoleutbildning ska vara i samklang med kunskapsutvecklingen inom området. För det andra kan det ses som en rättssäkerhetsgaranti. Yrkesgrupper med betydande inflytande i samhället, som jurister, bör ha alla de kunskaper som behövs för att tillämpa lagstiftning av olika slag. Politiska och rättsliga beslut grundas på kunskap som utvecklas och formuleras inom akademin. Ändringar av lagen som bygger på nya forskningsrön, som till exempel brottet grov kvinnofridskränkning, och vilket utrymme som ges i lag för att tillämpa positiv särbehandling förutsätter att jurister har kunskap om detta. Det är en fråga om rättssäkerhet för medborgarna att jurister har relevant och aktuell kunskap. Juristutbildningens innehåll och kunskapsmål förändras över tid. Juristutbildningen är både en nyttoinriktad yrkesutbildning och en akademisk utbildning. Det senare innebär att den liksom annan högskoleutbildning ska präglas av ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. De generella kraven som gäller för innehåll och mål på grundnivå och avancerad nivå uttrycks i 1 kap. 8–9 §§ högskolelagen. Här betonas självständig förmåga att söka, värdera, integrera, utbyta och använda kunskaper på vetenskaplig nivå. I bilaga 2 till högskoleförordningen, kallad Examensordning, anges vilka mål studenter på olika utbildningar ska ha uppnått för att få en examen – indirekt vilka minimikrav som ställs på utbildningarna. Målen anges för de tre kategorierna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Examensordningens krav är till sin karaktär mer nyttorelaterade än de generella kraven i högskolelagen. Det gäller till exempel juristutbildningen, som ställer krav på en kritiskt reflekterande hållning. För juristexamen ska studenterna visa att de har: • kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt

forsknings- och utvecklingsarbete,

• fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt

kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna,

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 19

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

• kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt, • kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar

kvinnors och mäns livsbetingelser, och

• kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Hur samhälls- och familjeförhållanden och våld påverkar kvinnor och mäns livssituation infördes som kunskapskrav för juristutbildningen 1999, efter att det hade formulerats i ett antal offentliga utredningar under 1990-talet. Kraven grundades på det faktum att kunskaperna inom juristyrket avseende jämställdhet och genuskunskap inte ansågs ligga i linje med den allmänna kunskapsutvecklingen. Kravet på kunskap om mäns våld mot kvinnor togs bort 2007 men återinfördes den 1 juli 2018 (skr. 2016/17:10, 148). Samtidigt som förändringarna i examensordningen beslutades tog regeringen initiativ till ett utvecklingsprojekt för att integrera könsrelaterad kunskap i juristutbildningen (Nordborg, Ågren och Burman 2002; Burman, Svensson och Ågren 2003). I Högskoleverkets utvärdering av juristutbildningarna 2000 var jämställdhet och genusperspektiv ett centralt kvalitetsområde. Bedömargruppen rekommenderade att arbetet med att föra in genusperspektiv i juristutbildningen skulle fortsätta (HSV 2000:1R). Behovet av genusperspektiv i juristutbildningen lyftes dessutom fram av JUSEK:s studentsektioner i rapporten ”Genusperspektiv i utbildningen” från 2002. Studentsektionerna menade att om akademiker som går ut i arbetslivet saknar könsrelaterad kunskap kommer de att förstärka de orättvisa strukturer som finns och bli en del av problemet i stället för att bidra till en förändring mot ett mer jämställt samhälle. Regeringen markerade ytterligare i ett antal propositioner, bland annat i budgetpropositionerna 2001–2003, att det var angeläget att arbetet med att utveckla och integrera genusperspektivet skulle fortsätta i juristutbildningen likaväl som i ett flertal andra utbildningar. Ett konkret uttryck för detta var att Rådet för högre utbildning vid dåvarande Högskoleverket vid utdelning av ekonomiska medel under 2003–2005 prioriterade pedagogiska projekt som handlade om utveckling av metoder för att använda genusperspektiv i undervisningen (Degerblad m.fl. 2005). Därefter har det varit mindre fokus på dessa frågor. UKÄ har nyligen utvärderat kvaliteten på juristutbildningarna med fokus på examensarbetet 2012–2015. Utvärderingen omfattade dock inte målet att ”visa kunskap 20

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 20

2018-07-09 16:48

1 Varför en bok om genusrättsvetenskap?

om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser”, trots att UKÄ:s bedömning gjordes utifrån hur väl examensmålen uppfylldes (UKÄ, rapport 2017:10). En ny modell för kvali tetssäkring av den högre utbildningen har tagits fram av UKÄ för åren 2017−2022. I den ska jämställdhetsperspektivet alltid belysas. Frågan som ställs är på vilket sätt jämställdhet finns med i processerna på alla nivåer inom lärosätenas organisation (UKÄ, Så granskas högre utbildning, 2017). Oberoende av den här beskrivna styrningen av utbildningsväsendet, sker den fortsatta kunskapsutvecklingen inom akademin av de människor som verkar inom akademin. Genusforskningen har medverkat till förändrade krav på juristutbildningen. Den rättsliga styrningen har i viss mån stöttat genusforskningens möjlighet att institutionaliseras inom akademin, den kvantitativa aspekten av jämställdhet. Men genusforskningens kunskapsutveckling, den kvalitativa aspekten av jämställdhet, sker i den akademiska kritiskt reflekterande traditionen, inte genom politisk styrning. Inom akademin är genusforskningen en kritisk kunskapstradition, inom vars område såväl kunskapen som sådan som dess villkor och institutionella villkor utsätts för kritisk granskning.

Bokens målgrupp Boken riktar sig till studenter, lärare, doktorander och övriga forskare samt till praktiskt verksamma jurister. På juristutbildningen kan den användas framför allt på kurser i rättsvetenskaplig teori och metod, allmän rättslära och på kurser där författande av rättsvetenskapliga uppsatser ingår. Den kan förstås också användas på kurser med genusrättsvetenskaplig inriktning och på kurser som explicit tar upp jämställdhets- och diskrimineringsfrågor. Här är den generella framställningen av jämställdhetsrättslig reglering av särskilt intresse. Därutöver kan boken givetvis användas på kurser i de rättsområden som boken berör. Boken riktar sig även till doktorander i rättsvetenskap och till den som är intresserad av att anlägga ett genusperspektiv på sin forskning. Den kan dessutom användas som en introduktion i rättsvetenskaplig teori och metod. Slutligen kan den yrkesverksamma juristen ha nytta av boken som en introduktion till ett forskningsperspektiv och ett kunskapsfält som är synligt i varierande grad på juristutbildningen.

31848_Genusrattsvetenskap-inlaga.indd 21

2018-07-09 16:48

12mm

GENUSRÄTTSVETENSKAP

| GENUSRÄTTSVETENSKAP

Gunnarsson Svensson Käll Svedberg

Art.nr 31848

2:a uppl.

Andra upplagan

GENUSRÄTTS VETENSKAP Åsa Gunnarsson Eva-Maria Svensson Jannice Käll Wanna Svedberg

studentlitteratur.se

978-91-44-11527-6_01_cover.indd Alla sidor

2018-07-03 11:44