9789147094332

– inom bank och värdepappersbolag

Etik och gott omdöme är en av fyra böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Boken är anpassad till delområde 4, ”Etik och sundhetsregler”, i kunskapskraven och behandlar förutom grundläggande etik- och integritetsfrågor, bland annat normbildning, sekretess och god sed samt reglerna om penningtvätt och marknadsmissbruk.

Etik och gott omdöme

Det aktuella intresset för frågor av etisk natur inom bland annat banker och värdepappersinstitut avspeglar en ökande allmän uppmärksamhet på moralen i affärssammanhang. Den här boken tar upp de särskilda avvägningar som anställda inom bank och andra värdepappersinstitut måste göra – inte bara för att följa lagar och bestämmelser utan även för att bevara förtroendet för bankerna och det finansiella systemet.

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme – inom bank och värdepappersbolag

De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2); Finansiell ekonomi (delområde 3); samt Regelverk på värdepappersmarknaden (delområde 5).

5 uppl 5 uppl

De fyra böckerna riktar sig främst till utbildningar av finansiella rådgivare inom till exempel banker och värdepappersbolag samt till anställda som utför affärer med finansiella instrument.

Gerhard Winroth har innehaft olika chefsfunktioner inom affärsområden och divisioner i Skandinaviska Enskilda Banken AB samt varit vVD i Östgöta Enksilda Banken AB. Han har även varit styrelseordförande i SwedSec AB. Johan Lycke är Compliance Officer i SEB med ansvar för området Market Conduct. Han var sekreterare i värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappersmarknaden och i marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Han är även ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd.

Best.nr 47-09433-2

Tryck.nr 47-09433-2-00

9

Etik o gott omdo me - omslag.indd 1

789147 094332

09-06-09 09.37.41

Etik och gott omdöme inom bank- och värdepappersbolag ISBN 978-91-47-09433-2 © 2009 Författarna och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson Omslag: Toril Bækmark MDD, Saltomortale Typografi: Daniel Sjöfors Sättning: LundaText AB Upplaga 5:1 Tryck: Kina 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Etik och gott omdo me.indd 2

09-06-08 08.25.27

Förord Den första versionen av denna skrift författades av Torkel Stern och utkom 1988 under titeln ”Etik i bank”. Därpå utkom två re­ viderade upplagor 1994 och 1996 varefter jag fortsatte i egen regi med att beskriva etik i bank- och finansbran­schen. Från och med den tredje reviderade upplagan har Johan Lycke, som är verksam som jurist inom Group Compliance vid SEB, gått in som medför­ fattare.

Som tidigare har vi fått tillfälle och möjligheter att under arbe­ tets gång diskutera innehållet med representanter för såväl myn­ digheter som banker och det övriga näringslivet. För alla de värde­ fulla synpunk­ter som vi därvid har fått ber vi att få framföra vårt varma tack.

I den här femte reviderade upplagan har vi gjort de följdänd­ ringar som är nödvändiga på grund av den nya lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Stockholm i maj 2009 Gerhard Winroth

Johan Lycke

3

Etik och gott omdo me.indd 3

09-06-08 08.25.27

Innehåll Förord 3 Inledning 8 1. Känslighet för etiska frågor 10 Grundläggande etiska begrepp och teorier 11 Konsekvensetiska teorier 11 Etisk egoism 12 Utilitarism 12 Deontologiska teorier eller pliktetik 12 Etisk relativism 14 Autonomi och ansvar 14 Rättsregler kontra etik eller ­tvärtom 15 Vad har gjort etikfrågor så ­aktuella? 16 Dagens debatt 17 Frågor 17 2. Normbildning 18 Offentlig reglering 18 Lagar och regeringens förordningar 18 EU-regler 19 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd 22 Normhierarkin 23 Självreglering 23 Svenska Fondhandlareföreningen 25 Fondbolagens förening 25 Näringslivets börskommitté (NBK) 26 Aktiemarknadsnämnden 26 SwedSec AB 27 Frågor 28 3. Grunderna för god sed 29 Reglerna för banker – lagen eller självbevarelsedriften? 29 Sundhetsreglerna för värde­pappersinstituten 31 God kreditgivningssed vid kredit till privatperson 35 Marknadsföring av krediter 35 Marknadsföring av investeringsprodukter 36 Borgensmannen måste få veta 37 Frågor 37 4

Etik och gott omdo me.indd 4

09-06-08 08.25.28

Innehåll

4. Banksekretess ger ­integritetsskydd för kunderna 38 Myndigheters rätt till information 41 Uppgifter till andra än ­myndigheter 42 Tystnadsplikt om värdepappers­institutens affärsmässiga ­förhållanden 42 Frågor 43 5. Penningtvätt och ­terroristfinansiering 44 Lagen om åtgärder mot ­penningtvätt och finansiering av terrorism 44 Vad är penningtvätt? 45 Företag som omfattas 45 Identitetskontroll 46 Giltiga id-handlingar 47 Kontroll av syftet med affärsförbindelsen eller ­transaktionen 47 Kontroll av ägarförhållanden 47 Fortlöpande uppföljning – monitorering 48 Ett riskbaserat förhållningssätt 48 Misstanke om penningtvätt 49 Granskning av misstänkta transaktioner och meddelandeförbud 50 Dokumentation 50 PEPs 50 Frågor 51 6. Bankanställdas ­integritet 52 Generellt om hanteringen av ­etiska problem 53 Ditt uppträdande i din yrkesroll men också privat 53 Bisysslor 54 Medverkan vid skatteplanering 56 Dokumentation, informationsutbyte och sekretess 56 Compliancefunktionen 56 Farliga favörer 58 Skärpt uppmärksamhet 58 Behövs denna lagstiftning? 58 Vilka kan tänkas begå dessa brott? 59 Vilka värden är det fråga om? 60 Klara regler, gott stöd 61 Frågor 62

5

Etik och gott omdo me.indd 5

09-06-08 08.25.28

Innehåll

7. Rådgivning, passande­bedömningar och ­dokumentations­krav 63 Rådgivning eller försäljning – saklighet 63 Rådgivning och passandebedömningar enligt lagen om värde­ pappersmarknaden 65 Kundkategorier 65 Rådgivning – lämplighetsbedömning 66 Övriga tjänster – passandebedömning 67 Execution only 68 Dokumentation 70 Dokumentation av order 73 Information till kunderna 74 Information om risker 74 Information om villkor 75 Följ gällande rutiner 76 Frågor 77 8. Affärer per telefon 78 Inspelning av telefonsamtal 79 9. Skatteuppläggen 80 10. Lag om straff för marknadsmissbruk 83 Reglernas syfte 83 Insiderbrotten 85 Insiderinformation 85 Vilka instrument och vilka affärer omfattas? 88 Handla eller föranleda någon att handla 88 Uppsåt och oaktsamhet 89 Undantag 90 Röjandeförbudet 92 Straff 93 Otillbörlig marknadspåverkan 94 Straff 96 Försök och medverkan 97 Försök 97 Uppsåtlig medverkan enligt brottsbalken 97 Grovt oaktsam medverkan 97 Skyldighet att rapportera ­misstänkta transaktioner 98 Inledning 98 Genomförda transaktioner 98

6

Etik och gott omdo me.indd 6

09-06-08 08.25.28

Innehåll

När är du skyldig att rapportera? 99 Förbjudet att tala om för kunden att ­rapportering har skett 100 Insiderförteckning 100 Frågor 101 11. Anmälningsskyldighet 102 Anmälningsskyldighet för personer med insynsställ­ ning 102 Personer med insynsställning 103 Närstående 104 Anmälan och dispens 104 Insynsregister 105 Förbud mot handel under viss tid 106 Anmälningsskyldighet för ­anställda och uppdragstagare i värde­pappersinstitut 106 Personer som omfattas av anmälnings­skyldigheten 106 Förbud mot korttidshandel 107 Frågor 108 12. Insättningsgaranti och investerarskydd 109 Insättningsgarantin 109 Investerarskyddet 110 Insättningsgarantinämnden 111 Frågor 111 Svar på Frågor 112 Bilaga: Svenska Fondhandlareföreningens regler om affärer med finansiella instrument och valuta m.m. gjorda för egen räkning av anställ­da och uppdragstagare i värde­ pappers­institut samt av deras närstående 116

7

Etik och gott omdo me.indd 7

09-06-08 08.25.28

Inledning Begreppet etik förknippar väl de flesta av oss med de grundläg­ gande värderingar, som vi önskar ska styra vårt eget och framför allt andras handlande i det dagliga arbetet: som rättvisa och pålit­ lighet. Den här boken behandlar visserligen etik i finansbranschen, men utgångspunkten är en lite bredare syn på vad som ligger i föreställningen om hållbar etik.

Boken har i första hand sin utgångspunkt i bankmiljön och i värdepappersmarknaden. Därför använder vi uttrycket banketik.

Men vi kan nog påstå att de etiska ställningstaganden som redovi­ sas också gäller i andra delar av näringslivet.

Eftersom instituten i sitt agerande gentemot myndigheter, pri­ vatpersoner och företag alltid företräds av enskilda personer, kom­ mer vi i det följande mest in på de etiska krav som ställs på dig som individ. Vår avsikt är inte att i första hand åstadkomma några sammanfattande moraliska anvisningar för ledningarnas – i sam­ manhanget väsentliga – policybetonade beslut och åtgärder. Det är snarare fråga om ett komihåg för personal vid handlarbordet, disken, skrivbordet eller datorn.

Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har regle­ ringarna på bank- och värdepappersområdet ökat betydligt och har genomgått stora förändringar. I många avseenden har områ­ den, som tidigare enbart varit föremål för moraliska eller etiska överväganden och någon gång branschens självreglering, reglerats i lagar och föreskrifter. Även om det i grund och botten är fråga om moral och etik har lagstiftaren beslutat att ett visst förhåll­ ningssätt eller ett visst beteende ska var påbjudet eller förbjudet.

Exempel på sådana områden är hanteringen av intressekonflikter, rådgivning och anställdas egna affärer. På dessa områden är det fortfarande relevant att tala om moral, etik och branschstandard.

Men du måste som verksam i finans- och värdepappersbranschen vara uppmärksam på att det i botten finns en ”hård” lagregel. Du kan alltså inte enbart föra ett resonemang om etik och moral och utifrån detta besluta dig för att agera på ett visst sätt. Du måste också fundera på vad det finns för lag- och föreskriftsregler på om­ rådet. Om du inte följer det som står där riskerar du att råka ut för sanktioner från myndigheter och domstolar. Men när du fått klart för dig vad lagen säger har du fortfarande ställningstaganden kvar att göra. Bara för att något inte är förbjudet eller för att du inte är 8

Etik och gott omdo me.indd 8

09-06-08 08.25.28

Inledning

tvungen att agera på ett visst sätt enligt lagen betyder det inte att du bör eller inte bör agera på ett visst sätt. Du har fortfarande ut­ rymme att välja mellan olika mer eller mindre lämpliga alternativ.

Och i det valet kan moralen och etiken och branschstandarden ge dig vägledning.

När vi beskriver ett antal typiska beslutssituationer där de le­ dande befattningshavarnas och styrelseledamöternas omdöme har satts på prov, har vi haft stor nytta av de utredningar som gjorts om det tidiga 1990-talets finanskriser. Visserligen måste vi medge att inte ens den högsta moraliska standard kan förhindra dåliga affärer. Men på vägen till många av de affärsavslut som senare visade sig leda till förluster i mångmiljonklassen gjordes det av­ steg från traditionella rutiner och den goda bankseden. Avsteg som från tid till annan kan uppträda inom olika grenar av det finan­ siella spektrat och som ofta hade samma bakomliggande faktorer, om än i något överförd betydelse.

Det kan tyckas att lång tid har förflutit från finanskrisen i bör­ jan av 1990-talet. Men då får du betänka att det var den djupaste bankkrisen sedan 1920-talet och att många av de brister och fel som uppdagades under den senaste bankkrisen förelåg redan un­ der 1920-talet. Gamla sanningar går igen och det gäller att du ständigt minns gamla erfarenheter. Det görs sällan.

Lagar och föreskrifter utgör visserligen fasta hållpunkter för ditt handlande men befriar dig inte från det moraliska ställningsta­ gandet: om du ska följa den aktuella bestämmelsen eller bryta mot den. När du har gjort klart för dig vilka regler som gäller, måste du också passera den zon där ditt samvete eller känslor råder. Det är då du kanske ibland kan känna en etiskt betonad tveksamhet, oberoende av om lagen eller andra normer innehåller ett färdigt svar på dina frågor.

9

Etik och gott omdo me.indd 9

09-06-08 08.25.29

1

Känslighet för etiska frågor Inom näringslivet har man fått vänja sig vid att företagens beteen­ den ifrågasätts utifrån etiska utgångspunkter. Känsliga frågor som berör miljön kan uppkomma i samband med produktutveckling och entreprenader. Marknadsföringsinsatser kan komma i konflikt med konsumentintressen. Det sätt på vilket varuhus och bensinsta­ tioner exponerar även mycket stöldbegärliga varor kan kritiseras såsom ansvarslöst. Det finns många exempel på det.

För en 15–20 år sedan kunde man inte öppna munnen utan att någon genast hojtade att det man sade var en politisk fråga. Detta är nu ett minne blott. I stället har vi hamnat i ett diskussionsklimat där plötsligt allt påstås vara etik. Vi har medicinsk etik, börsetik, förhandlingsetik och prioriteringsetik för att ta några ur högen.

Problemet är att ingen verkar riktigt veta vad etik är. Nämner man ordet etik i sällskapslivet, får många människor ett lätt plågat drag över ansiktet.

Det är som när någon i ett glatt pokergäng plötsligt avslöjar sig som präst.

Men så fort sällskapet hämtat sig, brukar man med en mun försäkra att etik ska vi förstås ha, absolut – som om själva ordet i sig garanterade att man sysslar med högst hedervärda ting.

P C Jersild, Dagens Nyheter 1987-12-20

10

Etik och gott omdo me.indd 10

09-06-08 08.25.29

1 Känslighet för etiska frågor

Grundläggande etiska begrepp och teorier Moral och etik används ofta synonymt, eller bara tillsammans, för att beskriva vad oavsett juridik och andra formella regler är rätt och riktigt. Bland dem som ägnar sig åt dessa frågor professionellt brukar begreppet moral beteckna praktiken, dvs. faktiska hand­ lingar och ställningstaganden medan etiken är själva teorin, dvs. förklaringsmodellen eller reflektionerna över vad som är moraliskt och inte.

Inom etiken finns olika verksamhetsområden. De som till exem­ pel sysslar med deskriptiv etik beskriver och förklarar moraliskt handlande och tänkande. Inom metaetiken ägnar man sig åt att undersöka i vilken mån ett argument eller en utsaga är sann eller falsk. Ett område som kanske är av mer närliggande relevans för dig är den normativa etiken. Inom det området försöker man för­ klara vad som utmärker ett riktigt handlande och sätta samman en mer eller mindre heltäckande förklaringsmodell, en etisk teori, för att använda generellt som utgångspunkt eller hjälpmedel för att handla på ett visst sätt i en viss situation. Tillämpad etik innebär att man använder bland annat de etiska teorierna för att bearbeta moraliska problem som uppstår inom ett visst område.

De etiska teorier som behandlas inom den normativa etiken kan till en början tyckas akademiska och sakna relevans för ditt dagliga arbete. Men i din verksamhet, liksom i de flesta andras, kan du ha nytta av att känna till de mest grundläggande etiska teo­ rierna och principerna. Dessa kan vara till vägledning när du ställs inför ett moraliskt vägval. Ofta väljer du intuitivt att handla på ett visst sätt för att det känns rätt. Men de etiska teorierna kan vara till hjälp när du gör dina val. De kan hjälpa dig att efteråt förstå varför du handlade på ett visst sätt. Här följer en sammanfattning av några etiska teorier.

Konsekvensetiska teorier I de konsekvensetiska teorierna tar man bara hänsyn till konse­ kvenserna av en viss handling för att bedöma om en handling är rätt eller orätt.

11

Etik och gott omdo me.indd 11

09-06-08 08.25.29

1 Känslighet för etiska frågor

Etisk egoism Utgångspunkten i etisk egoism är att en människa handlar på det sätt som gynnar henne själv så mycket som möjligt. Det är därför mest realistiskt att följa den principen när vi väljer handlingssätt.

En variant av etisk egoism är etisk partikularism. Men istället för att utgå från vad som gynnar en enskild individ utgår man från vad som mest gynnar den grupp – familjen, företaget, föreningen – som individen tillhör.

Utilitarism Enligt utilitaristerna är det konsekvenserna för mänskligheten i stort som är avgörande för om en handling är rätt eller orätt. Det alternativ som leder till mest lycka i världen är den moraliskt rik­ tiga alternativet. Ett problem med den teorin är att fastställa vad lycka är och här har utilitaristerna lite olika svar. För några, vars inriktning kallas hedonism, är lycka positiva upplevelser och väl­ befinnande. För andra, preferensutilitaristerna, är det de berördas önskningar eller preferenser som är avgörande. Enligt den inrikt­ ningen är den handling moraliskt riktig som leder till att så många och så starka önskningar som möjligt uppfylls. Inom den inrikt­ ning som kallas behovsorienterad utilitarism är utgångspunkten att människan har vissa grundläggande behov, både fysiska, till exempel mat att äta och luft att andas, och psykologiska och so­ ciala behov som trygghet, frihet och självförverkligande. Enligt denna inriktning bör man sträva efter att maximera möjligheterna till behovstillfredsställelse.

Deontologiska teorier eller pliktetik Inom de deontologiska etiska teorierna hävdar man att man inte bara ska ta hänsyn till en handlings konsekvenser. Man ska också avgöra om en handling är rätt eller fel genom att ställa den i för­ hållande till ett antal övergripande regler. Enligt pliktetiken ska man alltså handla i enlighet med visa moraliska rättesnören eller lagar. Den princip som motiverar handlingsvalet ska vara sådan att man skulle vilja att alla andra också handlar enligt den. Tan­ ken är att det inte går att utgå från till exempel en princip som ”det som gynnar en själv så mycket som möjligt är rätt”, för att formulera en sådan allmängiltig princip eller lag. Att till exempel

12

Etik och gott omdo me.indd 12

09-06-08 08.25.29

1 Känslighet för etiska frågor

ljuga för att ta sig ur en besvärlig situation skulle kunna motiveras enligt etisk egoism. Men om man upphöjde det till en allmän regel skulle man aldrig kunna veta om andra talade sanning eller inte.

Det rätte­snöre eller den plikt som man borde leva efter bör istället vara: ”man bör inte ljuga”, och det oavsett om man själv eller den grupp man tillhör skulle gynnas av det. Ett problem med plikt­ etiken är att olika plikter kan komma i konflikt med varandra.

Detta tas inom pliktetiken omhand genom att man använder vissa grundläggande plikter som utgångspunkt, prima faice-plikter, till exempel ”man bör inte ljuga” eller ”man bör hjälpa människor i nöd”. När man ställs inför en situation där dessa plikter kommer i konflikt med varandra avgör man intuitivt vilken av dessa man ska följa, den valda blir då den faktiska plikten – till exempel om den enda möjligheten att hjälpa en människa i nöd är att ljuga kommer man att välja att ljuga och ”man bör hjälpa människor i nöd” blir den faktiska plikten i denna situation.

Ett annat sätt att fastställa ett allmängiltigt moraliskt rättesnöre för till exempel fördelning av resurser i ett samhälle är att tänka sig in i en situation där man inte känner till sin egen ställning ­eller po­ sition. Med den utgångspunkten kommer man att formulera prin­ ciper så att de i första hand tar hänsyn till dem som har det sämst.

Känner man inte till sin egen position blir det vanskligt att välja en annan princip. Denna teori utvecklades av filosofen John Rawls på 1970-talet. Teorin är inte något politiskt ställningstagande även om det kan se så ut. Den moraliskt riktiga principen kan vara att föra över resurser från dem som har det bäst till dem som har det sämst. Men den kan också vara att premiera dem som är särskilt företagsamma, för att det de gör gynnar hela samhället och därför kommer av de sämst ställda till del.

En i princip motsatt uppfattning har filosofen Robert Nozick.

Enligt honom har varje individ vissa grundläggande rättigheter, rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Andra är skyldiga att respektera dessa rättigheter. Grundantagandet är att var och en har ett intresse av att dessa rättigheter respekteras och bör därför respektera andras rättigheter på samma områden. Med den inställ­ ningen kan det aldrig vara moraliskt rätt att föra över resurser från den ene till den andra, det vore att kränka individens rättigheter.

13

Etik och gott omdo me.indd 13

09-06-08 08.25.29

1 Känslighet för etiska frågor

Etisk relativism Enligt denna teori är en handling rätt om den stämmer överens med värderingarna i det samhälle där den utförs. Den etiska rela­ tivismen gör ingen annan bedömning av ett samhälles värderingar än just det att värderingen är gemensam för ett samhälle eller en grupp. Stämmer en handling överens med detta är handlingen rätt men skulle handlingen inte accepteras av samhället eller gruppen är den fel. Ett problem med teorin är att den kan komma i konflikt med vad vi intuitivt uppfattar som grundläggande rättigheter. Om ett samhälle eller en grupp accepterar tortyr eller rasism så är så­ dana handlingar enligt denna teori etiskt korrekta.

Autonomi och ansvar Varje människa har rätt att bestämma över sitt liv och sina hand­ lingar. Därmed har hon också en skyldighet att själv ta ställning i moraliska frågor, kanske med hjälp av någon av teorierna. Man kan inte lasta över ansvaret för ett sådant val på någon annan.

Varje människa är moraliskt autonom. Detta låter kanske själv­ klart men kan bli problematiskt när du är anställd i en bank eller i ett annat företag och i den rollen ställs inför ett moraliskt vägval.

Det kanske finns interna instruktioner och policy som förbjuder eller påbjuder ett visst handlande.

Vad innebär det att en anställd är moraliskt autonom? Det kommer knappast att accepteras av arbetsgivaren att du i vilken situation som helst handlar i strid med instruktionerna för att du har valt att leva efter en viss etisk teori. Men å den andra sidan kan knappast någon hålla med om att lojaliteten med arbetsgivaren sträcker sig hur långt som helst. Om du ställs inför ett svårt etiskt dilemma, du upptäcker till exempel att arbetsgivarens rutiner eller produkter har någon allvarlig brist som kan få svåra följder för kunder eller andra, finns det oftast någon kanal som du kan an­ vända för att föra frågan vidare. Går det inte att ta upp frågan med din närmaste chef kan du vända dig till den compliance-funktion som finns i de flesta banker och värdepappersbolag. Den funktio­ nen är fristående från den direkta affärsverksamheten och en av funktionens uppgifter är att ta emot signaler från anställda om att något inte fungerar som det ska ur ett etiskt perspektiv.

14

Etik och gott omdo me.indd 14

09-06-08 08.25.29

1 Känslighet för etiska frågor

Rättsregler kontra etik eller ­tvärtom Det kan ligga olika motiv bakom tillkomsten av en rättsregel. En anledning kan vara att lagstiftaren önskar inskärpa ett visst för­ hållningssätt hos medborgarna, utan att räkna med att alla gillar de värderingar, inte sällan av etisk innebörd, som upphöjs till lag.

I ett rättssamhälle kan majoriteten dock normalt räkna med att även de som inte delar en viss uppfattning hyser en sådan respekt för systemet att de accepterar och efterlever också en regel som de egentligen ogillar.

I bästa fall antas lagar och förordningar ge uttryck för sådana etiska bedömningar som omfattas av de flesta medborgare. Ju fler som inte delar ett bakomliggande synsätt, desto svårare blir det att få regeln respekterad. En effektiv kontroll- och sanktionsap­ parat kan under en viss tid åstadkomma att den trots allt iakttas.

Men om spännvidden mellan den normala laglydigheten och det allmänna rättsmedvetandet blir alltför stor är det sannolikt att en sådan ifrågasatt regel i längden blir en belastning. Då måste den antingen anpassas till flertalets värderingar eller så löper man ris­ ken att det uppstår så starka motsättningar att rättssamhället i värsta fall kan ta allvarlig skada. Å andra sidan kan bestämmelser som till en början var kontroversiella och vars etiska täckning från början varit låg med tiden komma att vinna allmän acceptans och till och med bli betraktade som omistliga.

En etisk norm som existerar bland människor utan direkt stöd av någon lag kan ändra karaktär genom att omvandlas till en rätts­ regel och därmed upphöra att vara av enbart etiskt slag. Majori­ teten, dvs. lagstiftaren, förutsätts ha intresse av att låta den gälla även för den minoritet som kanske inte vill erkänna uppfattningen som etiskt acceptabel. Om normen som sådan hade varit allmänt omfattad, skulle man inte ha behövt skapa rättsregeln. Egentligen gäller ett liknande förhållande när en institution eller ett företag bestämmer sig för att, exempelvis i form av en intern instruktion, kodifiera innebörden av en viss etisk inställning. Själva kodifie­ ringen kan antyda att det finns ett spänningsförhållande mellan dem som uppfattar regeln som självklar och dem som visserligen är av annan åsikt men som kan förväntas bryta mot regeln i mind­ re omfattning om den görs till en uttrycklig föreskrift.

15

Etik och gott omdo me.indd 15

09-06-08 08.25.29

1 Känslighet för etiska frågor

Vad har gjort etikfrågor så ­aktuella?

Man kan fråga sig vilka omständigheter i samhället och näringsli­ vet det är som, i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, fått intresset att rikta in sig på de etiska aspekterna, både utomlands och här hemma.

På ett mera allmänt plan är det lätt att svepande hänvisa till massmedias täta rapportering om större eller mindre förlöpningar och större eller mindre skandaler bland politiker, fackliga förtro­ endemän, polisbefäl och andra befattningshavare eller bolagsdi­ rektörer. Men för att förstå bakgrunden till att etikfrågorna inom finanssektorn hamnat i fokus räcker det med att påminna sig om de svåra kriser som i början av 1990-talet och även under 2000-ta­ lets första år drabbade finansbolag, försäkringsbolag, kreditför­ säkring och bankväsende. För flera företag vars verksamhet för­ utsätter högt förtroende kan etikfrågor ytterst vara en fråga om överlevnad.

Förtroende, integritet, ärlighet, öppenhet och empati är grundläggande värden i näringslivet. Det finns många exempel på att marknadens dom är hård när företag visar sig ha dålig moral.

Ta exempelvis den gamla fina revisionsfirman Arthur Andersen som drivits sedan 1913 men som inte slog larm om manipuleringen av Enrons bokföring. Över en natt förlorade Arthur Andersen uppdrag som firman haft i decennier. Delta Airlines bröt ett samarbete som pågått sedan sent fyrtiotal.

Och chokladtillvekaren Hershey bytte revisionsfirma efter 75 år. Idag finns inte Arthur Andersen.

Jacob Wallenberg vid Svenskt Näringslivs Förtroendekonferens i Aula Magna i Stockholm 2004-03-03

En latent anledning till att kritik ofta riktas mot bankerna är den omständigheten att de med sina beslut kan påverka kundernas verksamhet och levnadsvillkor. Människor uppfattar alltså ban­ kerna som alltför maktfullkomliga. Flertalet medborgare har ock­ så en kundrelation till en bank. Det är mycket sällan någon känner sig jämbördig i affärsförhållandet till banken. Under den senaste nedgången av börsvärdena efter år 2000, som inom parentes var den längsta i den moderna börshistorien, har allmänheten kommit med ett annat slags kritik. Många anser att värdepappersinstituten skor sig på spararnas bekostnad, antingen genom att ge dåliga råd eller genom att ta ut för stora förvaltningsavgifter.

16

Etik och gott omdo me.indd 16

09-06-08 08.25.29

1 Känslighet för etiska frågor

Dagens debatt Aktieaffärer som görs av insiders utgör ett känsligt område som alltför ofta fått bidra till debatten om etiken på värdepappers­ marknaden. Avslöjanden om insiderhandel eller blotta misstanken att någon skulle ha utnyttjat insiderinformation medför en ofelbar reaktion och ger stora rubriker. (Reglerna till skydd mot sådant missbruk behandlas närmare i kapitel 10.)

Också den viktiga och livaktiga diskussionen om hur stora in­ grepp i miljön som kan tolereras från etisk synpunkt, har medfört att företagens och företagarnas etiska framtoning ofta blir kritiskt granskad.

Vidare kan vi notera att frågor om företagsledares och chefers bonusar och optionsprogram, ibland på bekostnad av aktieägar­ nas intressen, har ägnats betydande uppmärksamhet under senare år.

Frågor 1. Vad är skillnaden mellan etisk egoism och utilitarism?

2. Vad är kännetecknande för pliktetiken?

3. Vad innebär etisk relativism?

17

Etik och gott omdo me.indd 17

09-06-08 08.25.29

2

Normbildning

En fungerande finans- och värdepappersmarknad är uppbyggd kring olika funktioner och aktörer som är beroende av varandra.

De måste kunna kommunicera och interagera så att allmänhetens, inklusive investerarnas, förtroende för marknaden upprätthålls.

För att värdepappersmarknaden ska fungera finns ett komplice­ rat regelverk som består av allt från grundläggande lagbestäm­ melser, över myndigheters föreskrifter och allmänna råd till den privata självreglering som sker hos marknadens aktörer i from av rekommendationer från kommittéer och intresseföreningar och bestämmelser i avtal. Till regelverket i vid bemärkelse hör också de rutiner som aktörerna medvetet eller omedvetet har skapat och skrivna och oskrivna etiska normer. Det här avsnittet handlar om olika sorters regelbildningar och regler som har betydelse för vär­ depappersmarknaden.

Offentlig reglering Lagar och regeringens förordningar Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, inleds med meningen: All offentlig makt utgår från folket. Det innebär bland annat att det endast är riksdagen som får stifta lagar, dvs. utfärda generellt

18

Etik och gott omdo me.indd 18

09-06-08 08.25.30

2 Normbildning

tillämpliga, bindande, normer. Ett riksdagsbeslut blir en lag när det gäller vissa situationer eller handlingssätt. En lag är generell och handlar inte om ett konkret fall. Men det finns inget krav på att lagen ska kunna tillämpas i många situationer.1 Lagar är den viktigaste rättskällan och finns med i Svensk Författningssamling (SFS).

En lag föregås av ett lagstiftningsärende, då regeringen ofta lämnar ett lagförslag till riksdagen. Regeringens förslag kallas för proposition och handlar om den aktuella lagen. En proposition, där det till exempel framgår vad lagstiftaren avsett med de olika lagbestämmelserna, är också en rättskälla som kan ge ledning när lagen ska tillämpas. Grundlagsbestämmelsen om att det bara är riksdagen som får utfärda lagar, hindrar inte att riksdagen stiftar lagar som ger regeringen rätt att utfärda detaljregler inom ett om­ råde. Sådana bestämmelser utfärdade av regeringen kallas förordningar och återfinns också i Sveriges Författningssamling (SFS).

I lagen kan riksdagen också ge ”den myndighet regeringen före­ skriver” rätt att utfärda bindande detaljregler. Inom värdepappers­ området har lagstiftaren på detta sätt, via lagar och förordningar, gett Finansinspektionen en omfattande rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. Normalt brukar lagar på värdepappersområdet vara relativt allmänt hållna och förordningarna i princip endast innehålla bestämmelser om Finansinspektionens föreskriftsrätt.

Detaljregleringen inom detta område finns oftast i Finansinspek­ tionens föreskrifter och allmänna råd.

EU-regler I sammanhanget vill vi också beröra den normbildning som sker inom EU. Enligt EU:s grundlag kan ministerrådet, ibland tillsam­ mans med Europaparlamentet, utfärda regler som kallas direktiv. I direktiven anges vad som ska regleras i medlemsstaternas egen lag­ stiftning. Varje medlemsstat ska införa direktivets bestämmelser i form av lag innan ett visst datum. Direktivets bestämmelser gäller inte i Sverige förrän riksdagen har stiftat en ny lag eller ändrat den gamla lagen. I vissa fall kan en bestämmelse i ett EU-direktiv vara så klart och tydligt utformad att den i sig ger enskilda personer och företag rättigheter. I så fall kan företaget eller personen göra I praktiken behöver man givetvis inte fundera så mycket över om någonting är en lag eller inte eftersom det framgår att det är en lag. Den kallas till exem­ pel ”x-lagen” eller ”lagen om X”.

1

19

Etik och gott omdo me.indd 19

09-06-08 08.25.30

2 Normbildning

direktivsregeln gällande mot medlemsstaten om staten inte imple­ menterat regeln i sin lagstiftning i rätt tid. Detta oavsett vad som står i den svenska lagen. Det innebär att EU-regler, i sällsynta fall, kan gälla istället för svensk lag. På värdepappersområdet har EU utfärdat en rad direktiv för att underlätta den fria rörligheten för kapital och företagens etableringsfrihet, till exempel: • MiFID,2 gemensamma regler om investeringstjänster (värde­ pappersrörelse) och reglerade marknader.

• Marknadsmissbruksdirektivet,3 • Prospektdirektivet, gemensamma regler om skyldigheten att upprätta prospekt,4 • Öppenhetsdirektivet, gemensamma regler om bolags redovis­ ning och information till aktieägarna,5 • Direktivet om uppköpserbjudanden, regler om offentliga bud m.m.6 Lamfalussymodellen Utvecklingen av lagstiftningen på värdepappersmarknadsområ­ det är en del av den harmonisering av regelverket för de finan­ siella marknaderna som har ägt rum inom EU. Arbetet inom EU på området har intensifierats sedan EU-kommissionen i maj 1999 presenterade sin handlingsplan för finansiella tjänster (Europeis­ ka kommissionens meddelande ”Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: En handlingsplan, KOM (1999) 232”).

Handlingsplanen syftade till att skapa en integrerad marknad för finansiella tjänster i EU och innehåller drygt fyrtio åtgärder. Euro­ peiska rådet och Europaparlamentet har gett sitt stöd åt hand­ lingsplanen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EEG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direk­ tiv 85/611/EG och 93/6EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EG. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk).

4 Europaparlamentet och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG 5 Europaparlamentet och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emitten­ ter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden.

2

20

Etik och gott omdo me.indd 20

09-06-08 08.25.30

2 Normbildning

Medlemsländerna fick kort tid på sig för att genomföra hand­ lingsplanen för finansiella tjänster. Därför tog EU fram en ny mo­ dell fram för lagstiftning på värdepappersmarknadsområdet. I en rapport som presenterades i februari 2001, föreslog visemanna­ kommittén en ny lagstiftningsmodell (rapporten kallas ”Lamfa­ lussyrapporten” efter kommitténs ordförande, Alexandre Lamfa­ lussy). Kommittén ansåg att den gällande lagstiftningsprocessen var alltför långsam, stel, komplicerad och illa anpassad till för­ ändringstakten på de internationella finansiella marknaderna. Den modell som kommittén föreslog, Lamfalussymodellen, syftar till att möjliggöra ett snabbare lagstiftningsförfarande och en mer flexibel lagstiftning. Modellen delar in regelgivningen och uppfölj­ ningen i fyra nivåer.

På nivå ett fastställs allmänna principer enligt det normala lagstiftningsförfarandet inom EG-rätten, genom direktiv eller för­ ordningar som föreslås av kommissionen och antas av rådet och Europaparlamentet. När det gäller de rättsakterna har kommis­ sionen viss rätt att utfärda bestämmelser om hur direktiven eller förordningarna ska genomföras.

På nivå två antar kommissionen genomförandebestämmelser för att fylla ut eller anpassa de allmänna principer som beslutats på nivå ett. Kommissionen biträds i detta arbete av en ny kommit­ té, Europeiska värdepapperskommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna, som även ska fungera som en föreskrivande kommitté enligt artikel 5 i 1999 års kommittologibeslut.

Ytterligare en kommitté har inrättats av kommissionen, Euro­ peiska värdepapperstillsynskommittén, CESR. Den har till uppgift att vägleda kommissionen särskilt i fråga om att arbeta fram ut­ kast till genomförandeåtgärder på värdepappersområdet. I denna kommitté finns företrädare för medlemsstaternas tillsynsmyndig­ heter på värdepappersområdet.

Nivå tre omfattar ett utökat samarbete mellan medlemsstater­ nas tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna. Samarbe­ tet syftar bland annat till att de bestämmelser som beslutats på ni­ våerna ett och två genomförs i lagstiftningen i medlemsstaterna på ett konsekvent och likvärdigt sätt. I detta arbete har CESR en vik­ tig roll och utfärdar rekommendationer för tolkning och tillämp­ ning av reglerna.

Slutligen ska kommissionen på nivå fyra ta ett ökat ansvar för att säkerställa att gemenskapslagstiftningen genomförs i medlems­ staterna.

21

Etik och gott omdo me.indd 21

09-06-08 08.25.30

– inom bank och värdepappersbolag

Etik och gott omdöme är en av fyra böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Boken är anpassad till delområde 4, ”Etik och sundhetsregler”, i kunskapskraven och behandlar förutom grundläggande etik- och integritetsfrågor, bland annat normbildning, sekretess och god sed samt reglerna om penningtvätt och marknadsmissbruk.

Etik och gott omdöme

Det aktuella intresset för frågor av etisk natur inom bland annat banker och värdepappersinstitut avspeglar en ökande allmän uppmärksamhet på moralen i affärssammanhang. Den här boken tar upp de särskilda avvägningar som anställda inom bank och andra värdepappersinstitut måste göra – inte bara för att följa lagar och bestämmelser utan även för att bevara förtroendet för bankerna och det finansiella systemet.

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme – inom bank och värdepappersbolag

De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2); Finansiell ekonomi (delområde 3); samt Regelverk på värdepappersmarknaden (delområde 5).

5 uppl 5 uppl

De fyra böckerna riktar sig främst till utbildningar av finansiella rådgivare inom till exempel banker och värdepappersbolag samt till anställda som utför affärer med finansiella instrument.

Gerhard Winroth har innehaft olika chefsfunktioner inom affärsområden och divisioner i Skandinaviska Enskilda Banken AB samt varit vVD i Östgöta Enksilda Banken AB. Han har även varit styrelseordförande i SwedSec AB. Johan Lycke är Compliance Officer i SEB med ansvar för området Market Conduct. Han var sekreterare i värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappersmarknaden och i marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Han är även ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd.

Best.nr 47-09433-2

Tryck.nr 47-09433-2-00

9

Etik o gott omdo me - omslag.indd 1

789147 094332

09-06-09 09.37.41