9789170277504

BJÖRN LUNDÉN

Boken förklarar utförligt och med många exempel hur man driver en ekonomisk förening. Boken behandlar allt från föreningens bildande till deklaration och beskattning.

En handbok för dig som är engagerad i ett kooperativ, t ex som styrelseledamot, medlem eller revisor.

UR INNEHÅLLET

Vad är en ekonomisk förening? • Att bilda en ekonomisk förening • Skatteregler • Utdelning till medlemmarna • Moms • Inkomstdeklaration • Föreningens stadgar • Avdrag • Firma och firmatecknare • Avskrivningar • Att ha anställda • Skattedeklaration • Insats och insatsemission • Föreningsstämman • Styrelsen • Ansvar och skadestånd • Nedläggning av föreningen • Bokföring • Årsredovisning • Revision.

FÖRFATTAREN

Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och företagare. Han är ofta anlitad som föreläsare för föreningar.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Ekonomiska föreningar

EKONOMISKA FÖRENINGAR

Tolfte upplagan

BJÖRN LUNDÉN

EKONOMISKA FÖRENINGAR Skatt, deklaration, ekonomi och juridik

Ekonomiska föreningar – skatt, deklaration, ekonomi och juridik av Björn Lundén

Tolfte upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken tel: 0650-54 14 00, fax: 0650-54 14 01. e-post: info blinfo.se, hemsida www.blinfo.se Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2012.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic.

Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 000 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Tolfte upplagan, mars 2012.

ISBN 978-91-7027-750-4

Innehåll Om boken.......................................................................................... 7 Inledning........................................................................................... 9 Att bilda en ­ekonomisk ­förening........................................................ 15 Förslag till en ny lag om e ­ konomiska föreningar.................................. 18 Registrering..................................................................................... 21 Medlemmar..................................................................................... 29 Föreningens stadgar......................................................................... 39 Firma.............................................................................................. 49 Firmateckning.................................................................................. 53 Föreningens v­ erksamhet................................................................... 56 Medlemsinsatser............................................................................. 60 Förlagsinsatser................................................................................ 70 Insatsemission................................................................................ 73 Föreningsstämman........................................................................... 75 Styrelsen......................................................................................... 92 Mötesteknik.................................................................................. 107 Verkställande direktör och förvaltningsråd....................................... 126 Ansvaret i en ­ekonomisk f­örening.................................................... 128 Löpande redovisning...................................................................... 135 Årsredovisning............................................................................... 140 Revision........................................................................................ 152 Utdelning till ­medlemmarna............................................................ 164 Moms............................................................................................173 Anställda....................................................................................... 181

Skattekontot.................................................................................. 192 Momsdeklaration och arbetsgivardeklaration................................... 195 Skatteregler för ekonomiska föreningar........................................... 213 Fåmansföretag................................................................................217 Förmånsbeskattning....................................................................... 222 Avdrag........................................................................................... 232 Avskrivningar................................................................................. 242 Periodiseringsfond..........................................................................247 Nedläggning av föreningen.............................................................. 249 Fusion........................................................................................... 256 Inkomstdeklaration........................................................................ 261 Sökordsregister...............................................................................271

Om boken En stor del av innehållet i den här boken bygger på lagen om ekonom­iska föreningar. Jag tar upp de civilrättsliga bestämmelserna, men jag går också in på andra bestämmelser som styr verksamheten i en ekonomisk förening, inte minst på skattesidan.

Genom en omfattande föreläsningsverksamhet för ekonomiska föreningar har jag fått en god inblick i vad som upplevs som problem och svårigheter. Detta har jag haft stor nytta av när jag skrivit och uppdaterat boken.

Boken vänder sig både till människor som tänker starta en ekonomisk förening, men också till dem som är verksamma i en sådan. Den kan säkert också användas som handledning på redovisnings- och revisionsbyråer. Även du som undervisar eller sysslar med information till kooperativ kan ha nytta av boken.

Inte de allra största Av utrymmesskäl och för att inte göra boken alltför tung, har jag ­hoppat över avsnitt som främst berör de allra största ekonomiska ­f öreningarna, t ex bestämmelserna om koncernförhållanden och full­mäktigesystem. Likaså bestämmelser om delårsrapporter och vissa bestämmelser i årsredovisningslagen som bara gäller de allra största ekonom­iska föreningarna.

Sifferuppgifter Boken innehåller mycket sifferuppgifter. Många bygger på prisbas­ beloppet eller statslåneräntan. I stället för att ange exakta belopp, har jag ibland valt att skriva ungefärliga belopp. På www.blinfo.se finns en faktabank, där du hittar de exakta beloppen.

BL BokPlus – uppdateringar och lagtexter På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter som inkomstskatte­ lagen, lagen om ekonomiska föreningar m fl.

Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boktiteln EKONOMISKA FÖRENINGAR . | 7

Om boken

Nyheter Det finns ett förslag om enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Det var meningen att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft 1 juli 2010, men ännu när det här skrivs har det inte kommit någon proposition i ärendet. Henrik Matz på justitiedepartementet har hand om ärendet, och enligt honom är ett skarpt lag­ förslag inte att vänta förrän tidigast 2013. Du kan läsa om förslaget i kapitlet Förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar.

Mindre aktiebolag behöver inte längre ha revision. Någon motsvar­ ande ändring för ekonomiska föreningar är inte aktuell. Däremot höjs gränsvärdena för när en ekonomisk förening måste ha godkänd eller auktoriserad revisor. Läs mer i kapitlet Revision.

Arkiveringstiden för räkenskapsmaterial har förkortats från tio till sju år.

Ekonomiska föreningar får ha brutet räkenskapsår som får sluta vilken månad som helst, dvs det finns tolv möjliga räkenskapsår.

I övrigt är boken uppdaterad med aktuella belopp och procentsatser.

Tacksam för tips Den här tolfte upplagan av boken är uppdaterad till vad som är känt i mars 2012. Jag tar tacksamt emot förslag till förbättringar inför kommande upplagor av boken.

Näsviken, Hälsingland i mars 2012 Björn Lundén

8 |

Inledning Kooperativ grundtanke Ekonomiska föreningar och kooperativ är samma sak. Ur skatte­ synpunkt betraktas en ekonomisk förening som kooperativ förening endast om medlemmarna har lika rösträtt.

Kooperation är när medlemmar själva både äger och bedriver en ekonomisk verksamhet som de har nytta av. Den ekonomiska för­ eningen ska främja sina medlemmars intressen och medlemmarna ska delta i verksamheten.

När en aktieägare i ett aktiebolag säljer sina aktier får han ut den eventuella värdestegringen i företaget. När en medlem går ur en ekonomisk förening, får han normalt bara tillbaka det ­insatskapital som han en gång satsat.

Vill man spetsa till det, kan man säga att du har avkastning av en ekonomisk förening medan du är medlem. Nyttan av ett aktiebolag har du främst sedan du sålt dina aktier.

Kooperationen omfattar många företag De grenar av den svenska kooperationen som är mest utveck­lade är konsumentkooperationen (Konsum), lantbrukskooperationen (­mejerier, slakterier och lantmannaföreningar), olje­kooperationen (OKQ8) och bostadskooperationen (Riksbyggen och HSB).

Det finns också många mindre ekonomiska föreningar, främst lokala hantverkskooperativ och arbetskooperativ. Driftsformen har ett starkt inslag av aktiv medverkan från medlemmarna. För kollektiva satsningar är ekonomisk förening en bra samarbetsform.

Medlemmarna kan sinsemellan vara olika. I en ekonomisk förening kan några medlemmar vara privatpersoner som har verksamheten som hobby, andra kan ha enskild firma. Handelsbolag och ­aktiebolag kan också vara medlemmar.

I Sverige finns det 13 277 ekonomiska föreningar i januari 2012, jämfört med 401 800 aktiebolag. I januari 2012 registrerades 91 nya ekonomiska föreningar och 5 415 nya aktiebolag.

| 9

Inledning

Olika typer av ekonomiska föreningar Det finns olika typer av ekonomiska föreningar: • Konsumentkooperativ. Konsum (dagligvaror) och OKQ8 (bensin och olja) är de största konsumentkooperativen i Sverige. Det finns också mindre konsumentföreningar av typ Matfront.

• Producentkooperativ. I lantbrukskooperationen deltar lantbrukarna som leverantörer till mejerier, slakterier, sågverk mm som är ekonomiska föreningar. Hemslöjdsföreningar är också ofta producent­ kooperativ. Dessa bildas för att medlemmarna ska få avsättning för sina produkter och få ett bra pris. Även åkeri- och taxiföreningar är producentkooperativ. De ombildas dock ofta till aktiebolag.

• Arbetskooperativ. Exempel på föreningar där medlemmarna deltar med egen arbetsinsats är kaféer, författarverkstäder, tidningar, tandläkarpraktiker, vårdcentraler, sjukhus, arkitektkontor, per­sonalkooperativa dagis mm.

• Tjänstekooperativ. I föräldrakooperativa daghem och skolor utnyttjar medlemmarna föreningens tjänster. Dessa bildas ofta för att medlemmarna är missnöjda med den service som samhället eller privata företag erbjuder.

• Kombinerade kooperativ. Det förekommer också kombina­tioner av de ovanstående. En hemslöjdsförening kan dels ­leverera material till slöjdare som är medlemmar (konsu­ment­kooperativ), dels köpa färdiga alster av dem (producentkooperativ), dels hyra ut lokaler till dem (tjänstekooperativ) och dels låta dem arbeta i föreningen (arbetskooperativ).

• En annan typ av kooperativ är begravningsföreningar (Fonus), där fackföreningar är medlemmar.

En ekonomisk förenings kännetecken En ekonomisk förening har följande kännetecken: • Medlemmarna deltar aktivt i föreningen.

• Medlemskapet är öppet och frivilligt.

• Den främjar medlemmarnas ekonomiska intressen genom att exempelvis bidra till sänkta utgifter eller ökade inkomster för medlemmarna.

• Alla medlemmar har i princip en röst vardera oavsett antal i­ nsatser.

• Vinstutdelning ska göras i förhållande till den omfattning medlemmarna deltar i verksamheten.

• Alla medlemmar ska behandlas lika.

• Föreningen ska verka för att sprida kooperationens idéer.

10 |

Inledning Bara om föreningen uppfyller dessa krav, är den kooperativ. Endast då gäller de förmånliga skattereglerna beträffande överskotts­ utdelning.

Företagsformen ekonomisk förening får inte användas för ren kapital­ placering. Inte heller om vissa medlemmar satsar ­kapital och andra satsar arbete.

Ekonomisk verksamhet Föreningens verksamhet ska vara ekonomisk, vilket innebär att den ska vara kommersiellt, industriellt, finansiellt eller på något annat sätt affärsmässigt organiserad. Den ekonomiska verksamheten får bedrivas i ett helägt dotterföretag om stadgarna medger detta.

Kooperativa hyresrättsföreningar En kooperativ hyresrättsförening är en slags ekonomisk förening med ändamål att upplåta bostadslägenheter med hyresrätt till sina medlemmar. Föreningen är hyresvärd och den kooperativa hyres­ gästen är medlem i föreningen.

Upplåtelseformen kooperativ hyresrätt används vid upplåtelse av bostadslägenheter. Den är ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens nyttjanderätt till lägen­ heten överensstämmer till stor del med vad som gäller vid ett hyresförhållande.

Det finns två typer av kooperativa hyresrättsföreningar: • Ägarmodellen, där föreningen äger det hus där lägenheterna finns.

• Hyresmodellen, där föreningen hyr fastigheten av ägaren.

Medlemmen ska betala en medlemsinsats och, om det är bestämt i stadgarna, en upplåtelseinsats i samband med att han får hyra en lägenhet. När medlemmen flyttar, kan han inte sälja den koopera­ tiva hyresrätten, utan den återgår till föreningen.

Den kooperativa hyresrättsföreningens styrelse beslutar om hyran för lägenheterna med utgångspunkt i vad som står i stadgarna.

En kooperativ hyresrättsförening har samma rätt som en bostadsrättsförening att, efter en särskild intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten, med förtur köpa hyresfastigheten där medlemmarna bor, om den blir till salu.

Skillnad gentemot handelsbolag Om man inte får ihop minst tre medlemmar, kan handelsbolag vara ett alternativ till ekonomisk förening. I ett handelsbolag behöver man bara vara minst två p ­ ersoner. | 11

Inledning En nackdel med handelsbolaget är att alla delägare är personligt och solidariskt ansvariga för bolagets åtaganden. Det kan leda till att en enda av dem kan komma att bli betalningsansvarig för handelsbolagets alla skulder om det skulle gå illa. I en ekonomisk förening ­ansvarar medlemmarna bara för sin insats, och den kan vara blygsam.

Den ekonomiska föreningen är öppen och kan i princip inte hindra någon som uppfyller stadgarnas krav från att bli medlem. Det kan däremot ett handelsbolag. I praktiken är det dock mycket ovanligt att någon tvingar sig in i en ekonomisk förening mot de övriga medlemmarnas vilja.

Delägarna i ett handelsbolag kan inte vara anställda av sitt eget bolag.

Medlemmarna i en ekonomisk förening kan vara anställda av före­ ningen. Du kan läsa om handelsbolag i vår bok HANDELS­BOLAG.

Skillnad gentemot aktiebolag Aktiebolaget är den företagsform som den ekonomiska föreningen liknar mest. I ett aktiebolag har aktieägarna ett ekonomiskt ägande som motsvarar antalet aktier. Men i aktiebolaget är även inflytandet kopplat till aktieinnehavet. Den som har många aktier har mer att säga till om och den som har tillräckligt många kan bestämma allt i bolaget.

Så är det inte i en ekonomisk förening. Där gäller huvudprincipen en medlem – en röst. Nya medlemmar har lika mycket att säga till om som gamla medlemmar. De som ännu inte har betalat in hela sin medlemsinsats bestämmer lika mycket som de som redan betalat in hela. Du kan läsa om aktiebolag i vår bok AKTIEBOLAG.

Skillnad gentemot ideella föreningar Det finns ingen lag om ideella föreningar, så gränsdragningen mot den verksamhetsformen är ganska diffus. En ideell förening behöver inte registreras. Om den registreras, är det i handelsregistret hos Bolagsverket för att den driver näringsverksamhet eller i skatte­ registret hos Skatteverket för att den ska få ett organisations­ nummer, betala arbetsgivaravgifter eller redovisa moms.

Allmännyttiga ideella föreningar behandlas förmånligt ur skattesynpunkt, och är begränsat skattskyldiga. Hit hör t ex idrotts­ föreningar, föreningar med kulturella ändamål, studieförbund och politiska organisationer. Registrerade trossamfund är en egen associationsform.

Men det finns också ideella föreningar som inte har ett allmän­nyttigt ändamål utan är till för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Hit hör t ex fackföreningar, villaägarföreningar och ordens­ 12 |

Inledning sällskap. Om de driver ekonomisk verksamhet, blir de ekonomiska föreningar, och då måste de registreras som sådana. Läs om oregi­stre­ rade ekonomiska föreningar i kapitlet Ansvaret i en ekonomisk förening. Du kan läsa om ideella föreningar i våra böcker IDEELLA FÖRENINGAR och IDROTTSFÖRENINGAR .

Skillnad gentemot samfällighetsföreningar En samfällighetsförening förvaltar en gemensamhetsanläggning.

De fastigheter som omfattas av anläggningsbeslutet är medlemmar.

Andra får inte bli medlemmar, och det går inte att gå ur föreningen.

Du kan läsa om samfällighetsföreningar i vår bok SAMFÄLLIGHETER.

Bostadsrättsföreningar Bostadsrättsföreningar är en särskild sorts ekonomiska föreningar som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. Bostadsrättslagen innehåller många hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar. Du kan läsa om bostadsrätts­ föreningar i våra böcker BOSTADSRÄTT och REDOVISNING I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR .

Sambruksföreningar En ekonomisk förening med ändamål att bedriva jordbruk eller trädgårdsnäring för medlemmarnas gemensamma räkning kan regi­ streras som en sambruksförening. Lagen om sambruksföreningar innehåller många hänvisningar till lagen om ekonomiska före­ ningar. Sambruksföreningar är ovanliga.

Europeiska kooperativa föreningar Ett europakooperativ är en europeisk associationsform för gräns­ överskridande samverkan i form av vad som närmast kan liknas vid en ekonomisk förening. Dessa är ovanliga i Sverige.

Understödsföreningar En understödsförening är en förening för inbördes bistånd genom sjukhjälp, begravningshjälp eller pensionsstöd. Till skillnad från en ekonomisk förening är en understödsförening inte öppen. Den ska huvudsakligen vara avsedd för • anställda i ett visst eller vissa företag • personer som tillhör en viss yrkesgrupp • medlemmar i en sammanslutning med sådan intressegemenskap att en samverkan även för personförsäkring är naturlig.

Understödsföreningar ska vara registrerade hos Finansinspektionen och stå under tillsyn av denna. | 13

Inledning En understödsförening ska ha minst 500 medlemmar om föreningen ger • förtids- eller efterlevandepension utan samband med ålders­ pension, • sjukpenning för längre tid än 180 dagar för en sammanhängande sjukperiod eller • kapitalförsäkring för dödsfall till högre belopp än 1 000 kr per medlem.

Andra understödsföreningar ska ha minst 100 medlemmar.

Kapitalförsäkringar får vara på högst ett prisbasbelopp (drygt 40 000 kr) per medlem.

Från 1 april 2011 får inga nya understödsföreningar bildas. De som redan fanns då, får fortsätta sin verksamhet fram till 2014 års utgång. Om de då inte ansökt om tillstånd för att driva försäkringsrörelse, ska understödsföreningen träda i likvidation. §§ Lag (1972:262) om understödsföreningar

14 |

Att bilda en e ­ konomisk ­förening Några får en idé För det mesta går det till så, när en ekonomisk förening bildas, att någon eller några människor får en idé om att dra igång en gemensam ekonomisk verksamhet. Det kan vara en butik, en verkstad, ett dagis eller att ta över det företag eller den avdelning där de är anställda. De försöker värva andra för sina ­idéer, och efter en tid har det blivit en grupp människor som känner för samma sak. Inom gruppen disku­teras projektet o­ rdentligt, och efter ytterligare en tid är det dags att bilda ­själva föreningen.

Minst tre personer För att föreningen ska kunna bildas måste det finnas minst tre personer som är intresserade av att delta aktivt i en gemensam verksamhet. Med tanke på att några kanske drar sig ur, bör det kanske vara dubbelt så många för att det ska vara idé att sätta igång. a. Tio arkitekter tycker att det känns ensamt att arbeta var för sig i enskilda firmor och beslutar sig för att starta ett ­kooperativt arkitekt­kontor. Den ekonomiska föreningen skaffar lokaler, anställer kontorspersonal och håller i den gemensamma marknadsföringen. Men fortfarande har var och en sin enskilda firma kvar. Föreningen tar betalt för sina tjänster av var och en och fördelar de inkomna beställningarna på ett rättvist sätt. b. Sju biodynamiska odlare slår sig samman i en gemensam försäljnings­ organisation. c. 20 familjer i en by drar igång ett kooperativt daghem. Daghemmet får kommunalt bidrag och två av föräldrarna, som har förskol­lärar­utbildning, blir anställda av föreningen. d. Tandvårdspersonalen på en folktandvårdsklinik får erbjudande att ta över verksamheten i form av ett personal­kooperativ.

Förslag till stadgar Stadgarna är ryggraden i föreningen och några av de blivande medlemmarna bildar en arbetsgrupp (kommitté). Den får till uppgift att göra ett förslag till stadgar inför den konstituerande förenings| 15

Att bilda en ­ekonomisk ­förening stämman. Det är krångligt att ändra stadgarna i efterhand. Dessutom kostar det pengar att registrera ändringen. Därför bör ni lägga ner arbete på att få stadgarna som ni vill ha dem redan från början.

Ett bra sätt är att titta på stadgar för andra föreningar, som håller på med ungefär samma sak som ni själva. I kapitlet Föreningens stadgar kan du läsa om vad som måste finnas med.

Konstituerande föreningsmöte Efter att stadgeförslaget är klart bestämmer ni en tid för ett konst­i­ tu­erande möte (föreningsstämma), då föreningen formellt bildas.

Där enas ni som är närvarande om att • bilda föreningen • anta de föreslagna stadgarna, eventuellt med vissa ändringar • välja den första styrelsen • utse de första revisorerna.

Därmed är föreningen bildad. Men den är inget rättssubjekt (juridisk person) förrän den har registrerats hos Bolagsverket. Detta måste ­göras inom 6 månader från bildandet.

Protokoll fört vid konstituerande föreningsstämma i Arkitektverkstan ­ekonomisk förening 2012-02-20 Närvarande: Nisse Carlsson, Maria Carlsson, Evert Persson, Sune Jonsson, Svea Ivarsson, June Syd, Marie Bengtsson och Yngve Backman. § 1. Nisse Carlsson hälsade de närvarande välkomna förklarade syftet med mötet och förklarade ­sammanträdet öppnat. § 2. Mötet valde Nisse Carlsson till ordförande för mötet och valde Marie Bengtsson att föra protokoll och Sune Jonsson att justera protokollet. § 3. Nisse Carlsson berättade om idén med den blivande föreningen och Maria Carlsson gick igenom budget för de två första åren. § 4. Svea Ivarsson gick igenom stadgeförslaget som hon och Evert Persson hade gjort. De närvarande diskuterade förslaget och kom med några änd­ringsförslag. § 5. Föreningsstämman beslutade enhälligt att bilda Arkitekt­verkstan ek för. Samtliga närvarande tecknade sig som medlemmar i föreningen. § 6. Stämman beslutade att anta de stadgar som diskuterades fram tidigare under mötet. Stämman beslutade också att ge styrelsen fullmakt att ­lämna nya firmaförslag till Bolagsverket om stadgarnas firma skulle vara upptagen. Styrelsen fick också fullmakt att göra de redaktionella ändringar i stadgarna som Bolagsverket skulle kunna begära för god­ kännande.

16 |

Att bilda en ­ekonomisk ­förening § 7. Enligt stadgarna ska antalet styrelseleda­möter vara lägst tre och högst fem. Det ska också vara lägst en och högst tre suppleanter. Stämman beslutade att välja tre ledamöter och en suppleant för tiden fram till slutet av den första ordinarie föreningsstämman. § 8. Stämman valde Nisse Carlsson, Maria Carlsson och Svea Ivarsson till styrelseledamöter samt June Syd till suppleant. § 9. Stämman valde Björn Lundén till revisor i ­föreningen för tiden fram till slutet av den första ordinarie föreningsstämman. Till revisors­suppleant för samma tid valdes Evert Persson. § 10. Stämman avslutades.

Nisse Carlsson, ordförande Vid protokollet: Marie Bengtsson Justeras: Sune Jonsson

Protokollet från den konstituerande föreningsstämman skickas in till Bolagsverket tillsammans med registreringsanmälan och andra doku­ment. Först efter registreringen existerar föreningen som en juridisk person.

Konstituerande styrelsemöte Innan föreningen registreras måste den nyvalda styrelsen ­hålla ett konstituerande styrelsemöte. Det är det allra första styrelsemötet.

Där utses ordförande, eventuell kassör och eventuell sekreterare samt firmatecknare, dvs vem eller vilka som har rätt att underteckna dokument i föreningens namn. Läs mer om detta i ­kapitlen Firma och Firmateckning.

Protokoll från konstituerande styrelsemöte i Arkitekt­verkstan ek. för. den 2012-02-20 Protokoll nr 2012-1.

Närvarande: Nisse Carlsson, Maria Carlsson och Svea Ivarsson § 1. Sammanträdet öppnades av Nisse Carlsson, som utsågs till ord­ förande vid sammanträdet. § 2. Protokollet skulle föras av ordförande och justeras av Svea Ivarsson. § 3. Styrelsen valde Nisse Carlsson till styrelseordförande. § 4. Beslutades att föreningens firma skulle tecknas, förutom av styrelsen, av styrelseleda­möterna var för sig. § 5. Noterades att besluten varit enhälliga. § 6. Sammanträdet avslutades.

Vid protokollet: Nisse Carlsson, styrelseordförande Justeras: Svea Ivarsson

| 17

Förslag till en ny lag om ­ekonomiska föreningar Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över lagen om ekonomiska föreningar. I december 2010 kom utredningen med ett betänkande om en ny lag om ekonomiska föreningar. Förslaget bereds nu (mars 2012) i justitiedepartementet, och man har hämtat in remissinstansernas synpunkter, som varit positiva. Ett lagförslag beräknas komma under 2013.

I det här kapitlet redogör jag för de viktigaste punkterna i förslaget.

Investerande medlemmar Idag ska medlemmar delta i den ekonomiska verksamheten. Utredningen föreslår att man också ska kunna ha medlemmar som deltar enbart genom att betala en medlemsinsats (investerande medlemmar). Öppenhetsprincipen En ekonomisk förening är med vissa undantag skyldig att anta nya medlemmar som vill vara med. Man föreslår att föreningen får något större möjligheter att vägra utomstående inträde. Medlemskap ska kunna vägras om fler medlemmar skulle innebära företags­ ekonomiska risker för föreningen. En annan orsak ska vara att medlemmen inte uppfyller de krav man bör kunna ställa på medlemmen.

Medlemsförteckningen Man föreslår att medlemmarnas personnummer eller organisationsnummer ska vara en obligatorisk uppgift i medlemsförteckningen.

Detta ska vara en uppgift för föreningens revisor att granska.

Vd Kravet på verkställande direktör i stora ekonomiska föreningar tas bort. Alla ekonomiska föreningar, oavsett storlek, föreslås kunna utse vd, även om det inte finns omnämnt i stadgarna.

18 |

Förslag till en ny lag om e ­ konomiska föreningar

Revision och allmän granskning Idag måste alla ekonomiska föreningar ha minst en revisor. För det allra flesta ekonomiska föreningar finns dock inte något krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd revisor.

Utredningens förslag innebär att begreppet revision renodlas till att avse enbart granskning genom auktoriserad eller godkänd revisor.

Om föreningen utser en revisor ska han eller hon alltså vara auktoriserad eller godkänd revisor.

Man föreslår också att endast stora ekonomiska föreningar ska behöva ha revisor över huvud taget. Det är dock inget som hindrar att även mindre föreningar beslutar att ha revision.

Föreningar som inte räknas som stora föreningar (läs om detta i kapitlet Revision) kan införa så kallad allmän granskning som ska genomföras av en eller flera lekmannarevisorer.

Återbetalning av insatser i arbetskooperativ och kooperativa ­hyresrättsföreningar För arbetskooperativ och kooperativa hyresrättsföreningar föreslås en möjlighet att, om samtliga röstberättigade medlemmar är överens om det, införa stadgebestämmelser om att avgående medlemmar ska ha rätt att få ut ett högre belopp, dock högst motsvarande medlemmens andel i föreningens egna kapital när han eller hon avgår.

På så sätt öppnas möjligheten att få del av värdestegringen i före­ ningen när man går ur.

Skydd för det egna kapitalet Utredningen föreslår att styrelsen inför beslut om vinstutdelning och gottgörelse ska upprätta ett yttrande som belyser föreningens möjligheter att göra en sådan värdeöverföring. Vinstutdelning och gottgörelse ska inte få göras med högre belopp än vad styrelsen föreslår eller godtar.

I dag är en ekonomisk förening skyldig att göra årliga avsättningar av årets vinst till reservfonden. Utredningen föreslår att denna skyldighet tas bort.

Föreningsstämman Man föreslår att medlemmarna alltid ska ha rätt att vara närvar­ ande vid en föreningsstämma och där få yttra sig och rösta. Medlemmarna föreslås också få större möjligheter att utse valfritt ombud och biträde till stämman.

| 19

Förslag till en ny lag om e ­ konomiska föreningar Det ska bli möjligt att använda modern teknik vid kommunikationen mellan föreningen och medlemmarna på följande sätt: • En ekonomisk förening ska kunna sända kallelser och annan information till medlemmarna med e-post eller fax.

• En ekonomisk förening ska också i viss utsträckning kunna använda sin webbplats för att ge medlemmarna information som de hittills har kunnat kräva att få med posten.

Ändring av stadgarna Utredningen föreslår att beslut om ändring av stadgarna ska kunna fattas på en enda föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av de röstande. I vissa fall föreslås dock att det ska krävas enhällighet bland samtliga röstande på stämman.

Frivillig likvidation Beslut om frivillig likvidation föreslås kunna beslutas vid en enda föreningsstämma med två tredjedelars majoritet. Likvidations­ förfarandet förenklas genom att tiden för kallelse på okända borgenärer för­kortas från sex månader till två månader.

Enklare upplösningsförfarande Förslaget innehåller också ett enklare upplösningsförfarande.

Det innebär att en förening ska kunna upplösas genom att den efter anmälan till Bolagsverket avregistreras från föreningsregistret, så kallad upplösning utan föregående likvidation.

Beslut om fusion ska kunna ske genom att beslut om godkännande av fusionsplan fattas på en enda föreningsstämma med två tredjedelars majoritet.

Ikraftträdande Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2013. Detta kommer dock inte att vara möjligt, utan förmodligen skjuts ikraftträdandet fram till 1 januari 2014. §§ SOU 2010:90, En ny lag om ekonomiska föreningar

SOU 2009:37, Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar

20 |

Registrering En ekonomisk förening ska bedriva ekonomisk verksamhet och främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Är inte dessa två krav uppfyllda, kan föreningen inte registreras. §§ RÅ 1988 ref 136 (En förening med ändamål att köpa in en buss

och hyra ut den till medlemmarna ansågs vara en ekonomisk förening)

Registreringsmyndigheten En ekonomisk förening ska registreras senast sex månader efter det att beslut fattats om att bilda föreningen. Det är Bolagsverket som är registreringsmyndighet för ekono­miska föreningar. Där förs ett register för varje län och föreningen registreras för det län där för­eningen (föreningens styrelse) enligt stad­garna har sitt säte.

Det finns en blankett för ansökan om registrering. Den heter 904 och kan beställas från Bolagsverket på telefon 0771-670 670 eller ­hämtas från www.bolagsverket.se.

Du kan också registrera en ekonomisk förening direkt via e-tjänsten Företagsregistrering. Där kan du också ändra postadress för före­ ningen eller ändra företrädare i e-tjänsten. En e-legitimation krävs för att underteckna och skicka in anmälan elektroniskt.

Du har rätt att använda minoritetsspråken finska, meänkieli (tornedals­f inska) och samiska när du pratar med eller skriver till Bolagsverket. §§ EFL 15 kap 1 §

Uppgifter på blanketten På anmälningsblanketten fyller du i följande: • Namn och telefonnummer dagtid på en kontaktman dit registre­r­ ingsmyndigheten ska skicka registreringsbeviset. Det kan vara till någon av styrelseledamöterna eller till en redovisningsbyrå som har hjälpt till med registreringen.

• Föreningens tilltänkta företagsnamn (firma) och postadress.

• Efternamn, samtliga förnamn, adress, personnummer, med­ borgar­skap och funktion i för­eningen för alla valda utom revisor­ erna. Om ­post­adressen inte är samma som hemvistet (folkbok­ föringskommunen) ska hemvistet också finnas med.

• Hur firmateckningen ska göras. | 21

Registrering Om det inte finns någon behörig ställföreträdare för föreningen som är bosatt i Sverige, måste man anmäla en person som är anträffbar i Sverige, en så kallad särskild delgivningsmottagare.

Försäkran En styrelseledamot eller eventuell verkställande direktör ska försäkra att • föreningen har minst tre medlemmar • det inte finns några villkor, enligt stadgarna eller enligt något beslut, som ska uppfyllas innan föreningen kan starta sin verk­ samhet • de som ska vara registrerade enligt anmälan har åtagit sig uppdragen • ingen av de valda företrädarna är försatt i konkurs, har näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken • föreningens revisorer uppfyller de lagstadgade ­kraven • den särskilda delgivningsmottagaren (om det finns någon sådan) inte har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken. §§ Förordning om ekonomiska föreningar 4 §

Speciellt om firma För att skynda på ärendet kan det vara lämpligt att ta med några alternativa förslag till firma, om huvudförslaget skulle vara upp­ taget. Bolagsverket prövar förslagen i den ordning de står på förteckningen och registrerar det första av förslagen som godkänts, utan att först kontakta föreningen.

För att undvika att behöva hålla en ny stämma om namnet (­eller samtliga föreslagna namn) skulle vara upptaget rekommenderas att stämman ger styrelsen fullmakt att lämna in nya firmaförslag till Bolagsverket. Denna fullmakt måste klart fram­gå av protokollet från den ­konstituerande föreningsstämman.

Dokument som ska vara med Tillsammans med anmälan ska bestyrkta kopior av följande dokument lämnas: • föreningens stadgar, ett exemplar • protokoll som visar att föreningens medlemmar antagit stadgarna och bildat föreningen

Dispens från bosättningkravet I vissa fall behövs ytterligare bilagor som t ex bestyrkt kopia av ett särskilt beslut från Bolagsverket om dispens från bosättningskraven.

Om dispensärendet handläggs samtidigt med frågan om registre22 |

Registrering ring, räcker det dock att hänvisa till dispensärendet. Dispens behövs för vissa företrädare om • inte minst hälften av styrelseledamöterna och styrelsesupple­ant­ erna (räknade var för sig) är bosatta inom EES • inte vd och vvd är bosatta inom EES • inte minst en av firmatecknarna är bosatt inom EES • det bara finns revisorer och revisorssuppleanter som inte är ­godkända eller auktoriserade och dessa är bosatta utanför EES. EES är EG-länderna plus Norge, Liechtenstein och Island. §§ Förordning om ekonomiska föreningar 5 §

Vanliga fel vid registreringen Registreringsmyndigheten går vid ansökan om registrering ­igenom föreningens stadgar. Om de inte uppfyller kraven på en ekonomisk förening kan föreningen inte registreras och inte heller om stadgarna strider mot lagen om ekonomiska föreningar.

Det är ofta något fel i dokumenten som kommer in. Då skickar Bolags­ verket ett meddelande om att något ska ändras eller kompletteras.

För varje gång förlängs tiden innan föreningen kan bli registrerad.

De vanligaste felen är: • De valda personernas samtliga förnamn och personnummer finns inte med.

• Firmateckningen stämmer inte med vad som sägs i stadgarna.

• Registreringsavgiften har inte betalats in i förväg.

• Någon revisor är jävig, t ex släkt med någon i styrelsen.

• Mötesordföranden har inte undertecknat protokollet från det konstituerande mötet.

• Stadgarnas ändamålsparagraf är antingen helt ideell (en ekonomisk förening måste bedriva ekonomisk verksamhet) eller överensstämmer inte med den kooperativa tanken.

• Exakta eller maximala insatsbelopp har inte angetts i stadgarna.

• Kopior som har skickats in är inte bestyrkta av två personer.

• Det exakta antalet eller högsta och lägsta antal styrelseledamöter och suppleanter har inte angetts i stadgarna.

• Det finns ingen uppgift om vinstdisposition i stadgarna.

• Det finns ingen uppgift om hur meddelanden ska anses ha kommit till medlemmarnas kännedom.

• Det finns ingen uppgift i stadgarna om hur föreningens tillgångar ska delas ut vid en upplösning.

| 23

Registrering

Registreringsavgifter Registreringsavgiften för nyregistrering är 1 100 kr inklusive regi­streringsbevis om du gör det genom www.verksamt.se. På blankett kostar det 1 400 kr. Ändring av föreningens eller någon funktionärs adress eller efternamn kostar ingenting. För övriga ändr­ingar är registreringsavgiften 900 kr på blankett och 700 elektroniskt.

Ett ändrings­bevis ingår.

Alla avgifter betalas i förskott till Bolagsverkets plusgirokonto 95 06 08-0 eller till bankgirokonto 5050-0255. Skriv för­eningens namn (det första namnförslaget om det finns flera) och ”Nyregistrering ekonomisk förening” eller ”Ändring ekonom­isk förening” på talongen eller i meddelandefältet vid internetbetalning. Aktuella priser finns på www.bolagsverket.se. §§ EFL 15 kap, 1 §

Förordning om ekonomiska föreningar 25 §

Ansvaret innan registreringen Föreningen kan inte göra något förrän den har blivit registrerad.

Den kan inte heller sätta sig i skuld, vilket är självklart e­ ftersom den inte existerar.

Detta innebär att om någon ändå köper något eller sätter sig i skuld för den oregistrerade föreningens räkning, blir han personligen betalningsansvarig. Ett undantag finns här, av praktiska skäl. ­Styrelsen får sköta sådant som har med föreningens bildande och registrering att göra. För sådana åtgärder ska föreningen överta ansvaret när den bildats.

Sedan föreningen är registrerad, tar den normalt över allt ansvar gentemot utomstående, under förutsättning att övriga medlemmar godkänner åtgärderna. §§ EFL 2 kap 4 §

Registrering inom sex månader Föreningen måste anmälas för registrering senast sex månader efter att man har beslutat att bilda den. De som har blivit medlemmar, och kanske också betalat insatser, ska inte behöva sväva i ovisshet hur länge som helst om föreningen kommer att registreras eller inte.

I vissa fall kan man vid konstituerande sammanträde eller i stadgarna besluta att föreningen inte får börja sin verksamhet förrän vissa villkor har uppfyllts. Det kan vara att man först vill uppnå ett visst medlems­antal (t ex 100 medlemmar) eller ett visst minimi­ belopp i insatser.

24 |

Registrering Om föreningen inte registrerats inom sexmånadersfristen eller om den vägras registrering, blir styrelseledamöterna solidariskt ansvar­ iga för att medlemmarna får tillbaka inbetalda ­insatser, eventuellt med avdrag för de kostnader man haft för bildande och registre­rings­­ ansökan mm. §§ EFL 2 kap 3 §

Juridisk person med organisationsnummer När föreningen registreras blir den en juridisk person och får ett organisationsnummer. Detta följer föreningen under hela dess livs­tid, även om den skulle byta firmanamn.

En juridisk person kan på samma sätt som en fysisk person äga saker, låna pengar, bli skadeståndsskyldig, vara arbets­g ivare mm.

Den ekonomiska föreningen är ett skatte­subjekt, dvs den måste lämna dek­laration och betala skatt på vinster. Deklarationen görs på blankett INK2, som du kan läsa om i kapitlet Inkomstdeklaration.

Gör så litet som möjligt innan registreringen är klar Ett gått råd är att inte beställa brevpapper, trycksaker, webbdomän, skyltar, visitkort och annat förrän du vet att det föreslagna namnet har blivit godkänt. Bolagsverket kan inte lämna ett bindande förhandsbesked.

Ändringsanmälan Anmälan till Bolagsverket När det blir en ändring i styrelsens sammansättning, firmatecknare, stadgar eller föreningens adress, måste detta anmälas till Bolags­verket. För detta finns det en särskild blankett, 914, som du kan ­ladda hem från www.bolagsverket.se eller beställa från Bolagsverkets kundservice på 0771-670 670. Du kan också göra ändringen elektroniskt Anmälans innehåll Anmälan till Bolagsverket ska innehålla • föreningens organisationsnummer och företagsnamn (firma) • uppgifter om vad det är för ändring, t ex ändring av styrelsen • om ändringen avser styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, vd eller särskilda firmatecknare ska anmälan innehålla en försäkran om att de nyvalda personerna inte är i konkurs eller har förvaltare

| 25

Registrering

Bilagor Vid ändring av funktionärerna i föreningen eller en adressändring krävs i vanliga fall inga bilagor. Observera dock att vid stadgeändring (alltså om bara t ex räkenskapsåret ändras) ska en bestyrkt kopia av föreningsstämmoprotokollet (normalt protokoll från två föreningsstämmor) samt en bestyrkt kopia av de full­ständiga stadgarna i deras nya lydelse bifogas. Läs mer om detta i kapitlet Föreningens stadgar. Ändring av räkenskapsår Eftersom en ändring av räkenskapsåret innebär en ändring av stadg­arna, får ändringen inte tillämpas förrän den har registrerats hos Bolagsverket. I vissa fall krävs tillstånd från Skatteverket.

Läs om detta i kapitlet Löpande redovisning.

Nedsättning av samtliga insatser Föreningsstämman kan besluta om nedsättning av samtliga insatser.

Ett sådant beslut ska genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas (vilket betyder att en eventuell utbetalning inte får göras) förrän det gått ett år efter registreringen.

Underskrifter Ändringar ska registreras genast. Ändringsanmälan ska vara undertecknad av en styrelseledamot eller av vd. §§ EFL 6 kap 14, 15 §§, Förordning om ekonomiska föreningar 6 § Exempel på föreningsstämmoprotokoll med ändring av ­styrelsen och ­stadgarna (första beslutet) §1 Föreningsstämman öppnades av styrelsens ordförande Elisabeth Ljung. §2 Till ordförande vid stämman valdes Margareta Crona och till justeringsmän Allan Nyberg och Gunnar Holm. Ordföranden vid stämman anmälde Lise Lund som sitt val av protokollförare. §3 En förteckning över representerade medlemmar upprättades enligt bilaga 1.

Förteckningen godkändes som röstlängd. §4 Föreningsstämman konstaterades vara utlyst i behörig ordning. §5 Styrelsens årsredovisning (förvaltningsberättelse, resultaträkning och ­balansräkning) var utdelad. Det beslutades att anse årsredovisningen föredragen samt att godkänna densamma.

26 |

Registrering §6 Revisionsberättelsen föredrogs. §7 Föreningsstämman beslutade att fastställa resultaträkningen och balans­ räkningen. §8 Föreningsstämman beslutade att årets vinst och den sammanlagda vinsten skulle balanseras i ny räkning. §9 Styrelseledamöterna beviljades ansvarsfrihet. § 10 Föreningsstämman beslutade att arvoden ska betalas enligt tidigare stämmo­beslut. § 11 Styrelsens förslag till budget föredrogs. Föreningsstämman beslutade ­godkänna styrelsens förslag. § 12 Föreningsstämman beslutade att medlemsavgiften och daghemsavgiften ska vara oförändrade. § 13 För tiden fram till slutet av nästa ordinarie föreningsstämma beslutades att välja tre styrelseledamöter och en styrelsesuppleant. Förenings­ stämman valde till styrelseledamöter Margareta Crona, Erika Persson och Elisabeth Ljung (samtliga omval) samt till styrelsesuppleant Gunnar Holm (nyval). § 14 Till revisor omvaldes Nils Spade och till revisorssuppleant omvaldes Jonas Grep, båda för tiden fram till slutet av nästa ordinarie föreningsstämma. § 15 Styrelsens förslag till nya stadgar föredrogs för föreningsstämman.

Stämman beslutade efter diskussion att anta styrelsens förslag med undantag av nedanstående paragrafer, som förändrades enligt följande: – § 7. Stämman beslutade att medlemsavgiften får vara högst 300 kr.

– § 10. Stämman beslutade att ordinarie föreningsstämma ska hållas före maj månads utgång.

Samtliga förändringar antogs enhälligt av stämman.

Ordföranden påminde om att beslutet om stadgeändringen blir giltigt bara om det antas på två efter varandra följande föreningsstämmor, och att det på den andra stämman krävs att minst tre fjärdedelar av de röstande

| 27

Registrering röstar för förslaget. Det räcker alltså inte med två tredjedelars majoritet, eftersom stadgeändringen innebär ökad förpliktelse för medlemmarna att erlägga ­avgifter.

Beslutet ska därför tas upp till förnyad prövning vid nästa föreningsstämma.

En kallelse till en extra föreningsstämma kommer att skickas ut. § 16 Föreningsstämman avslutades.

Lise Lund, protokollförare Margareta Crona, ordförande vid stämman Allan Nyberg, Gunnar Holm, justeringsmän Exempel på föreningsstämmoprotokoll med ändring av ­stadgarna (andra ­beslutet) §1 Föreningsstämman öppnades av styrelsens ordförande Elisabeth Ljung. §2 Till ordförande vid stämman valdes Margareta Crona och till justeringsmän Allan Nyberg och Per Olof Nilsson. Ordföranden vid stämman anmälde att hon själv skulle föra protokollet. §3 En förteckning över representerade medlemmar upprättades enligt bilaga 1.

Förteckningen godkändes som röstlängd. §4 Föreningsstämman konstaterades vara utlyst i behörig ordning. §5 Stämman beslutade för andra gången enhälligt att anta nya stadgar enligt styrelsens förslag med de justeringar som beslutades vid förenings­ stämman 2010-02-10 (bilaga 2).

Det antecknades att stadgarna träder i kraft i och med att de registrerats av Bolagsverket. §6 Föreningsstämman avslutades.

Lise Lund, protokollförare Margareta Crona, ordförande vid stämman Allan Nyberg, Gunnar Holm, justeringsmän

I kapitlet Nedläggning av föreningen kan du läsa om vad som händer om föreningen under de senaste 10 åren inte kommit in med någon anmälan till Bolagsverkets föreningsregister.

28 |

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

BJÖRN LUNDÉN

Boken förklarar utförligt och med många exempel hur man driver en ekonomisk förening. Boken behandlar allt från föreningens bildande till deklaration och beskattning.

En handbok för dig som är engagerad i ett kooperativ, t ex som styrelseledamot, medlem eller revisor.

UR INNEHÅLLET

Vad är en ekonomisk förening? • Att bilda en ekonomisk förening • Skatteregler • Utdelning till medlemmarna • Moms • Inkomstdeklaration • Föreningens stadgar • Avdrag • Firma och firmatecknare • Avskrivningar • Att ha anställda • Skattedeklaration • Insats och insatsemission • Föreningsstämman • Styrelsen • Ansvar och skadestånd • Nedläggning av föreningen • Bokföring • Årsredovisning • Revision.

FÖRFATTAREN

Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och företagare. Han är ofta anlitad som föreläsare för föreningar.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Ekonomiska föreningar

EKONOMISKA FÖRENINGAR

Tolfte upplagan

BJÖRN LUNDÉN

EKONOMISKA FÖRENINGAR Skatt, deklaration, ekonomi och juridik