9789127449305

g

in

o rd lån am

st

de

er

ng-lju

on

yn s

b

ve r

k

it i

s

a

c ke

re c

p re p o

ta

ko m m

t

n

punk

ko l o

lst

n

p ro

SSER

nom

one

r

AP

ORDKLA

EGLER

te

tiv

p re

SK

SKRIVR

UN

st

an

DK

sub

R

bisats

f ix

LA

OR

DE

kat

t

TS

edi

de

ym

s

u j-lj

SA

pr

s

ud

t

ST

AV

NI

tj-lj

subjekt

s

at

be

kn

et

NG

huvud

Slå upp grammatik och stavning åk 4-6

dub

c l te

en

Åk 4–6 Anna Anna Ericsson EricssonNordh Nordh Ingmari Lundhäll Ingmari Lundhäll

Slå upp_åk4_6_omslag.indd 3

2018-06-19 17:31

Innehåll ATT STAVA RÄTT 7 Ljudenlig stavning 8 Ljudstridig stavning 8 Alfabetet 9 Hård och mjuk vokal 10 Lång och kort vokal 11 Dubbelteckning 12 Dubbla konsonanter vid släktord 13 M-ljudet efter kort vokal 15 N-ljudet före d och t 17 Ord som slutar på n 18 S-ljudet 19 Å-ljudet 20 Ä-ljudet 21 Ng-ljudet 22 J-ljudet 24 Ord med dj, gj, hj, lj och y 26 Sj-ljudet 27 Tj-ljudet 29

ORDKLASSER 31 Substantiv 32 Verb 36 Adjektiv 40 Pronomen 44 Prepositioner 47 Räkneord 48 Interjektioner 50 Konjunktioner 51 Adverb 52 ATT SKRIVA RÄTT 53 Mening 54 Stycke 55 Punkt 57 Frågetecken 58 Utropstecken 60 Kommatecken 61 Talstreck 63 Citattecken 64 Kolon 66

4

Slå upp åk 4-6 2.indd 4

2018-06-19 16:59

Snedstreck 67 Stor bokstav 68 Liten bokstav 69 Avstavning 70 Förkortningar 72 Talspråk och skriftspråk 74 Några goda råd när du skriver 76 ORDKUNSKAP 78 Stavelse 79 Stam 80 Släktord 80 Grundord 81 Prefix 82 Suffix 83 Homofoner 84 Homografer 84 Homonymer 85 Antonymer 85 Synonymer 86

Sammansatta ord 87 Lånord 89 Metafor 90 Liknelse 91 Ljudhärmande ord 92 SATSDELAR 93 Fullständig sats 94 Huvudsats 95 Predikat 96 Subjekt 97 Objekt 98 Predikatsfyllnad 100 Adverbial 101 ORDLISTA 102 REGISTER 110

5

Slå upp åk 4-6 2.indd 5

2018-06-19 16:59

dubbelteckning

sj-lju det

s-ljudet

ä-lju det j-lju det

ng-lju det tj-lju det

kort och lång vokal

6

ATT STAVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 6

2018-06-19 16:59

ATT STAVA RÄTT Om du inte vet hur ett ord stavas kan du lyssna dig fram och skriva ordet som det låter. De flesta ord stavas som de låter men inte alla. Här får du lära dig regler för ord som inte stavas som de låter.

och fram låter as

TT ssna dig m de te stav RÄ du ly avas so m in A as kan ord st r ord so AV t ord stavDe flesigtaregler fö T r.

S r et te d

T t h det u lä AT du inte veet som. Här får d

huvudsats

ra

lå

p re

dikat

u

rd Om va o te alla r. skri in låte men m de so

TS

s

t

LÄ

jek

SA

ub ts

s l ä k to rd

4–6

Åk R

t

EG

re c k ta

SE

lst o

AS

p ro n o m

en

D

RI

VR

EG

LE

ko

R

Åk

6

4–

AT

T

A AV ST

TT RÄ

h o rd nN l ss o d h äl Er ic n n a i Lu A n g m ar In

p re p o s i t i

KL

r

OR

ne

antiv

R

ve bst

t

LE

SER

tals

si

LAS DK OR

p ro n

SK

a t e c ke n

AP

su

7

ko l o n

punkt

judet

p re f i x

rb

Nordh ll

bisats

RA

i Lundhä

LÄ

VR

y

TS

punk

ko l o n

et

RI

on

ud

SK

-lj

b

Anna Ingmar Ericsson

syn

stj

m m a t e c ke n

e

ve r

substantiv

stj-l

jekt

bisats

ud

P

e

SKA

p re f i x

t re c k

ng-lj

KUN

p re p o

ORD

stam

om

o rd

ko

s l ä k to rd

sub

S AT S L Ä R A

tj-ljudet

låne

mm

er

ny m SK

RA

ng-ljudet

syno UN

SA

SLÄ

er

stam

DK

udet

m

tj-lj

n

OR

ner

rd

tio

eo

p re d i k a t

huvud

sa

RA

S AT

lån

ATT STAVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 7

7

2018-06-19 16:59

Sj-ljudet REGEL

Framför hård vokal (a o u å) stavas sj-ljudet med sj.

Framför mjuk vokal (e i y ä ö) stavas sj-ljudet med sk.

sj

a o u å

sjal ansjovis sjuk sjå

sk

e sked i skidor y skylt ä skärp ö sköta

Några ord med sjä och sjö följer inte regeln.

Exempel: själv, sjätte, själ, sjöng, sjönk, sjöman Sj-ljudet stavas med skj, stj och ssj i några ord:

skj: skjorta, skjul, skjuta, skjuts stj: stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna, stjärt ssj: hässja, hyssja, ryssja, vyssja ATT STAVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 27

27

2018-06-19 16:59

I lånord stavas sj-ljudet på många olika sätt:

ch: champinjon, chaufför, choklad sch: schack, schimpans, schema, dusch sh: sheriff, show, shorts, shoppa g: gelé, geni, giraff, dirigera -ge: bagage, garage, bandage, massage j: jalusi, journal, projekt si: division, kollision, explosion ssi: assiett, permission, diskussion ti: auktion, station, expedition

Fler ord med sj-ljud finns i ordlistan på sidorna 107 - 109.

28

ATT STAVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 28

2018-06-19 16:59

ORDKLASSER Orden i språket delas in i olika grupper som kallas ordklasser.

Det finns nio ordklasser i det svenska språket.

räkneord

adverb adjektiv verb

substantiv pronomen

konjunktioner

interjektioner

prepositioner

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 31

31

2018-06-19 16:59

Substantiv Substantiv är ord för saker, djur, växter, människor och namn.

Man kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv kan stå i singular som betyder ental.

en

ett

bok päron orm frö buske får flicka glas Substantiv kan stå i plural som betyder flertal.

Man lägger till ändelser: -or, -ar, -er, -n eller ingen ändelse.

-or: kakor, pennor -ar: bollar, nålar -er: tulpaner, poliser -n: hjärtan, spöken Ingen ändelse: hus, tåg

32

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 32

2018-06-19 16:59

Verb Verb är ord som talar om vad någon gör eller vad som händer.

Man kan säga jag eller det framför verb.

Det blåser.

Jag spanar.

Jag fiskar.

36

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 36

2018-06-19 16:59

Verbets tidsformer kallas tempus.

Presens och preteritum är enkla tempus.

Presens talar om vad som händer nu.

Jag läser en bok.

Preteritum kallas det du gjorde nyss eller för länge sedan.

Jag läste en bok i går.

Perfekt, pluskvamperfekt och futurum är sammansatta tempus. De behöver sättas samman med ett annat verb, ett hjälpverb, för att fungera.

Perfekt berättar att någonting har hänt.

Jag har läst en bok.

Har är hjälpverb.

Pluskvamperfekt talar om att någonting hade hänt.

Jag hade läst boken.

Hade är hjälpverb.

Futurum talar om att någonting ska hända.

Jag ska läsa boken.

Ska är hjälpverb.

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 37

37

2018-06-19 16:59

Infinitiv är verbets grundform. Verbet står i infinitiv om man sätter att framför:

att skriva, att dansa Försök att vara vänner!

Sluta att retas!

38

Ja, om du låter bli att tjura.

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 38

2018-06-19 16:59

Man tar tema på ett verb genom att skriva det i: infinitiv, preteritum och supinum.

Då sätter man ändelser i slutet av verben. De kallas svaga verb.

infinitiv hända rita resa hoppa

preteritum hände ritade reste hoppade

supinum hänt ritat rest hoppat

Ibland ändrar verben vokal när man tar tema. De kallas starka verb.

infinitiv bära skriva sitta flyga

preteritum bar skrev satt flög

supinum burit skrivit suttit flugit

Supinum är den verbform som man sätter har eller hade framför.

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 39

39

2018-06-19 16:59

Pro betyder i stället för.

Nomen betyder namn.

Pronomen Pronomen är ord som man använder i stället för substantiv.

Personliga pronomen står oftast i stället för namn på personer och saker.

singular jag du han, hon, hen, den, det 44

plural vi ni de

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 44

2018-06-19 16:59

Personliga pronomen finns i subjektsform och objektsform.

subjekt objekt subjekt objekt jag mig vi oss du dig ni er han honom de dem hon henne hen hen Gillar ni oss? den den det det

Du gillar mig.

Vi gillar er.

Jag gillar dig.

Possesiva pronomen talar om vem som äger någonting.

singular plural min, mitt, mina vår, vårt, våra din, ditt, dina er, ert, era hans, hennes deras hens, dess ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 45

45

2018-06-19 16:59

Sig, sin, sitt och sina är reflexiva pronomen.

Reflexiv betyder tillbakasyftande.

Hon vilar sig.

Han läser sin läxa.

Hon borstar sitt hår.

De tvättar sina händer.

Som är ett relativt pronomen. Det syftar tillbaka på ett ord i den föregående satsen.

I stallet finns en katt, som fångar råttor.

Kalle har en papegoja, som kan tala.

Som måste stå nära det ord det syftar på.

Jag mötte Nina, som var på väg hem, i skogen.

Fel: Jag mötte Nina i skogen, som var på väg hem.

46

ORDKLASSER

Slå upp åk 4-6 2.indd 46

2018-06-19 16:59

ATT SKRIVA RÄTT För att göra det du skriver lättare att förstå, finns det skiljetecken och skrivregler. Med hjälp av dem blir det du skriver tydligare och mer intressant att läsa.

ATT SKRIVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 53

53

2018-06-19 16:59

Mening En mening är ord som tillsammans betyder någonting.

Meningar börjar med stor bokstav och slutar med punkt, frågetecken eller utropstecken. Man delar in en text i meningar för att den ska bli tydlig och lätt att förstå. En mening som berättar någonting kallas påstående.

En mening kan vara: ett påstående, en fråga, en uppmaning eller ett utrop.

Påstående: Milton gillar att leka i snö.

Fråga: Snöar det nu?

Uppmaning: Ja, skynda dig ut!

Utrop: Hurra!

Berätta en sak i taget och sätt punkt.

Skriv inte för långa meningar.

54

ATT SKRIVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 54

2018-06-19 16:59

Stycke En text blir lättare att läsa och förstå om den är indelad i stycken.

Välj nytt stycke när någonting i texten ändras. Det kan vara tid, plats, händelser eller annat.

Skriv nytt stycke med indrag eller blankrad. Välj det du tycker blir bra men blanda inte. Första raden i en text har aldrig indrag.

Månen

indrag indrag indrag

Månen är vår närmaste granne i rymden. Den lyser klart när man ser upp på stjärnhimlen.

Under vårt solsystems tidigaste historia kolliderade jorden med en annan himlakropp och månen bildades. År 1969 satte den första människan sin fot på månen. Det var amerikanen Neil Armstrong med rymdfarkosten Apollo 11.

Enligt forskarna ska det i framtiden bli möjligt att resa till månen.

ATT SKRIVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 55

55

2018-06-19 16:59

Månen

Blankrad

Månen är vår närmaste granne i rymden. Den lyser klart när man ser upp på stjärnhimlen.

Blankrad

Under vårt solsystems tidigaste historia kolliderade jorden med en annan himlakropp och månen bildades.

Blankrad

År 1969 satte den första människan sin fot på månen. Det var amerikanen Neil Armstrong med rymdfarkosten Apollo 11.

Enligt forskarna ska det i framtiden bli möjligt att resa till månen.

56

ATT SKRIVA RÄTT

Slå upp åk 4-6 2.indd 56

2018-06-19 16:59

ORDKUNSKAP

78

ORDKUNSKAP

Slå upp åk 4-6 2.indd 78

2018-06-19 16:59

Stavelse Den minsta delen av ett ord kallas stavelse. I varje stavelse finns en vokal. Flera stavelser tillsammans bildar ord.

hund

en stavelse

tårta

tår-ta

två stavelser

krokodil

kro-ko-dil

tre stavelser

musiklärare

mu-sik-lä-ra-re

fem stavelser

ORDKUNSKAP

Slå upp åk 4-6 2.indd 79

79

2018-06-19 16:59

Stam Den del av ett ord som är gemensam för flera ord kallas stam.

Stammen ändras inte när ordet böjs.

spela spelare spelas spelning bild bilder avbild bildning När man lägger stavelser eller ändelser till stammen bildas nya ord.

Släktord Ord som har en gemensam stam kallas släktord. Stammen stavas på samma sätt i alla former av ordet.

bygga byggnad husbygge byggnadsställning snabb snabbt snabbare snabbhet

80

ORDKUNSKAP

Slå upp åk 4-6 2.indd 80

2018-06-19 16:59

Grundord Ett enkelt ord som du lägger en förstavelse eller ändelse till kallas grundord.

tröttsam solig dyrbar dumhet avbryta betyda försenad oväder

ORDKUNSKAP

Slå upp åk 4-6 2.indd 81

81

2018-06-19 16:59

Prefix Stavelser som läggs till i början av ord kallas prefix eller förstavelser. När man lägger prefix till grundord bildas nya ord.

Några vanliga prefix är: be- o- miss- för- av- med-

betala omöjlig misstänka förmiddag avta medverka

82

besegra orolig misslyckad förargad avgöra medvind

beröra ovanlig missförstå förälskad avsluta medspelare

ORDKUNSKAP

Slå upp åk 4-6 2.indd 82

2018-06-19 16:59

Suffix Ändelser som läggs till i slutet av ord kallas för suffix.

När man lägger ändelser till grundord bildas nya ord.

Några vanliga suffix är: -ig -lig -het -sam -aktig -bar

gapig rosig tjurig vanlig farlig rolig trohet klarhet verklighet långsam ensam skrytsam slösaktig flickaktig skurkaktig sårbar nåbar användbar

ORDKUNSKAP

Slå upp åk 4-6 2.indd 83

83

2018-06-19 16:59

SATSDELAR När ord står tillsammans och bildar en mening eller en sats kallas de satsdelar.

De här satsdelarna finns med i boken:

subjekt

predikatsfyllnad

predikat

objekt adverbial

SATSDELAR

Slå upp åk 4-6 2.indd 93

93

2018-06-19 17:00

Fullständig sats En fullständig sats innehåller minst två satsdelar: subjekt och predikat.

Robin tränar. s

p

Subjekt och predikat i en sats kallas satsens huvuddelar.

Det finns två slags satser: huvudsats och bisats.

94

SATSDELAR

Slå upp åk 4-6 2.indd 94

2018-06-19 17:00

Huvudsats En huvudsats kan ensam bilda en mening.

Jag cyklade hem.

Bisats En bisats kan inte stå ensam.

… innan det blev mörkt.

En bisats måste stå tillsammans med en huvudsats.

Jag cyklade hem, innan det blev mörkt. huvudsats

bisats

Ordet som inleder bisatsen är en underordnad konjunktion, se konjunktioner sidan 51.

SATSDELAR

Slå upp åk 4-6 2.indd 95

95

2018-06-19 17:00

Predikat Predikatet talar om vad någon gör eller vad som händer i en sats.

Lisa spelar gitarr. p

Hon har spelat länge. p

Solen skiner. p

Predikatet är alltid ett eller flera verb.

Predikatet markeras med p.

96

SATSDELAR

Slå upp åk 4-6 2.indd 96

2018-06-19 17:00

Subjekt Subjektet talar om vem, vad eller vilka som gör något i en sats.

Hon målar. s

Vattnet kokar. s

Subjektet markeras med s.

Kråkorna kraxar. s

Rex och Pluto vaktar huset. s

Subjektet består oftast av substantiv eller pronomen.

HÄR VAKTAR VI!

SATSDELAR

Slå upp åk 4-6 2.indd 97

97

2018-06-19 17:00

Objekt Objektet hör ihop med predikatet i en sats. Det finns två slags objekt: direkt objekt och indirekt objekt.

Direkt objekt svarar på frågan Vad? Vem? Vilka? tillsammans med subjekt och predikat.

Hanna skriver brev. s

p

do

Mormor klappar katten. p

s

do

Ali matar fåglarna. s

p

do

Direkt objekt markeras med do.

98

SATSDELAR

Slå upp åk 4-6 2.indd 98

2018-06-19 17:00

Indirekt objekt svarar på frågan Åt? Till? För? Från? tillsammans med predikat, subjekt och direkt objekt.

Ali lägger ut frön åt fåglarna. s

p

do

indo

Hanna skriver brev till Peter. s

p

do

indo

Mormor läser en saga för barnen. s

p

do

indo

Pappa tog bollen från Anton. s

p

do

indo

Indirekt objekt markeras med indo.

SATSDELAR

Slå upp åk 4-6 2.indd 99

99

2018-06-19 17:00

Slå upp grammatik och stavning åk 4-6

Slå upp grammatik och stavning åk 4-6 Slå upp är ett stöttande arbetsredskap i klassrummet. Eleverna kan söka, läsa och ta till sig information om svenska språkets grammatik och stavning.

Boken innehåller konkreta förklaringar till hur man ska bilda meningar, använda skiljetecken, skriva stor eller liten bokstav och mycket annat.

Eleverna kan läsa om skriv- och stavningsregler, ordklasser, ordkunskap och satsdelar. I slutet av boken finns ordlistor med vanliga ord i svenska språket och ord med ljudstridig stavning.

Slå upp kan med fördel kombineras med övningshäftena Träna på svenska.

Slå upp är en serie uppslagsböcker för åk 1–6.

ISBN 978-91-27-44930-5

9 789127 449305

Slå upp_åk4_6_omslag.indd 1

2018-06-19 17:31