9789127451414

kvalitetsarbete

– på alla nivåer

Enligt skollagen måste alla förskolor arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.

Så vad innebär det egentligen? Vilka ingredienser består systematiskt kvalitetsarbete av och hur tar vi vara på det vi redan gör?

Med den här boken vill författarna visa hur det systematiska kvalitetsarbetet ska och bör beröra alla och göra skillnad för barnen, på alla nivåer. Det systematiska kvalitetsarbetet är något som påverkar alla som arbetar i förskolan, men på olika sätt och med olika syften.

Boken innehåller en mängd konkreta exempel från förskoleverksamheter och förslag på uppgifter och reflektionsfrågor för diskussion inom arbetslaget.

Till boken finns även extramaterial i form av pdf:er med underlag för de olika delarna i kvalitetsarbetet.

Författarna Gunilla Essén och Leicy Olsborn Björby arbetar med förskoleutveckling i Uppsala. Gunilla är pedagogista och Leicy ateljerista. De är båda aktiva föreläsare och har tidigare skrivit boken Pedagogisk dokumentation i Förskoleserien.

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

ISBN 978-91-27-45141-4

Systematiskt kvalitetsarbete Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby

Systematiskt

FÖRSKOLESERIEN

Systematiskt

kvalitetsarbete – på alla nivåer

Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby

9 789127 451414

Systematiskt kvalitetsarbete_cover_hela.indd Alla sidor

2018-06-27 14:00

Innehåll Snäckan och måttbandet Inledning Bakgrund

1. Begrepp och konkreta strukturer

4

Grytan – pedagogisk dokumentation Fatet – reflektion

88

8

Köket och besticken – miljö och material

90

10 12

Olika nivåer – olika perspektiv

15 22

Delaktighet är en förutsättning

27

Sortera och sammanfatta

33

3. Mål, syfte och resultat på olika nivåer

38

Mål eller syfte?

39

Resultat i förskolan

47

Kvalitet i förskolan

52

4. Viktiga grunder för kvalitet Menyn – vår vision och verksamhetsplan

56 59

Råvarorna - en tydlig organisation

62

Receptet – vårt processår

70

Underlag för systematik

71

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 3

82 83

5

Kvalitetsbegreppet

2. Arbeta systematiskt i en föränderlig verksamhet

5. Grundläggande redskap

Silen – underlag och verktyg

104

Glasen – våra överenskommelser

105

6. Balansen mellan pedagogik och administration

108

Rikta blicken mot barnen

109

Förändring betyder inte alltid förbättring

110

Vikten av att göra val

112

Tid för reflektion och planering

115

Till sist: Lära och utvecklas tillsammans

118

Begreppslista

122

Källor

125

Tips på vidare läsning

127

2018-07-03 11:41

Snäckan och ­måttbandet morgon en snäckas spår ute på träbron.

– Den måste ha gått väldigt länge för att komma så långt, den går ju så sakta menar jag.

– Hur långt är långt för en snäcka?

– Hur lång tid har det tagit? Har den gått hela natten?

Spåret av snäckan väckte många frågor och för att komma vidare med dem ville många av barnen först ta reda på hur långt snäckans spår var. De började mäta med sina krop­ par: med armar, ben, fingrar. Sedan fortsatte de med pinnar och löv, och efter det med olika stora böcker, kritor, gafflar, blomstjälkar, linjaler och så vidare. De upptäckte snabbt att snäckans väg inte var helt spikrak och därför väldigt svår att mäta med raka, ganska oböjliga mätverktyg. Mjuka och formbara saker blev därför deras nya verktyg för att försöka mäta: skosnören, garn, ­spaghetti, ståltråd och måttband. De skrev, mätte och diskuterade. Några barn tappade intresset, några hittade nya detaljer som väckte nyfikenhet hos andra.

Barnen berättade för varandra om sina upptäckter och in­ volverade fler kompisar. De upptäckte fler snäckor, hittade fler frågor och fler svar. Alla barn var inte alltid delaktiga eller engagerade i arbetet, men genom en gemensam ny­ fikenhet och ett tydligt mål drevs projektet vidare under hela året och genererade många fler frågor och svar än vi från början kunnat tänka oss.

barnen upptäckte en

4

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 4

2018-07-03 11:41

Inledning förskolans verksamhet är en dynamisk, komplex, vindlande och levande plats där många delar samtidigt påverkar varandra.

Det kan ibland vara svårt att urskilja vad som påverkar vad, vilka delar som är viktiga och hur det egentligen gick till när det som hände, hände. Snäckan och måttbandet på förgående sida är en dokumentation från ett längre projekt på en förskola för några år sedan. Med den berättelsen vill vi visualisera vårt förhållningssätt till systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.

För oss symboliserar bilden komplexiteten, förhållningssättet och vårt uppdrag. Allt är inte mätbart med enkla verktyg och metoder, men vi måste ändå mäta och jämföra för att förstå och upptäcka mer och då behöver vi lösa hur vi ska göra det.

När vi fick uppdraget att skriva den här boken funderade vi mycket på vad vi skulle kunna bidra med när det gäller ­systematiskt kvalitetsarbete. Vad skulle vi kunna tillägga som inte redan fanns skrivet? Till en början kände vi oss tvek­ samma. Men vår nyfikenhet väcktes med utmaningen att för­ söka se och förstå det systematiska kvalitets­arbetet på ett nytt sätt och formulera det i skrift.

Gun-Britt och Hans-Åke Scherp skriver i sin bok Kvalitets­ arbete och analys för lärande i skola och förskola (2016) att kvalitet uppstår i pedagogernas dagliga möten med barn och elever, och det är också där vi har vår utgångspunkt. Vi vill försöka synliggöra hur nära sammankopplat det systematiska kvalitetsarbetet är med vardagen och verksamheten. För att hjälpa oss själva att tänka på ett nytt sätt har vi provat att se på och förstå förskolans verksamhet, organisation och hela

5

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 5

2018-07-03 11:41

1. Begrepp och konkreta strukturer Att något är systematiskt innebär att något är organiserat, metodiskt, regelbundet och återkommande. Vi ska arbeta ­systematiskt för att uppnå ökad måluppfyllelse och systematik­ en ska hjälpa oss att skapa tydlighet i vårt kvalitetsarbete. Jan Håkansson, fil. dr och universitetslektor i pedagogik, har lång erfarenhet som forskare, rådgivare och utbildare när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. Enligt honom ställer ett ­systematiskt arbete krav på att det finns tydliga strukturer, ­processer, rutiner och resurser (2014).

Ett bra sätt för att få en större överblick över den egna organisa­tionen och för att få syn på vilka delar som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet är att skriva ner och försöka sortera de olika delarna. Ett sådant arbete brukar även skapa viktiga samtal och diskussioner på förskolan eftersom vi ofta inte tänker riktigt likadant.

I slutet av boken finns en begreppslista där vi förklarar vad vi menar med olika begrepp.

10

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 10

2018-07-03 11:41

GÖRA – PRÖVA 1. Skriv tillsammans ner på post it-lappar vilka olika delar som pågår i ert systematiska kvalitetsarbete.

Tänk stort och övergripande (ett helt år, hela organisationen) eller välj en mindre del (en period på tre månader, en avdelning) 2. Använd sorteringsschemat nedan för att sortera era lappar.

Vilka delar har ni en rutin kring? Vilka delar har ni tillräckliga resurser för att utföra? Vilka delar behöver ni fler resurser till?

Vilka delar har tydliga strukturer? Vilka har inte det?

Vilka processer pågår?

Samma del kan höra till flera rutor.

Strukturer

Processer

Resurser

Rutiner

REFLEKTION Prata tillsammans, på avdelningen eller hela förskolan.

Våga tycka olika och våga ställa förståelsefördjupande frågor: Kan du förklara vad du menar? Varför? Kan du utveckla? l

Vilken systematik kan ni säga att ni har i er organisation?

l

Vilka möten återkommer regelbundet? Vilka ämnen lyfts?

Vad mer kommer ni att tänka på?

l

Vad kan det innebära att arbeta systematiskt? För mig?

För barnen? För chefen? För vårdnadshavarna?

11

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 11

2018-07-03 11:41

Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete gör att jag ständigt reflekterar över mitt arbete och är öp­ pen för att tänka nytt. Jag kan känna mig säker och professionell. Arbetet med barnen blir genomtänkt och spännande när jag frågar mig hur vi gör och vad barnen gör, och att det vi gör är förankrat hos barnen.

Systematiskt kvalitetsarbete hjälper mig att få syn på förskolornas processer så att jag i min tur vet hur jag ska arbeta vidare. Det ger mig värdefull kunskap om de olika verksamheternas tänkande och görande tillsammans med barn och vårdnadshavare.

Stina, förskollärare och pedagogisk ledare

Nora, förskolechef

Vi måste göra fortbildning av vår egen verksamhet, vår egen praktik. Inte bara tänka att vi kommer hitta kunskapen och svaren någon annanstans eller få dem av någon annan. Under en studiedag fick vi i uppdrag av vår ­ateljerista och pedagogista att komma till vår förskola med öppna och nyfikna sinnen. Några av oss skulle inta vårdnadshavarnas perspektiv, några skulle ta pedagog­perspektivet och några av oss skulle inta barnens perspektiv. Vi skulle börja utanför grindarna och sen komma in på förskolan, gå in i hallen, klä av oss och gå in till stora mötesrummet. Hela tiden skulle vi anteckna våra upp­ levelser, iakttagelser och observationer.

Så mycket vi fick fatt i den timmen! Vi reflekterade över hur det ser ut uti­ från med alla lappar vi sätter på våra fönster för att kommunicera med och informera vårdnadshavare. Vi sätter dem på dörren inne på förskolan men utifrån såg de ut som ett fängelse. Och vi hade ingen bild eller skylt i barnens höjd som hälsade dem välkomna. Vi upptäckte också att hallen var jättetråkig. Vi kände alla att vi verkligen förstod att föräldrarna inte blev så sugna på att stanna kvar i hallen, eller titta närmare på våra berättelser från projekten. Det var ju väldigt rörigt och inte så lockande.

Nu har vi förändrat och satt upp små spotlights som punktbelyser det vi vill locka föräldrarna med i hallen.

Vi tänker också mycket på att inte sätta upp saker på fönstren utan istället hitta platser på väggar eller hyllor för information och påminnelser. Fönster – vad viktiga de är egentligen.

Klara, barnskötare

26

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 26

2018-07-03 11:41

Delaktighet är en förutsättning Den systematiska kvalitetsprocessen är som ett gigantiskt grupp­arbete. Ett grupparbete som ska redovisas och till­ fredsställa många olika målgrupper. För att skapa förutsätt­ ningar för ett bra samarbete är det viktigt att mötas i olika konstellationer – mötas som kollegor, men också mötas med barnen och vårdnadshavare. Vi behöver prata med varandra och lägga vardagen på bordet. Samtala, ställa frågor och reflektera tillsammans för att hela tiden påminna oss om vart vi är på väg och vilket vårt syfte är, hur vi kopplar samman alla olika delar och hur vi säkerställer att vi arbetar för en helhet och inte kör på i olika spår.

Vi måste tillsammans arbeta på olika sätt, från olika håll, för att uppnå ett så brett perspektiv som möjligt. Ju fler olika vink­ lar och dimensioner vi kan samla in, desto rikare verklighet kan vi åstadkomma. Vi som förskollärare reflekterar till exempel över helt andra saker än vad förskolechefen gör. Med exemplet på nästa sida vill vi visa hur arbetet på olika sätt skulle kunna konkretiseras och hur vi med olika uppdrag och professioner kan förhålla oss till det systematiska arbetet.

Många olika barngrupper

har tillsammans, under olika tillfällen, skapat paris på mattan i ateljén. Bygget pågick under flera månader och förändrades och omformades med tiden.

27

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 27

2018-07-03 11:41

Organisation på olika nivåer I arbetet med att skapa tydliga organisationer behöver vi hela tiden tänka utifrån både ett makro­ och mikroperspektiv, och arbeta i många steg. Vissa delar kan planeras från ett större perspektiv medan andra behöver planeras mer detaljerat. Vilka områden som behöver finplaneras beror på vilken grund vi har att stå på, det vill säga vilka ställ­ ningstaganden och vilken vision som redan finns på förskolan. Har vi nya kollegor i vårt arbetslag eller befinner vi oss i en period med många vikarier kanske vi behöver planera tydligare och mer detaljerat, eller tillsammans gå igenom våra rutiner och strukturer för att tydlig­ göra vårt syfte och våra värderingar.

Kan vi skapa en bra organisa­ tion för att systematiskt spara våra planeringar och alla dokument har vi också skapat en bra grund för att enklare kunna ta tillvara på vår vardag och hitta spår då det är dags att sammanfatta och kvalitetsgran­ ska vår verksamhet.

Veckoplanering.

64

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 64

2018-07-03 11:41

Vi är ofta en kollega kort på grund av många olika anledningar.

Vi har inte mycket tid för att planera veckan så vi har en super­ hård struktur för våra möten när vi träffas. Det måste vi ha för att vi ska hinna planera och reflektera kort utifrån det som sker på vår avdelning. Vi har en veckoplanering som vi ändrar när vi behö­ ver och kan, och som vi även kan återanvända när vi behöver det.

Vi fyller i vår veckoplanering för hand och sen sätter vi in den i en pärm så att vi lätt kan titta tillbaka och eventuellt återanvända en vecka. Pärmen blir också en bra dokumentation av vår vardags­ organisation som vi erbjudit barnen och vi använder den oerhört mycket när vi arbetar med att sammanställa och analysera året.

Mia, förskollärare

Exempel på digital

struktur/organisation.

Det första steget för att försöka hitta om det är något som behöver organiseras på mikronivå kan vara att tillsammans försöka ringa in vilka delar som behöver organiseras upp först, och som ska prioriteras.

För att kunna gå på djupet och veckla ut varje liten del av helheten behöver vi då och då titta närmare och börjar bena och sortera i våra rutiner och vår struktur.

Tillsammans måste vi välja vad vi ska fokusera på. Detta arbete behöver inte göras så ofta om vi gör det grundligt och ordentligt från början. Med en tydlig arbetsrutin kan vi ge mer fokus till barnen och slippa förhandla om småsaker över hu­ vudet på dem. För att förtydliga vad vi menar har vi lånat två exempel från vardagen; ett från ett större perspektiv och ett från ett mindre perspektiv.

65

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 65

2018-07-03 11:41

5. Grundläggande redskap I arbetet med systematiskt kvalitetsarbete finns en del redskap som kan hjälpa oss och påminna oss om det arbete vi ska göra. Vi kallar dem grundläggande redskap eftersom vi tän­ ker att vi inte kan klara oss utan dem. I det här kapitlet kommer vi att presentera de redskap vi anser behövs och förklara hur de kan användas.

Grundläggande redskap i det systematiska kvalitetsarbetet: ◆◆

Grytan – pedagogisk dokumentation

◆◆

Fatet – reflektion

◆◆

Köket och besticken – miljö och material

◆◆

Silen – underlag och verktyg

◆◆

Glasen – överenskommelser

82

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 82

2018-07-03 11:41

Grytan – pedagogisk ­dokumentation

Vi liknar pedagogisk

­ okumentation vid en böld jande rörelser som rör sig runt i cirklar och korsar sig själv.

Pedagogisk dokumentation som förhållningssätt är vår gryta där vi blandar, rör runt och kokar samman. Det är ett av våra viktigaste redskap. I vår tidigare bok, Pedagogisk dokumentation – utvecklas och lära tillsammans (Essén, Björklund och Olsborn Björby 2015), beskriver vi hur vi i kan använda oss av pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt och redskap för att synliggöra, följa och märkvärdiggöra barns lärande. Pedagogisk dokumentation bygger på kollektiva lärprocesser och en reflek­ tionskultur som involverar alla i verksamheten – i allra högsta grad barnen. Arbetet kan beskrivas som en böljande rörelse som rör sig runt i cirklar och som korsar sig själv. Vi kallar den för den liggande åttan – evighetstecknet.

information – berättelse

titta – reflektera –prova

prova på – gör titta – reflektera – prova

berätta – jämför

information – berättelse prova på – gör

berätta – jämför

83

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 83

2018-07-03 11:41

Silen – underlag och verktyg Silen är vårt fjärde redskap. Den representerar våra olika under­ lag och verktyg som hjälper oss att systematisera och binda sam­ man. De hjälper oss att sila, att välja ut och upptäcka det vi behöver ha kvar, det vi kan ha nytta av och det vi behöver ta bort. Det är alltid en fördel om vi gemensamt tagit ställning för vilka underlag och verktyg vi ska använda i vårt arbete. Underlagen utgör en del av vår kvalitetssäkring.

Vi måste reflektera över vilka frågor som behöver ställas och när de ska ställas, men också över vilka svar vi vill ha, varför och hur.

Det finns en uppsjö av underlag och verktyg för kvalitetssäkring som vi kan använda oss av när vi ska arbeta med systematisk kvalitetsgranskning. Alla dessa underlag utgår ifrån, och synlig­ gör, olika sätt att se på kunskap, på barn och lärande. Därför behöver vi också kritiskt granska och medvetet välja våra under­ lag för att se om de verkligen stödjer våra värden, vår grund och vår verksamhetsidé.

En pågående process för

att ta fram en verksamhetsidé och de överenskommelser som behövs.

Vår förskolas vision – verksamhetsidé Barnen/världsmedborgarna som lämnar vår förskola är/kan/har

104

nyfikna vågar prova självständiga positiva glada tilltro till sin egen förmåga empatiska inkännande bemöta andra och vet att de själva har rätt att bli bemötta med respekt ge och ta resursmedvetna – miljö, material/hållbarhet demokratiskt medvetna – förstår varför delaktiga?

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 104

Vad har de varit med om under sina år på vår förskola

Vilka pedagoger behöver de och utbildningen?

Vilken organisation behövs?

tydliga professionella engagerade håller överenskommelser följer, håller vi ansvarstagande/individuellt ansvarstagande läser och tar del av information framförhållning flexibla kommunikativa

struktur miljöer som stödjer tydlighet organisation överenskommelser mötesstruktur – stående punkt – lärmiljöer och dokumentationer

2018-07-03 11:42

Glasen – våra överenskommelser Överenskommelserna är våra glas som vi tillsammans fyller och lyfter till skål för att deklarera det vi enats om. Överens­ kommelser är viktiga redskap som stödjer arbetet med hållbara strukturer och en hållbar organisation. Med överenskommelser menar vi att vi tillsammans i arbetslaget eller på hela förskolan kommer överens om vad, varför och hur. Det handlar om att ta ställning och fatta beslut. Att komma överens om sådant som vi sedan inte ska förändra hela tiden, utan bara följa upp när vi bestämt att det ska följas upp. När nya personer ­börj­ar ska överenskommelserna presenteras för dem, men de behöver inte ändras bara för att någon ny börjar.

Vi har tidigare i boken berättat om hur vi kan använda överenskommelser och tydliggöra ansvar från ett mindre pers­ pektiv, i ett arbetslag, i ett specifikt rum och så vidare. Nu vill vi ge exempel på hur vi också kan använda oss av överenskom­ melser från ett större och övergripande perspektiv, som en del i vårt grundläggande arbete med vision och verksamhetsidé.

Exempel på områden att göra överenskommelser kring: ◆◆

förhållningssätt

◆◆

ansvarsfördelning

◆◆

vad som gäller vid fattade beslut

◆◆

mötesstruktur

105

Systematiskt kvalitetsarbete_hela.indd 105

2018-07-03 11:42

kvalitetsarbete

– på alla nivåer

Enligt skollagen måste alla förskolor arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.

Så vad innebär det egentligen? Vilka ingredienser består systematiskt kvalitetsarbete av och hur tar vi vara på det vi redan gör?

Med den här boken vill författarna visa hur det systematiska kvalitetsarbetet ska och bör beröra alla och göra skillnad för barnen, på alla nivåer. Det systematiska kvalitetsarbetet är något som påverkar alla som arbetar i förskolan, men på olika sätt och med olika syften.

Boken innehåller en mängd konkreta exempel från förskoleverksamheter och förslag på uppgifter och reflektionsfrågor för diskussion inom arbetslaget.

Till boken finns även extramaterial i form av pdf:er med underlag för de olika delarna i kvalitetsarbetet.

Författarna Gunilla Essén och Leicy Olsborn Björby arbetar med förskoleutveckling i Uppsala. Gunilla är pedagogista och Leicy ateljerista. De är båda aktiva föreläsare och har tidigare skrivit boken Pedagogisk dokumentation i Förskoleserien.

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

ISBN 978-91-27-45141-4

Systematiskt kvalitetsarbete Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby

Systematiskt

FÖRSKOLESERIEN

Systematiskt

kvalitetsarbete – på alla nivåer

Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby

9 789127 451414

Systematiskt kvalitetsarbete_cover_hela.indd Alla sidor

2018-06-27 14:00