9789144123943

Grej of the Day Framgångsrika kvinnor Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Provläs lärarpaketets samtliga delar

Grej of the Day Framgångsrika kvinnor Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Grej of the Day Framgångsrika kvinnor är ett lärarpaket som består av två delar.

BOK Boken innehåller allt som behövs för att hålla 50 olika mikro­ lektioner om framgångsrika kvinnor inom främst kultur, idrott, politik och humanitära insatser. Varje “grej” presenteras med faktatext, förslag på ledtrådar, fakta i punktform samt frågor att använda efter presentationen.

DIGITALA RESURSER I de digitala resurserna hittar du hela den tryckta boken i digi­ tal form, bonusmaterial samt en guide till hur du arbetar med materialet.

Här kan du provläsa lärarpaketets samtliga delar

g0td

y a d e h t f o j e r g Framgångsrika kvinnor platse

r

personer

händelser övrigt

50

lektioner steg för steg

Micke Hermansson

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden.

Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Maria Heimer Faktatexter: Anders Hansson Bildredaktör: Ylva Strömberg Formgivning: Marta Coronel Layout: Helena Alvesalo/Karin Österlund Omslag foto, framsida: Robin Lorentz-Allard/Aftonbladet/IBL Bildbyrå och Shutterstock.com Omslag foto, baksida: Björn Wanhatalo Art.nr 39840 ISBN 978-91-44- 12394-3 © Författaren och Studentlitteratur AB 2018 Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2018 2 © Författaren och Studentlitteratur

Till dig Grej of the Day är ett slags mikrolektioner som jag började använda i min egen klass hösten 2009. Jag ville väcka elevernas nyfikenhet för kunskap och skapa lust kring lärandet. I dag är Grej of the Day-metoden spridd över hela landet och även till lärare och skolor i andra delar av världen. Metoden används av lärare som undervisar på olika stadier och i olika undervisningssituationer.

Den har också börjat nå förskolan. Det gör mig oerhört stolt.

Du kanske redan har använt dig av Grej of the Day i din undervisning eller så är metoden helt ny för dig. Om du vill veta mer om Grej of the Day, så finns det en introduktion i min första bok, Grej of the Day Lust för kunskap.

Det finns också en kort film i den digitala delen, där jag berättar om hur jag brukar göra när jag ”grejar”. Den digitala delen innehåller även förberedda genomgångar av de framgångsrika kvinnorna.

I detta läromedel har jag valt ut 50 grejer om framgångsrika kvinnor och händelser som jag tycker är särskilt spännande och intressanta. De framgångsrika kvinnornas gärningar är främst inom kultur, politik, idrott och humanitära insatser. Idén till att skriva en bok om 50 framgångsrika kvinnor fick jag av min dotter, Tuva. En av Tuvas stora förebilder är Beyoncé och i avsnittet Händelser/Övrigt Världen kan du läsa om henne.

Jag hoppas att du kommer att ha stor glädje och nytta av detta läromedel och att du och dina elever lär er många nya saker tillsammans.

Kunskap är coolt!

Förord Kvinnor har historiskt sett sällan setts som lika framgångsrika som män och det beror på hur vi definierat framgång. Ofta förknippas framgång med att någon får andras erkänsla i form av beröm, kändis­skap, priser eller pengar. Men när fler män än kvinnor får pris för vetenskaplig eller kulturell verksamhet och män belönas oftare än kvinnor med befordran och högre lön, så innebär det att män kommer att ses som mer framgångsrika generellt sett.

Framgång är alltså något som sker i det offentliga, något som kan visas upp och bedömas. Men kvinnor som på det sättet måste anses ha varit fram­gångsrika och förtjänat offentlig erkänsla har ofta för­minskats eller osynliggjorts. Det kan delvis förklaras av att många kvinnors framgångar har gjorts inom områden som haft låg status.

Fram­gångs­rika idrottskvinnor har till exempel förminskats eftersom de sysslat med ”damidrott”, snarare än idrott. Barnboksförfattare som Elsa Beskow och Astrid Lindgren har trots sina stora framgångar stundtals avfärdats som ”sagotanter”.

Andra kvinnor har försvunnit bakom sina berömda män, som konstnären Karin Bergöö Larsson.

Bakom sina män står också mängder med kvinnor som i äldre tid styrde över gårdar, gods och bruk då männen befann sig i krig. I historieböcker har dessa kvinnor – ibland mycket framgångs­rika företagare och kulturpersonligheter – inte kunnat ta plats eftersom de länge förbisågs och inte ansågs vara viktiga nog för att få sina historier berättade.

Idag vet vi att kvinnor spelade, och spelar, avgörande roller för ett samhälles fortbestånd.

Vi har nya insikter i hur framgång kan bedömas och att framgång ibland döljs. Vi vet hur vi kan leta för att lyfta fram kvinnor vars framgångar förtjänar att synliggöras. Det ska göras för deras skull men också för alla som längtar efter kvinnliga förebilder.

Svante Norrhem

Micke Hermansson Författare och föreläsare

Docent i historia, med kvinno-, genus- och HBTQ-historia som särskilt forskningsintresse, Lunds universitet

3 ©Författaren och Studentlitteratur

GOTD Framgångsrika kvinnor Grej of the Day Framgångsrika kvinnor innehåller 50 stycken grejer om 50 framgångsrika kvinnor och händelser. Läromedlet består av två delar: en bok och en digital del.

Boken I boken finns ledtrådar, faktabakgrund, fakta och kuriosa i punktform, frågor samt förslag på kopplingar till respektive grej. Allt du som lärare behöver för att förbereda en Grej of the Day-lektion.

1. Ledtrådar 2. Faktabakgrund

1

3. Fakta och kuriosa i punktform

2

4. Frågor 5. Kopplingar

3

4

5

Den digitala delen I den digitala delen som medföljer boken finns förberedda genomgångar med text och bild till alla grejer. Dessa kan du använda som stöd för dina presentationer i klassrummet. Där finns också en film där Micke själv berättar om hur han gör när han ska presentera en grej för sina elever.

Den digitala delen aktiverar du med hjälp av koden på insidan av bokens pärm. Koden är personlig och har obegränsad livslängd.

4 © Författaren och Studentlitteratur

Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 GOTD Framgångsrika Kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Lärarröster om GOTD och framgångsrika kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 13 utvalda framgångsrika kvinnor från GOTD Lust för kunskap och Sverige

Marie Curie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Drottning Kristina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Amelia Earhart . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Heliga Birgitta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Selma Lagerlöf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Karin Larsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Astrid Lindgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Anna Lindh . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Lucia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Moder Teresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Rosa Parks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Anja Pärson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Mary Wollstonecraft Shelley . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Personer Sverige (1–8)

Elsa Beskow . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Tilde Björfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Fredrika Bremer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Carolina Klüft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Elsa Laula Renberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Katarina Taikon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Alice Tegnér . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Petra Wadström . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Personer Europa (9–13)

Simone de Beauvoir . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Elisabet I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Katarina II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Maria Montessori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Florence Nightingale . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Personer Världen (14–18)

Indira Gandhi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Frida Kahlo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Billie Jean King . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Wangari Maathai . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Eleanor Roosevelt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Platser Sverige (19–22)

Gärdet Stockholm, Tjejmilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Haga slott, Kronprinsessan Victoria . . . . . . . . . . . . 50 Mariedals slott, Eva Ekeblad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Strand, Ellen Key . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Platser Europa (23–26)

Delfi, Oraklet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 La Scala, Maria Callas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Paris, Coco Chanel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 10 Downing Street, Margaret Thatcher . . . . . . . . . 62 Platser Världen (27–32)

Argentina, Eva ”Evita” Perón . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Betlehem, Maria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Hadar, Lucy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Hollywood, Ingrid Bergman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Konungarnas dal, Hatschepsut . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Peking, Kejsarinnan Cixi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Händelser/Övrigt Sverige (33–38)

ALMA-priset 2014, Barbro Lindgren . . . . . . . . . . . . 76 ”Den svenska näktergalen”, Jenny Lind . . . . . . . . 78 Första kvinnliga ständiga sekreteraren i Svenska Akademien, Sara Danius . . . . . . . . . . . 80 1921, första riksdagsvalet där kvinnor tilläts delta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Sveriges första kvinnliga fotbollsproffs, Pia Sundhage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Swedish Music Hall of Fame, Robyn . . . . . . . . . . . . 86 Händelser/Övrigt Europa (39–44)

Anne Franks dagbok, Anne Frank . . . . . . . . . . . . . . 88 Deckarförfattare som format deckargenren, Agatha Christie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Författare som slagit rekord, J.K. Rowling . . . . . . 92 Häxprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Vita bussarna, Hédi Fried . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Världens första folkvalda kvinnliga statsöverhuvud, Vigdís Finnbogadóttir . . . . . . 98 Händelser/Övrigt Världen (45–50)

Album: Lemonade, Beyoncé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Internationella kvinnodagen, 8 mars . . . . . . . . . . 102 Nobels fredspris 2014, Malala Yousafzai . . . . . . 104 ”Sibiriens ängel”, Elsa Brändström . . . . . . . . . . . . 106 USA:s rymdkapplöpning, Katherine Johnson . . 108 Venus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 5 ©Författaren och Studentlitteratur

Personer sverige

GOTD

6/50

Katitzi-skaparen

Katarina Taikon Katarina Taikon (1932–1995) var en svensk författare av romsk härkomst. Hon är mest känd för sina barnböcker om flickan Katitzi.

När Katarina Taikon föddes bodde hennes familj i ett romskt läger utanför Örebro. Hennes far, Johan Taikon, var silversmed och drev ett tivoli.

Hennes mor, Agda Karlsson, dog när Katarina var mindre än ett år gammal. Under en stor del av sin barndom bodde Katarina Taikon hos fosterföräldrar i Skellefteå och på ett barnhem i Umeå. Senare återvände hon till sin pappa, som då bodde i Stockholm.

Under Katarina Taikons barn- och ungdomsår var romerna hårt diskriminerade och de saknade många medborgerliga rättigheter. Åren 1914–1954 var det till och med förbjudet för romer att immigrera till Sverige. Zigenare, som de kallades, saknade rösträtt, hade mycket svårt att få jobb och kunde sällan få ordentliga bostäder. I stället tvingades de leva i tält eller husvagnar, utan elektricitet, värme och vatten.

Många reste runt i landet eftersom de ofta inte fick stanna mer än ett par veckor på samma plats.

Romska barn fick inte ens lov att gå i skolan. Inte heller Katarina Taikon gick i skola som barn. Först i vuxen ålder lärde hon sig läsa och skriva ordentligt, när hon gick på en folkhögskola.

När Katarina Taikon var 16 år var hon med i kortfilmen Uppbrott (1948) av Arne Sucksdorff. Efter det hade hon flera andra mindre filmroller. Hon debuterade 1963 med boken Zigenerska, där hon beskrev romernas situation i Sverige baserat på sina egna erfarenheter. Hon och hennes storasyster Rosa Taikon (1926–2017) blev viktiga talespersoner för romernas rättigheter. Rosa Taikon blev med tiden också en av Sveriges mest kända silversmeder.

6 © Författaren och Studentlitteratur

Katarina Taikon är mest känd för de själv­ biografiska böckerna om flickan Katitzi. Den första, Katitzi, kom 1969 och följdes fram till 1980 av ytterligare tolv böcker. I den första boken är Katitzi sju år och läsaren får sedan följa henne upp i de övre tonåren. De tidiga böckerna är lämpliga för barn men de senare tar upp ämnen som gör att de passar bättre för ungdomar. Bland annat tvingas Katitzi gifta sig redan i de tidiga tonåren, hon blir gravid och får missfall. Även som barn har Katitzi det jobbigt: hon blir mobbad i skolan och misshandlad av sin far. Katitzi är dock stark och klarar sig bra. Böckerna är optimistiska trots de allvarliga händelserna och blev mycket populära. Berättelserna om Katitzi omarbetades också till bilderböcker, en tecknad serie och en tvserie. Böckerna har börjat ges ut på nytt i något redigerat skick och med nya illustrationer.

Katarina Taikon fick en hjärnblödning 1982 och låg därefter i koma. Hon återfick aldrig medvetandet innan hon dog 1995. Lawen Mohtadi har skrivit biografin Den dag jag blir fri: En bok om Katarina Taikon (2012) och tillsammans med Gellert Tamas skrev och regisserade hon dokumentärfilmen Taikon (2015). I Skellefteå finns sedan 2015 Katitzis gata.

Källor: ne.se, taikon.se, stockholmskällan.stockholm.se, wikipedia.org

alternativa ledtrådar ✱✱ Romsk författarinna ✱✱ Kämpade för romernas rättigheter ✱✱ Rosas syster

fakta ✱✱ Svensk författare ✱✱ Verksam i Stockholm. ✱✱ 1932–1995 ✱✱ Katarina Taikon hade romskt ursprung. ✱✱ Växte delvis upp i fosterfamilj och på

barnhem. ✱✱ Fick inte gå i skolan som barn. ✱✱ Kämpade för romernas rättigheter i Sverige.

kuriosa ✱✱ Lärde sig inte läsa och skriva ordentligt förrän

som vuxen. ✱✱ Hennes syster Rosa Taikon var en känd

silversmed. ✱✱ Katarina Taikons liv har blivit både bok och film. ✱✱ I Skellefteå finns Katitzis gata.

frågor ✱✱ Vad heter den folkgrupp som Katarina Taikon

tillhörde? ✱✱ Nämn något som skiljde hennes uppväxt från

din egen. ✱✱ Vad hette flickan som hon skrev flera böcker

om? ✱✱ Varför tror du att böckerna om Katitzi ges ut

katitzi - böckerna ✱✱ Taikon skrev 13 självbiografiska böcker om

Katitzi.

igen? ✱✱ Har du läst böckerna om Katitzi eller skulle du

vilja läsa dem? Berätta varför.

✱✱ Böckerna följer Katitzi från

att hon är sju år till de sena tonåren. ✱✱ Katitzi är stark och klarar

sig trots många jobbiga upplevelser. ✱✱ Berättelserna blev också

bilderböcker, tecknad serie och tv-serie.

kopplingar

till LEKTION 6

GOTD-lektion Barbro Lindgren, Astrid Lindgren Tips romer, minoritetsspråk, Askungen i Rinkeby

7 ©Författaren och Studentlitteratur

Personer europa

GOTD

13/50

Den moderna sjukvårdens förebild

Florence Nightingale Florence Nightingale (1820–1910) var en brittisk sjuksköterska som bidrog till att reformera det brittiska hälso- och sjukvårds­ systemet. Med sitt arbete la hon grun­d­en för det moderna sjuksköterskeyrket.

Florence Nightingale föddes under en vistelse i den italienska staden Florens, därav hennes förnamn; efternamnet betyder näktergal. Hon växte upp på två olika gods på den engelska landsbygden.

Hennes familj var förmögen och hon fick redan som barn en gedigen utbildning i matematik, filosofi och språk. Familjen var mycket religiös och Florence hade flera upplevelser av att Gud talade till henne. Vid ett sådant tillfälle fick hon en kallelse att arbeta för att minska människornas lidande. Till en början tillät inte föräldrarna henne att utbilda sig till sjuk­sköterska. Hon började dock redan som 17-åring att i smyg studera offentliga utredningar, bland annat om hygien. Några år senare fick Nightingale till slut genomgå en totalt fyra månader lång utbildning. I övrigt var hon självlärd som sjuksköterska.

Florence Nightingale är mest känd för sina insatser under Krimkriget, som utspelade sig 1854–1856 mellan Ryssland och en koalition bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och Sardinien. Efter att det rapporterats att brittiska soldater vanvårdades, fick Nightingale i uppdrag av krigsministern att resa ner och arbeta på ett militärsjukhus.

Till sin hjälp hade hon cirka 40 sjuksköterskor.

8 © Författaren och Studentlitteratur

Nightingale förbättrade systemen för vatten och avlopp, som var avgörande faktorer för god hygien. Hon såg också till att patienterna och deras kläder tvättades och att de fick ordentlig mat. Dessutom införde hon en ny attityd till hur sårade och sjuka skulle bemötas med tanke på deras psykologiska behov. De fick bland annat hjälp med att skriva hem till nära och kära.

Nightingales vana att på kvällar och nätter röra sig bland patienterna för att se om de behövde hjälp, ledde till att hon kallades Lady with the lamp (”Kvinnan med lampan”). Nightingales arbetssätt gjorde att dödligheten sjönk dramatiskt.

Väl hemma i Storbritannien grundade Nightingale 1860 en sjuksköterskeskola vid St Thomas’ Hospital i London. Den finansierades av pengar som donerats till Nightingalefonden och lade grunden för modern sjuksköterskeutbildning.

Tack vare fonden kunde Nightingale också etablera en utbildning för barnmorskor vid King’s College Hospital. Hon bidrog även till att reformera hälso- och sjukvårdssystemet i Storbritannien. Hennes kunskaper som statistiker var här till stor hjälp.

Det har gjorts flera filmer om Florence Nightingale, den första så tidigt som 1912. Internationella sjuksköterskedagen firas på Nightingales födelse­ dag, den 12 maj. Det finns flera statyer av henne i Storbritannien, bland annat i London och i staden Derby. Hennes bild fanns på baksidan av en 10-pundssedel som användes i Storbritannien 1975–1994.

Källor: ne.se, britannica.org, wikipedia.org

alternativa ledtrådar ✱✱ Sjuksköterska med hygienkrav ✱✱ Damen med lampan ✱✱ Blev synonym med godhjärtad

fakta ✱✱ Brittisk sjuksköterska

kuriosa ✱✱ Fick sitt förnamn efter Florens i Italien, där hon

föddes; efternamnet betyder näktergal. ✱✱ Kallades Lady with the lamp (Kvinnan med

lampan). ✱✱ Internationella sjuksköterskedagen firas på

hennes födelsedag, 12 maj. ✱✱ Fanns på en brittisk 10-pundssedel 1975–1994.

✱✱ Verksam i London i Storbritannien. ✱✱ 1820–1910 ✱✱ Hennes familj var egentligen emot att hon

blev sjuksköterska. ✱✱ Hon fick endast fyra månaders utbildning

och var i övrigt självlärd. ✱✱ Skickades till ett militärsjukhus under

Krimkriget. ✱✱ Förbättrade system för vatten och avlopp

samt patienternas hygien.

frågor ✱✱ Vilket yrke hade Florence Nightingale? ✱✱ Vilket krig förknippas hon med? ✱✱ Nämn en viktig förändring hon genomförde

inom vården. ✱✱ Varför är det viktigt med god hygien inom

sjukvården? ✱✱ Varför tror du att Florence Nightingale till en

början inte fick utbilda sig till sjuksköterska?

✱✱ Införde ett nytt sätt att möta patienter så att

de mådde bättre även psykiskt.

till LEKTION 13

✱✱ Dödligheten sjönk dramatiskt tack vare

hennes arbetssätt. ✱✱ Grundade utbildningar för sjuksköterskor

och barnmorskor i London. ✱✱ Reformerade det brittiska sjukvårdssystemet

med hjälp av sina kunskaper i statistik.

kopplingar

GOTD-lektion Jenny Lind, Beda Hallberg, Moder Teresa, Raoul Wallenberg, Elsa Brändström Tips Röda Korset, Röda halvmånen

9 ©Författaren och Studentlitteratur

platser världen

GOTD

29/50

Urtidsmänniska från

Hadar

Lucy Lucy är benrester efter en individ som levde för ungefär 3 miljoner år sedan. Hon tillhörde arten Australopithecus afarensis, en tidig släktning till människan. Lucy är det mest kända fossilet i världen och hittades i Hadar i Etiopien.

År 1974 hittades delar av ett skelett i Hadar, som ligger i öknen i nordöstra Etiopien. Fyndet gjordes av den amerikanske paleoantropologen Donald Johanson. Paleoantropologi är läran om utdöda människoarter. Johanson hade redan året före hittat en 3,3–3,0 miljoner år gammal knäled efter en tidigare okänd art hominider som fick namnet Australopithecus afarensis.

Australopethicus är det vetenskapliga namnet på förmänniskor, alltså arter som existerade precis innan släktet äkta människor (Homo) uppstod.

Ordet betyder ungefär ’sydlig apa’ medan afarensis är en latinsk form av Afar, den region i Etiopien där Hadar ligger. Australopithecus afarensis betyder alltså ’sydlig apa från Afar’.

När Donald Johanson och hans kollegor hittade Lucys skelett förstod de att hon också tillhörde Australopithecus afarensis. Ungefär 40 procent av Lucys skelett har hittats. Knäleden visar att hon gick upprätt på bakbenen, fast inte riktigt på samma sätt som nutida människor. Hon var ungefär 110 cm lång och hade längre armar i förhållande till kroppen än vi, vilket innebär att hon var duktig på att klättra. Beräkningar visar att hon vägde cirka 30 kg. Skallen och käkarna liknade dem hos schimpanserna.

Hjärnan var också ungefär lika stor som en schimpanshjärna. Genom att studera bäckenet förstod Johnson att hon var en hona. Forskarna 10 © Författaren och Studentlitteratur

har kommit fram till att Lucy levde för omkring 3,2 miljoner år sedan.

Australopithecus afarensis levde för 3,9–2,9 miljoner år sedan. Hanarna var cirka 150 cm långa och vägde omkring 40 kg och honorna blev drygt 1 m och vägde 25–30 kg. De tänder som hittats visar att de troligen åt framför allt sockerrika frukter. Senare fynd antyder att de också åt kött och använde stenverktyg.

Lucy fick sitt namn efter Beatleslåten ”Lucy in the Sky with Diamonds”, som Johanson och hans kollegor lyssnade på om och om igen i lägret på kvällen samma dag som Lucy först upptäcktes. Fyndet blev en internationell sensation och Lucy är världens mest kända fossil. Skelettdelarna förvaras på Etiopiens nationalmuseum i Addis Abeba.

Källor: ne.se, britannica.com, wikipedia.org

alternativa ledtrådar ✱✱ Förmoder från Etiopien ✱✱ Beatlesdöpt fynd ✱✱ Mest kända fossilet i världen

✱✱ Lucy var ungefär 110 cm lång och vägde

cirka 30 kg. ✱✱ Hon gick upprätt på bakbenen och hade

långa armar som gjorde henne duktig på att klättra. ✱✱ Bäckenets utformning visar att Lucy var en

fakta ✱✱ Skelett efter en individ av arten

Australopithecus afarensis ✱✱ Hittades 1974 i Hadarregionen Afar i Etiopien. ✱✱ Levde för cirka 3,2 miljoner år sedan. ✱✱ Lucy hittades av den amerikanske

hona. ✱✱ Skallen, käken och hjärnan liknade dem

hos schimpanser. ✱✱ Australopithecus afarensis åt troligen mest

sockerrika frukter men även kött. ✱✱ Arten använde troligen stenverktyg.

paleoantropologen Donald Johanson. ✱✱ Australopithecus afarensis var en art för­

människor vars namn betyder ’sydlig apa från Afar’.

kuriosa ✱✱ Paleoantropologi är läran om utdöda

människoarter. ✱✱ Lucy fick namn efter Beatleslåten ”Lucy in

the Sky with Diamonds”. ✱✱ Hon är världens mest kända fossil. ✱✱ Skelettet förvaras på Etiopiens

nationalmuseum i Addis Abeba.

frågor ✱✱ I vilket land hittades Lucy? ✱✱ Vad betyder Australopithecus afarensis? ✱✱ Ungefär hur lång var Lucy och hur mycket

vägde hon? ✱✱ Vilken historisk tidsepok skulle du helst

vilja besöka? Motivera ditt svar. ✱✱ Vad för information kan ett fossil ge oss

flera miljoner år senare?

kopplingar

till LEKTION 29

GOTD-lektion Rökstenen, Tanums hällristningsområde Tips Bockstensmannen

11 ©Författaren och Studentlitteratur

övrigt / r e s l e d n hä sverige

GOTD

33/50

Mamma till vild bebis

Barbro Lindgren Barbro Lindgren (född 1937) är en svensk författare som är mest känd för sina barnböcker. Bland de många priser hon fått finns Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA), som hon tilldelades 2014.

Barbro Lindgren, som hette Enskog som ogift, studerade på 1950-talet på Konstfack och Konst­­akademien. Hon gifte sig 1959 med konstnären Bo Lindgren. Paret skilde sig 1985.

Barbro Lindgren debuterade som författare med Mattias sommar (1965), en bok som hon även illustrerade. Den följdes av Mera om Mattias (1966) och Hej hej Mattias (1967). 1969 kom en av hennes mest kända och älskade böcker, Loranga, Masarin och Dartanjang, som handlar om pojken Masarin, hans knasiga pappa Loranga och farfar Dartanjang. Året efter kom uppföljaren Loranga, Loranga. År 1981 kom de tre första böckerna i serien om pojken Max – Max nalle, Max kaka och Max bil – med illustrationer av Eva Eriksson. Böckerna är skrivna på något som liknar barnspråk med ofullständiga meningar som ofta består av bara två ord. Barbro Lindgren fick kritik för detta sätt att skriva av människor som tyckte att barnen ska lära sig ”riktig” svenska. Böckerna blev dock väldigt omtyckta och följdes av flera andra Max-böcker. Eva Eriksson har också gjort teckningar till andra böcker som Barbro Lindgren skrivit, till exempel Mamman och den vilda bebin (1980), Vems lilla mössa flyger?

(1987) och Korken flyger (1990). En annan av

12 © Författaren och Studentlitteratur

Barbro Lindgrens älskade barnboksfigurer är den lilla grisen Benny. Hon blev nominerad till Augustpriset för den första boken Nämen Benny (1998), som har följts av Jamen Benny (2001) och Nöff nöff Benny (2007). I bilderboken Nu leker vi den fula ankungen (2014), som också blev Augustprisnominerad, återberättas H.C. Andersens saga Den fula ankungen.

Lindgren har också gjort en nytolkning av Andersens Kejsarens nya kläder.

Barbro Lindgrens eget liv har legat till grund för de tre böckerna om Sparvel – Lilla Sparvel, Stora Sparvel och Bara Sparvel (1976–1979) – och trilogin Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner (1971–1973). Hon har också skrivit böcker för vuxna och gett ut flera diktsamlingar.

Barbro Lindgren har fått en lång rad priser och utmärkelser för sitt författarskap. Det allra finaste priset är antagligen Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA; Astrid Lindgren Memorial Award), som hon fick 2014.

Barbro Lindgren är den hittills enda svenska författaren som fått priset. Prissumman är på 5 miljoner kronor.

Barbro Lindgren skrev texterna till sångerna på Georg ”Jojje” Wadenius kända barnskiva Goda’ goda’ (1969). Hennes söner Mathias och Andreas Lindgren har gjort flera framgångsrika barnskivor under namnet Bröderna Lindgren.

Sedan 2005 bor Barbro Lindgren i Glömminge på Öland, där hon tillbringade barndomens somrar. Hon är inte släkt med Astrid Lindgren.

Källor: ne.se, rabensjogren.se, wikipedia.org

alternativa ledtrådar

kuriosa

✱✱ ALMA-pristagare

✱✱ Har illustrerat flera av sina böcker själv.

✱✱ Loranga och Masarin

✱✱ Blev nominerad till Augustpriset för Nämen

✱✱ Max boll, nalle och lampa

Benny. ✱✱ Skrev texterna till Jojje Wadenius barnskiva

fakta ✱✱ Svensk författare ✱✱ Bor i Glömminge på Öland. ✱✱ Född 1937. ✱✱ Barbro Lindgren är utbildad konstnär. ✱✱ Hon är mest känd för sina barnböcker. ✱✱ Hon debuterade som författare 1964 med

Mattias sommar. ✱✱ En av hennes mest kända böcker är

Loranga, Masarin och Dartanjang. ✱✱ Hon gjorde Mamman och den vilda bebin

tillsammans med illustratören Eva Eriksson. ✱✱ De har också gjort flera böcker om Max,

Goda’ goda’. ✱✱ Hon är inte släkt med Astrid Lindgren.

frågor ✱✱ Nämn två böcker som Barbro Lindgren har

skrivit. ✱✱ Vilken illustratör har hon gjort flera böcker

tillsammans med? ✱✱ Vilket fint pris fick Barbro Lindgren 2014 som

första svensk? ✱✱ Vilka av Barbro Lindgrens böcker har du läst

eller känner du till? ✱✱ Varför tror du att en författare väljer att skriva

böcker om sin uppväxt?

bland annat Max bil och Max kaka. ✱✱ Lindgren har också skrivit böcker för vuxna. ✱✱ Tilldelades som första svensk

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) 2014.

till LEKTION 33

kopplingar

GOTD-lektion Astrid Lindgren, Tove Jansson, Katarina Taikon, H.C. Andersen Tips Kitty Crowther, Eva Eriksson, Isol

13 ©Författaren och Studentlitteratur

övrigt / r e s l e d n hä sverige

GOTD

36/50 Jämlikt årtal

Kvinnlig rösträtt i Sverige Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes i Sverige 1919 genom ett beslut i riksdagen. Det första riksdagsvalet där kvinnor tilläts delta hölls 1921.

Med vissa undantag var politik under mycket lång tid något som endast män tilläts syssla med. Efter att Gustav Vasa blev kung på 1500-talet har Sverige endast haft två regerande drottningar, Ulrika Eleonora (1719–1720) och Kristina (1644–1654), och av dem var det bara Kristina som hade någon större makt.

Riksdagen har sina rötter i medeltiden, men med undantag för frihetstiden 1719–1772 dröjde det till första halvan av 1800-talet innan riksdagen fick mer makt än kungen.

Fram till 1866 hade Sverige en ståndsriksdag dit adel, präster, borgare och bönder skickade representanter. Detta år infördes en riksdag med två kammare, där andra kammarens ledamöter utsågs genom folkliga val. Men det var bara män som fick rösta och inte ens alla män. Man måste ha en viss inkomst och förmögenhet för att få rösta. År 1909 infördes rösträtt för män över 24 år, men fortfarande hade de rika fler röster. Kvinnor fick ännu inte rösta och kunde inte heller kandidera till riksdagen. Faktum är att männen inom rösträttsrörelsen inte brydde sig särskilt mycket om frågan om kvinnlig rösträtt utan fokuserade på att alla män skulle få rösträtt. Rätten att rösta och bli vald till riksdagen blev därför en av de viktigaste frågorna för kvinnorättsrörelsen.

Kampen för kvinnlig rösträtt tog fart ordentligt i de europeiska länderna kring sekelskiftet 14 © Författaren och Studentlitteratur

1900. I Sverige lämnade den liberale riksdags­ mannen Fredrik T. Borg in en motion till riksdagen om kvinnlig rösträtt redan 1884 men det var inte många som stödde förslaget.

Kvinnosaks­föreningen Fredrika-BremerFörbundet lämnade in en petition om kvinnlig rösträtt till regeringen 1899. År 1903 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, där pedagogen Anna Whitlock var ordförande. Föreningen bildades av liberala och socialdemokratiska kvinnor och det var endast kvinnor som kunde bli medlemmar.

Som mest hade föreningen 17 000 medlemmar men 1913 skrev totalt 350 000 personer på en petition om kvinnlig rösträtt. År 1912 lade regeringen, som bestod av liberaler och social­ demokrater, fram ett förslag om att kvinnor skulle få rätt att rösta. Men förslaget röstades ner i första kammaren, där det konservativa partiet Allmänna valmansförbundet (numera Moderaterna) hade majoritet.

Efter valet till riksdagens andra kammare 1917 blev liberalen Nils Edén statsminister efter att Liberala samlingspartiet och Social­ demokraterna fått majoritet. Dessa partier var tydligast för kvinnlig rösträtt och att alla mäns röster skulle vara lika mycket värda oavsett hur rik eller fattig man var. År 1918 infördes allmän och lika rösträtt för män, och 1919 godkände riksdagen ett förslag om att även kvinnor skulle få rösträtt. Det första riksdagsvalet där kvinnor tilläts delta hölls 1921. Då valdes fyra kvinnor in i andra kammaren och en i första kammaren.

Sverige var sist av de nordiska länderna att införa kvinnlig rösträtt. Finland var först 1906, följt av Norge 1913 och Danmark (där Island då ingick) 1915.

Källor: ne.se, riksdagen.se, wikipedia.org

alternativa ledtrådar ✱✱ Årtal för allmän rösträtt ✱✱ 2000–79 ✱✱ Äntligen alla till valurnorna

fakta ✱✱ Tvåkammarriksdagen ersatte

kuriosa ✱✱ Rösträttsrörelsen brydde sig inte om frågan om

kvinnlig rösträtt. ✱✱ Liberala samlingspartiet och Social­demokraterna

drev frågan om kvinnlig rösträtt. ✱✱ Allmän och lika rösträtt för män infördes 1918. ✱✱ Sverige var sist av de nordiska länderna med

kvinnlig rösträtt (Finland blev först 1906).

ståndsriksdagen 1866. ✱✱ Landsföreningen för kvinnans politiska

rösträtt bildades 1903 med Anna Whitlock som ordförande. ✱✱ År 1909 fick alla män rösträtt, men rika

personer hade fler röster. ✱✱ Allmänna valmansförbundet (numera

Moderaterna) röstade emot kvinnlig rösträtt 1912. ✱✱ Liberalerna och Socialdemokraterna

vann valet 1917. ✱✱ Riksdagen godkände ett förslag om

frågor ✱✱ Vilket år godkände riksdagen ett förslag om

kvinnlig rösträtt? ✱✱ Vilket år hölls det första riksdagsvalet där

kvinnor fick delta? ✱✱ Vilka två partier drev frågan om kvinnlig rösträtt? ✱✱ Varför tror du att det fanns män (och kvinnor)

som var emot att kvinnor skulle få rösta? ✱✱ Vad tror du spelar stor roll för jämställdheten

förutom allmän rösträtt? till LEKTION 36

kvinnlig rösträtt 1919. ✱✱ Kvinnor fick rösta i ett riksdagsval

första gången 1921. ✱✱ Då valdes fyra kvinnor in i andra

kammaren och en kvinna i första kammaren.

kopplingar

GOTD-lektion Ellen Key, Eleanor Roosevelt Tips Emmeline Pankhurst, Elin Wägner

Demonstrationståg för kvinnlig rösträtt i Göteborg i juni 1918.

15 ©Författaren och Studentlitteratur

övrigt / r e s l e d n hä europa

GOTD

43/50

Auschwitzöverlevare

Hédi Fried Hédi Fried (född 1924) är en rumänsksvensk författare och psykolog. Hon överlevde förintelsen och kom liksom många andra fångar från koncentrations­ läger till Sverige med de så kallade vita bussarna.

Hédi Fried, som hette Szmuk som ogift, föddes i en ungersktalande judisk familj i staden Sighet i norra Transsylvanien. Sighet låg då i Rumänien men 1940 tillföll staden Ungern (sedan andra världskrigets slut tillhör Sighet åter Rumänien).

Hédi Fried studerade till lärare och tog sin examen 1943. Året efter ockuperades Ungern av Tyskland och de flesta av de ungerska judarna deporterades till något av nazisternas koncentrations- eller förintelseläger. Av landets 600 000 judar mördades cirka 500 000.

Hédi Fried och hennes familj fördes till Auschwitz i Polen, dit de kom i maj 1944. Vid ankomsten delades människorna först upp i två grupper: pojkar/män och flickor/kvinnor. Hédi, hennes lillasyster Livia och deras mor gick i en kö mot ett taggtrådsstaket. Där stod läkaren Josef Mengele och visade med sin piska vilka som skulle gå till vänster och vilka som skulle gå till höger.

Döttrarna skickades åt vänster och modern åt höger. Hon och fadern hörde till dem som fördes till badhusen, där de lurades att tro att de skulle duscha. I stället för vatten fylldes ”duschrummet” av giftig gas och alla dödades.

Hédi Fried och hennes syster överlevde vistelsen i Auschwitz. De skickades senare till olika arbets­ läger och hamnade slutligen i Bergen-Belsen i nordvästra Tyskland. Där befann de sig när kriget

16 © Författaren och Studentlitteratur

tog slut i maj 1945. Hédi blev då mycket sjuk och låg medvetslös en tid. Hon räddades till livet av sin syster. De kom till Sverige med Röda korsets ”vita bussar” sommaren 1945.

I februari 1945, när delar av Tyskland invaderats av de allierade och fångarna i flera koncentrations­ läger befriats, inleddes den så kallade Bernadotte­ aktionen. Den organiserades av greve Folke Bernadotte, som var brorson till kung Gustav V. Bernadotte var då vice ordförande (senare ord­ förande) i svenska Röda Korset. Hur många fångar från koncentrationsläger som räddades med de så kallade vita bussarna är omdiskuterat. Troligen var det någonstans mellan 15 000 och 30 000.

Hédi Fried hamnade till slut i Stockholm.

Hon gifte sig med en annan överlevare från förintelsen och fick tre barn. Hon studerade till psykolog vid Stockholms universitet, där hon utnämndes till hedersdoktor 2002. År 1984 grundade hon Café 84, en mötesplats för överlevare från förintelsen, och 1988 började hon hålla föredrag om förintelsen i svenska skolor.

Ett urval av de frågor som hon fått i samband med detta finns sammanställda i boken Frågor jag fått om Förintelsen (2017). Hédi Fried har också skrivit bland annat självbiografin Skärvor av ett liv: Vägen till och från Auschwitz (1992) och den delvis självbiografiska romanen Livet tillbaka (1995).

Hédi Fried var sommarpratare i P1 2015. Det finns en dokumentär av Gregor Nowinski om förintelsen med Hédi Fried och Martin Pollack, son till en SS-soldat. För sitt arbete mot rasism har Hédi Fried fått en lång rad fina utmärkelser, både i Sverige och utomlands.

Källor: ne.se, hedifried.se, Frågor jag fått om Förintelsen (2017) av Hédi Fried

alternativa ledtrådar ✱✱ Årets europé och hedersdoktor ✱✱ Frågor jag fått om Förintelsen ✱✱ Föreläsare för att bekämpa rasism

fakta ✱✱ Rumänsk-svensk författare och psykolog

kuriosa ✱✱ Utnämndes till hedersdoktor vid Stockholms

universitet 2002. ✱✱ Har gett ut flera böcker, bland annat Frågor jag

fått om Förintelsen. ✱✱ Sommarpratare i P1 2015. ✱✱ En dokumentärfilm med Hédi Fried och Martin

Pollack, son till en SS-soldat.

✱✱ Växte upp i Sighet i nuvarande Rumänien. ✱✱ Född 1924.

frågor

✱✱ Familjen var ungersktalande judar.

✱✱ Vilka två länder har Hédi Frieds hemstad tillhört?

✱✱ Sighet tillföll Ungern 1940; fyra år senare

✱✱ Vart fördes hennes familj 1945?

ockuperades Ungern av Tyskland. ✱✱ Nazisterna deporterade de flesta av

Ungerns judar till koncentrations- och förintelseläger. ✱✱ Hédi Frieds familj fördes till Auschwitz

i Polen 1945 där både hennes föräldrar gasades ihjäl. ✱✱ Hédi och hennes syster Livia hamnade

✱✱ Vad kallas de fordon som tog fångar från

koncentrationsläger till Sverige? ✱✱ Det finns inte så många personer, som överlevt

ett koncentrationsläger, kvar i livet längre.

Hur kan vi se till att deras berättelser/ vittnesmål inte glöms bort? ✱✱ Varför var hjälpinsatserna med vita bussarna

så svåra och farliga?

till slut i Bergen-Belsen. till LEKTION 43

✱✱ De kom till Sverige sommaren 1945

med Röda korsets ”vita bussar”. ✱✱ Hédi Fried utbildade sig till psykolog. ✱✱ Hon har föreläst mycket om

förintelsen i svenska skolor.

kopplingar GOTD-lektion Anne Frank, Rosa Parks, Raoul Wallenberg, Auschwitz

Tips Josef Mengele, Folke Bernadotte, Bergen-Belsen

17 ©Författaren och Studentlitteratur

Grej of the Day Framgångsrika kvinnor Allt fler lärare och elever arbetar med Grej of the Day. Det är roligt att min metod kan bidra till att motivera många elever och att väcka deras nyfikenhet på kunskap.

Mer kunskap och fler grejer hittar du i läromedlet Grej of the Day Framgångsrika kvinnor. Till detta läromedel har jag valt ut 50 spännande och intressanta grejer om personer, platser och händelser kopplade till 50 framgångsrika kvinnor inom främst kultur, politik, idrott och humanitära insatser. Som bonus får du även tillgång till förberedda genomgångar av 13 utvalda framgångsrika kvinnor från mina två tidigare böcker. Idén till att skriva en bok om framgångsrika kvinnor fick jag av min dotter Tuva. Jag känner mig stolt över att hennes idé nu blivit verklighet och att en av hennes förebilder, Beyoncé, finns med i den här boken.

Det finns många fascinerande saker att berätta om. Visste du till exempel att det första valet, där kvinnor deltog, ägde rum 1921 eller att Malala Yousafzai erhöll Nobels fredspris blott 17 år gammal för sin kamp för flickors och kvinnors rätt till utbildning?

ku n s k a p ä r co O lt !

Kunskap är verkligen coolt!

Micke Hermansson

Är du intresserad av fler böcker om Grej of the Day? ●●

I denna basbok finns 100 grejer från Sverige, Europa och världen. Här berättar jag också mer ingående om Grej of the Day-metoden.

●●

I denna bok finns 50 grejer om personer, platser och händelser kopplade till Sverige.

●●

I denna arbetsbok dokument­ erar eleverna de grejer som presenteras i klassen. De får tips ifrån mig och hjälp att utvärdera sitt arbete med Grej of the Day.

g0td

grej of the day Sverige ser

plat

personer

50

händelser övrigt

lektioner steg för steg

Micke Hermansson

GOTD – Grej of the Day

GOTD – Grej of the Day Sverige

GOTD – Grej of the Day, Arbetsbok (säljs i 10-pack)

Grej of the Day, GOTD, är en prisbelönt pedagogisk metod som utvecklats av Micke Hermansson, mellanstadielärare från Umeå. Mickes ambition med GOTD var att utveckla sina elevers intresse för nya kunskaper. Hans mikrolektioner om olika ”grejer” gjorde succé hos de egna eleverna. Metoden har sedan dess spridits till många andra lärare och elever både i och utanför Sverige.

Art.nr 39840

studentlitteratur.se

Digitala resurser Prova paketets digitala resurser genom att klicka pĂĽ bilden.

Digital version av boken, bonusmaterial och en guide till hur du arbetar med materialet

Fungerar pĂĽ dator, i surplatta och i mobil