9789140668301

Paula Mulinari & Rebecca Selberg (red.)

Arbete intersektionella perspektiv

Om författarna Joan Acker är professor (emerita) i sociologi vid universitetet i Oregon, USA. Ackers akademiska arbete har fokuserat på frågor rörande könade och rasif­ierade processer inom organisationer och i arbetslivet samt utvecklandet av intersek­ tionella analyser av klassrelationer. Ödül Bozkurt disputerade i sociologi vid UCLA. Hon är nu verksam som fors­ kare och lärare vid Lancaster University, Department of Organisation, Work and Technology. Forskningsintresset är organisation och arbete, särskilt i multi­ nationella företag.

Anna Gavanas är docent i genusvetenskap och doktor i socialantropologi. Hon arbetar för närvarande vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm med ett projekt om migration, informalisering av arbetsmarknaden och social exklu­ dering med fokus på hushållstjänstsektorn i Sverige.

Miriam Glucksmann är professor i sociologi vid Essex, England. Glucksmanns arbete har kretsat kring analyser av hur lönearbete sammanvävs med andra samhälleliga sfärer så som konsumtion och reproduktion.

Magnus Hörnqvist är docent i kriminologi vid Stockholms universitet. Hans forskning utgörs av kritiska studier kring makt, risk och reglering i samma teoretiska tradition som Foucault.

Wuokko Knocke är docent (emerita) i sociologi, tidigare verksam vid Arbets­ livsinstitutet. Hon har skrivit en rad forskningsrapporter och artiklar om den invandrade befolkningens situation med tyngdpunkt på segregerande och diskri­ minerande mekanismer och processer på arbetsmarknaden och i arbetslivet.

Hennes teoretiska utgångspunkt har varit interaktionen mellan kön, klass och den etniska dimensionen.

Paula Mulinari är doktor i genusvetenskap och arbetar som lektor vid Fakulteten för Hälsa och Samhälle vid Malmö Högskola. Mulinaris arbete fokuserar på frågor rörande hur könade och rasifierade processer formar arbetsvillkor och arbetsprocesser.

Arne Nilsson är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. Hans forskning har främst kretsat kring manligt homo/queerliv, där rum/plats, staden, kön, klass och generation varit centrala aspekter.

Nora Räthzel är professor i sociologi vid Umeå universitet. Hennes forskning handlar om hur köns-, etnicitets- och klassrelationer interagerar i vardagen på arbetsplatser och i bostadsområden, och om och hur dessa relationer skapar motståndskulturer.

Maja Sager disputerade i genusvetenskap vid Lunds universitet med avhand­ lingen Everyday Clandestinity: Experiences on the Margins of Citizenship and Migra­ tion Policies. Hennes forskningsintressen kretsar främst kring migration och antirasistisk feminism.

Niklas Selberg är rättssociolog, jurist och doktorand i arbetsrätt vid Lunds universitet. Hans avhandlingsprojekt är en rättsdogmatisk undersökning av arbetsgivar­begreppet.

Rebecca Selberg är doktorand i sociologi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes avhandlingsprojekt handlar om konstruktionen av varierande former av femi­ niniteter i relation till arbete inom sjukvården.

Innehåll

1. ”What a way to make a living!”

Paula Mulinari och Rebecca Selberg

7

Tema 1 Att göra kön 2. Ojämlikhetssystem – kön, klass och ras i organisationer Joan Acker

37

3. ”Service låter som en piga” Vårdarbetsplatsens formerande distinktioner

Rebecca Selberg

59

4. Attraktiv arbetskraft, attraktiva jobb – homomän på amerikabåtarna Arne Nilsson

77

5. Privatisering av äldreomsorgen och äldre kunder som aktörer på (in)formella, etnifierade marknader

Anna Gavanas

97

6. Flexibilitet i fängelset?

Konsten att behärska sin underordning

Magnus Hörnqvist

5

113

Tema 2 Arbetets komplexa nät 7. Skiftande gränser och kopplingar. Att använda modellen ”den totala sociala organiseringen av arbete”

Miriam Glucksmann

133

8. ”Gömdhet” på arbetsmarknaden. Kopplingar mellan arbetsmarknad, migrationspolitik och asylrätt

Maja Sager

151

9. Privatiseringen av producentens stolthet

Nora Räthzel 10. Bortom nationsgränserna?

Utländska arbetsgivare och kvinnliga chefer i Japan

Ödül Bozkurt

171

189

Tema 3 Exploatering, motstånd och strukturell förändring 11. Osynliggjorda och ”fragmenterade” – invandrade kvinnor i arbetslivet

Wuokko Knocke

211

12. ”Man hjälps åt” – solidaritet, solidaritetsfällor och motstånd i hotell- och restaurangbranschen

Paula Mulinari

229

13. Flexibla regler, fragmenterade anställda: Den diskursiva och formella konstruktionen av det flexibla arbetslivet

Niklas Selberg

Litteraturförteckning

245

263

6

1 ”What a way to make a living!”

Paula Mulinari & Rebecca Selberg Working 9 to 5 What a way to make a living! […]

9 to 5 They got you where they want you There’s a better life And you think about it, don’t you?

It’s a rich man’s game No matter what you call it And you spend your life Putting money in his pocket 1980 skrev countrysångerskan Dolly Parton låten 9 to 5, soundtracket till filmen om kontorsanställda kvinnors vardag. Texten kan ses som ett eko från en svun­ nen tid: stigande arbetslöshet och en kraftig ökning av tillfälliga anställningar tillsammans med ändrade produktionsformer har avsevärt minskat andelen tillsvidareanställda som arbetar ”nio till fem”. Feministisk och antirasistisk arbetslivsforskning har också visat att beskrivningar av hur och på vilka tider människor faktiskt arbetar ofta tagit sin utgångspunkt i privilegierade grupper av arbetskraften (Gonäs 1991, de los Reyes 1998). Vi väljer trots detta att ta vår utgångspunkt i Dolly Partons sång, på grund av det könade konfliktperspektiv som präglar texten. Idag har managementteorier och begrepp som teamwork och platta organisationer fått allt starkare fäste i företagen. Det har lett till att klasskonflikter och andra sociala spänningar tenderar att tolkas i termer av kommunikations- eller samarbetssvårigheter (Sennett 2002). Inom forskning­ en har begrepp som det postindustriella samhället och tjänstesamhället inte enbart använts för att beskriva ändrade former för produktion, reproduktion och konsumtion. Begreppen har också använts som argument för att arbete i allmänhet, och lönearbete i synnerhet, förlorat sin centrala position i männi­ skors liv och identitet (för en översikt av argumentationen se Hasselberg 2002, se också Amin 1999 för en kritisk läsning). I ljuset av detta hör Dolly Partons

7

Paula Mulinari & Rebecca Selberg sång till det förgångna, men i vår bok knyter den samman dåtid och nutid på ett sätt som för oss illustrerar den samtidiga kontinuiteten och förändringen i arbetslivet. Samtidigt som arbetets villkor har omförhandlats, ser vi fort­farande tydliga könskonflikter – och även om ”spelets regler” förändrats är spelplanen fortfarande, som Parton sjunger, präglad av ojämlikhet.

För oss fångar Dolly Partons text arbetets centrala roll i människors liv och i skapandet av ojämlikheter. I sången hittar vi också drömmen om alternativen och motståndskampen, som ofta utförs på arbetsplatsen, och som fortfarande utgör en viktig arena för formandet av kollektiva identiteter och kampstrategier.

I Dolly Partons sång heter det: ”there’s a better life, and you think about it don’t you?”. Forskning visar att motstånd ofta organiseras utifrån andra grun­ der än arbete och klass, men fortfarande tyder mycket på att arbete utgör inte bara en viktig del av människors identitet, utan också en viktig arena för mot­ stånd.1 En av anledningarna till att så mycket av motståndet mot ojämlikhet sker på arbetsplatser är att det betalda arbetet intar en central position i människors liv. Inte bara för att arbetet skapar ekonomiska tillgångar, utan för att det ofta också skapar ett utrymme för gemenskap, solidaritet, yrkesstolthet och identi­ tetsskapande. Inkludering, exkludering, diskriminering, befordran, status, hälsa och ohälsa, frihet och tvång, acceptans, respekt och förtryck; allt finns i arbetet och på de platser arbete utförs.

Bokens syfte Dolly Partons sång påminner oss om de könade konflikter som finns på arbets­ marknaden, det vill säga hur (horisontell och vertikal) könsarbetsdelning och mansdominerade ägandestrukturer utgör en grundläggande ojämlikhet mellan män och kvinnor. Senare års feministisk forskning har i stor utsträckning hand­ lat om att komplicera bilden av vilka kategorier och maktrelationer som är centrala för att förstå ojämlikhet. Begreppet intersektionalitet, som kommer av det engelska ordet korsning, används för att fånga hur olika kategorier och maktrelationer griper in och har en ömsesidigt förändrande inverkan på var­ andra. Intersektionella perspektiv handlar om att förstå hur inte bara kön utan 1 Förändringarna av produktionsstrukturen i Väst har också gett upphov till en för­ ändring av arbetsplatskampen. Det innebär inte att den form av organiserat motstånd som utövas på arbetsplatser upphört att existera och vara av betydelse. En analys grun­ dad på den föreställningen är etnocentrisk och osynliggör den dagliga kamp som förs både av och utan, ibland mot, fackföreningar på arbetsplatser runt om i världen, även i Sverige och Europa. Kapitalets ständiga följeslagare är konflikt – det vill säga, varhelst nya industrier etablerar sig, etablerar sig också en ”arbetarrörelse” där motstånd genom exempelvis strejker eller organiserad maskning föds (Silver 2003).

8

”What a way to make a living!” också exempelvis klass, ras/etnicitet2 och sexualitet strukturerar våra relationer, inte minst på arbetsmarknaden.3 Med denna antologi vill vi visa på hur intersektionella analyser av arbetslivet kan se ut. Vi gör det genom att introducera våra läsare till den feministiska arbetslivsforskningen, och sedan presentera kapitel som var för sig fokuserar olika delar av arbetslivet samt relationen mellan arbete och kategorier som kön, sexualitet, klass och ras/etnicitet. På så sätt vill vi synliggöra hur teoretiska begrepp som intersektionalitet, globalisering, rasifiering och queer kan levande­ göras genom analyser av arbetslivet. Samtidigt hoppas vi att antologins bidrag belyser behovet av nya teoretiska perspektiv som förmår fånga de förändringar – och den kontinuitet – som präglar arbetslivet i Sverige och i andra delar av världen.

De forskare som är representerade i boken har bidragit till att utveckla den feministiska analysen genom att peka på behovet av att utforska klass genom sexualitet, beköning och rasifiering, men också genom att visa hur klass­rela­ tioner och arbetsmarknadsrelationer formas inom ramen för en global (impe­ rialistisk) ekonomi, och inte enbart inom de nationella ramarna. Några av dem har varit pionjärer som långt före andra expanderat analyserna av arbete och ekonomi. I den här boken illustrerar de hur genusvetenskapen, med sina inter­ sektionella analyser, har potential att (åter) bli en central kritiker av dagens ekonomisk-kulturella system (jämför Jessop 2002).

2 Begreppet ras används inom kritisk forskning för att beskriva specifika skiktnings­ mekanismer baserade på rasistiska strukturer och föreställningar. När man använder rasbegreppet i detta sammanhang innebär det alltså inte att man anser att det finns olika biologiska människoraser, utan att man vill synliggöra det faktum att samhället skiktas utifrån rasistiska föreställningar. Anledningen till att man inte endast använder sig av begreppet etnicitet är att människors etnicitet inte alltid har betydelse för huru­ vida de upplever rasism eller inte. Ibland används citattecken kring ordet ras för att markera att det är en diskursiv och ideologisk konstruktion man talar om.

3 Det finns fler maktordningar som strukturerar arbetsmarknaden. Normer kring funktionsförmågor är ett exempel, ålder ett annat. Vi har valt att fokusera frågor kring kön, klass, ”ras”/etnicitet och sexualitet. Att vi valt att utesluta frågor om exempelvis ålder och funktionsförmågor innebär inte att vi inte ser dessa normer och maktstruk­ turer som viktiga, och vi uppmuntrar fortsatt forskning kring dessa frågor i relation till arbete och arbetsmarknaden. Några bidrag är värda att nämna i sammanhanget. Genus och funktionshinder utforskas i Elisabet Apelmos och Ann-Marie Sellerbergs bok ”Shit, jag kan också lyckas”: om genus, funktionshinder och idrottande kroppar (2006). Lars Grönvik och Mårten Söder har skrivit Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet (2008). I Kvinnovetenskaplig tidskrifts temanummer om intersektionalitet diskuterar Clary Krekula, Anna-Liisa Närvanen och Elisabet Näsman ålder som kategori inom intersektionell analys (2005). Therése Persson har skrivit en avhandling om ålder och femininitet, Kvinnlig för sin ålder: en intervjustudie om ålder, kropp och femininitet (2010).

9

Paula Mulinari & Rebecca Selberg

Upplägg och disposition Boken är en antologi som samlar olika generationers genus- och arbetslivs­ forskare. Den är uppdelad i tre temablock. Tanken är att alla kapitel inom varje block ska läsas som ett slags samtal, där olika fokus och perspektiv bryts mot varandra. Det är inte bara så att de olika kapitlen behandlar olika delar av arbetsmarknaden, olika yrken eller fenomen; istället kan man säga att de repre­ senterar olika tematiska ingångar till arbetslivets intersektioner.

Tre texter, skrivna av forskare som varit aktiva sedan 1970-talet, startar samtalet genom att presentera teman som varit centrala i den feministiska och intersektionella arbetslivsforskningen. Det är Joan Ackers Ojämlikhetssystem, Miriam Glucksmanns Skiftande gränser och kopplingar och Wuokko Knockes Osynliggjorda och ”fragmenterade”. Ackers, Glucksmanns och Knockes forsknings­ prestationer har varit viktiga för att utveckla den intersektionella arbetslivs­ forskningen på olika sätt, och deras resonemang har inspirerat empiriska studier på andra områden. De texter de bidrar med i antologin utmärks av sina viktiga teoretiska resonemang om hur arbete och arbetsmarknaden fungerar i det kapi­ talistiska samhället, och erbjuder olika typer av teoretiska ”nycklar” för att komma vidare i empiriska analyser. Därför har vi låtit dessa tre texter inleda bokens tre temablock: Att göra kön, Arbetets komplexa nät och Exploatering, mot­ stånd och strukturell förändring.

Indelningen i temablocken har vi gjort utifrån en ambition att utmana våra läsare. Vår förhoppning är att antologin i sin helhet ska öppna upp för lite oväntade ingångar till Ackers, Glucksmanns och Knockes texter, och till de teman som de representerar. Således har vi satt Joan Ackers text, som framförallt fokuserar klass och kön, i samma temablock som författare som diskuterar sexualitet och varierande former av femininiteter. Miriam Glucksmann, vars bidrag tidigare kanske framförallt tolkats som ett sätt att utmana dikotomin betalt – obetalt arbete, har vi satt i samma block som författare som diskuterar globalisering och rasism. Wuokko Knocke, som i Sverige varit pionjär inom den postkoloniala forskningen, har vi satt samman med författare som utforskar motståndsstrategier och strukturella omvandlingar av arbetslivet. Det vi vill säga med att sätta upp denna struktur för samtalet är att de forskare som intro­ duceras här lyfter frågor som går att diskutera utifrån en mångfald av perspek­ tiv och vinklar. Sätter man arbetet i centrum har man också möjlighet att se ojämlikhetens många sidor.

Vi har i denna del av antologins inledning diskuterat bokens syfte och upp­ lägg. Vi går nu vidare genom en mera övergripande och analytisk inledning.

För att förstå det vetenskapliga sammanhang som antologins andra kapitel vuxit fram ur, bör man ha en viss överblick över den feministiska och intersek­ tionella arbetslivsforskningens historia. Vi kommer därför att börja med en

10

”What a way to make a living!” genomgång av hur man inom samhällsvetenskapen analyserat arbete (där fokus från början var klass) och de olika maktstrukturer som är närvarande i organi­ seringen av arbetslivet.

Analyser av arbete: från klass till kön Förändringsprocesser som strukturomvandling (de stora industriernas flytt av sin produktion från Västländer till så kallade utvecklingsländer i Syd, och om­ ställningen av Västländernas arbetsmarknad från varuproduktion till tjänste­ produktion), globalisering (internationaliseringen av kapital, politiska och ekonomiska institutioner, migrationsflöden), teknisk utveckling och flexibili­ sering är exempel på genomgripande förändringar som arbetslivet genomgått sedan Dolly Partons sång skrevs. Sådana strukturella förändringar ger också upphov till förändrade tolkningsramar och nya begrepp inom forskningen.

I den tidiga arbetslivsforskningen, som växte fram under industrialismens boom, stod klassbegreppet ofta i centrum. Det var framförallt män som ut­ gjorde den betalda arbetskraften och arbete definierades inom forskningen som de verksamheter som pågick inom inte minst industrin – det vill säga avlönat arbete utanför hemmet. De feministiska analyserna av arbete bidrog till att denna snäva definition av vad som utgör arbete vidgades. Samtidigt utmanade feministiska forskare dominerande teorier om arbete och synliggjorde hur de ofta utgick från mannen som norm.4 Sådana utmaningar till etablerade sam­ hällsvetenskapliga teorier formulerades framförallt inom ramen för en marxis­ tisk tradition, eftersom feministiska analyser inspirerats av och vuxit fram i kritisk dialog med marxistiska teorier om arbete.

De författare vars kapitel inleder de tre temablocken i antologin, Joan Acker, Miriam Glucksmann och Wuokko Knocke, har alla tagit aktiv del av denna kritiska dialog mellan marxistiska och feministiska perspektiv på arbete. I cen­ trum för den marxistiska förståelsen av arbete ligger den ojämlika relationen mellan anställd och arbetsgivare, eller i marxistiska termer mellan den som tvingas sälja sin arbetskraft och den som köper arbetskraften. Det är här grun­ den till klassbegreppet finns. Marx beskrev klass som en relation till produk­ tionen, men också som något som görs och organiseras (Marx 1969). Socio­logen Eric Olin Wright (1997) har beskrivit dessa grundsatser på ett tydligt sätt. Han utgår från en förståelse av relationen mellan klasserna som baseras på exploate­ ring. Begreppet exploatering används inom marxistisk teoribildning för att beskriva hur resurser förflyttas från en grupp till en annan, baserat på deras 4 Feministiska ekonomer (Nelson 1996, Peterson & Lewis 1999) har exempelvis visat hur idén om den rationella ekonomiska individen baserades på en könad föreställning som osynliggjorde könskonflikter och människors beroende av varandra (Ferber & Nelson 2003).

11

2 Ojämlikhetssystem – kön, klass och ras i organisationer Joan Acker Mycket av den sociala och ekonomiska ojämlikheten i industriländerna skapas i organisationer, i det dagliga arbetet och det sätt på vilket arbetet är organiserat.1 Såväl fackliga aktivister som feminister och medborgarrättsaktivister har baserat sina krav på denna insikt. Åtminstone sedan Harry Braverman 1974 dissekerade arbete och monopolkapital i sin bok med samma namn har de som velat förstå hur klassojämlikhet skapas och upprätthålls ofta vänt blicken mot arbetets ut­ formning, mot arbetsprocessen (Braverman 1974, Burawoy 1979). Feminister som sökt förstå hur ojämlikheten mellan kvinnor och män fortbestår trots alla försök att avskaffa den har undersökt hur kön konstrueras i organisationer och organisationspraktiker (Acker 1990; Collinson & Hearn 1996; Fergu­son 1984; Kanter 1977). Forskare som studerar ras­ojäm­likhet har undersökt hur rasskill­ nader skapade i arbetslivet bidrar till diskriminering och utsatthet i hela samhäl­ let (Brown m.fl. 2003; Royster 2003).

De flesta studier av hur klass-, köns- och rasojämlikhet skapas i organisa­tioner har inriktat sig på endera av dessa kategorier, utan att se dem som komplexa, ömsesidigt förstärkande eller motsägelsefulla processer.2 Men den nästintill oundvikliga följden av att inrikta sig på en enda kategori blir att alla andra förhållanden som påverkar den fördunklas och förenklas. I trettio år har ­färgade feministiska forskare menat att stora delar av den feministiska forskningen i själva verket har handlat om medelklasskvinnor och bortsett från klass, ras/ etnicitet och andra skillnader som komplicerar kategorin kön, och de får nu­ mera medhåll av de flesta vita feministiska forskare (Davis 1981; hooks 1984; 1 Kapitlet är en översättning av Joan Acker, ”Inequality Regimes: Gender, Class, and Race in Organizations”, i Gender & Society, 20(4): 441–464. Copyright © (2006) by So­ ciologists for Women in Society. Reprinted by permission of SAGE Publications, Inc. 2 Ett förträffligt undantag är Cynthia Cockburns In The Way of Women. Men’s Resis­ tance to Sex Equality in Organizations (Cockburn 1991). Cockburn integrerar en förstå­ else av klassprocesser och rasdiskriminering i sin analys av jämställdhetsprogrammen i fyra större brittiska organisationer.

37

Joan Acker Joseph 1981). Liknande kritik kan riktas mot stora delar av teoribildningen och forskningen kring ras- och klassfrågor: även när ”ras” sammanförs med ”etni­ citet” inbegriper denna kategori flera sociala realiteter som alltid påverkas av köns- och klasskillnader. ”Klass” kompliceras likaså av olika slags köns- och rasskillnader. Slutsatsen blir att den teoretiska och empiriska forskningen om ojämlikhet, dominans och förtryck måste ta hänsyn till skärningspunkterna mellan åtminstone ras/etnicitet, kön och klass. Åtminstone under de senaste femton åren har de flesta feministiska forskare kommit att inse behovet av en intersektionell analys (Collins 1995, Crenshaw 1995, Fenstermaker & West 2002, Weber 2001). Att omsätta denna insikt i klara uppfattningar om hur olika skillnader eller samtidiga ojämlikhets­skapande processer faktiskt fungerar har varit svårt och är ett alltjämt pågående arbete (Holvino 2001, Knapp 2005, McCall 2005, Weber 2001). Olika infallsvinklar på dessa komplexa processer kompletterar varandra. Med hjälp av stora data­serier visar till exempel Leslie McCall hur regionala ojämlikhetsmönster i fråga om kön, ras och klass varierar med de ekonomiska aktiviteternas karaktär (McCall 2001, 2005). Det slags analys som jag förespråkar skiljer sig från McCalls an­ greppssätt genom att inrikta sig på specifika organisationer och den lokala, ständigt pågående praktiska organiseringen av arbetet, som samtidigt reprodu­ cerar komplexa former av ojämlikhet. De organisationsprocesser som ger upphov till ojämlikhetssystem är naturligtvis kopplade till ekonomiskt beslutsfattande som leder till olika ojämlikhetsmönster på lokal och regional nivå. Ytterligare ett sätt att analysera dessa komplexa inbördes förhållanden vore att undersöka kopplingarna mellan specifika ojämlikhetssystem och de olika ekonomiska beslut som påverkar lokala ekonomier. Men i denna text begränsar sig mina anspråk till att utveckla analysen av ojämlikhetssystem inom orga­nisa­tioner.3

Ojämlikhetssystem Ojämlikhetssystem, definierade som löst sammankopplade praktiker, processer, handlingar och meningar som skapar och upprätthåller klass-, genus- och ras­ ojäm­likhet, finns inom alla organisationer. Att ojämlikhet förekommer överallt är uppenbart: företagsledare, direktörer, högre chefer och avdelningschefer har mycket mer makt och högre lön än sekreterare, industriarbetare, studenter och till och med professorer. Även inom organisationer med uttalade jämlikhets­ strävanden utvecklas med tiden ojämlikhetssystem, vilket den omfattande 3 Min analys bygger på den digra forskningen om organiseringen av arbete och makt­ förhållanden i organisationer, ett område som jag själv har intresserat mig för (Acker 1989, 1991, 1994, Acker & Van Houten 1974). Jag vidareutvecklar mina tidigare reso­ nemang om kön i organisationer genom att foga klass och ras till kategorin kön och föra diskussionen vidare på olika plan.

38

Ojämlikhetssystem – kön, klass och ras i organisationer forskningen om feministiska organisationer har visat (Ferree & Martin 1995, Scott 2000).

Jag definierar ojämlikhet i organisationer som systematiska skillnader mellan deltagarna i fråga om makt och inflytande över mål, medel och resultat; över beslut som fattas på arbetsplatsen om till exempel organiseringen av arbetet; över möjligheterna till befordran; över anställningstrygghet och sjukförsäkring; över lön och annan ersättning; över andras bemötande; samt över möjligheten till stimulerande arbete och goda arbetsförhållanden. Alla dessa olikheter be­ höver inte förekomma samtidigt och i lika hög grad inom den enskilda orga­ nisa­tionen. Inflytandet över mål och medel är oftast ojämlik och lönesprid­ ningen är oftast stor. Andra skillnader kan vara mindre uppenbara och på vissa områden kan jämlikheten vara betydande, till exempel i fråga om anställnings­ trygghet och förmåner.

Ojämlikhetssystem varierar också på andra sätt; de tenderar att vara flytande och föränderliga. De är kopplade till ojämlikheten i det omgivande samhället, till politik, historia och kultur. Olika organisationer och organisationsdelar utveck­ lar olika praktiker och tolkningar. Jag ska ta ett exempel, hämtat från min studie av svenska banker i slutet av 1980-talet. Min kollega och jag studerade köns- och arbetsprocesser på sex lokala bankkontor. Vi undersökte i vilken mån kontoren hade genomfört den omorganisation som arbetsgivaren och fackförbundet hade enats om i syfte att åstadkomma en rättvisare fördelning av arbetsuppgifter, ansvar och beslutsfattande.4 Vi fann skillnader mellan kontoren i fråga om vissa slag av ojämlikhet. På ett av kontoren, där nästan alla anställda var kvinnor, var status- och maktskillnaderna små. Flertalet uppgifter roterade mellan de an­ ställda eller sköttes gemensamt och alla uppfattade den manlige chefen som stödjande och uppmuntrande i sitt ledarskap. På de andra kontoren var könsupp­ delningen skarp. Männen skötte de lukrativa företagskontona medan kvinnorna tog hand om privatkunderna. På dessa kontor var makten och beslutsfattandet mycket ojämlikt fördelade mellan de anställda, även om inte alla uppfattade sin arbetsplats som odemokratisk. Det bankkontor som var bäst på att delegera ar­ betsuppgifter och beslutsfattande var det som nästan bara hade kvinnliga an­ ställda, där det redan före omorganisationen hade funnits ett deltagarideal.

I de följande avsnitten ska jag mer ingående diskutera vad som utmärker ojämlikhetssystem, däribland grunderna för ojämlikhet, dess former och grader, organisationsprocesser som skapar och upprätthåller ojämlikhet, ojämlikhetens 4 Vid denna tid organiserades alla bankanställda i Sverige av samma fackförbund, Svenska Bankmannaförbundet. Ett avtal mellan fackförbund och arbetsgivare omfat­ tade således alla banker, trots att det rörde sig om skilda företag. Vid den här tiden samarbetade fackförbundet också med arbetsgivaren kring organiseringen av arbetet.

I vår studie gjorde vi observationer och intervjuer på bankkontor anslutna till de två största svenska bankerna.

39

8 ”Gömdhet” på arbetsmarknaden.

Kopplingar mellan arbetsmarknad, ­migrationspolitik och asylrätt Maja Sager År 2004 kom Fija till Sverige från Kosovo för att söka asyl. Jag träffade henne första gången i maj 2006, strax efter att den nya utlänningslagen trätt i kraft.

Fija var en av de 12 000–15 000 asylsökande som inte uppfyllde villkoren för uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen 2005–2006.1 Hon var mycket be­ sviken över att inte ha omfattats av regulariseringsprocessen och över att tving­ as bli ”gömd” igen.2 De första månaderna av vår kontakt kretsade kring hoppet om ännu en tidsbegränsad legalisering – en riktig amnesti. Efter regeringsskiftet under hösten 2006 lade högeralliansen fram ett förslag om vidgad arbetskraftsinvand­ ring, som skulle göra det möjligt att söka uppehållstillstånd inifrån landet – att ”byta kö” från asylsökande till arbetskraftsinvandrare.3 Därefter handlade många av mina och Fijas samtal om de möjligheter som lagförslaget kunde tänkas innebära: om och när lagen skulle komma att träda i kraft, om Fija skulle kunna få en formell anställning någonstans och vilka andra utvägar det kunde finnas för henne. Men hon var också skeptisk till förslaget om arbets­ kraftsinvandring. Hennes erfarenheter av den informella arbetsmarknaden var inte särskilt uppmuntrande: 1 Den tillfälliga lagen var resultatet av en socialdemokratisk kompromiss med Miljöpar­ tiets, Vänsterpartiets och en bred folkrörelses krav på en mer omfattande flyktingamnesti.

Från november 2005 till april 2006 (då den nya utlänningslagen (2005:716) trädde i kraft) gällde en tillfällig lag som gjorde det möjligt för framför allt asylsökande barnfamiljer som tidigare fått avslag att få permanent uppehållstillstånd. Den tillfälliga lagen beskrivs ibland som en amnesti, men omfattade alltså inte alla asylsökande eller ”gömda”.

2 Med begreppet ”gömdhet” beskriver jag det sociala och diskursiva rum som ”gömda” asylsökande befinner sig i. Med ”gömda” asylsökande syftar jag på asylsökande som fått avslag och därefter hållit sig undan polis och myndigheter för att undvika utvisning.

3 Till skillnad från de gällande reglerna vid tiden för mitt fältarbete (2006–2007) om att man måste ansöka från sitt ursprungsland innan man kom till Sverige.

151

Maja Sager Det är svårt det här med jobbet. Jag jobbar ju svart4 på pizzerian […] så det är väldigt ostabilt. Och chefen byter arbetare som någon byter strumpor. Så att det kommer ju inte bli genom pizzerian ser det ut som.

Fija befarade också att uppehållstillstånd skulle komma att knytas till ålder och/ eller särskilda kvalifikationer: Lagen om arbetstillstånd kanske kan bli bra för mig, men inte för alla. Min pappa till exempel, han är 73 år, vad ska han göra om han lyckas ta sig hit och hamnar som gömd?

Några månader efter att jag var klar med huvuddelen av mitt fältarbete var Fija tvungen att sluta på pizzerian, som plötsligt stängde. Ägaren bröt kontak­ ten och försvann utan att betala lön för den sista månaden. En vän hjälpte Fija att kontakta syndikalistiska fackföreningen SAC, som organiserar även pap­ perslösa arbetare, men där kunde man inte komma på något sätt att ställa arbets­givaren till svars. Senare fick hon ett jobb på en annan pizzeria, men på den nya arbetsplatsen verkade det vara svårt att få formell anställning. Fija förlorade alltså inte bara pengarna, utan även sin ingång till arbetsmarknaden och sin möjlighet till en formell anställning, som kunde ha lett till uppehålls­ tillstånd om och när den nya lagen om arbetskraftsinvandring skulle träda i kraft.5 Syftet med detta nedslag i Fijas arbetslivserfarenheter är att ge en bild av hur det kan uppstå kopplingar mellan ett asylärende, den asylsökandes arbetssitua­ tion och förändringar i arbetsmarknadspolitiken. Fijas situation belyser effek­ terna för den enskilda individen av förändringar i migrations- och arbetsmark­ nadspolitik. Hennes erfarenheter är viktiga att lyfta in i den svenska arbets­livs­ forskningen, som ofta utgått från att arbetare – vare sig de är kvinnor eller män – är medborgare.

I det här kapitlet kommer jag att undersöka sambandet mellan ”gömdhet” 4 De vanligt förekommande benämningarna ”svart” och ”vitt” arbete för informellt och formellt arbete kommer inte att diskuteras vidare här. Det är dock värt att notera att ”[b]egrepp som ’vit’ och ’svart’ arbetskraft samt ’vita’ och ’svarta’ anställningar inte är neutrala utan tvärtom begrepp som både fångar föreställningar och fantasier om de hierarkier som finns på arbetsmarknaden, samtidigt som de också producerar dem” (Mulinari 2007, s. 277).

5 Propositionen (”Nya regler för arbetskraftsinvandring”, prop. 2007/08:147) byggde på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Ändringarna i utlännings­ lagen trädde i kraft den 15 december 2008 (http://www.regeringen.se/sb/d/9528/a/104328).

Idén om att ”byta kö”, som jag fick ta del av på en riksdagshearing under hösten 2006, kokades ner till en möjlighet att söka som arbetskraftsinvandrare inom två veckor efter ett avslag på ens asylansökan – om man vid det tillfället har en anställning sen minst sex månader tillbaka.

152

”Gömdhet” på arbetsmarknaden och arbete i Sverige utifrån intervjuer med ”gömda” asylsökande. Vad är då ”gömdhet”? Med ”gömda” syftar jag på asylsökande som fått avslag och där­efter hållit sig undan polis och myndigheter för att undvika utvisning.6 Givetvis är ”gömda” asylsökande en mångskiftande grupp vars erfarenheter varierar med sådant som ursprungsland, flyktskäl, relation till diasporagemenskaper i ­Sverige, klass, kön, sexualitet, nationalitet och så vidare. Även substantivformen ”gömd­ het” understryker att ”gömd” inte är en egenskap knuten till människors krop­ par, utan att det snarare är människors position i ”gömdheten” som (tillfälligt) gör dem till ”gömda”. ”Gömdhet” eller ”papperslöshet” beskrivs ibland som en extrem och margi­ nell företeelse eller position på den svenska arbetsmarknaden. Min ingång är istället att denna position är viktig att utforska eftersom den synliggör arbets­ marknadens och medborgarskapets gränser och effekterna av att stå utanför dessa gränser. Fijas situation fick fungera som öppningsscen eftersom jag tyck­ er att den illustrerar hur saker och ting tenderar att flyta ihop och samman­länkas i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, migrationspolitik och asyl­ rätt. Jag kommer att diskutera hur mina intervjupersoners ställning i asylproces­ sen och på arbetsmarknaden påverkas av dessa direkta och indirekta kopp­ lingar mellan de olika politikområdena och vad de innebär för deras dagliga (arbets-)liv. Tre teman är centrala för att förstå informanternas erfarenheter av sitt arbete: ”prekaritet”, ”tillhörighet” och ”normalitet”.

Dessa tre teman visar hur ”gömdhetens” subjektspositioner påverkas av motsägelsefulla och tvetydiga kopplingar mellan arbetsmarknadspolitik, mig­ rationspolitik och asylrätt. De illustrerar också arbetets dubbla karaktär som samtidigt exploaterande och frigörande.

Fija och Ardian Mitt kapitel bygger framför allt på material från intervjuer med Fija och Ardian.

Dessa intervjuer utfördes under det fältarbete som jag gjorde inom ramen för mitt avhandlingsarbete.7 Utöver Fija och Ardian hänvisar jag till ett par andra intervjupersoner, utdrag ur policydokument och anteckningar från utfråg­ ningar, presskonferenser och seminarier med politiker och aktivister.

Som redan nämnts kom Fija till Sverige från Kosovo 2004, då hon tvingades 6 Beroende på sammanhanget använder jag även de bredare begreppen ”irreguljära” och ”papperslösa” migranter, som omfattar fler grupper av migranter (Khosravi 2006).

7 Empiriskt bygger min avhandling på nitton djupintervjuer och annat insamlat mate­ rial under ett etnografiskt fältarbete, där jag har träffat papperslösa migranter, ”gömda” asylsökande och aktivister i svenska asylrättsorganisationer. Jag använder mig också av material från massmedier, Internet och offentliga sammankomster (seminarier och utfrågningar).

153

9 Privatiseringen av producentens stolthet Nora Räthzel Vilket värde har egentligen arbetet för en människa förutom ersättningen hon får för utförandet? Kritisk arbetslivsforskning studerar ofta arbetsvillkor: löner, anställningsformer, hierarkier, utbildning och diskriminering på grund av et­ nicitet eller kön. Begrepp som ”prekarisering”, flexibilitet, avreglering och underleverantörstillverkning ger en bild av vilka frågor som dominerar. Arbe­ tarnas sätt att förhålla sig till arbetsinnehållet är för all del inte helt från­varande i den kritiska forskningen.1 Dessa analyser är oumbärliga, men förklarar inte vad arbetet betyder för arbetarna förutom att vara en födkrok. Att kritiska forskare har varit särskilt ointresserade av denna aspekt av arbetet2 beror möjligen på att de varit starkt influerade av vissa marxistiska och socialistiska (även socialdemokratiska) idéer: man har tagit fasta på Marx uppfattning att det abstrakta arbetet (eller på annan analytisk nivå profitprincipen) behärskar den kapitalistiska produk­ tionsprocessen och därifrån slutit att det konkreta arbetet (eller produktionen av bruksvärden) har försvunnit.3 Denna text är baserad på resultaten av ett forskningsprojekt om arbete i ett transnationellt företag i Mexiko vars syfte var att söka beskriva det transnationella företagets ”normalitet”, för att i förläng­ ningen illustrera vad som är ”normalt” för hela den nyliberala globaliseringen.

Projektet undersökte inte olika former av överexploatering, utan tvärtom hur det ”normala”, respekterade kapitalet organiserar arbetsförhållanden i hela världen i förhållande till sin ”hemmabas”.4 Detta perspektiv motiverades av det 1 Se till exempel Knocke (1994) och Ålund (1994).

2 Det finns naturligtvis en omfattande litteratur som analyserar arbetets innehåll, men den tar inte hänsyn till skillnaderna inom det kapitalistiska produktionssättet. Jag vill inte ifrågasätta förtjänsterna hos denna litteratur, men utrymmet hindrar mig att disku­ tera den här.

3 Ett framstående undantag är Richard Sennetts arbeten (1999).

4 Forskningsprojektet studerade arbete i ett transnationellt företag med verksamhet i Mexiko, Sydafrika och Sverige. Denna text berör bara arbetet i den mexikanska fabriken som tillverkade bussar. En mer ingående diskussion om fabriken finns i Räthzel m.fl.

(2008) och i Mulinari & Räthzel (2009). I projektet ingår, förutom undertecknad, Irene Molina, Diana Mulinari, Paula Mählck och Aina Tollefsen.

171

Nora Räthzel som gjorde störst intryck på mig när jag läste Karl Marx Kapitalet för första gången på 1970-talet. Marx skriver att han vill finna mervärdets uppkomst genom att anta att marknaden fungerar felfritt, utan brister och kriser. Syftet med denna text är därför att, i likhet med Marx ambition, utforska arbetsinne­ hållet med utgångspunkt i det transnationella företagets ”normalitet”.

Denna text består av tre avsnitt. I det första diskuterar jag några centrala inslag i Marx arbetsbegrepp, som kan hjälpa oss att förstå arbetarnas engage­ mang för sitt arbete, även under förhållanden där de blir exploaterade. I det andra avsnittet diskuterar jag hur kvinnor som arbetar i produktionen i en mexikansk bussfabrik, ägd av ett europeiskt transnationellt företag, talar om sitt arbete. Arbetsglädjen som framträder i deras utsagor bottnar i flera aspek­ ter av deras arbete: dess innehåll, dess värde i fabrikens hierarki och i det över­ gripande samhället samt de kvinnliga arbetarnas förmåga att kombinera ”kvinn­ liga egenskaper” med framgång i ett ”mansarbete”. Jag diskuterar de motsägelse­ fulla konsekvenserna av kvinnors yrkesstolthet och hur den påverkar uppfatt­ ningen om företaget och förhållandet till de manliga arbetskamraterna. Miriam Glucksmanns begrepp om ”den totala sociala organiseringen av arbetet” är särskilt användbart i min analys, eftersom det hjälper mig att förklara hur atti­ tyder och färdigheter förvärvade utanför produktionsprocessen omsätts i denna process och vice versa (se Glucksmann i denna antologi).

Fabriken i studien ägs av ett europeiskt transnationellt företag (här kallat Goodwill). Namnet är fingerat eftersom textens syfte är att belysa det globali­ serade arbetets allmänna inverkan på arbetslivet i det globala syd, inte att peka ut och diskutera en specifik företagspolicy. Det faktum att företaget är europeiskt har emellertid konsekvenser för arbetsförhållandena, för arbetarnas upplevelse av dessa förhållanden och för deras uppfattning om sin ställning i företaget.5 I det tredje och avslutande avsnittet sätter jag in den nuvarande formen av globalise­ rat arbete i den mexikanska fabriken i ett större teoretiskt sammanhang.

Marx och begreppet om arbete som ett mänskligt livsbehov Karl Marx kanske mest kända begrepp är ”alienation”. Diskussionen om dess exakta innebörd har varit och är livlig, men ingen betvivlar att Marx uppfat­ tade alienation som en logisk konsekvens av arbetsförhållandena i ett kapita­ listiskt system, där arbetarna avskiljs inte bara från sina arbetsförhållanden och de produkter som de producerar, utan även från sina färdigheter som arbetare.

Arbetsdelningen i det industrialiserade kapitalistiska samhället, där intellektu­ ellt arbete avskiljs från manuellt och där de som utför arbetet underordnas dem 5 Dessa frågor diskuteras mer ingående i Mulinari & Räthzel (2009) samt i Räthzel m.fl. (2008).

172

Privatiseringen av producentens stolthet som beslutar om hur det ska organiseras, vad som ska produceras och på vilket sätt det ska produceras, leder till en situation där arbetet enbart blir ett medel för livsuppehälle. Arbetets värde urholkas och de som tvingas utföra arbete under dessa förutsättningar känner sig i hög grad främmande, alienerade, inför det. Ändå beskrev Marx arbetet som ”det viktigaste livsbehovet” (Marx 1972 [1875], s. 153). Jag kommer nedan att med hjälp av intervjuer av mexikanska kvinnliga industriarbetare undersöka hur spänningen mellan ”arbete som medel för livsuppehälle” och ”arbete som det viktigaste livsbehovet” kan han­ teras. En analys av några textstycken där Marx diskuterar arbetsbegreppet kan belysa dessa begrepp ytterligare. Det första är hämtat från hans kritik av det första socialdemokratiska programmet, Gothaprogrammet, där han beskriver arbetet i det postkapitalistiska samhället som det ”viktigaste livsbehovet”: I en högre fas av det kommunistiska samhället – när individernas förslavande underordnande under arbetsfördelningen försvunnit och därmed också motsätt­ ningen mellan andligt och kroppsligt arbete, när arbetet blivit inte blott ett medel för livsuppehälle utan rent av det viktigaste livsbehovet […] (ibid. s. 153).

Här är arbete som mänskligt behov en framtidsmöjlighet för ett samhälle utan underkastelse. Men varför skulle arbetet bli det viktigaste livsbehovet i ett så­ dant samhälle? Med tanke på dess vedermödor i dagens samhälle skulle man väl snarare förvänta sig att arbetet försvann i ett fritt samhälle. Varifrån kommer idén att det skulle kvarstå ett behov av arbete? Vi kommer närmare ett svar på frågan när vi ser hur Marx definierar arbete i Kapitalet: Arbetet är först och främst ett samspel mellan människan och naturen, en process vari människan genom sin egen verksamhet förmedlar, reglerar och kontrollerar sitt förhållande till naturen. Människan uppträder själv som en naturmakt gent­ emot naturmaterialet. Hon sätter de naturkrafter i rörelse, som hennes kropp är utrustad med, armar och ben, hand och hjärna, för att tillägna sig naturmateria­ let i en för henne själv användbar form. Genom denna rörelse påverkar hon den yttre naturen och förändrar densamma men förändrar samtidigt sin egen natur.

Hon utvecklar sina slumrande möjligheter och tvingar sina krafters spel under sitt eget herravälde (Marx 1997 [1867], s. 153).

Det som gör arbetet till ett potentiellt mänskligt behov, som kan finna utlopp i ett fritt samhälle, är att det utgör en process under vilken individerna utveck­ lar sina anlag, förverkligar sina idéer och omformar sig till annorlunda, dug­ ligare och kunnigare, mer samarbetsorienterade skapande varelser. Människan antas förändra sin egen natur genom kampen med den yttre naturen. Bilden av en människa som formar naturen och omformar sig själv i denna process är bilden av en människa förankrad i världen och i sig själv. Hon skapar, förverk­

173

Nora Räthzel ligar, sin natur genom arbetet och därför är arbetet ett mänskligt behov. Möj­ ligheten att göra detta förhindras emellertid av arbetsförhållandena i dagens samhälle, framför allt genom uppdelningen mellan intellektuellt och manuellt arbete: Produktionens andliga potenser framträder på den ena sidan i större skala, eme­ dan de försvinner på många andra punkter. Vad delarbetarna förlorar, samlas i stället hos kapitalet. […] Denna differentieringsprocess […] fulländas i stor­ industrin, som avskiljer vetenskapen som självständig produktionspotens från arbetet och tvingar in den i kapitalets tjänst (ibid. s. 314–315).

Om vi gör detta till vår teoretiska utgångspunkt för analys av de arbetsproces­ ser som vi stöter på i vår empiriska forskning, kan vi beskriva arbetet som den process under vilken människor utvecklar sina andliga och kroppsliga anlag, under vilken de omformar naturen och därigenom förändrar sin egen natur. Så ser processen ut på nivån för produktion av nyttigheter. Men om vi utgår från nödvändigheten att förtjäna sitt uppehälle genom arbete, kan samma process beskrivas som förbrukning av kraft och energi, mätt i tidsåtgång och kvantita­ tivt resultat, vilken ligger till grund för lönesättningen och striderna kring den.

Detta senare perspektiv har varit centralt för fackföreningarnas kamp, medan arbete betraktat som den process under vilken arbetarna kan utveckla sina anlag har varit av underordnad betydelse. Utifrån Marx analys kunde man hävda att detta beror på den arbetsdelning som arbetarnas underordning i ar­ betsprocessen vilar på och som gör arbetarna exploaterade genom att frånta dem alla möjligheter att utveckla sina anlag och, i förlängningen, att finna glädje i sitt arbete. Arbetarna själva har dock en annan syn på saken. De talar om spänningar, motsägelser och ambivalens inför arbetet. De talar om stolthet och glädje såväl som om exploatering och bristande erkännande, som vi kommer att se längre fram.

Möjligheten att tala om en omänsklig arbetsprocess uppstår bara om vi kan beskriva hur en mänsklig arbetsprocess skulle se ut. Marx bild av arbete som den process under vilken människorna skapar sig själva kan hjälpa oss att ana­ lysera exploatering, inte bara som en fråga om löner och hälsorisker på arbets­ platsen, utan också om förlorad självständighet och gemenskap, samt bristande möjlighet att utveckla och bringa i samklang sina själsliga och kroppsliga anlag.

Den teoretiska förståelsen av produktionen som en process under vilken männi­ skor utvecklar sina anlag kan hjälpa oss att förstå de konflikter som arbetare upplever när de blir fråntagna dessa mänskliga utvecklingsmöjligheter. Den kan också belysa varför arbetare strävar efter att utveckla sina anlag även under de mest ogynnsamma arbetsförhållanden. Begreppet bör emellertid inte tjäna som en beskrivning av hur saker och ting förhåller sig (eller inte förhåller sig), som en avprickningslista där man kryssar i ja- eller nejrutan. Det är främst ett

174

Privatiseringen av producentens stolthet ­ euristiskt verktyg som sätter oss i stånd att bedöma hur konflikter och mot­ h sättningar som upplevs i den vardagliga arbetsprocessen bör förstås. Det kan, tillsammans med en analys av de specifika förhållanden och politisk-­ekonomiska konstellationer som präglar en viss arbetsprocess, hjälpa oss att förstå varför arbetare fastnar i motsättningen mellan förtryck och förkovran, hur lednings­ strategier som vädjar till arbetarnas ansvarskänsla kan vara lyckosamma och varför arbetare ofta bidrar till genomförandet av förändringsprocesser vars frukter de inte får njuta av. Den följande analysen av ”privatiseringen av produ­ centens stolthet” är ett försök att använda begreppet ”arbete som mänskligt behov” för att kasta ljus över arbetarnas strävan att bevara sin mänsklighet under svåra förhållanden.

Producentens stolthet och relationerna mellan könen De kvinnliga arbetare som vi intervjuade var stolta över att arbeta ”i produk­ tionen”, som de kallade tillverkningsarbetet, stolta över att ha fått tillträde till ett område som tidigare varit stängt för dem – åtminstone på bussfabriken (Cordourier & Gómez Galvarriato 2004). Att arbeta i produktionen be­traktade de som ett privilegium jämfört med de andra arbeten som fanns på fabriken, till exempel städning, service och verktygsunderhåll i någon av verkstäderna: De valde ut mig, de frågade mig. Jag gick en kurs. Det var en kurs som företaget ordnade, företaget som framställer färgen. Man fick lära sig allt om hur man blandar färgerna och sådant där. Jag jobbade med slutbehandlingen och gjorde detaljerna. Jag målade alla detaljer, lade sista handen vid produkten. Det var bättre, jag gillade det. Jo, jag tyckte bättre om det, att måla och polera. Och jag fick en plats, en plats som målare. Jag hade det jobbet i två och ett halvt år. Jag var målarassistent, men … Men sedan två månader jobbar jag i verkstad. Jag har hand om verkstaden för skyddsutrustning. (Graciela)

Flera saker i denna beskrivning vittnar om den tillfredsställelse som Graciela kände med sitt förra arbete som målare: hon blev utvald för arbetet, hon fick utbildning om målning och färgframställning och hon fick arbete som målare med en särskild titel.

I andra intervjuer framkom det att det inte hade funnits några kvinnliga målare på fabriken tidigare. Att bli utvald för ett sådant arbete, som krävde en särskild utbildning (tre månader lång enligt Maria, som fortfarande arbetar som målare) är således ett privilegium i sig, vilket ordet ”utvald” bekräftar. Vad Graciela betonar i citatet är emellertid inte bara att hon fick högre status, utan också att hon gillade själva arbetet, att hon fann nöje i att måla och polera.

Orden skulle kunna signalera den sinnliga glädje som hon upplevde i arbetet, och om målning betraktas som ett mansgöra, för polering tankarna till de sär­

175

Arbete Intersektionella perspektiv Paula Mulinari & Rebecca Selberg (red.)

Vilken betydelse har klass, kön, etnicitet och sexualitet i arbetslivet? Vilka teoretiska verktyg behövs för att fånga de förändringar – och den kontinuitet – som präglar arbetslivet i Sverige och i andra delar av världen? Går det att göra intersektionella analyser av något så konkret som människors arbete och deras arbetsplatser? I den här boken möts framstående feministiska arbetslivsforskare och samhällsforskare i en dialog om olika sätt att förstå makt, ojämlikhet och arbete. Boken visar hur intersektionella analyser kan bidra till en fördjupad förståelse av arbete och de maktordningar som strukturerar dagens arbetsliv.

I ett inledande kapitel redogör bokens redaktörer för framväxten av den feministiska och maktorienterade arbetslivsforskningen. Därefter behandlas i tolv kapitel skilda segment av arbetslivet. Med exempel från bland annat vård och omsorg, servicesektorn och multinationella företag visar författarna hur teoretiska begrepp som intersektionalitet, globalisering, rasifiering och queer kan levandegöras i analyser av arbete.

Boken vänder sig främst till studenter i arbetsvetenskap och genusvetenskap, samt forskare som vill fördjupa sig i frågor om arbete, klass, kön, etnicitet och sexualitet. Boken är även lämpad som metodologisk inspiration för intersektionella analyser.

Redaktörer för boken är paula Mulinari, doktor i genusvetenskap och lektor i socialt arbete vid Malmö Högskola och rebecca selberg, doktorand i sociologi vid Linnéuniversitetet i Växjö.

ISBN 978-91-40-66830-1

9 789140 668301