9789140670656

Inspiration och personlig utveckling Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

SET och sex

SET och sex Kombinera SET med sex- och samlevnadsundervisning Birgitta Kimber är special­ lärare, leg. psykoterapeut och forskare. Hon har lång erfarenhet som kursledare och författare inom SET.

Fianne Petersson är socionom, sexolog och handledare. Hon arbetar som utbildare i SET och har under många år arbetat med det förebyggande arbetet på skolan.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Birgitta Kimber & Fianne Petersson

När man undervisar om sex och samlevnad är det viktigt att låta SET – social och emotionell träning – utgöra paraplyet som övriga delar av ämnet samlas under. I SET och sex beskriver Birgitta Kimber och Fianne Petersson hur man utifrån tankarna bakom SET kan få en intressant, engagerande och väl fungerande sesamundervisning.

I boken förklarar de bägge författarna vad SET är, de skriver om forskningen bakom SET och bakom sesamundervisningen och tar upp utvärdering, förhållningssätt mm. Vidare så berättar de vilka delar av sesamundervisningen som passar att ta upp under SET-lektioner, och vilka som passar inom andra ämnen.

Boken innehåller många förslag på sesamövningar på SET-vis. Övningarna är tydligt grupperade efter det stadie som de är tänkta att användas på.

Birgitta Kimber Fianne Petersson

SET och sex Kombinera SET med sex- och samlevnadsundervisning

Innehållsförteckning

Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Sexualupplysningen i Sverige Normal?!

9 15

Forskning om sex och samlevnad.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Risk- och skyddsfaktorer

23

Social och Emotionell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Träning (SET).. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 SET-programmet Amygdala

30 37

Den tänkande och den kännande hjärnan lär sig på olika sätt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Vikten av att öva Tonåringens hjärna Vad tycker du själv?

40 42 47

Sex- och samlevnads­undervisning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Att vara neutral Vad gör man med elever som reagerar olämpligt och negativt?

Vad gör man om det kommer upp något man inte kan hantera?

Vilka elever kan undervisas i SET och sesam?

Regler SET och sesam, två flugor i en smäll!

Förskoleåldern

50 52 53 56 58 61 67

Innehållsförteckning

3

Sexualitet från barn till ungdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Mellan 6 och 8 år Mellan 8 och 12 år Mellan 12-15 år 16+ Schema med ämnen man bör ta upp/diskutera kring i sesamundervisningen i olika åldrar Mål SET + Sesam Problemlösning

68 69 70 71 72 74 75 79

Exempel på SET-övningar med sesamtema. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Att hantera starka känslor Lika-Olika Värderingsövningar Konflikthantering Göra mer av det man mår bra av Tolka bilder och berättelser Stå emot grupptryck och att kunna säga NEJ Läsa av människor och situationer Veta vad man känner Lyssna och föra fram budskap Sätta upp mål och arbeta mot dem Samarbetsövningar Ge och få positiv feedback Stresshantering Då SET och sesam inte går ihop

84 87 90 95 95 98 101 104 104 106 117 121 122 122 122

Utvärdering av sesamundervisningen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Utvärdering Vad är en utvärdering?

Hur görs en utvärdering?

Om informanter Tidigare resultat Hur kan vi göra i skolan?

Viktiga punkter att fundera över

126 128 128 131 132 133 135

Några sista ord som kan hjälpa er på vägen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Litteratur.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Litteraturtips Referenslitteratur

4

Innehållsförteckning

139 139

Innehรฅllsfรถrteckning

5

Inledning

SET har nu funnits i många år och det är en mängd skolor som arbetar med det. SET-programmet syftar till att förebygga psykisk ohälsa.

I SET-programmet står tydligt att SET inte bör hållas åtskilt från sexoch samlevnadsundervisning (här efter kallat sesamundervisning) eller ANT-undervisning (Alkohol, Narkotika och Tobak-undervisning). Så här står det i boken Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens; som man kan kalla för SET:s grundbok:

’’

6

Det bästa är om man kan integrera och samplanera så att livskunskap fungerar som ett paraply där de andra delarna ingår. På så vis kan man skapa en tydlig struktur för hur och när denna undervisning ska ske istället för att bara ha en lösryckt temavecka. Det som lärs ut under lektionerna i livskunskap bör också användas i andra sammanhang.

Mycket av det som är specifikt för socialt och emotionellt lärande – att stå emot grupptryck, kunna säga nej, veta vad man känner och kunna hantera sina egna och andras känslor – har god effekt om man vill förebygga drogmissbruk och oönskade graviditeter.

Inledning

Tyvärr är det inte många skolor som har använt SET som det paraply som beskrevs. Det finns till och med skolor som har trott att man inte behöver jobba med till exempel sesamundervisning när man jobbar med SET. Detta har så klart aldrig varit meningen.

I en enkät som gjordes i Göteborg tillfrågades lärarna i SET vad de kände att de behövde kompletterande utbildning i. Många svarade då att de gärna ville veta hur de kan undervisa i sex och samlevnad på ”SET-vis”. I den här boken försöker vi åtgärda det. Vår tro är att en SET-lärare är en utmärkt sesam-lärare, en lärare som har funderat kring sitt eget förhållningssätt, en lärare som har jobbat länge med klassrumsklimatet, med att bygga upp förtroende mellan sig själv och eleverna, men även med att bygga trygga relationer mellan eleverna.

Forskningen understryker denna åsikt.

I denna bok förklarar vi återigen vad SET är, dels för att friska upp minnet för er som jobbar med SET, men även för er som kanske aldrig har hört talas om SET, men som läser denna bok för att veta mer om hur man kan få en fungerande sesamundervisning.

Vi skriver om forskningen bakom SET och bakom sesamunder­ visningen, vi tar upp utvärdering, förhållningssätt mm. Vi berättar vilka delar av sesam-undervisningen som passar att ta upp under SET-lektioner, och vilka som behöver ”placeras” någon annanstans.

Vi avslutar med exempel på sesamövningar på SET-vis.

Inledning

7

tiofaldig ökning. Det innebär att effekterna av en enskild riskfaktor blir betydligt större om man redan är utsatt för andra belastningar.

Till exempel kan fattigdom slå igenom på ett antal andra riskfaktorer.

Det är antalet riskfaktorer snarare än vilka de är som bidrar till att öka risken för senare problem.

Många riskfaktorer för psykiska problem och alkohol- och narkotikamissbruk är ospecifika. Det innebär att samma riskfaktor, till exempel skolmisslyckande, för en människa kan bidra till depression och för en annan till alkoholproblem.

Då man arbetar förebyggande är det önskvärt att sträva efter att den totala bördan av riskfaktorer minskar och att man kan öka tillgången på skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer är sådana som minskar effekten av riskfaktorer och som ökar individens motståndskraft mot de risker som finns runt honom eller henne.

Exempel på skyddsfaktorer på alla nivåer: förmåga att hantera starka känslor, kunna stå emot grupptryck, social och emotionell kompetens, fysisk aktivitet, att ha en strukturerad, organiserad fritidsaktivitet, en familj med stark familjesammanhållning där man har roligt tillsammans, god kommunikation i familjen, trivas och lyckas i skolan, gå i en skola där man känner sig trygg samt att leva i en välfärdsstat.

När man arbetar i skolan kan man försöka att minska på riskfaktorer men man kan framförallt lägga ner mycket krut på att öka tillgången på skyddsfaktorer. Att främja elevers sociala och emotionella utveckling syftar till att stärka skyddande faktorer på individ-, grupp- och skolnivå. Arbetar man samtidigt med ett föräldraprogram som t.ex.

Meningsfulla föräldramöten så stärker man också skyddande faktorer på familjenivå. Självklart är det mest effektiva sättet att stärka de skyddande faktorerna för ett barn det att stödja och utbilda familjer, men

24

Forskning om sex och samlevnad

på god andraplats kommer skolan. Alla barn går i skolan och om vi ser till att alla barn kan utveckla sina sociala och emotionella färdigheter så kommer vi en bra bit på väg för att bland annat förebygga tonårsgraviditeter. Om vi dessutom använder oss av ett förhållningssätt och ett ledarskap som vi genom studier vet skapar goda förutsättningar för lärande och lugn och ro i klassrummet så stärker vi även de skyddsfaktorer som har med skolan att göra. Att se till att en elev klarar av skolarbetet, dvs. inte halkar efter eller slås ut är skolans viktigaste uppdrag. En elev som inte klarar av skolan och som inte får fullständiga betyg i skolår 9 får mycket sämre möjligheter att klara av gymnasieskolan och de elever som slås ut ur gymnasieskolan är överrepresenterade bland de grupper det går illa för senare i livet.

Ur ett förebyggande perspektiv blir insatser inom skolan för att se till att så många elever som möjligt klarar av sin skolgång det allra viktigaste. Kombinerar man dessa insatser med socialt och emotionellt lärande och en god sesamundervisning så kommer man långt.

Eftersom skoltrivsel är en av förutsättningarna för lärande så är det glädjande att man i SET-studien kunde konstatera att just skoltrivseln ökade markant hos de elever som fått SET jämfört med dem som inte fått SET. Det finns inte så många metoder i Sverige idag som är utvärderade, dvs. som har en vetenskapligt visad effekt. Av de program som används i svenska skolor idag för att främja barns och ungdomars sociala och emotionella kompetens är SET-programmet det enda svenska program på universell nivå som utvärderats vetenskapligt. (universell nivå innebär att programmet är tänkt att användas för alla elever, till skillnad mot insatser på selektiv nivå som riktar sig till elever i riskzon eller insatser på indikativ nivå som riktar sig till elever som redan har utvecklat problem.)

Forskning om sex och samlevnad

25

Då vi arbetar med SET och med sesam vänder vi oss till alla barn och ungdomar och man kan tycka att det är onödigt att arbeta med alla elever, det är ju bara vissa som får problem, men se på följande räkneexempel: Om vi tar 100 familjer så hör ■ 90 familjer till normalgruppen och saknar synliga problem ■ 7 familjer till riskgruppen där det finns barn som lever i svåra miljöer, barn som kan vara bråkiga och störande ■ 3 familjer till problemgruppen och behöver insatser från samhällets sida ■ 10 % av barnen i normalgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden. 10 % av 90 är 9 stycken barn ■ 25 % av barnen i riskgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden. 25 % av 7 är 1,75 stycken barn ■ 40 % av barnen i problemgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden. 40 % av 3 är 1,2 stycken barn. (Forster, Sundell) Det vill säga att av de 12 barn som så småningom utvecklar problem så kommer 9 av dessa ur normalgruppen och det i sig är en av de viktigaste anledningarna till att arbeta förebyggande på en universell nivå, dvs. med alla barn.

Det borde vara självklart att val av metod skulle styras av om metoden är vetenskapligt utvärderad eller inte. Eller åtminstone bygga på aktuell forskning. Så är inte fallet idag och det kan tyckas upprörande att mycket av det som görs i våra skolor totalt saknar empiriskt stöd.

Eftersom kunskapen om det förebyggande arbetet hela tiden ökar så vore det önskvärt att de som arbetar i skolan fick tillgång, eller söker, den kunskapen.

26

Forskning om sex och samlevnad

Att arbeta förebyggande sparar också miljonbelopp för kommuner och landsting. I Huddinge kommun har man gjort en kostnadsberäkning på vilken eventuell vinst det skulle vara att arbeta med SET i skolorna. Lågt räknat (de har räknat på att en elev i en årskurs per skola inte skulle hamna i utanförskap senare i livet) visar beräkningen att kommunen i ett 50-års-perspektiv kan undvika kostnader på ca 40 000 000 kr för att de elever som deltar i SET-programmet inte hamnar i utanförskap. I ett kortare perspektiv fann man att insatsen med att införa SET-programmet är återhämtad efter 7 år i form av uteblivna kostnader för kommunen. Även andra aktörer tjänar på tidiga insatser och i 50-års-perspektivet har författarna till rapporten räknat på en vinst om 200 000 000 kr. Dessa summor är enorma och på gränsen till ofattbara.

Forskning om sex och samlevnad

27

Börja med att prata med eleverna om kroppen. Hur ser vi ut idag?

Jämför med hur ni såg ut då ni var små. Vad har förändrats? Fråga eleverna om det de tycker är snyggt idag är samma som de tyckte var snyggt då de var små. Hur vill de att deras mamma, pappa osv. ska se ut? Vad är det för skillnad på hur en förälder ska se ut och hur man själv vill se ut? Hur ser en fin mormor eller morfar ut? Låt eleverna sitta i grupper och prata om hur de tror att de vill att en framtida partner ska se ut.

Avsluta med att låta eleverna göra ett collage av kroppar. Temat ska vara från barndom till ålderdom. Då de gjort collaget ska de enas om några saker de tycker om hos kropparna i de olika åldrarna.

• I denna övning kombinerar vi olika/lika med kroppen. Vi kommer också in lite på media (hur vi påverkas av vad som anses snyggt).

I den här övningen måste de också samarbeta.

Värderingsövningar Att våga stå för sin åsikt, att kunna säga nej och att göra viktiga val handlar i grund och botten om självförtroende. Ett gott självförtroende kan vara avgörande för om man kan säga ja eller nej vid rätt tillfälle. Att det finns ett gap mellan att tycka ”rätt” och att göra ”rätt” blir extra tydligt i sesamundervisningen. Vi är till exempel rätt så duktiga på att berätta för våra elever att det är viktigt att använda kondom, eleverna brukar under lektionen också tycka att det är väldigt viktigt, men mellan denna kunskap och handling finns som sagt ett stort gap.

Genom att träna elever att stå för sina värderingar, genom att göra värderingsövningar i klassen får elever möjlighet att träna sig på detta. Det betyder inte att alla elever kommer att göra det i klassrum-

90

Sexualitet från barn till ungdom

met, men de får se hur andra gör det, får höra hur andra reflekterar och får sedan fundera vidare för sig själv. Den stora fördelen med att göra sådana övningar i skolan är att elever först tränar på det i klassrummet, men sedan går de ut, har rast med sina klasskompisar och får testa sina nyfunna kunskapar direkt.

Det är klart att ett viktigt mål som vi har i sesamundervisning är att utveckla en gruppnorm som säger att man använder kondom när man har samlag, och att det inte är någonting att diskutera. Men det är en lång väg dit. Sedan är det återigen viktigt att tänka på när vi pratar om värderingar att det inte finns rätt eller fel värderingar, och att det är viktigt att elever får tänka och tycka vad de vill. Viktigt är även att ha i åtanke varför man gör värderingsövningar, vad är syftet, vad vill man komma åt? Påståenden ska handla om att ifrågasätta och få igång ett samtal kring normer. Tänk på det när du skriver dina påståenden, dina berättelser, och när du har samtal om övningen sedan.

När man gör värderingsövningar brukar en del elever vilja prata väldigt mycket. Ge dem utrymme för det, men se också till att det finns ett klimat i klassrummet som säger att det är helt ok om man inte vill förklara sin åsikt mer. Se till att alla som vill får en möjlighet att uttrycka sina åsikter, får en möjlighet att motivera sina åsikter, lyssnar och blir lyssnad till samt får möjlighet till reflektion och eftertanke. I vissa klasser finns det väldigt starka ledare som ”bestämmer” för hela klassen vad alla ska tycka och tänka. Om det är så behöver ni så klart prata om det. Man kan också göra en problemlösning av det.

Det är viktigt att tänka på när man leder övningar kring värderingar, att läraren leder övningarna på ett respektfullt sätt och att han också ser till att allas åsikter respekteras. Om man bemöts med respekt när man formulerar en åsikt förbättras självförtroendet, och sannolikheten för att man själv bemöter andra på samma sätt ökar.

Sexualitet från barn till ungdom

91

Heta stolen Det finns olika metoder när det gäller att arbeta med värderingar. Det finns en som kallas för heta stolen. Den går till på följande sätt: Man sätter stolar i en ring, en stol för varje elev, och en extra. Läraren läser upp ett påstående. Håller eleven med så flyttar han/ hon till en annan stol, håller eleven inte med sitter han/hon kvar. Just det att man fysiskt reser sig upp utan att behöva prata gör att många som aldrig annars vågat stå för en åsikt faktiskt vågar och så småningom även kan argumentera för sin sak.

Följande påstående skulle kunna passa F-3 elever när man pratar om temat pojkar och flickor och genus:  Tjejer är duktiga på att klättra i träd  Mammor är bäst på att pussa en god natt  Nagellack är snyggt  En kille kan ha kjol  En sköterska kan vara en kille  Killar är bättre på att spela fotboll  Jag är kär Efter varje påstående får några elever motivera varför de bytt plats eller varför de sitter kvar. Ha dock ingen diskussion, bara ett klargörande. Du kan hjälpa elever om det blir helt tyst, och ingen rör sig.

Gör det genom att ställa enkla frågor. Det kan vara att eleverna vill att du förklarar ett ord, till exempel vad det är att vara kär. Då kan ni prata tillsammans om att kär kan vara så mycket, att man själv kan vara kär, som att man är söt, älskvärd, eller att man kan vara kär i sin lillebror för att han är så söt, eller att man är kär i någon i klassen då man får fjärilar i magen när man ser på honom eller henne. Eleverna får själva bestämma vilken definition av ordet de väljer, återigen, det finns inget rätt eller fel.

92

Sexualitet från barn till ungdom

4-hörnsövning En annan värderingsövning heter 4-hörnsövning. Den går till på följande sätt: Läraren läser en kort berättelse som slutar med en fråga.

Eleverna får svarsalternativ på frågan i olika hörn av klassrummet, ett hörn är alltid öppet för elevernas egna förslag, för dem som inte tycker att något annat hörn passar deras åsikt. Eleverna flyttar sig sedan till det hörnet som passar dem bäst och pratar där en kort stund med sina klasskompisar om hur de tänker. Att stå i samman hörn betyder inte att man har tolkat svarsalternativet på samma sätt. Om det är en elev som står själv i ett hörn ställer du som lärare dig alltid i det hörnet. Sedan kommer du överens med eleven om du eller han/hon ska berätta för resten av klassen vad ni har pratat om. Låt sedan alla grupper berätta hur de har pratat om det svarsalternativ som de står på.

Akta dig för att grupper inte försvarar sig mot vad en annan grupp har sagt, man pratar för sitt eget svar, inte mot någon annans. Ofta visar det sig att många tänker rätt lika, men att man har tolkat svarsalternativet olika.

Det är även viktigt att förmedla att alla hörn har lika mycket status, inget hörn är mer rätt än någon annat. Tanken med värderings­ övningar är inte att komma fram till rätt värdering, utan att tränas i att stå för sina värderingar och attityder.

Följande berättelse skulle kunna passa årskurs 4-6 elever när man pratar om temat onani: ▶ På skolan har Maritas lärare pratat om att man kan röra sin kropp på olika ställen och att vissa ställen känns skönare än andra. De har pratat om hur vissa ställen på kroppen känns väldigt privata att röra och andra ställen mindre privata. (Här kan du använda ordet onani om ni har pratat om det i klassen) Marita har aldrig riktigt tänkt på det på det sättet, men hon har känt på sig själv på ställen där hon tycker att det är skönt som har

Sexualitet från barn till ungdom

93

känts väldigt privat, ingen annan än hon själv får röra henne där, tycker hon. Marita brukar göra det när hon är alldeles själv, i sängen. När de pratade om det i klassen pratade de om platser som kändes mer privata att göra detta på och då pratade de om duschen, och att det då även kan vara en extra skön känsla att göra det när vattnet rinner över kroppen.

Marita blev väldigt nyfiken och har bestämt sig för att testa detta nu när hon ändå står i duschen. Precis när det känns som allra skönast och Marita är helt upptagen med sig själv kommer hennes pappa in. Han står helt stilla och tittar på Marita. Vad ska Marita göra: ◀ Hörn 1:

Ingenting, alla gör ju detta, så hon behöver inte förklara

Hörn 2:

Bli jättearg på pappa, han har inte rätt att komma in när hon duschar

Hörn 3:

Förklara för pappa att hon var mycket smutsig just där

Öppet hörn

Listning Ett annat sätt att jobba med värderingsövningar är att jobba med listning. Så här skulle en listningsövning kunna se ut när du arbetar med årskurs 7-9 elever kring temat pornografi: Läraren ställer sig vid tavlan. Be eleverna nu att säga så många ord och påståenden de kan komma på när de tänker på pornografi. Det brukar vara svårt för elever att komma igång och då kan du hjälpa dem med det genom att säga några ord själv och kolla av med eleverna om de tycker att det är bra ord. Se till att du både har med saker som elever anser är bra med pornografi och saker som de anser är dåliga. Be eleverna sedan att sitta i smågrupper för att gå igenom orden och välja minst 4 ord eller påstående om det som är bra med pornografi och 4 ord och påstående om det som de anser är mindre bra med pornografi. Grupperna presenterar sedan sina listor för varandra och berättar hur de har pratat tillsammans. Det kan bli att vissa 94

Sexualitet från barn till ungdom

grupper bara kommer på det som är dåligt eller tvärtom. Låt det vara så, de får höra av de andra grupperna sedan hur de har tänkt.

Se till att alltid avsluta dessa övningar med tid där eleverna får reflektera för sig själva i en loggbok eller liknande. Du kan be eleverna att skriva fritt eller kring frågor som du skriver på tavlan. Frågor kan vara: ■ Tyckte du och dina klasskompisar lika?

■ Var det svårt att berätta vad du tycker?

■ Vad har du lärt dig av denna övning?

Konflikthantering Detta tema kan användas precis som ”Problemlösning”, se förslag där.

Göra mer av det man mår bra av Skolår F-3 Prata med barnen om ordet vänskap. Vad tycker de att det betyder, vad gör man med en vän, hur blir man vänner? Be eleverna sedan sitta i små grupper och göra en stor, gemensam teckning av saker som man kan göra med vänner, som man mår bra av. Samla sedan eleverna igen och prata om ordet älska. Vem älskar man, vad betyder det ordet? Är det en skillnad mellan någon som är en vän, och någon som man älskar? Kan man älska en vän? Kan man älska glass? Kan man vara vän med glass? Var i kroppen känns det att man älskar någon? Be eleverna sedan att rita en teckning av någon som de älskar, eller skriva en kort berättelse om någon som de älskar.

• Här kombinerar vi temat vänskap, kärlek, älska med att göra mer av det man mår bra av.

Sexualitet från barn till ungdom

95

Inspiration och personlig utveckling Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

SET och sex

SET och sex Kombinera SET med sex- och samlevnadsundervisning Birgitta Kimber är special­ lärare, leg. psykoterapeut och forskare. Hon har lång erfarenhet som kursledare och författare inom SET.

Fianne Petersson är socionom, sexolog och handledare. Hon arbetar som utbildare i SET och har under många år arbetat med det förebyggande arbetet på skolan.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Birgitta Kimber & Fianne Petersson

När man undervisar om sex och samlevnad är det viktigt att låta SET – social och emotionell träning – utgöra paraplyet som övriga delar av ämnet samlas under. I SET och sex beskriver Birgitta Kimber och Fianne Petersson hur man utifrån tankarna bakom SET kan få en intressant, engagerande och väl fungerande sesamundervisning.

I boken förklarar de bägge författarna vad SET är, de skriver om forskningen bakom SET och bakom sesamundervisningen och tar upp utvärdering, förhållningssätt mm. Vidare så berättar de vilka delar av sesamundervisningen som passar att ta upp under SET-lektioner, och vilka som passar inom andra ämnen.

Boken innehåller många förslag på sesamövningar på SET-vis. Övningarna är tydligt grupperade efter det stadie som de är tänkta att användas på.

Birgitta Kimber Fianne Petersson

SET och sex Kombinera SET med sex- och samlevnadsundervisning