9789127114852

Ata Ghaderi

Ur Anna Kåvers förord:

Ata Ghaderi

Thomas Parling

”Alla människor har ett förhållande till mat. För de flesta är ätandet en källa och istället blivit en källa till ångest, så svår att de helt enkelt slutar äta.

Om dessa personer handlar denna bok.

Under läsandet slås jag av den väl genomarbetade strukturen – en självhjälp i bokstavlig mening. Författarna leder läsaren steg för steg igenom de olika komplicerade skikten i den anorektiska problematiken och hur de kan hanteras. Läsaren tas verkligen på allvar och texten genomsyras av genuin

Thomas Parling

till njutning och glädje. För en del har ätandet fått en helt annan innebörd

förståelse kring hur det känns att lida av anorexi. För dig som lider av självjag med säkerhet påstå att något nytt och värdefullt väntar dig i denna text.”

Från självsvält till ett fullvärdigt liv bygger på väl utprovade teorier och metoder inom KBT och vill visa dig som lider av anorexi och dina anhöriga att det finns ett annat sätt att leva ditt liv på. Vägen dit kan vara svår men det är fullt möjligt att börja ta steg i rätt riktning. Det första steget är taget i och med att du börjar läsa den här boken. Öppna nu boken – ta ett steg till!

Ata Ghaderi är psykolog, psykoterapeut och docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet med mångårig erfarenhet av arbete med prevention och behandling av ätstörningar. Thomas Parling är psykolog och doktorand vid Uppsala universitet och arbetar med flera projekt kring behandling av anorexi, missnöje med kropp och utseende och kognitiva processer bakom ätstörningar.

Boken har en egen hemsida www.ettfullvardigtliv.nu, där du kan ladda ner mindfulnessövningar speciellt utformade för detta självhjälpsprogram.

Omslagsdesign: Destrito Omslagsfoto: Sven Olof John / Johnér Bildbyrå

FRÅN SJÄLVSVÄLT TILL ETT FULLVÄRDIGT LIV

svält och på egen hand försöker att komma till rätta med dina problem, kan

FRÅN SJÄLVSVÄLT TILL ETT FULLVÄRDIGT LIV Ny KBT-metod i 6 steg

,!7IJ1C7-bbeifc!

ISBN 978-91-27-11485-2

Ghaderi_självsvält.indd 1

07-08-20 13.54.07

4

71901 Från självsvält ORI.indd 4

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

07-08-27 15.38.00

XXX

5

Innehåll Förord av Anna Kåver 9 Författarnas förord  Del I. Fakta om anorexia nervosa 7 KAPITEL : Ätstörningar 9 Lite historia 9 Anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS 20 Faktaruta: Diagnostiska kriterier för anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS enligt DSM-IV 22 Fetma och övervikt 25 Hur anorexi yttrar sig 26 KAPITEL 2: Vilka får anorexi? 39 Förekomst av anorexi 39 Vilka får anorexi? 40 Faktaruta: Forskning kring anorexipatienters familjer 4 Riskfaktorer för anorexi 4 Faktaruta: Forskning kring riskfaktorer 42 Sociokulturella faktorers påverkan 43 Faktaruta: Forskning kring smala skyltdockor 43 Skyddsfaktorer 45 Psykologiska mekanismer och betydelsen av miljön 45 KAPITEL 3: Anorexins orsaker 46 Orsakande och vidmakthållande faktorer 47 Psykologiska och fysiologiska processer 47 Vidmakthållandeprocessen vid anorexi 55 KAPITEL 4: Anorexins konsekvenser 59 Fysiska problem 60 Faktaruta: Forskning kring hur hjärnan påverkas 60 Faktaruta: Forskning kring hämmad längdtillväxt 65 Psykologiska komplikationer 66 Faktaruta: Forskning kring försämrat minne 68 Sociala komplikationer 7

71901 Från självsvält ORI.indd 5

07-08-27 15.38.00

6

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

KAPITEL 5: Behandling av anorexi 75 Anorexi och behandlingsforskning 75 Behandling av anorexi 76 Medicinering 77 Psykoterapi 78

Del II. 6 steg för ett fullvärdigt liv 87 INTRODUKTION 89 Att se med nya glasögon (vidgat perspektiv) 9 För vilka med anorexi passar självhjälp? 93 I dessa fall hjälper inte självhjälp självhjälp 94 Kan alla med anorexi ha viss hjälp av denna bok? 95 I kombination med annan behandling 96 Vilka bör direkt få annan behandling? 96 Vad innebär det att använda sig av självhjälp? 97 Vilka konsekvenser ger anorexin? 98 Vad är ditt val? 03 Det gäller att göra! 04 Prioritera och börja bra! 05 Självhjälpsprogrammet i korthet 06 Betydelsen av stöd 08 Formulär som mäter grad av ätstörning (EDE-Q) 0 Formulär som mäter graden av missnöje med vikt och figur (BSQ kort version) 4 Ångestskala 6 Formulär som mäter grad av nedstämdhet (MADRS-S) 7 Faktaruta: BMI-tabell och gränsvärden för normal-, under- och övervikt 2 Du är redo att gå vidare till steg  när du: 22 STEG : Vikten av regelbundet ätande 23 Vad betyder mat och ätande för dig? 25 Ångest, vikt och ätande 26 Att lämna dragkampen 30 Ångest – kroppens immunförsvar mot yttre fara 3 Tankar och känslor 32 Förberedelser inför programmet 34 Stödperson 34 Varva ner! 35 Tillräckligt och regelbundet ätande 40

71901 Från självsvält ORI.indd 6

07-08-27 15.38.00

Innehåll

7

Faktaruta: Att tänka på kring måltider 40 Att sätta gränser 42 Allmänna anvisningar 43 Mycket viktiga anvisningar 45 Regelbundna måltider 45 Faktaruta: Måltidsordning 45 Faktaruta: Tallriksmodellen 47 Dags att ta ett steg 50 Veckovis vägning 53 Sätta punkt för det som varit 54 Sammanfattning 55 Du är redo att gå vidare till steg 2 när du … 56 Faktaruta: Förslag på aktiviteter när man varvar ner 57 Viktregistrering under programmets gång 58 STEG 2: Lidande, obehag och undvikande 60 Probleminventering 62 De långsiktiga konsekvenserna 74 Varför fortsätter vi med sådant som inte fungerar på sikt? 75 Varför gör vi det vi gör? 77 Fortsatt nedvarvning, tillräckligt och regelbundet ätande 78 Du är redo att gå vidare till steg 3 när du … 79 STEG 3: Jag – mycket mer än anorexi 80 Vem är jag? 80 Hur skaffar vi oss en känsla av »Jag« ? 8 Träna upp ditt observerande jag 84 Att leva här och nu – fullt ut 90 Självbild och självkänsla 94 Anorexi som identitet 97 Anorexiglasögonen 99 Uppmärksamhet, närhet och ömhet 200 Betydelsen av alternativa aktiviteter – bortom anorexi 203 Tillräckligt och regelbundet ätande 207 Du är redo att gå vidare till steg 4 när du … 208 STEG 4: Livsvärderingar 209 Vad ska ditt liv handla om bortom anorexin? 209 Vad är livsvärderingar? 20 Vad livsvärderingar inte är 22 Livsvärderingar inom 0 olika områden 22 Beteenden som leder mot livsvärden 27

71901 Från självsvält ORI.indd 7

07-08-27 15.38.00

8

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

Håll dina livsvärderingar, mål och delmål aktuella 225 Problemlösning 226 Mat och ätande igen 228 Du är redo att gå vidare till steg 5 när du … 229 STEG 5: Acceptera dina tankar och känslor 230 Villighet 23 Ändra på det som inte fungerar 234 Tankar och känslor – vad är vad? 237 Att tåla sina känslor (affekttolerans) 239 Acceptans 242 Att ha distans till sina tankar och känslor 244 Relationsproblem 247 Att upphöra med alla former av bantning 248 Du är redo att gå vidare till steg 6 när du … 249 STEG 6: Mot ett fullvärdigt liv 250 Att hålla riktningen 25 Att fortsätta varva ner när du hamnar i högvarv 252 Att fortsätta med tillräckligt och regelbundet ätande och vila 254 Observera dina tankar och ha kvar distans 257 Vad vill tankarna? 258 Nå dina mål 262 Bakslag och återfall 264 Utvärdering 268 Hantera andra problem än anorexi 280 Slutord 28 Avskedsbrev till anorexin 283 Några ord till anhöriga och vänner 284 De olika faserna av anorexi 284 God kunskap om anorexi 286 Rollen som stödperson 288 Några ord till professionella behandlare 29 Kombination med annan behandling eller bara självhjälp 292 Fakta om anorexia nervosa 292 Tips för vidareläsning 294 Författarnas tack 304

71901 Från självsvält ORI.indd 8

07-08-27 15.38.00

XXX

9

Förord

Äntligen har vi fått en handbok om självsvält. Alla människor har ett förhållande till mat. För de allra flesta är ätandet en källa till njutning och glädje.

I samvaron kring måltiden får vi den nödvändiga näringen både till kropp och till själ. För en del har ätandet fått en helt annan innebörd och istället blivit en källa till ångest, så svår att de helt enkelt slutar att äta. Om dessa personer handlar denna bok.

Diagnosen anorexia nervosa och de som drabbas av den, har omgärdats av ett slags oåtkomlighetens skimmer. Till skillnad från personer som lider av andra psykiatriska problem är den anorektiska individen sällan särskilt hjälpsökande, vilket förstås inte innebär att han eller hon inte lider. Genomtänkta och effektiva psykoterapeutiska metoder har saknats på grund av svårigheten att motivera patienten till samverkan i behandlingen. Skräckslaget klamrar han eller hon sig fast vid sin »lösning« på problemen – att svälta.

Många unga människor som börjar laborera med sitt ätande gör så av skäl som är komplicerade. Visst lever vi alla, och särskilt ungdomar, under ett kulturellt tryck om att vara smala, vackra och lyckade. Det är oftast en av orsakerna till att så många tonåringar börjar hårdbanta. Men denna förklaring räcker inte. Trots allt förmår de flesta människor att hantera sina bantningar på ett bra sätt och slutar när de uppnått ett rimligt mål eller när de tröttnat.

Men en del slutar inte när det är dags. Det som en gång startade som en oskyldig bantning har övergått i svält, fått egen kraft och status som »kontrollör« av själva livet och existensberättigandet i det. Låg vikt blir det enda kvittot på att man duger. Omgivningen har svårt att förstå logiken och blir i sin desperation över att inte kunna övertala personen att börja äta, istället

71901 Från självsvält ORI.indd 9

07-08-27 15.38.00

10

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

avståndstagande eller till och med kränkande. Därför är det så glädjande att läsa denna bok som så tydligt och klart belyser även de mer svårförklarliga drivkrafterna bakom varje anorektikers beteende och lidande. Ata Ghaderi och Thomas Parling grundar sitt arbete på väl utprovade teorier och metoder – både gamla och nya – inom den kognitiva beteendeterapin och på gedigen erfarenhet som terapeuter.

Under läsandet slås jag av den väl genomarbetade strukturen – en självhjälp i bokstavlig mening. Författarna leder läsaren steg för steg igenom de olika komplicerade skikten i den anorektiska problematiken och hur de kan hanteras – från rena faktakunskaper till hur man kan navigera sitt liv utifrån andra värderingar än de anorektiska. Läsaren tas verkligen på allvar och texten genomsyras av genuin förståelse kring hur det känns att lida av anorexi. Författarna vet precis och tar hänsyn till det, men konfronterar varsamt till att prova även det som kan upplevas som omöjligt. Till hjälp finns också inspelade ljudövningar som kompletterar texten på ett fint sätt.

Det första och kanske svåraste steget för en person med anorexi är att få igång ett regelbundet ätande, gå upp i vikt och låta kroppen få vila. Så långt är inget nytt i boken. Men sedan sker en fördjupning. Fokus ligger då på att lära ut färdigheter som att kunna stanna upp och observera det som pågår i det inre, att kunna identifiera och ha distans till tankar och känslor utan att nödvändigtvis leva ut dem, att kunna påverka sin självbild och sin självkänsla, att veta vad man värderar och vad man vill fylla sitt liv med och slutligen att ta steg i den riktningen. Särskilt glädjande är avsnittet som lyfter fram behovet av att få uppmärksamhet, ömhet och närhet, även för den som är på väg ut ur sin anorexi.

Författarna betonar gång på gång vikten av att göra egna val – att välja mellan den väg som ger »mer av samma« dvs. fortsatt självsvält, eller den som leder mot ett liv fyllt med annat och mer värdefullt. De vill helt enkelt hjälpa läsaren att ta kommandot över sitt liv – att inte låta anorexin välja vägen.

Behovet av stöd till anhöriga och stödpersoner är outtömligt. Ett mycket konkret och genomtänkt avsnitt i boken riktar sig till dem som finns i den självsvältandes närhet.

För dig som lider av självsvält och på egen hand försöker att komma till rätta med dina problem, kan jag med säkerhet påstå att något nytt och värdefullt väntar dig i denna text. Det gäller säkert även för dina anhöriga. Till sist vill jag också instämma i författarnas egna och återkommande uppmaningar om att söka professionell hjälp om problemen har allvarlig och livshotande karaktär.

Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut, handledare och författare

71901 Från självsvält ORI.indd 10

07-08-27 15.38.01

XXX

11

Författarnas förord

Den här boken är skriven främst för dig vars hela tillvaro i princip kretsar kring vikt, kroppsfigur, mat, ångest och kontroll. För dig som ser en framtid som lovar guld och gröna skogar, eller åtminstone en lindring av det som finns just nu, bara du kan gå ner lite till – »då kommer det att kännas bra«.

Det känns också bra, en eller två gånger, kanske fler. Men de stunderna är inte särskilt långvariga och när du väl upplevt dem verkar det som om de kräver mer. Hela tiden krävs det mer.

Vi vill visa att det finns ett annat sätt att leva sitt liv på. Vi vet att vägen dit är svår, samtidigt vet vi att det är fullt möjligt att börja ta steg i den riktningen. Nu är det första steget taget, du har börjat läsa den här boken och vi kommer att steg för steg följa och ge dig stöd genom det som är svårt. Vi vill också utmana dig genom att säga: Du kommer inte att gå oförändrad genom det här om du läser hela boken, följer de experiment vi föreslår och gör de övningar som vi beskriver.

I vårt arbete med behandling och prevention av ätstörningar har vi förstått att många människor, inte minst nära och kära till de som lider av ätstörningar i allmänhet och anorexi i synnerhet, har svårt att förstå den person som befinner sig mitt i kampen – mot maten, figuren, kalorierna och ofta nästan hela sitt väsen. Man har svårt att förstå att den man älskar och bryr sig om långsamt försöker ta sitt liv genom att svälta sig. Varifrån kommer detta extrema hat mot kroppen och varför denna känsla av värdelöshet? Det ser inte alltid ut på det här sättet och inte heller under hela anorexins utvecklingsförlopp. I början tror man sig ha kontroll, sedan blir det problematiskt och så småningom kaotiskt. Det går också fort. Varför? Vad ska man göra? Hur ska man förhålla sig? Många gånger vill heller inte personen som lider av ätstörning ha hjälp. För de flesta är det mycket svårt att

71901 Från självsvält ORI.indd 11

07-08-27 15.38.01

12

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

förstå kärnan i den kamp som patienter med anorexi ägnar sig åt. Ska man be, skälla, kräva, bli arg, eller förhålla sig på annat sätt? Vad ska man göra med alla sina känslor; med sin oro, ilska och inte sällan förtvivlan? Hur kan man hjälpa?

Vi har sett att det finns ett stort behov av en bok som både kan hjälpa den som har anorexi och börjat märka att det inte fungerar på sikt, och samtidigt hjälpa anhöriga och vänner att få ökad förståelse för vad den här problematiken handlar om. Många söker inte hjälp självmant och inte sällan är det familjerna som tvingar i väg sina avmagrade tonåringar till behandling. Det behövs en bok som kan skapa en bättre förståelse, och kanske lägga grunden för en förändring som innebär att man börjar bejaka livet och sig själv istället för att svälta sig till döds.

Författarnas och bokens bakgrund Vi som skrivit den här boken började forska om ätstörningar av olika anledningar: Ata: Jag tyckte redan under min psykologutbildning att ätstörningar var svåra att förstå, att det var mycket lättare att förstå till exempel mekanismerna bakom depression och ångeststörningar. Det blev början till många fördjupningar, nya kurser, uppsatser, befolkningsstudier, observation hos behandlare, handledning, arbete utomlands vid ett center för vikt- och ätstörningar, en doktorsavhandling, många kliniska studier, många timmar med ett stort antal patienter – och på den vägen vandrar jag fortfarande, fast förankrad i min önskan att vilja förstå och hjälpa.

Thomas: Jag hamnade på samma spår av lite andra anledningar. Som psykologstudent arbetade jag på en ätstörningsenhet på BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) och det väckte många frågor kring hur det kommer sig att unga flickor gör så här mot sig själva? Hur kan man hjälpa? Svaren infann sig inte då men jag lärde mig något viktigt, och det var att man faktiskt kan ta sig ur det. Det kan ta tid och man behöver mycket stöd under tiden man tar de steg som är nödvändiga. Efter att ha jobbat ett tag som psykolog på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning dök det upp en chans att få arbeta med anorexia nervosa igen, nu i form av en doktorandtjänst. Här fanns en möjlighet att lära sig mer om anorexi, börja behandla utifrån en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi (den modell som denna bok utgår ifrån) och förhoppningsvis kunna svara på någon av de obesvarade frågorna.

Det gemensamma för oss två är att vi hela tiden bättre vill förstå och hjälpa så många som möjligt till ett fullvärdigt liv istället för ett liv som kan sammanfattas i en kamp mot den egna kroppen, en kamp som man är dömd att misslyckas med i det långa loppet.

71901 Från självsvält ORI.indd 12

07-08-27 15.38.01

Författarnas förord

13

Ingen människa är anorektiker När folk hör ordet anorexi tänker de i allmänhet på extremt avmagrade människor som svälter sig. Dessa personer, som har extremt låg vikt, i kombination med allt vad anorexia nervosa innebär, är naturligtvis i behov av en mycket mer intensiv och fokuserad behandling än vad bara självhjälp kan erbjuda. Den här boken vänder sig till personer med anorexi och deras anhöriga, men ska inte betraktas som ett alternativ till intensiv behandling och psykoterapi som många med anorexi behöver få för att klara sig. I vissa fall kan den fungera som ett komplement, i andra kan den hjälpa till att ta några steg mot ett mer framkomligt och meningsfullt liv. Vi hoppas att den samlade kunskapen som tas upp i boken klart och tydligt ska visa att det inte finns någon människa som är enbart »anorektiker« och att både den som befinner sig mitt i kampen och de som finns runt henne/honom ska få en bättre förståelse för vad som försiggår, vad som är möjligt att göra och hur man kan ta små och stadiga steg i en annan riktning än den som leder djupare in i självsvält.

Anorexi innebär att man förhåller sig och gör på ett visst sätt, och att man ser på världen och tolkar den på ett särskilt sätt som delvis är en konsekvens av svälten. Men detta gör inte någon människa till anorektiker. Det är viktigt att vi inte uppfattar olika begrepp eller diagnoser som konkreta och orubbliga personlighetsegenskaper, och sätter etiketter på människor eller använder oss av egenskapstermer (krävande, jobbig, tjurig, anorektiker, tvångsmässig etc.). Istället bör vi sträva efter att förstå funktionen av det som just en viss person gör. När vi tar andra människors perspektiv kan vi lättare förstå varför de gör som de gör och då blir det också i regel lättare att hjälpa dem se saker från ett annat perspektiv och att börja göra annorlunda.

När man sätter en etikett på en människa (utifrån de beteenden man observerar) finns inget utrymme för något annat. Personen bara är så.

Den här boken erbjuder ett alternativ. Anorexi bör inte sammanfattas i en strävan efter att bli smal eller en rädsla för att bli eller vara fet. Många gånger råder förtvivlan och brist på kontroll om man inte svälter sig, i vissa skeden är det just svältens effekter i sig som gör att man förblir fast i svälten och mycket handlar också om det perspektiv man ser saker utifrån. Det är som att vara i ett krig med sig själv.

Att vara och att få stöd När man använder sig av självhjälp är det alltid viktigt med stöd för att orka gå igenom det som krävs för att testa olika alternativ. I den här boken finns anvisningar till dem som lever vid sidan av en person med anorexi, om hur

71901 Från självsvält ORI.indd 13

07-08-27 15.38.01

14

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

man kan göra för att hjälpa. Kom ihåg att stöd betyder att vara nära tillhands, att visa och återigen visa att man finns och ser, att lyssna och vara ihärdig när det gäller att leda in på en mer framkomlig väg utan att tjata eller hota, att ha tålamod, ha goda kunskaper och god förståelse. Det handlar om att handleda, ibland pressa lite, ibland dra, men aldrig köra över personen. Det är alltid individens direkta erfarenheter som övertygar, inte vårt tjat.

Hjälp den som lider av anorexi att våga testa olika alternativ för att själv se och uppleva vad som är framkomligt. Att svälta sig är något som personen redan har testat själv och det är inte en framkomlig väg. Det är inget man ska hjälpa någon att testa mer av. En hel del förslag finns i boken och vi bör i många skeden lita på personens egna resurser och erfarenheter, dock med stor försiktighet vid pågående svår svält. När man befinner sig i svår svält påverkas man på många olika sätt och det visar sig tydligt när det gäller den mentala kapaciteten som blir kraftigt nedsatt. Man tänker inte lika klart och tydligt som vid normalvikt. Detta är orsaken till att all effektiv behandling av anorexi behöver innehålla komponenter som går ut på att häva svälten. Samtidigt är anorexi mer än svälten och svälten har olika faser och nivåer.

Bokens upplägg och innehåll Från självsvält till ett fullvärdigt liv är indelad i två delar. Första delen innehåller en hel del fakta. Personer med ätstörningar läser ofta mycket om både ätstörningar, olika dieter, vad som är hälsosamt och ohälsosamt etc., och har därför en hel del kunskap om ämnet. Tyvärr har de också en hel del felaktig information om olika saker.

Del I är till stor nytta för den som har anorexi, men också för anhöriga och vänner samt de som vill ha mer kunskap baserad på forskning för att förstå vad anorexin går ut på och vad som vidmakthåller den. Vi går in på vad anorexi och övriga ätstörningar är, vilka som utvecklar anorexi, de kända orsakerna till anorexi och vidmakthållande faktorer. Därefter går vi in på psykosociala och fysiska konsekvenser av anorexi och slutligen de behandlingar som finns i dag.

Den andra delen av boken vänder sig i huvudsak till dig som har anorexi.

Den som ska vara ditt stöd i arbetet bör också läsa igenom denna del noggrant och följa dig i ditt arbete. Del II börjar med förberedelser inför ditt förändringsarbete genom att först fokusera på vad anorexi har gett dig.

Många vill varna dig för vilka hemska konsekvenser anorexin har, men sällan får man utrymme att tänka klart kring vad man faktiskt får ut av den.

Det är minst lika viktigt. Konsekvenser på kort och lång sikt behöver kart-

71901 Från självsvält ORI.indd 14

07-08-27 15.38.01

Författarnas förord

15

läggas. Ofta är det de kortsiktiga konsekvenserna – särskilt dem som man upplevde i början av anorexin – som motiverar en att fortsätta. Ibland är det också enda vägen man ser för att komma undan hemska tankar och känslor, till exempel upplevelsen av att vara fet och värdelös som man tycker går att hantera bara genom att svälta sig eller banta kraftigt. Dessa konsekvenser kommer du att sätta i relation till vad du vill få ut av livet, de val du är beredd att göra och vilka steg du kan tänka dig att ta.

Mycket av upplägget i boken handlar om att du testar dig fram. Vi vill att du låter dig övertygas av dina egna erfarenheter, dock inte via anorexiglasögonen, utan genom dina direkta erfarenheter i olika situationer för att se om du vågar lägga anorexiglasögonen åt sidan och börja testa att leva ett fullvärdigt liv, steg för steg. Valet är alltid ditt i detta arbete. Självhjälpsprogrammet består av flera steg. Väljer du ett liv utan anorexi behöver du bit för bit närma dig en så kallad »hälsosam undervikt« eller »mindre farlig undervikt«. Du får hjälp med att hantera den rädsla detta innebär.

I steg  i programmet ska du jobba med att bit för bit börja häva svälten.

I steg 2 presenteras idéer som sannolikt är helt nya för de flesta när det gäller hantering av tankar och känslor. I steg 3 får du hjälp att se alternativa vägar bortom svält, intensiv träning och hetsätande. Här guidas du till att se hur dina upplevelser och tolkningar av dig själv och din omgivning påverkas av anorexiglasögonen. I steg 4 får du titta närmare på dina livsvärden och får hjälp att närma dig det du vill att ditt liv ska handla om inom olika områden (t. ex. vänskap, intima relationer, familj, arbete, utbildning, fritid, hälsa).

I steg 5 blir det ännu tydligare för dig vad du tycker att du behöver satsa på samtidigt som du tränar dig i att känna det du känner och tänka det du tänker utan att det får dig att göra avkall på att leva i linje med dina livsvärderingar. Här lär du dig i praktiken hur du kan förhålla dig till dina tankar och känslor genom att skapa utrymme för dem, så att du inte längre behöver göra dig av med dem, försöka tränga undan eller kontrollera dem. Du får lära dig vad du kan göra i särskilt svåra situationer. I steg 6 kommer du att få en sammanfattning av de tidigare stegen och se hur helheten kan hjälpa dig att börja ta fler och vidare steg mot ett fullvärdigt liv. Tanken med steg 6 är att du har med dig färdigheter och samlad kunskap för att fortsätta på egen hand och för att minska risken att falla tillbaka.

Mycket i boken handlar om att göra saker. Man kan inte förändra sig och börja leva ett mer framkomligt liv genom att bara läsa en bok. Du kommer att få förslag till många övningar och saker du kan testa, dels med hjälp av boken och dels genom inspelade övningar som du laddar ner från bokens hemsida (www.ettfullvardigtliv.nu). Dessa hjälper dig att börja uppleva saker och ting som de är och inte som de känns när du tar in dem med ano-

71901 Från självsvält ORI.indd 15

07-08-27 15.38.02

16

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

rexiglasögonen på. Det gäller också att ha någon som du tycker om och som du har förtroende för som kan vara ditt stöd. Du kan också välja att hämta stöd från flera personer.

Se på det här som en upptäcktsfärd. Försök att helhjärtat pröva det som föreslås, experimentera som en vetenskapsman och låt dig guidas av vad dina erfarenheter säger. Ge dig själv den chansen, även om du kanske har en tanke som säger att det inte är någon idé eller att du inte är värd det. Vår förhoppning är att du börjar en resa som leder mot ett friare och mer fullvärdigt liv.

Bläddra nu vidare, ta ett steg till.

Ata Ghaderi och Thomas Parling

71901 Från självsvält ORI.indd 16

07-08-27 15.38.02

XXX

17

Del I Fakta om anorexia nervosa

71901 Fr책n sj채lvsv채lt ORI.indd 17

07-08-27 15.38.02

18

71901 Från självsvält ORI.indd 18

Från självsvält till ett fullvärdigt liv

07-08-27 15.38.02

XXX

19

KAPITEL 1 Ätstörningar

Nästan alla känner i dag till att det finns ätstörningar. Ätstörningar har fått allt större utrymme i TV och tidningar. Informationen som ges är av olika kvalitet, alltifrån braskande löpsedlar om någon kändis som har en ätstörning till mer nyanserade TV-program eller artiklar. Vi vill med detta inledande kapitel ge dig en omfattande bild av vad ätstörningar är, och vad det inte är, med fokus på anorexia nervosa. Det första vi kommer att göra är att ta ett par steg bakåt i tiden och se hur kunskapen kring ätstörningar utvecklats, sedan ska vi gå igenom olika slags ätstörningar och vilka särskilda symtom som kännetecknar de olika diagnoserna. Den sista delen av kapitlet behandlar mer beskrivande hur anorexi kan yttra sig.

Lite historia Anorexi (självsvält) är den ätandeproblematik man har hittat tidigast beskrivningar kring. Själva ordet betyder »aptitlöshet på grund av nerverna«, eftersom det var vad man såg och vad man trodde att det handlade om.

I dag vet vi att det inte handlar om aptitlöshet utan en mycket mer komplex samverkan av bland annat psykologiska och fysiologiska faktorer. De tidigaste beskrivningarna av i huvudsak kvinnor som avhåller sig från att äta finns att hitta i till exempel religiösa sammanhang, där man ansåg att orsaken till svälten stod att finna i antingen dyrkan av Gud eller i en besatthet av djävulen. Det finns också en beskrivning från tidigt 600-tal där en kvinnas medicinska problem ansågs ha sin grund i att hon inte åt tillräckligt.

Beteendet att svälta sig har alltså funnits en lång tid. De första medicinska beskrivningarna av anorexia nervosa (AN) gjordes på 870-talet och man ansåg att orsaken var »psykisk« eftersom man inte hittade några fysiska or-

71901 Från självsvält ORI.indd 19

07-08-27 15.38.02

20

Del I. Fakta om anorexia nervosa

saker till problemet. Hundra år senare, på 970-talet, börjar forskare och kliniker enas om en beskrivning som liknar den vi har i dag. Anorexi beskrevs då som en psykologisk störning med en egen psykologi när det gäller uppkomst och vidmakthållande. År 970 kom ett första förslag på diagnoskriterier för AN, som senare har utvecklats till de diagnoskriterier vi har i dag.

Bulimi betyder ordagrant »hunger som en oxe« eller »förmågan att äta en oxe«. Sättet att äta på som vi i dag kallar bulimi har också beskrivits genom historien. Det finns berättelser nedtecknade av personer som åt som om de var hungriga som vargar och som hade perioder med en längre tids avhållsamhet från mat. De tidigaste mer vetenskapliga noteringarna fokuserade till en början på nattlig »överätning« samt hetsätning som beskrevs som plötsligt intagande av en stor mängd mat. År 980 beskrevs överätning för första gången som en psykologisk störning med en egen psykologi när det gäller uppkomst och vidmakthållande. Överätning betyder att man inom en kort tidsperiod, och med hänsyn till omständigheterna, äter överdrivet stora mängder mat. Att man tar hänsyn till omständigheterna är en viktig aspekt eftersom det ibland är helt normalt och förväntat att man äter mer än vanligt, till exempel vid jul eller vissa fester. Överätning definieras med andra ord som att äta mer än det som anses normalt när det inte är lämpligt att göra det. Om överätning kombineras med en känsla av kontrollförlust, en känsla av att man inte kan sätta stopp för sitt ätande, eller att man äter trots att man är mätt definieras beteendet som hetsätning.

Alltsedan 970-talet har indelningen av ätstörningar i olika diagnoser utvecklats i takt med att forskningen gått framåt. Utvecklingen pågår hela tiden och förändringar kommer allteftersom kunskapen ökar. Under de senaste femton åren har till exempel forskningen kring hetsätningsstörning, som skiljer sig från bulimia nervosa, ökat drastiskt och kunskapen inom denna problematik har därmed ökat.

Anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS I gruppen ätstörningar ingår diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS (utan närmare specifikation). Ätstörning UNS kallas också atypiska ätstörningar eller restdiagnoser och ges till de personer som lider av ätandeproblem men som inte uppfyller de krav (kriterier) man fastställt för anorexi och bulimi. Det betyder inte på något sätt att de inte lider lika mycket eller att de har en problematik som inte är lika allvarlig. Fetma är klassificerad under medicinska sjukdomar och anses inte vara en ätstörning, vi återkommer till det.

Indelningen i diagnoser kan liknas vid en ögonblicksbild av hur personen beter sig (äter restriktivt, kräks, överäter, motionerar överdrivet osv.),

71901 Från självsvält ORI.indd 20

07-08-27 15.38.02

Kapitel 1: Ätstörningar

21

vilka tankar personen har (får inte vara tjock, måste vara smal, måste ha kontroll osv.), vilka känslor personen har (sänkt stämningsläge, ångest, oro) samt det fysiologiska tillståndet (mycket låg vikt, vätskebrist, utebliven menstruation för kvinnor [amenorré], osv.). Man kan formulera definitionen av vad en ätstörning är på olika sätt, en kort variant lyder: En tydlig och definitiv störning av hur man äter (ätbeteenden).

Och en längre definition: Beteenden som syftar till att ha kontroll över vikten (kräkningar, motionerande). Dessa beteenden ska vara så omfattande att de resulterar i klart (kliniskt signifikant) försämrad fysisk hälsa eller nedsatt psykologiskt och social fungerande i vardagen. För att man ska sätta diagnosen ätstörningar ska dessa beteenden inte vara orsakade av någon annan medicinsk sjukdom eller något annat psykiatriskt tillstånd.

Något förenklat kan man säga att man äter eller kontrollerar vikten på ett sätt som leder till att man får problem med sin hälsa eller psykologiska och sociala fungerande och att det inte beror på någon annan sjukdom. Den här definitionen på ätstörningar utesluter fetma som ätstörning eftersom fetma är ett medicinskt problem och vi ska diskutera lite kring denna problematik längre fram.

De olika ätstörningarna är alltså närbesläktade med varandra men delas ändå in i specifika diagnoser beroende på vilka symtom som dominerar. Beteenden, tankar, känslor och det fysiologiska tillståndet varierar tillräckligt mycket mellan de olika ätstörningarna, vilket har resulterat i den indelning man nu har. Resultatet av denna indelning är de diagnoser av ätstörningar vi har i dag: anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS. Nedan följer diagnoserna för de olika ätstörningarna som de klassificeras i den senaste diagnostiska manualen för psykiatriska störningar, DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Fourth Edition. Text Revision).

71901 Från självsvält ORI.indd 21

07-08-27 15.38.02

22

Del I. Fakta om anorexia nervosa

Diagnostiska kriterier för anorexia nervosa enligt DSM-IV: A. Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd (t. ex. viktnedgång som leder till att kroppsvikten konstant är mindre än 85 % av den förväntade, ökar inte i vikt trots att kroppen fortfarande växer, vilket leder till att kroppsvikten är mindre än 85 % av den förväntade).

B. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots att han eller hon är underviktig.

C. Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten.

D. Amenorré hos menstruerande kvinnor, dvs minst tre på varandra följande menstruationer uteblir. (En kvinnas menstruation anses ha upphört om hon endast menstruerar till följd av hormonbehandling, t. ex. med östrogen.)

Specificera typ: med enbart självsvält: under den aktuella episoden av anorexia nervosa har personen inte regelmässigt hetsätit eller ägnat sig åt självrensande åtgärder (dvs självframkallande kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang) med hetsätning/självrensning: under den aktuella episoden av anorexia nervosa har personen regelmässigt hetsätit eller ägnat sig åt självrensande åtgärder (dvs självframkallande kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang)

71901 Från självsvält ORI.indd 22

07-08-27 15.38.03

Kapitel 1: Ätstörningar

23

Diagnostiska kriterier för bulimia nervosa enligt DSM-IV är: A. Återkommande episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av ) och 2): () personen äter under en avgränsad tid (t. ex. inom två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter (2) personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t ex en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter) B. Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t. ex. självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, lavemang, diuretika eller andra läkemedel, fasta eller överdriven motion.

C. Både hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet förekommer i genomsnitt minst två gånger i veckan under tre månader.

D. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

E. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.

Specificera typ: med självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang utan självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen använt andra olämpliga kompensatoriska beteenden som fasta eller överdriven motion, men har inte regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang

71901 Från självsvält ORI.indd 23

07-08-27 15.38.03

24

Del I. Fakta om anorexia nervosa

Diagnostiska kriterier för ätstörning UNS enligt DSM-IV. Denna kategori används vid ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för någon av de specifika ätstörningarna, t. ex. följande: . För kvinnor, alla kriterier för anorexia nervosa är uppfyllda förutom att menstruationen är regelbunden.

2. Alla kriterier för anorexia nervosa är uppfyllda förutom att personens vikt ligger inom ett normalintervall trots en betydande viktnedgång.

3. Alla kriterier för bulimia nervosa är uppfyllda förutom att hetsätandet och de olämpliga kompensatoriska beteendena förekommer mindre än två gånger i veckan eller under en kortare period än tre månader.

4. En normalviktig person som regelmässigt använder olämpligt kompensatoriskt beteende efter att ha ätit endast små mängder mat (t. ex. självframkallad kräkning efter att ha ätit två småkakor).

5. En person som vid upprepade tillfällen tuggar och spottar ut, men inte sväljer ned, stora mängder mat.

6. Hetsätning: Personen har återkommande episoder av hetsätning, men uppvisar inget av de olämpliga kompensatoriska beteenden som annars karaktäriserar bulimia nervosa (föreslagna forskningskriterier finns i den amerikanska DSM-IV-TR Manual sid 759–88).

Avslutningsvis vill vi påpeka att man inte är en »anorektiker« eller »bulimiker«. Den typen av beskrivning av personer hamnar farligt nära fördomar och tillför ingen faktisk kunskap om den personen man syftar på. En person med anorexi eller bulimi är en person, en individ, en människa med unika erfarenheter och upplevelser. Om du som läser denna bok lider av anorexi vill vi att du redan nu tänker på detta och har det i åtanke under hela läsningen. Du är inte en anorektiker. Låt dig inte begränsas till att känna dig som en person vars enda egenskap eller förmåga eller liv är anorexi. Det är lätt att låta sig klassas på det sättet, att även själv tänka i de termerna, eftersom anorexin upptar så mycket av ens liv och invaderar det mesta. I den här boken kommer du att få vägledning i hur du tar dig ur anorexin och kan se att du är och kan oerhört mycket mer än vad anorexin kan begränsa dig till.

Övergångar mellan ätstörningar För de flesta med en ätstörning ändras symtomen över tid och då kan också diagnosen ändras. Det är till exempel vanligt att det som en gång började

71901 Från självsvält ORI.indd 24

07-08-27 15.38.03

Kapitel 1: Ätstörningar

25

som bulimi efter en period övergår till symtom som bättre stämmer överens med diagnosen anorexi. För de som till en början lider av anorexi är en övergång till hetsätning relativt vanlig och för hälften av de som hetsäter övergår hetsätningen ofta till bulimi. För dem som till en början uppfyller kriterierna för restdiagnosen är det vanligt att symtomen efter tre år övergått till anorexi eller bulimi. Som du kommer att läsa i kapitel 2 och 3 är det dessutom vanligt med fetma och övervikt som en riskfaktor för bulimi och övergången till hetsätning eller andra ätstörningar UNS är mer regel än undantag. Det finns med andra ord en påtaglig övergång mellan diagnoserna och Oxfordgruppen med professor Chris Fairburn i spetsen menar att likheten mellan diagnoserna är fler än skillnaderna, vilket har lett till formuleringen av en så kallad transdiagnostisk teori och behandling för ätstörningar. Till detta återkommer vi senare i boken.

Fetma och övervikt En av de verkligt stora rädslorna hos personer med anorexi är rädslan för att bli eller att vara överviktig eller fet. Upplevelsen av att vara fet, trots att man är normal- eller underviktig är något annat än att ha fetma, vilket vi återkommer till senare. Vi vill ge en kort beskrivning av vad fetma handlar om för att du ska få mer kunskap och en mer nyanserad bild av vad detta medicinska problem faktiskt innebär. Till att börja med är det viktigt att veta att fetma och övervikt inte är detsamma som ätstörning, men personer med fetma eller övervikt kan ha en ätstörning och det är inte ovanligt att personer som har hetsätningsstörning är överviktiga. Antalet personer med övervikt och fetma växer i stora delar av världen och de senaste tjugo åren har antalet överviktiga i Sverige nästan fördubblats. Förr var övervikt främst ett problem för medelålders personer, men i dag lider även många barn av fetma.

Definition av fetma: vad är fetma och övervikt I forskningssammanhang definieras fetma och övervikt med hjälp av BMI (Body Mass Index). BMI är ett mått på hur mycket man väger i förhållande till hur lång man är (se nedan). Män har generellt högre BMI än kvinnor och i västvärlden ökar BMI med stigande ålder.

Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat följande gränsvärden baserat på BMI: Normalområdet: Överviktsområdet: Fetmaområdet:

71901 Från självsvält ORI.indd 25

8.5–24.9 25.0–29.9 över 30

07-08-27 15.38.03

26

Del I. Fakta om anorexia nervosa

Du kommer längre fram att lära dig hur man räknar ut sitt eget BMI. Att använda sig av BMI-måttet har sina nackdelar: det ger inte en rättvisande bild för barn och ungdomar som fortfarande växer, det tar inte hänsyn till hur mycket muskler man har relativt till hur mycket fett man har på kroppen och för dem med övervikt och fetma är det av betydelse var fettet är samlat.

Till exempel är det vanligare med fetmarelaterade sjukdomar när ansamlingen av fett är lokaliserad till bålen och inuti buken (dvs. de inre organen omges av fett) och därför är det viktigt att också mäta midjans omfång. På samma sätt som BMI har vissa gränsvärden finns också liknande gränsvärden för midjemåttet baserat på när metaboliska komplikationer tillstöter och när hälsorisker ökar.

Fetma kan leda till en rad medicinska komplikationer som diabetes typ-2, högt blodtryck, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem, cancer, artrit och gikt. För personer med fetma räcker det oftast att gå ner 5–0 % för att många av dessa medicinska problem ska försvinna eller minska i omfattning: det höga blodtrycket sjunker, det dåliga kolesterolet minskar (samtidigt som det bra kolesterolet ökar och andningsproblemet som kallas sömnapné minskar).

Förutom de medicinska problemen får överviktiga personer kämpa mot attityder och fördomar som komplicerar deras tillvaro och påverkar deras psykologiska välmående. De beskrivs som lata och dumma, de utsätts för diskriminering i arbetslivet, ges inte samma behandling som andra patienter inom vården, de gifter sig mer sällan och har lägre inkomst. Många personer med fetma utvecklar en negativ syn på sin kropp vilket i sin tur kan skapa psykologiskt lidande och ge upphov till ätstörningar. Hetsätning är till exempel vanligt förekommande hos ca /3 av de med fetma.

Hur anorexi yttrar sig På de följande sidorna kommer vi att beskriva hur anorexi upplevs och yttrar sig – med andra ord ska vi redogöra för anorexins fenomenologi.* Det kan vara problematiskt att ge sig i kast med en sådan uppgift då alla är unika och speciella. Om du inte känner igen dig i följande beskrivningar eller inte ens i flertalet av dem, betyder det inte annat än att alla är unika. Detta är en av flera orsaker till varför det inte är särskilt informerande att kalla någon för »anorektiker«. Alla upplever inte samtliga symtom eller yttringar av anorexi, men tillräckligt många upplever några av dessa samtidigt och det är därför vi tar med alla dessa beskrivningar. Egentligen går det inte att till * Fenomenologi: ett filosofiskt angreppssätt där man koncentrerar sig på en detaljerad beskrivning av upplevelser utan att inkludera förutfattade meningar, tolkningar eller förklaringar.

71901 Från självsvält ORI.indd 26

07-08-27 15.38.03

Kapitel 1: Ätstörningar

27

fullo beskriva hur någon upplever sina egna tankar, sin oro och sina inre sensationer men vi kan försöka komma så nära som möjligt. Man kan, generellt sett, tänka i termer av tre faser i anorexi.

Den första fasen består av en tid då man känner sig stark och fri utan att uppleva några särskilda besvär eller problem. Vissa kliniker kallar det »anorexins smekmånad«. Under den första tiden av bantning och svält reagerar kroppen med massiv stressrespons vilket gör att man känner sig väldigt stark. Trots omgivningens oro när de ser att man går ner i vikt, tycker man inte att det finns några problem eftersom man inte känner av dem. I andra fasen av anorexi börjar problemen uppträda. Man börjar må dåligt och tillvaron blir en kamp. Man mår dåligt både fysiskt och psykiskt utan att riktigt veta varför. I sista fasen mår man så dåligt att man kommer fram till att »så här kan jag inte ha det«. Det fungerar inte. Samtidigt brukar man vara rädd för vad som händer och vem man är utan anorexi.

Strävan efter kontroll – »jag måste klara det, jag måste vara bäst« Ordet kontroll kan betyda många saker. För många med ätstörning och i synnerhet för dem med anorexi har det en alldeles speciell betydelse. Anorexi handlar för de allra flesta om att försöka få kontroll över sitt ätande, sin vikt och sin figur. Strävan efter kontroll kan upplevas annorlunda i olika faser av anorexin. I den första fasen brukar strävan efter kontroll fungera och upplevas som belönande och något positivt. Eftersom man uppfattar att man måste vara bäst för att klara sig, blir de initiala positiva framgångarna så pass belönande att man bestämmer sig i ännu högre grad för att kämpa så hårt man kan. På det sättet lägger man tidigt grunden för att bli fast i en ond cirkel. Nu handlar det om total fokusering på vikt, figur, mat och ätande, det är inte ett litet bekymmer eller oro utan en livsnödvändighet. »Det här måste jag göra, det jag gör verkar fungera nu, jag måste fortsätta och göra ännu mer, annars är risken stor att jag misslyckas totalt«, tänker den som är på väg att utveckla anorexi.

Efter en tid börjar man må dåligt utan att riktigt veta varför. Man kämpar och gör som man har gjort, vilket tidigare kändes bra eller åtminstone okej.

Men nu fungerar inget. Det kan börja dyka upp tankar som »Äter jag det här kommer jag inte att ha kontroll överhuvudtaget« eller »Tänk om jag inte kan sluta äta om jag börjar äta det här«. I många fall gäller »allt eller inget«principen – antingen jobbar du för att få fullständig kontroll när det gäller ätandet eller så har du ingen kontroll alls. Man kämpar för att må bra igen, som man gjorde i början av sin bantning. Man är fast mellan två ytterligheter: de känslor som fick en att börja banta och de känslor man kände när man var som smalast. Man vill dit, men det är kaos. Vi människor har också

71901 Från självsvält ORI.indd 27

07-08-27 15.38.04

28

Del I. Fakta om anorexia nervosa

ett generellt behov av att känna att vi fixar det vi vill, att vi duger, att vi kan påverka saker så att bra saker händer oss och att vi kan styra vissa aspekter i livet.

För dig som har anorexi Vad i vår beskrivning av strävan efter kontroll stämmer in i ditt liv?

Vad mer gör du som inte är beskrivet ovan? ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................................................................................

»Att vara bäst« är en livsnödvändighet vid anorexi. Det handlar inte bara om att vara bättre än andra, utan om att vara bäst i det man måste göra. Det här är en självklarhet för den som har anorexi, men andra i omgivningen har svårt att förstå varför man måste vara så hård mot sig själv. Man känner sig fet, stor och värdelös och det enda sättet att känna sig någorlunda okej är att med all kraft kämpa och svälta sig, för att närma sig den känslan man hade när man var som smalast. Det handlar inte bara om att vara »fin och smal«, det är en livsnödvändighet att banta hårt för att överhuvudtaget ha ett värde som människa. Denna hårda linje och strävan som man ser vid anorexi är lika självklart som det är för oss att hålla oss över vattnet när vi simmar. Annars drunknar vi. Att säga till någon med anorexi att han eller hon ska äta är som att säga till dig att du ska vara under vattenytan. Det hjälper inte att tjata om att äta, eftersom det är detsamma som att drunkna.

Istället handlar det om att lära sig simma och hantera att vara i vattnet. Andra delen av den här boken fokuserar på detta.

Kliniker pratar om perfektionism i termer av att ställa höga krav på sig själv och att ha högt uppställda mål. Strävan efter för högt uppsatta mål eller krav på perfekt prestation leder ju av naturliga skäl, åtminstone på sikt, till många misslyckanden och känslan av att inte räcka till, oavsett hur kompetent och duktig man är. Även här befinner sig den som har anorexi i en ond cirkel. Man är den som måste kämpa hårdast och en sådan kamp kan inte fortsätta hur länge som helst. Den är dömd att misslyckas. Men när man börjar tappa kontrollen försöker man kämpa ännu hårdare, det finns inget

71901 Från självsvält ORI.indd 28

07-08-27 15.38.04

Kapitel 1: Ätstörningar

29

alternativ. Man upplever att man inte riktigt lyckas att uppfylla sina höga krav och nå sina höga mål trots att man kämpar allt vad man kan. En massiv känsla av att inte duga smyger sig på. Man känner sig värdelös. Att fortsatt sträva mot högt uppställda krav och mål, trots att det leder till negativa konsekvenser kallas för klinisk perfektionism. Utifrån hur mycket man kämpar och hur väl man lyckas nå sina mål bedöms ens värde som människa.

Den enda måttstocken för hur mycket man är värd som människa blir alltså vikten och figuren och man måste klara av att banta hårt. När man inte klarar det rasar självkänslan och lämnar kvar ett tomt hål som bara kan fyllas genom att man pressar sig ännu mer, genom att inte äta, motionera mer osv. Det blir väldigt viktigt att inte misslyckas så man kontrollerar att man klarar sina uppsatta mål. Om man inte gör det leder det till obarmhärtig självkritik. Bilden kompliceras ytterligare av andra saker som blir betydelsefulla, som till exempel känslan av att vara ren, eller fokus på att vara tom i magen osv. (som vi återkommer till i kapitel 3). I inledningsfasen av anorexin klarar man av att pressa sig. I andra fasen blir det svårare och svårare eftersom man mår dåligt både fysiskt och psykiskt, och man förstår inte riktigt varför trots kraftfulla försök. I den tredje fasen råder kaos. Man känner sig totalt värdelös och upplever att man inte lyckas med någonting och man är inte ens värd att försöka. Man är desillusionerad och ångestfylld.

För dig som har anorexi Beskriv med egna ord vad i vår beskrivning av »jag måste klara det, jag måste vara bäst« som stämmer in på hur du gör och lägg gärna till annat som du gör som inte finns i beskrivningen ovan: ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................................................................................

Känslan av att vara speciell Att klara av att svälta sig, inte äta, att stå emot hungerkänslor och att bemästra sin kropp kan initialt leda till en oerhört kraftfull och gripande känsla av att vara stark och speciell. Det kan vara en triumfartad känsla att kunna stå

71901 Från självsvält ORI.indd 29

07-08-27 15.38.04

30

Del I. Fakta om anorexia nervosa

emot, man upplever att man verkligen har självkontroll, man känner sig ren, överlägsen och stolt över att ha lyckats. Upplevelsen av makt över sig själv när man är i första fasen av anorexi är något som skiljer anorexi från de andra ätstörningarna och är en av de faktorer som gör att man är mindre intresserad av att få hjälp med att bli av med anorexin. Att uppleva makt över sig själv och att känna sig stark och speciell är oerhört belönande i sig, vilket till en början bidrar till att vidmakthålla självsvälten trots de andra negativa konsekvenserna som kommer senare.

I andra fasen, när man börjar må dåligt och när man trots alla försök att kontrollera ätandet, vikten och figuren mår dåligt börjar man ifrågasätta sig själv och sitt värde. Nu kämpar man ännu mer, vilket leder in i tredje fasen där ingenting fungerar, man har ångest och känner sig totalt värdelös. Det enda man har kvar är minnet av att känna sig speciell, men man känner inte på det sättet nu. I regel blir man mycket deprimerad, i hög grad också en konsekvens av svälten och en del börjar till och med tänka på självmord.

För dig som har anorexi Nedan kan du med egna ord beskriva hur det känns för dig och hur du tänker. Känner du igen dig i beskrivningen? Vad i vår beskrivning liknar din verklighet och vad är annorlunda: Anorexin får mig att känna mig ....................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................................................................................

Rädslan över att förbli fet och överviktig Upplevelsen är att man faktiskt är fet och överviktig. När man bantar hårt, motionerar och pressar sig på alla möjliga sätt känner man åtminstone att man gör någonting åt det och ibland känner man att man är på rätt väg, bort från att vara fet. Behandlare pratar om detta som kraftfull rädsla för att bli tjock eller fet, vilket är en av de saker som utmärker anorexi och är ett av huvudsymtomen. Fokus kan vara på hela kroppen eller på olika delar som man är speciellt missnöjd med. Rädslan att förbli fet resulterar i ständigt övervakande i spegeln eller på vågen, eller via vissa kläder (man kollar ofta att man kommer i vissa kläder).

71901 Från självsvält ORI.indd 30

07-08-27 15.38.04

Kapitel 1: Ätstörningar

31

Många kan känna sig äcklade av sin kropp. Upptagenheten med kroppens form och utseende, oavsett om det är hela eller delar av kroppen, är förknippad med en känsla av att det aldrig blir bättre eller att det bara blir värre och värre. Det är vanligt att man tänker: »Om jag bara kunde bli lite smalare så skulle jag slippa alla jobbiga känslor och tankar!« Den ständiga kampen för att inte vara fet, samtidigt som kroppen faktiskt är i svält skapar ett psykologiskt och fysiologiskt ohållbart tillstånd på längre sikt (tredje fasen av anorexi). Vi ska gå in närmare på varför det förhåller sig så i kapitel 4.

Behandlare säger ibland att det är en fobisk rädsla för att gå upp i vikt eller fobisk rädsla för att vara fet. Faktum är att man upplever att man redan är där, man känner sig fet och stor, man befinner sig i ett helvete som man måste komma ur. För den som inte befinner sig där är det svårt att förstå hur det känns. Tänk dig att du är fobiskt rädd för spindlar. Skillnaden mot att vara fobiskt rädd för spindlar är att man faktiskt kan se till att man undviker spindlar största delen av tiden och man kan i förväg undvika att hamna på ställen där spindlar är. Men vid anorexi är det som om du är utsatt för spindlar i stort sett hela tiden, de kryper på kroppen. Vid anorexi känner man att kroppen är fet och att man inte kan undvika kroppen på samma sätt som vid spindelfobi. Strategin man använder sig av är istället att hela tiden vara vaksam på vad och hur mycket man äter. Under dygnets alla timmar försöker man sträva efter kontroll så att man är så långt ifrån det man kämpar mot – en stor fet kropp – som möjligt. Längre fram i boken återkommer vi till det här upprepade kontrollerandet av vikt och kroppsform. Den ständiga kampen visar sig så småningom inte fungera alls. Enda upplevelsen av kroppen är att man är fet. Samtidigt är kroppen i svält, vilket resulterar i att man mår allt sämre. Vardagen präglas av kaos, ångest, förtvivlan, känsla av total värdelöshet osv.

För dig som har anorexi Än en gång ska du nedan beskriva med egna ord hur det känns för dig och hur du tänker. Vad är likt beskrivningen ovan och vad är annorlunda: Tanken på att bli tjock får mig att .................................................................................................................. ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................................................................................

71901 Från självsvält ORI.indd 31

07-08-27 15.38.04

32

Del I. Fakta om anorexia nervosa

Låg självkänsla I första fasen av anorexi upplever man att strävan efter kontroll ger utdelning, vikten sjunker och det känns som om man inte är lika värdelös längre och att man faktiskt har ett sätt att stärka sin självkänsla. Den här upplevelsen ändras dock med tiden. På grund av svälten och dess konsekvenser mår man dåligt samtidigt som man kämpar ännu hårdare. Biologiskt ökar motståndet mot viktnedgång ju mer man går ner i vikt. Denna onda cirkel och upplevelsen av misslyckande tär på självkänslan. Det som gjorde att man mådde bättre i första fasen (svälten) för en kort tid, gör att man mår sämre och sämre.

Med självkänsla menas en persons attityder, åsikter och värdering av sig själv. När man upplever att man inte är nöjd med sig själv, känner sig värdelös (och till och med inte är värd att få uppleva något positivt) kallas det således låg självkänsla. Det som möjligtvis kan få självkänslan att stiga är att man presterar vissa saker.

För en del personer hjälper inte ens den enorma strävan efter kontroll av vikt, figur och ätande för att förbättra den låga självkänslan. Här finns ofta en mer ovillkorlig och genomgående negativ bild som har blivit en del av identiteten. Det är en upplevelse av att det alltid har varit så och kommer alltid att så förbli. Oberoende av vilka saker som händer bedömer personen det som negativt. Det här betyder att man inte tar in information som motsäger den negativa synen på sig själv. Sådant som omgivningen anser vara positivt tolkas som negativt.

För dig som har anorexi Viktigast för min självkänsla är: ......................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................................................................................

Önskan att vara smal Vid en första anblick kan det verka som om det inte är någon skillnad mellan rädslan att förbli fet och önskan att vara smal eftersom båda motiverar personen att gå ner i vikt. På ett sätt är det sant och det är ändå viktigt att se

71901 Från självsvält ORI.indd 32

07-08-27 15.38.05

Kapitel 1: Ätstörningar

33

att det faktiskt finns en skillnad mellan rädslan och önskan – de uppnår samma resultat fast på olika sätt. Önskan att vara smal är något som lockar till skillnad från rädslan att förbli fet som är något hotande. Tankemässigt får tillståndet att vara smal ett stort värde, det blir ofta något som man förknippar med att duga, att vara framgångsrik och perfekt. Det är också vanligt att själva strävan mot »smalhetstillståndet« i sig blir en belönande faktor och alltså upplevs som något positivt. Själva akten att stå emot hungersignaler blir i sig något som är ett tecken på att man är på väg åt rätt håll.

För dig som har anorexi Beskriv hur du upplever detta: .......................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................................................................................

Överaktivitet och rastlöshet Känslan av rastlöshet är något som manar till att göra saker, att röra på sig och att vara aktiv överhuvudtaget. Det är en av de saker som man upplever mer tydligt i andra fasen av anorexi. Man uppfattar ofta att rastlösheten minskar när man aktiverar sig. Ökad aktivitet skapar riktning och fokus som hjälper individen att känna sig engagerad och samlad. Dessutom finner många att de äter mindre när de är mycket aktiva. Det finns många sätt att aktivera sig på, till exempel hoppa av bussen några hållplatser innan man är framme, gå eller springa upp och ner i trappor, göra situps och armhävningar, gå fram och tillbaka när man är inne/hemma, sitta på ett sätt som gör att man använder musklerna osv. Andra tränar en eller flera gånger om dagen och alla dessa aktiviteter är ofta starkt förknippade med att man ska bränna kalorier i samband med anorexi. Till en början kan träningen och aktiviteten vara en positiv upplevelse men efter en tid omvandlas den till en tvångsmässig rutin som kräver en ökad insats och ansträngning för att leda till minskning av obehag och rastlöshet.

I takt med ökad fysisk aktivitet uppstår ett ökat behov av mat. Samtidigt äter man mindre dels genom att man har bestämt sig för att äta så lite som möjligt, dels genom att kombinationen av låg vikt och hög aktivitet gör det svårt att äta. Den fysiska aktiviteten tar sig ofta formen av en regelstyrd och

71901 Från självsvält ORI.indd 33

07-08-27 15.38.05

34

Del I. Fakta om anorexia nervosa

rigid tvångsmässig rutin som måste utföras på vissa sätt för att det ska vara tillräckligt eller kännas att det är gjort på rätt sätt. Under första och början av andra fasen av anorexin kopplas motion och ätande ihop på så sätt att man kan förtjäna rätten att äta om man har tränat och man måste träna en viss mängd för att man står i skuld till sig själv genom den lilla mängd mat som man faktiskt har ätit.

Efter en längre tids sjukdom övergår den här överaktiviteten till ihållande rastlöshet som upplevs vara något som man inte kan kontrollera alls. Man orkar inte fortsätta vara lika aktiv och allvarliga problem och brist på nödvändiga ämnen i kroppen uppstår. Till och med de enkla vardagliga sakerna blir svåra. Anorexin känns ohållbar. Här vill man i vissa fall äta och återhämta sig, men det känns mycket svårt. Varvar man ner blir det betydligt enklare att äta. I det här stadiet är det också vanligt med sömnproblem som också beror på en hel del andra fysiologiska processer som tas upp i kapitel 4.

För dig som har anorexi Jag är/har (markera med ett kryss (X): Rastlös ( ) Orolig ( ) Överaktiv ( ) Stressad ( ) Sover sämre än förut ( ) Måste röra på mig mycket ( )

Vem ska jag bli (när jag inte är smal): identitetsfråga Vem ska jag bli när jag inte gör det jag gör i dag? Vad kommer mina tankar kretsa kring? Vad är jag värd om jag inte bryr mig om hur jag ser ut eller vad jag äter? Tänk om jag förblir tjock? En framtid utan anorexi kan verka väldigt skrämmande samtidigt som det tillstånd man befinner sig i, dvs. anorexin, är mycket problematiskt i det långa loppet. Man har missat en hel del och det enda man har nu är anorexin som inte heller får en att må bra. Att vara helt upptagen med sin kropp, vikt och ätande gör att man fokuserar mindre och mindre på andra delar av livet som kompisar, fritidsintressen osv. Man utvecklas inte längre inom dessa områden och för varje dag som går känns det som om man förlorar kontakten med de delarna av livet. Det kan kännas svårt att plötsligt börja ta del av detta igen – det känns ovant och ännu svårare om man har höga krav på sig i hur man ska prestera i olika situationer. Det är lättare att strunta i dem. Alternativet, att äta och leva ett

71901 Från självsvält ORI.indd 34

07-08-27 15.38.05

Kapitel 1: Ätstörningar

35

annorlunda liv, är otänkbart. För en del upplevs det som att vara fast mellan två skrämmande monster. Enligt behandlare är rädslan för vad som kommer att hända om man blir fri från anorexin en stark faktor till att man håller fast vid anorexin.

För dig som har anorexi Mina tankar om framtiden: ..................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................................................................................

Självrensande beteenden Att kräkas, att missbruka laxer- och urindrivande medel eller lavemang är sätt som vissa använder sig av för att gå ner i vikt. Upplevelsen beskrivs ofta som att man känner sig ren och lätt och den känslan kan minska rädslan kring att förbli fet för en stund. Att känna sig ren och lätt är något som gör att man fortsätter med dessa beteenden. Vid laxering och missbruk av urindrivande medel luras man också av att vågen visar en tydlig viktnedgång som beror på att man förlorar vätska. Här finns ännu en ond cirkel. Den snabba viktnedgången är en så viktig och snabb konsekvens att man kommer att fortsätta med laxering även om man återgår till samma vikt lika snabbt. Förändringen man ser på vågen åt rätt håll minskar oron för stunden så mycket att kompensation »känns« som det enda rätta. Likadant är det vid självframkallad kräkning. Man tycker att man bokstavligen blir av med maten och löper därför inte risk att gå upp i vikt.

Självrensande beteende är ett av de två huvuddragen vid bulimi. Det är också något som förekommer vid anorexi men inte i lika stor utsträckning.

Att använda sig av dessa metoder för att försöka kontrollera vikten är medicinskt farligt och dessutom är metoderna inte effektiva. De som ägnar sig åt kompensation tror dock att de håller vikten eller lyckas gå ner i vikt tack vare kompensatoriska beteenden. Vad de flesta inte vet är att kroppen efter ca 4 till 6 veckor lär sig kompensera för dessa kompensatoriska beteenden för att motverka viktnedgång. Kroppen lär sig snabbt att sluka i sig kalorierna, men går miste om många näringsämnen som är viktiga för hälsan. Vi ska återkomma till detta i kapitel 4.

71901 Från självsvält ORI.indd 35

07-08-27 15.38.05

Ata Ghaderi

Ur Anna Kåvers förord:

Ata Ghaderi

Thomas Parling

”Alla människor har ett förhållande till mat. För de flesta är ätandet en källa och istället blivit en källa till ångest, så svår att de helt enkelt slutar äta.

Om dessa personer handlar denna bok.

Under läsandet slås jag av den väl genomarbetade strukturen – en självhjälp i bokstavlig mening. Författarna leder läsaren steg för steg igenom de olika komplicerade skikten i den anorektiska problematiken och hur de kan hanteras. Läsaren tas verkligen på allvar och texten genomsyras av genuin

Thomas Parling

till njutning och glädje. För en del har ätandet fått en helt annan innebörd

förståelse kring hur det känns att lida av anorexi. För dig som lider av självjag med säkerhet påstå att något nytt och värdefullt väntar dig i denna text.”

Från självsvält till ett fullvärdigt liv bygger på väl utprovade teorier och metoder inom KBT och vill visa dig som lider av anorexi och dina anhöriga att det finns ett annat sätt att leva ditt liv på. Vägen dit kan vara svår men det är fullt möjligt att börja ta steg i rätt riktning. Det första steget är taget i och med att du börjar läsa den här boken. Öppna nu boken – ta ett steg till!

Ata Ghaderi är psykolog, psykoterapeut och docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet med mångårig erfarenhet av arbete med prevention och behandling av ätstörningar. Thomas Parling är psykolog och doktorand vid Uppsala universitet och arbetar med flera projekt kring behandling av anorexi, missnöje med kropp och utseende och kognitiva processer bakom ätstörningar.

Boken har en egen hemsida www.ettfullvardigtliv.nu, där du kan ladda ner mindfulnessövningar speciellt utformade för detta självhjälpsprogram.

Omslagsdesign: Destrito Omslagsfoto: Sven Olof John / Johnér Bildbyrå

FRÅN SJÄLVSVÄLT TILL ETT FULLVÄRDIGT LIV

svält och på egen hand försöker att komma till rätta med dina problem, kan

FRÅN SJÄLVSVÄLT TILL ETT FULLVÄRDIGT LIV Ny KBT-metod i 6 steg

,!7IJ1C7-bbeifc!

ISBN 978-91-27-11485-2

Ghaderi_självsvält.indd 1

07-08-20 13.54.07