9789147100590

krok almquist

svensk flora

Krok·Almquist

Kroks och Almquists klassiska svenska flora med anor från slutet av 1800-talet är än i dag oumbärlig i fält för alla botaniskt intresserade och utmärkt som litteratur i floristikkurser. I denna 29:e upplaga har taxonomin och nomenklaturen moderniserats och arturvalet och utbredningsuppgifterna uppdaterats. Familjeavgränsningarna och -ordningen följer i huvudsak APG III-systemet, som baseras på aktuella molekylära data. Bokens redaktörer har samtidigt varit måna om att så långt som möjligt behålla den anrika florans karaktär och kärna.

lena jonsell bengt jonsell (red.)

Svensk flora Fanerogamer och kärlkryptogamer Lena jonsell Bengt jonsell (red.)

Best.nr 47-10059-0 Tryck.nr 47-10059-0

9789147100590c1c.indd 1-3

29/08/12 7:06 AM

ISBN ---- ©  Erik Almquist, Lena Jonsell, Bengt Jonsell och Liber AB Redaktörer: Sophia Lundquist och Anna Rohde/Annalfabet Redaktörsassistenter: Julia Höglund och Moa Larsson/Annalfabet Omslag: Nette Lövgren Typografi: Nette Lövgren Layout: Lena Eliasson/Grafiska språnget AB Sättning och repro: OKS Prepress Services, Indien Tjugonionde upplagan  Tryck: Kina 

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB,   Stockholm tel -   www.liber.se Kundservice tel -  , fax -   e-post kundservice.liber@liber.se

9789147100590b1-588c.indb 2

28/08/12 7:36 PM

Innehåll

Förord till tjugonionde upplagan

4

Hur man använder floran

6

Klassificering och namngivning

10

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

13

Utbredning och frekvens

31

Förklaringar av förkortningar och tecken

32

Huvudnycklar

33

Kärlkryptogamer: lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar

54

Fanerogamer (fröväxter)

77

Gymnospermer (nakenfröiga växter, barrträd)

77

Angiospermer (gömfröiga växter, blomväxter)

82

Fridlysta växter

537

Artepitetens betydelse

538

Förteckning över synonymer

550

Register

565

Provinsförteckning

586

9789147100590b1-588c.indb 3

28/08/12 7:36 PM

4

Förord till tjugonionde upplagan

En grundlig revision av Kroks och Almquists mer än hundraåriga flora resulterade i den tjugosjätte upplagan . Efter det har ytterligare två upplagor utkommit efter mera måttliga bearbetningar. Denna upplaga har producerats för att modernisera taxonomin och nomenklaturen och för att uppdatera arturvalet och utbredningsuppgifterna.

Aktuell forskning baserad på molekylära data har resulterat i en delvis kraftigt förändrad syn på släktskapen mellan olika grupper av blomväxter. Denna har sammanfattats i den översikt över familjerna som går under namnet APG (Angiosperm Phylogeny Group) III, och som accepterats i moderna översikter, i herbarier och läroböcker. I denna upplaga följer familjeavgränsningarna och -ordningen i huvudsak APG III-systemet, vilket innebär vissa oväntade förändringar, speciellt kanske i fråga om Scrophulariaceae och närstående familjer.

Samtidigt är det angeläget att behålla det mesta av florans karaktär och kärna, nycklar och beskrivningar, där principen har varit att ha kvar den beprövade texten, om inga befogade skäl till ändring föreligger. Av utrymmesskäl har vi liksom tidigare undvikit att låta en karaktär förekomma i både nyckeln och beskrivningen.

Som huvudnyckel har sexualsystemet behållits. Den alternativa nyckeln, för växter utan tydliga blomdelar, är inte heller i denna upplaga fullständig.

Ett antal arter har lagts till (ca ), i första hand sådana som inkommit i sen tid och uppfattas som bofasta. Dessutom har ett antal taxa under artnivå tillkommit.

Som förlagor för arturvalet och artnamnen har vi använt dels de hittills utkomna delarna av Flora Nordica, dels Thomas Karlssons kärlväxtlista (”Svenska kärlväxter”, Svensk Botanisk Tidskrift :, ) med supplement (Svensk Botanisk Tidskrift :–,  och :–, ). I begränsad omfattning har vi kunnat ta hänsyn till den andra upplagan av kärlväxtlistan, som ännu bara föreligger i manuskript.

För tillfälliga inkomlingar har urvalet gjorts ganska snävt, mest de som i senare tid påträffats på skilda håll i landet eller ganska regelbundet uppträder i någon provins. Odlade arter som man ganska ofta påträffar också utanför åkrar och trädgårdar har tagits med. Det gäller de vanligaste grödorna och köksväxterna, trädgårdsväxter som lätt förvildas eller länge står kvar sedan odlingar övergivits.

Några beståndsodlade skogsträd har också inkluderats, eftersom de blir vegetationsbildande. Trots dessa principer har arturvalet inneburit många diskutabla gränsfall. Tilläggas kan att generositeten varit något större för arter i redan representerade släkten.

9789147100590b1-588c.indb 4

28/08/12 7:36 PM

5 Kunskapen om växternas utbredning i Sverige är nu mycket detaljerad, alltsedan Hulténs Atlas över kärlväxternas utbredning i Norden (senaste upplagan ).

Därefter har de moderna provinsflororna, Flora Nordica, rödlistorna och den fortlöpande floristiska rapporteringen bidragit med kraftigt utökad kunskap.

Därför är det möjligt att ange utbredningarna provinsvis, och beakta både tillskott och försvinnanden. De senare är dock svårare att fastställa och i osäkra fall har en uppgift fått stå kvar. Ett större problem vållar angivandet av aktuella frekvenser, trots att nu som förut endast en grov fyrgradig skala används. De kan sällan anges provins för provins, utan bara för större områden och får då stå som något slags medelvärde för det hela – för de enskilda provinserna kan det skilja sig avsevärt, uppåt och nedåt. Bedömningen blir därför många gånger mycket ungefärlig.

Ett stort antal nya illustrationer har tillkommit, tecknade av den även botaniskt kunnige Kalle Forss. Dessutom har ur Flora Nordica hämtats ett antal teckningar, utförda av Ulf Arup, Marja Koistinen, Örjan Nilsson och Kirsten Tind. Det har dock inte varit möjligt att illustrera alla arter ens med detaljer – boken måste behålla ett för fältbruk hanterligt format.

Förutom alla de personer som medverkat i och bidragit med synpunkter på tidigare upplagor vill vi speciellt tacka dem som varit behjälpliga med denna den tjugonionde upplagan: Stefan Ericsson, Thomas Karlsson, Mats Thulin och Torbjörn Tyler.

Lena och Bengt Jonsell

lena jonsell, f. , är f.d. universitetslektor i biologi vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har undervisat i botanik, framför allt växtsystematik och floristik, och därigenom fått mångårig erfarenhet av den vilda floran. Inom arbetet med Projekt Upplands flora, som resulterade i en tryckt flora , har hon spelat en framträdande roll. bengt jonsell, f. , är professor Bergianus emeritus vid Kungl. Vetenskapsakademien och var – föreståndare för Bergianska Stiftelsen och Bergianska Trädgården i Stockholm. Som växtsystematiker har han arbetat framför allt med klassifikation och evolution inom nordisk och afrikansk flora, och har medverkat i ett flertal floraprojekt i många delar av världen. Åren – var han ordförande i Svenska Linnésällskapet.

9789147100590b1-588c.indb 5

28/08/12 7:36 PM

6

Hur man använder floran

Floran kan användas för att bekräfta bestämningen av kända växter och för att få upplysning om deras förekomst och utbredning. Man kan också få viss information om hur en del arter kan variera i utseende.

Okända växter kan man bestämma (examinera) med hjälp av bestämningsnycklarna. I nycklarna grupperas växter efter olika egenskaper. Genom att jämföra den växt man vill bestämma med angivna karaktärer och förkasta alternativ som inte passar, kan man steg för steg i en eller flera nycklar komma fram till rätt art.

I denna flora har en uppdelning i två alternativ använts. Båda alternativen i varje led har samma siffra. Från ett accepterat alternativ går man vidare till det som står omedelbart under.

Här följer en beskrivning av hur man går till väga för att bestämma en fullständigt obekant växt. Om växten har tydligt urskiljbara ståndare och pistiller, används som första indelningsgrund huvudnyckel : klasserna i Linnés sexualsystem, s. . Sexualsystemet innebär en gruppering av växterna efter antalet ståndare och pistiller (jämför s. ). För vattenväxter, som ofta saknar blommor, eller som har otydliga eller mycket små sådana, kan man använda huvudnyckel  (s. ).

Från huvudnyckel  får man hänvisning till en klass, inom vilken man går vidare med en ny nyckel. Från klassnycklarna ges hänvisning till en familj eller ett släkte, inom vilka man stegvis kan komma fram till rätt art.

Låt oss ta ett exempel: vi försöker bestämma gul fetknopp, Sedum acre, se figur :. Eftersom växten har tydliga blommor, börjar vi med huvudnyckel :

9789147100590b1-588c.indb 6

28/08/12 7:36 PM

Hur man använder floran

7

Huvudnyckel 1 Klasserna i Linnés sexualsystem 1

Växter med ståndare och pistiller (hos barrträden nakna fröämnen) = fanerogamer 2

Alla blommor tvåkönade 3

Ståndare fria från varandra och från pistillens märke RÄKNA ANTALET STÅNDARE Ståndare  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Monandria, s.  Ståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diandria, s.  Ståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Triandria, s.  Ståndare , ungefär lika långa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tetrandria, s.  Ståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pentandria, s.  Ståndare , ungefär lika långa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hexandria, s.  Ståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heptandria, s.  Ståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Octandria, s.  Ståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Enneandria, s.  Ståndare  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Decandria, s.  Ståndare  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dodecandria, s. 

Vi följer alltså huvudnyckeln och kommer till Decandria, s.  – bläddra fram till denna sida. Här startar vi nu Decandria-nyckeln:

10 Klass Decándria: ståndare 10 1

Träd, buskar eller ris Blad handflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Acer, s. 329 2 Blad hela . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ericaceae, s. 404 2

1

Örter 3 3

Hela växten blek m. fjällika blad Med gröna blad 4

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Monotropa, s. 407

Pistiller flera 5 5

Landväxter; blad köttiga Vattenväxter m. flikiga blad

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Crassulaceae, s. 238 .....................

Ranunculus, s. 222

Denna nyckel hänvisar oss vidare till familjen Crassulaceae, s.  – bläddra dit och fortsätt i nyckeln under Crassulaceae:

9789147100590b1-588c.indb 7

28/08/12 7:36 PM

8

Hur man använder floran

51 Fam. Crassulaceae, fetbladsväxter Köttiga örter m. regelbundna blr, frukt kapsel el. baljkapslar.

1

Örter med mycket kraftiga bladrosetter 2 Bladrosetternas blad utåtböjda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sempervivum 1 2 Bladrosetternas blad inåtböjda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jovibarba 2

1

Örter utan eller med små bladrosetter 3

Kronblad i allm. 5; ståndare omkr. 10 4

Blad platta, ± breda 5 Blad (åtm. de övre) med bred bas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hylotelephium 3 5 Blad med avsmalnande bas (51:1–3) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Phedimus 4

4 Blad

± trinda och smala (51:4–8)

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sedum 5

släktets nummer inom familjen Vi kommer alltså snabbt fram till släktet Sedum, vilket vi hittar med hjälp av släktnumreringen. Vi fortsätter alltså med släktnyckeln:

5 Sedum Blad köttiga; kronblad ; ståndare .

1

Krona gul 2

Blad uddspetsiga

2

Blad trubbiga

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . S. rupestre 1

3 Stjälk

utan utlöpare; blad halvtrinda

3 Stjälk

nedtill med utlöpare

...................

4

Blad jämnsmala, trinda (51:4)

4

Blad äggformiga, ovan något plattade

S. annuum 6

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . S. sexangulare 2 .....................

S. acre 3

artens nummer inom släktet I släktnyckeln kommer vi alltså fram till ”S. acre ”. Vi letar upp artbeskrivningen (s. ):  S. acre, gul fetknopp: blad äggformiga, ej i tydliga rader; krona gul. –

Hällar, torr grusmark. Sk–Ång, Vb, Nb a–ta, Hrj, Jmt, ÅsL–LL ma–r. HS. (:)

9789147100590b1-588c.indb 8

28/08/12 7:36 PM

Hur man använder floran

9

Om beskrivningen av arten, växtplatsen och utbredningsområdet stämmer med vår växt och om det dessutom finns en bild av växten som stämmer, så kan vi anse att vi lyckats komma rätt i artbestämningen.

Det här var en examinationsgång som omfattade fyra olika nycklar. I vissa fall kommer man från klassnycklarna direkt till ett släkte eller en art eller från familjenycklarna direkt till en art, varvid antalet nycklar som man måste gå igenom blir färre.

I huvudnyckel , vilken omfattar vattenväxter, kommer man direkt till familj eller släkte.

I praktiken kommer de första leden i bestämningsgången ofta att uteslutas, eftersom man snart lär sig bedöma i vilken familj eller vilket släkte en växt hör hemma. Då kan man börja direkt i familje- eller släktnyckeln.

Tänk på att ett enstaka exemplar av en växt kan avvika från florans karaktärer (ofullständigt, abnormt utvecklat e.d.). Kontrollera därför om möjligt karaktärerna på mer än ett exemplar.

9789147100590b1-588c.indb 9

28/08/12 7:36 PM

10

Klassificering och namngivning

Det system som man ordnar växterna efter bör återspegla växternas släktskap, dvs. grupper som anses vara nära släkt placeras intill varandra. Systemet försöker ge en bild av växtvärldens utveckling, dvs. vara evolutionärt och kan schematiskt framställas som ett stamträd. En grupp av växter (t.ex. ett släkte) utgörs av arter som sannolikt har gemensam härstamning.

Eftersom många släktskapsfrågor är olösta och under diskussion kan systemen se olika ut i olika floror och handböcker.

Genom att man nu har möjlighet att med datorer hantera ett stort antal egenskaper och genom att man fått förfinade metoder för att studera växternas detaljer och molekylära strukturer, har åtskilliga förändringar föreslagits i gängse system, både av mer genomgripande natur och i detaljer. En delvis kraftigt förändrad syn på vissa växtgruppers släktskap har resulterat i den klassifikation som benämns APG (Angiosperm Phylogeny Group) III, vilken i huvudsak tillämpas i denna upplaga.

I artificiella system grundas grupper på en eller några få lätt iakttagbara karaktärer som är praktiska vid bestämningsarbete. I floran är Linnés sexualsystem ett exempel på detta. I detta system används i första hand ståndarantal och ståndararrangemang, därnäst fruktämneskaraktärer för klassificeringen. Helt obesläktade växter kan ha t.ex.  ståndare och placeras därför i samma ”klass” i sexualsystemet.

När växter utan gemensam härstamning på så vis sammanförts, säger man att de utgör en ”artificiell grupp”. Man bör notera att klasserna i Linnés sexualsystem har en annan innebörd än klasser i nyare taxonomi.

Både i evolutionära och artificiella system utgör arten grundenheten. Enligt mångas uppfattning är arterna de enda systematiska enheter för vilka det i naturen existerar urskiljbara, någorlunda skarpa gränser. Dessa gränser upprätthålls i allmänhet genom att individer av olika arter av en eller flera samverkande anledningar (genetiska, geografiska eller ekologiska etc.) inte har möjlighet att korsa sig med varandra. Därmed upprätthålls även de särskiljande egenskaperna.

Det är inte alltid möjligt att dra en skarp gräns mellan arter. Problem uppstår särskilt i släkten med speciella fortplantningsförhållanden. Många närbesläktade arter kan i naturen bilda hybrider, som t.o.m. kan vara fortplantningsdugliga. Om sådana hybrider fortplantar sig upprepade gånger, kommer föräldrarnas egenskaper att kunna omkombineras och det uppstår s.k. hybridsvärmar, vilka visar en stor variation. På vissa lokaler kan då alla möjliga övergångsformer mellan föräldraarterna uppkomma. Sterila hybrider kan ibland föröka sig och spridas

9789147100590b1-588c.indb 10

28/08/12 7:36 PM

Klassificering och namngivning

11

effektivt på s.k. vegetativ väg (genom utlöpare, fragment, groddknoppar m.m.) och närmast uppträda som om de vore egna arter. Vanligare fall av hybridisering har noterats i floran och en del av dem som uppträder självständigt har tagits med i nycklar och fått egna beskrivningar (exempelvis s.  Mentha).

Svårbemästrade, ”kritiska”, är ofta också de apomiktiska grupperna, som utgörs av växter som bl.a. kan bilda frön utan befruktning. Detta kan leda till uppkomsten av ett stort antal konstanta, mycket likartade ”småarter”, som skiljer sig åt bara i fina detaljer. I en del fall (t.ex. Alchemilla och Rubus) är antalet ”småarter” begränsat (några -tal). De har då tagits med i floran, men grupperats under en ”kollektivart” (Alchemilla vulgaris coll., Rubus fruticosus coll.). I ett par fall (Hieracium, Taraxacum) uppgår ”småarterna” redan i den svenska floran till minst ett tusental. De har då fördelats på ett antal någorlunda lätt igenkännbara grupper.

Arters namn anges med två led: släktnamn och artepitet, t.ex. Pyrola minor.

Pyrola minor hör alltså till samma släkte som Pyrola chlorantha och Pyrola rotundifolia. Artepitetet anger ofta någon egenskap hos växten (minor = mindre). På s.  finns en förteckning över artepitetens betydelse. Efter artnamnet ser man i vissa floror en auktorsbeteckning, dvs. förkortning av namnet på den som gav växten dess vetenskapliga namn och beskrev den, t.ex. Pyrola minor L. (L. = Linné).

För att ge anvisningar om hur de vetenskapliga namnen på taxa bör uttalas, skrivs de i den här floran med accenter över vokalen i den stavelse som ska betonas.

I vanlig text bör accenter emellertid inte användas.

Namngivningen av arter och andra taxa regleras av internationellt accepterade regler, vilka strävar efter ett enhetligt namnskick, där varje taxon ska ha ett enda giltigt namn. Tillämpningen av dessa regler leder stundom till namnändringar.

Av helt annan karaktär är de namnändringar som hänger samman med nya taxonomiska ställningstaganden, t.ex. i fråga om släkt- eller artavgränsningar eller genom ändrad rang av taxa (se nedan). Av olika anledningar kan därför åtskilliga synonymer förekomma till varje namn.

En del arter är enhetliga, dvs. individerna ser så gott som likadana ut över artens hela utbredningsområde. Många är däremot starkt variabla och kan se mycket olika ut i olika områden. Arternas utbredningshistoria, miljökrav, fortplantningsförhållanden och mycket annat ligger bakom sådana skillnader.

Variabla arter uppdelas ofta i underordnade enheter, nämligen i sjunkande rangskala underart, varietet och form. Underart (förkortat ssp. av lat. subspecies) används när två eller flera morfologiskt mer eller mindre oskarpt skilda enheter kan urskiljas inom en art. Underarter är ofta, men inte alltid, geografiskt åtskilda, dvs. representerar arten i olika delar av dess utbredningsområde. I gränsområden kan övergången mellan underarter bli glidande och det blir inte möjligt att hänföra varje enskild individ till en bestämd underart.

I många fall råder delade meningar om en enhet (ett taxon, se ordförklaringarna) ska anses som en underart eller en art för sig. I denna flora finns många exempel

9789147100590b1-588c.indb 11

28/08/12 7:36 PM

12 Klassificering och namngivning på underarter, som i andra floror ges rang av arter (t.ex. s. , Empetrum nigrum ssp. hermaphroditum), i några andra fall kan det vara tvärtom.

Varietet (förkortat var., lat. varietas) används vanligen när man vill urskilja en lokalt, dvs. inom ett begränsat område eller en bestämd miljö, avvikande enhet inom en art (eller underart). Mängder av varieteter har beskrivits i den svenska floran, men bara några få har tagits med här (t.ex. s. , Arabis hirsuta var. glaberrima). Gränsen mellan vad som bör kallas varietet och underart är många gånger flytande och olika uppfattningar råder ofta.

Form (förkortat f., lat. forma), den lägsta kategorin, används för individer som avviker påtagligt i någon enstaka karaktär, t.ex. blomfärg (f. alba för vitblommiga blåklockor, blåsippor m.m.) eller bladform. Någon genetisk förändring måste ligga bakom avvikelsen, inte bara yttre påverkan. Individer som räknas till samma form kan ha uppstått oberoende av varandra i olika delar av artens utbredningsområde.

I denna flora har bara några enstaka, välkända former medtagits (t.ex. s. , Betula pendula f. dalecarlica).

Ovanför artnivå förekommer i denna flora (i stigande skala) släkte och familj.

Närbesläktade arter sammanförs till ett släkte, men många gånger är meningarna delade om hur ett släkte ska avgränsas. Ett fall bland många är sipporna, som tidigare hölls samman i släktet Anemone, men här fördelats på tre släkten (Anemone, Hepatica och Pulsatilla).

Släkten sammanförs till familjer (i denna flora  stycken), som kan vara mycket olikstora. Många familjer är lätt igenkännbara (gräs, korsblommiga växter, korgblommiga växter m.fl.), medan andra är svåra att karakterisera utifrån morfologiska egenskaper. Familjerna grupperas i sin tur i ordningar, men de har här, liksom i de flesta floror, utelämnats. Familjenamn ska normalt ha ändelsen -aceae (t.ex. Asteraceae), men i vissa fall kan man även använda äldre namn med ändelsen -ae (t.ex. Compositae). Av den anledningen har vissa familjer två korrekta namn, vilka båda anges här.

I denna flora ingår dels kärlkryptogamer, som sprider sig med sporer, dels fanerogamer, som sprider sig med frön. De senare indelas sedan gammalt i gymnospermer, nakenfröiga växter, dvs. med fritt exponerade, icke inneslutna frön och angiospermer, gömfröiga växter, blomväxter, med fröet eller fröna dolda innanför en fruktvägg.

Den traditionella indelningen av angiospermerna i de båda klasserna monokotyledoner, enhjärtbladiga växter, och dikotyledoner, tvåhjärtbladiga växter, anses numera inte vara relevant, då gränsen mellan dem inte är distinkt. Därför har dessa gruppnamn helt utelämnats i den här floran.

9789147100590b1-588c.indb 12

28/08/12 7:36 PM

13

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Fanerogamer och kärlkryptogamer är i allmänhet uppbyggda av rot, stam och blad. Stam och blad kallas gemensamt för skott. Blomman anses vara ett skott med kort stam och med blad av speciellt utseende och speciell funktion.

Rot Rötter kan vara utformade antingen som huvudrot med sidorötter eller som birötter. De senare bildas bl.a. då groddplantans rot upphör att växa och består av flera likartade, jämnstora rötter. Birötter kan även bildas från äldre stammar och jordstammar.

Birötter

Knölrötter

Huvudrot med sidorötter

Förtjockade, näringslagrande rötter kallas knölrötter. I enstaka fall förekommer rötter ovan jord, luftrötter, ibland (t.ex. hos murgröna) specialiserade som klätterorgan.

Stam, skott Stammar kan vara örtartade eller vedartade (förvedade). En örtstam kallas för stjälk.

Bladen är fästade på stammen enligt ett för varje art karakteristiskt mönster.

Strödda blad innebär att bladen sitter ett och ett på stammen. Egentligen är det

9789147100590b1-588c.indb 13

28/08/12 7:36 PM

14

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

fråga om en regelbunden spiralställning. Motsatta blad sitter två och två mitt emot varandra, i allmänhet korsvis motsatta, dvs. två på varandra följande bladpar står i rät vinkel mot varandra. Kransställda blad sitter tre eller flera på samma höjd.

Blad i rosett innebär att bladen sitter tätt, antingen på ett kortskott (se nedan) eller vid basen av en stjälk (jämför nedan rosettblad).

Korsvis motsatta blad

Blad i rosett

Strödda blad

lökfjäll

Groddknopp

Kransställda blad bladskiva

snärp bladslida stam

Lök

Jordstam

ledknut

Grässtrå Torn

Stamknöl

9789147100590b1-588c.indb 14

Tagg

Nedliggande, rotslående stam, utlöpare

28/08/12 7:36 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

15

Ett ungt skott, där stammen ännu inte sträckt sig, utan omsluts av de yttre bladen, kallas knopp.

Kortskott är fullt utvecklade skott med tättsittande blad. På långskott sitter bladen glest.

Nedliggande (krypande) stammar kan vara rotslående, dvs. i sin spets bilda rötter och i allmänhet nya skott, jämför nedan utlöpare.

Speciella stam- och skottbildningar Bladskott – skott från plantans bas, som bara utvecklar blad, inte blommor.

Groddknoppar – små rundade knoppar, som lätt lossnar och fungerar som könlösa förökningsorgan.

Jordstam – stam som växer under markytan.

Klängen – trådsmala, ibland förgrenade klätterorgan, som kan vara omvandlade blad eller grenar.

Led, ledknut – ansvällning på grässtrå, varifrån bladslidan utgår.

Ledstycke – avsnitt av grässtrå mellan två leder.

Lök – underjordiskt skott med kort stam och förtjockade, näringslagrande blad, lökfjäll.

Märg – central, lucker vävnad i vissa stammar.

Stamknöl – kraftigt förtjockat, näringslagrande stamparti, ovan eller under jord.

Tagg – rakt eller böjt utskott från stam (t.ex. rosor) eller blad.

Torn – till stickande spets omvandlad gren eller blad.

Utlöpare – sidoskott som utgår från växtens nedre del, ovan eller under jord, ofta långsträckt, ibland rotslående (se ovan under nedliggande stammar).

9789147100590b1-588c.indb 15

28/08/12 7:36 PM

16

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Blad De vanliga gröna bladen, örtbladen, kan bestå av bladskaft och bladskiva. Nedre delen av bladet kan vara vidgad till en bladslida, en del av bladet som omsluter stammen. Hos en del växter förekommer blad endast i form av bladslida, i nycklarna benämnt slidor utan skiva eller skivlösa slidor.

Bladen kan vara stjälkomfattande eller halvtomfattande, dvs. med sin bas helt eller halvt omslutande stammen.

Stipler är parvis förekommande bladflikar vid bladskaftets bas.

Med bladveck avses vinkelspetsen mellan blad och stam. knopp i bladveck

bladskiva bladskaft

Örtblad

bladslida

Blad med bladslida

Skivlösa (blad-)slidor

stipler

Stjälkomfattande blad

9789147100590b1-588c.indb 16

klänge

Blad med klänge och stipler

28/08/12 7:36 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

17

Bladets form Blad kan vara enkla eller sammansatta. Enkla blad har en enda hel eller flikig bladskiva. Bladflik är en del av ett flikigt blads bladskiva. Sammansatta blad är uppdelade i flera bladskivor, småblad. Hos upprepat parbladiga eller upprepat fingrade blad är småbladen parbladiga resp. fingrade. uddsmåblad

sidosmåblad

småblad

Sammansatt blad: fingrat

Sammansatt blad: parbladigt

Enkelt blad: parflikigt

Enkelt blad: handflikigt Upprepat parbladigt blad

9789147100590b1-588c.indb 17

28/08/12 7:37 PM

18

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Bladskivans form

Omvänt äggrund Jämnbred

Äggrund Lansettlik

Sköldlik

Oval

Njurlik

Hjärtlik

Trådsmal

Syl-lik Spjutlik

Äggformig Pil-lik

9789147100590b1-588c.indb 18

Svärdlik

28/08/12 7:37 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

19

Bladkantens form

uddtand

Dubbelsågad

Naggad

Helbräddad

Sågad

Tandad

Bladbasens form

Tvär

9789147100590b1-588c.indb 19

Rundad

Smal

28/08/12 7:37 PM

20

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Bladets nervatur

Bågnervig

Handnervig

Fjädernervig

Enkelnervig (parallellnervig)

Speciella bladdelar och bladegenskaper Bladlist – smal bladbildning som löper utefter stam eller bladskaft.

Bladöron – bladskivans vidgade bas.

Läderartade blad – med fast, oftast blank yta, stundom övervintrande.

Rosettblad – blad som ingår i bladrosett, se s. 14.

Sidosmåblad – se figur s. 17.

Skottblad – blad på bladskott, se s. 15.

Snärp – i allmänhet hinnartad bildning vid övergången mellan bladslida och bladskiva hos gräs, se figur s. 14.

Snärpslida – hinnartad bildning i bladveck, vilken omsluter en knopp (hos t.ex.

Potamogetonaceae).

Stipelslida – hinnartad bildning, som utgår från bladets bas och omsluter stammen som en cylinder (hos Polygonaceae).

Uddsmåblad – se figur s. 17.

Uddtand – se figur s. 19.

snärpslida stipler

bladlist stipelslida

Snärpslida

9789147100590b1-588c.indb 20

Bladöron

Stipelslida

Bladlist och stipler

28/08/12 7:37 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

21

Blomställningar och bladbildningar i anslutning till blomställningar När ett skott bär ett flertal blommor, ordnade enligt ett speciellt mönster, stundom skilda åt av örtblad eller stödblad, talar man om blomställning.

Blomställningar kan vara enkla eller sammansatta.

Enkla blomställningar:

blomma stödblad

enskilt svepe

allmänt svepe

Klase

Kvast

Dubbel flock

axfjäll

Flock

hölster

Ax hängefjäll

Kolv

holkfjäll blomfäste ytterholk

Huvud Hänge

Korg

9789147100590b1-588c.indb 21

Tvåsidigt knippe

Ensidigt knippe

28/08/12 7:38 PM

22

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

inneragn ytteragn borst

småax

skärmfjäll

Småax vippaxel axets stödblad hanax

småax axled honax

Vippa

Ax hos gräs

axfjäll

fruktgömme pistill

Fruktgömme hos starr

Blomställning hos starr

I sammansatta blomställningar kan samma eller olika typer av blomställningar vara kombinerade. Så förekommer t.ex. korgar i kvast hos röllika.

En vippa är uppbyggd av småax ordnade i en upprepat grenig blomställning.

Vippaxeln är den centrala stammen i vippan. Axgroende vippa innebär att blommorna omvandlats till groddknoppar, ett förhållande som kallas vivipari. Ett ax hos gräs består av småax ordnade i ax. Axled är det ställe där småaxen är fästade.

Småax är en speciell typ av delblomställning, som förekommer hos gräs. De kan vara –flerblommiga. Varje blomma omges av två agnar: ytteragn och inneragn.

Ytterst i småaxet sitter de två skärmfjällen. Både agnar och skärmfjäll kan vara utdragna till borst. Sådana kan även vara fästade på ytteragnarnas rygg.

9789147100590b1-588c.indb 22

28/08/12 7:38 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

23

Stödblad är en allmän term för ofta små och fjällika blad, ur vars veck en blomma, blomställning eller annat sidoskott utgår. Stödblad kan förekomma i alla typer av blomställningar. De har i vissa sammanhang fått speciella benämningar. Så förekommer hos växter med dubbel flock (Apiaceae) stödblad både till de enskilda blommorna – enskilt svepe – och till småflockarna – allmänt svepe (se figur s. ).

Svepe och svepeblad används även i andra sammanhang om en krans av (vanligen små) blad under en blomma eller blomställning. Hylslika blad, som omger fodret, finns hos en del nejlikväxter, se figur :. Hölster är ett blad som före blomningen omsluter en blomställning, se figur s. .

Hos halvgräs (Cyperaceae) kallas blommornas stödblad axfjäll (figur s. ). Släktet Carex har enkönade blommor med han- och honblommor, antingen i samma eller i skilda ax. I honaxen fungerar axfjällen som stödblad till flask- eller urnlika bildningar, fruktgömmen, vilka var och en omsluter en honblomma. Egenskaper hos axfjäll avser i allmänhet honblommornas axfjäll.

Axfjällens motsvarighet hos hängen kallas hängefjäll.

Holkfjäll är blad av varierande utseende som omger blommor och blomfäste i en korg. Ibland förekommer ett skikt holkfjäll vid den övriga holkens bas, s.k. ytterholk, se figur s. .

9789147100590b1-588c.indb 23

28/08/12 7:38 PM

24

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Blomma Blomaxel kallas den stamdel som ingår i blomman. På den är blommans övriga delar fästade: hylleblad (foderblad och kronblad), ståndare och pistiller.

Blomaxeln kan vara liten och rundad, varvid hyllebladen kommer att sitta under fruktämnet – undersittande hylle. Hos andra växter är blomaxeln bägarlik eller urnlik. I det senare fallet kan blomaxel och fruktämnesvägg växa samman, varvid hyllet är översittande. Bägar- och urnlika blomaxlar, där fruktämnesväggen är fri från blomaxeln, ger ett hylle som är kringsittande.

Hyllet, hyllebladen, kan förekomma i två kransar. Ytterhyllet är oftast utformat som grönt foder (foderblad), innerhyllet oftast som färgad, ibland doftande krona (kronblad). Ytterfoder är en krans av blad strax utanför det egentliga fodret.

Med kalk (kalkblad) menas ett enkelt hylle som är kronlikt (t.ex. hos vitsippa, tulpan). Bikrona består av oftast små extra kronbladsbildningar, som är fästade på de egentliga kronbladen (exempelvis hos narciss). ståndare kronblad

pistill

hylle foderblad blomaxel

Undersittande hylle

förblad

Översittande hylle

stödblad

Sidoskott med blomma

ytterfoder

Kringsittande hylle Sambladig krona bikrona

Blomma sedd underifrån

Fribladig krona

kronbräm kronpip

överläpp

Kalk med bikrona sporre underläpp

Trattlik blomma

9789147100590b1-588c.indb 24

Tvåläppig blomma

Blomma med sporre

28/08/12 7:38 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

25

Såväl foder som krona kan vara fribladiga eller sambladiga, vilket innebär att bladen är fria resp. inbördes mer eller mindre sammanvuxna. Hos sambladiga kronor kallas den del där bladen är förenade med varandra för kronpip (pip), medan den fria, ofta utåtböjda delen kallas kronbräm (bräm).

Tvåläppiga blommor är tvåsidigt symmetriska med två eller flera kronblad förenade till över- resp. underläpp. Åtskilliga växter producerar nektar (”honung”), vilken bildas i körtlar, nektarier, belägna på kronblad, blomaxel eller andra delar av växten. Ett mer eller mindre kronbladslikt blad med nektarier kallas nektarblad. Nektargömme är en del av blomman, där nektar samlas upp. En vanlig typ av nektargömme eller nektarblad är sporren, en säcklik eller mer långsträckt utbuktning på ett kronblad.

Formen hos blommor med sambladig krona beskrivs med följande termer:

Fatlik blomma

Klocklik blomma

Rörlik blomma

kronblad segel märke vingar ståndare

köl

Fjärilslik blomma foder fruktämne rörlika blommor

märke

knapp

tunglika blommor

Blommor hos korgblommiga växter

stift märke

sträng märke

stift fruktämne

fruktämne fruktämne

Ståndare

9789147100590b1-588c.indb 25

Pistill med tre stift

Pistill

Pistill med flera märken

28/08/12 7:38 PM

26

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Ärtväxterna, Fabaceae, har en blomma som brukar kallas fjärilslik. De ingående kronbladen kallas (kron)segel, vingar och (kron)köl.

Hos korgblommiga växter (Asteraceae) förekommer ofta två typer av blommor, dels i mitten av korgen tratt- eller rörlika blommor, diskblommor, dels i kanten tunglika blommor, strålblommor (exempelvis hos prästkrage). Dessa blommors byggnad framgår av vidstående figur. Enbart rör- eller trattlika blommor förekommer hos t.ex. tistlarna, enbart tunglika hos t.ex. fibblor och maskrosor.

Ståndarna består av ståndarsträng och ståndarknapp. Strängen kan ibland vara plattad och bladlik. Knapparna innehåller pollensäckar, i vilka pollenet (frömjölet, ståndarmjölet) bildas. Både strängar och knappar kan vara inbördes fria eller förenade (sammanvuxna). Tvåväldiga ståndare innebär att av fyra i en blomma förekommande ståndare är två längre, fyrväldiga innebär att fyra av sex är längre.

Pistillen kan bestå av tre delar: fruktämne, stift och märke. Fruktämnet innehåller anlagen till frön och växer efter befruktningen ut till en frukt. Varje pistill kan ha ett eller flera stift. Märket är ofta uppdelat i två eller flera märkesflikar.

Blommor med både ståndare och pistill är tvåkönade (hermafroditiska). Enkönade blommor kan ha antingen bara ståndare, hanblommor, eller bara pistill, honblommor. Om han- och honblommor förekommer på samma exemplar är växten monoik (”sambyggare”), förekommer de på olika exemplar är den dioik (”tvåbyggare”). Därtill förekommer växter som har dels tvåkönade, dels enkönade blommor (”mångbyggare”).

Frukt När fruktämnet mognar till frukt, blir dess vägg antingen torr eller mjuk och saftig.

Fröhus eller kapsel har torr eller mjuk vägg och öppnar sig på olika sätt, t.ex. med lock (lockkapsel), porer (porkapsel) eller uppsprickning (sprickkapsel), så att de från väggen lösgjorda fröna kommer ut.

Speciella typer av kapslar är baljkapseln, som öppnar sig med en spricka, och baljan, som öppnar sig genom uppsprickning efter två linjer och bär frön på ömse sidor av den ena uppsprickningslinjen. Samma typ av uppsprickning har skidan, men här sitter fröna i rader utefter båda uppsprickningslinjerna och den delas på längden av en skiljevägg. Skidan kan variera åtskilligt i utseende. Om den faller sönder i enfröiga delar kallas den ledskida. Skidan kan vara tilltryckt parallellt med eller vinkelrätt mot skiljeväggen och är stundom försedd med spröt, dvs. ett avsmalnande utskott på skidans övre del. Även andra frukttyper kan vara försedda med olika typer av spröt.

Nöt är en oftast enfröig, torr frukt med vägg, som inte öppnar sig, utan sprids hel. Nötter kan vara försedda med vingar för att öka möjligheten till vindspridning. En annan bildning med samma funktion är penseln, en hårsamling, vilken kan förekomma på både nötter och frön. Hos korgblommiga växter (Asteraceae) skiljer man mellan hårpensel med enkla hår och fjäderpensel med förgrenade hår.

9789147100590b1-588c.indb 26

28/08/12 7:38 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Lockkapsel

Porkapsel

27

Sprickkapsel

spröt

spröt

Baljkapsel Balja Ledskida Uppsprickande skida Skida

Nöt med vinge Klyvfrukt med två delfrukter

Frukt med fjäderpensel

Bär

frö blomaxel

fruktvägg

Frukt med hårpensel

9789147100590b1-588c.indb 27

Äppelfrukt

Stenfrukt

28/08/12 7:38 PM

28

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

Klyvfrukt bildas från en enda pistill, men den spricker vid mognaden upp i –flera delar, delfrukter eller småfrukter. Dessa kan uppfattas som nötter.

Bär har saftig fruktvägg och är i allmänhet mångfröigt.

Stenfrukt har fruktvägg med yttre köttigt och inre hårt skikt. Den är oftast enfröig. Äppelfrukt består ytterst av den köttiga blomaxeln och har ett pergamentartat fruktväggsskikt.

Termförklaringar adventivart – i senare tid införd med oregelbundna eller tillfälliga förekomster,

vanligen i kulturmark. agn – förekommer i småax hos gräs, se s. 22. apomiktisk grupp – växter som har könlös förökning, då den könliga inte fung-

erar; begreppet betecknar ofta växter som bildar frön utan befruktning, se s. 11. art – se s. 10. axfjäll – stödblad i ax, se s. 22. bas – det nedersta på en stam eller ett blad. borstudd – smal, färglös spets på t.ex. ett blad. dioik – växt med enkönade blommor där han- och honblommor finns på olika

exemplar, se s. 26. ekologi – läran om sambandet mellan växter och djur och deras omgivning. familj – se s. 12. form – se s. 11. fruktgömme – flasklik bildning, som omsluter honblomman hos starrarter,

se s. 22. fyllda blomkorgar – uppkommer genom att rörlika diskblommor förvandlas

till tunglika. fyllda blommor – uppkommer genom att ståndare förvandlas till kronblad. förvildad art – odlad växt, som regelbundet påträffas utanför odlingarna. glandel – körtel. glandelhår – skaftad glandel; en rund uppsvällning i spetsen av ett hår. glandelprick – oskaftad körtel, ibland insänkt i bladvävnaden. groddknopp – könlöst förökningsorgan, se s. 15. halvbuske – växt vars stam nedtill är vedartad, upptill örtartad. halvparasit – växt som delvis lever på andra levande växter, delvis bildar egen

näring genom att den har klorofyll. hermafroditiska blommor – blommor med både ståndare och pistill, se s. 26.

9789147100590b1-588c.indb 28

28/08/12 7:39 PM

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

29

heterostyl växt – art som har två typer av blommor, en med långa och en med

korta stift, något som befrämjar korspollination.

Blommor av heterostyl växt med kort resp. långt stift samt (längst till höger) likartad blomma där pistillens märke når till samma höjd som ståndarknapparna. hinnkant – tunn, nästan genomskinlig list. holkfjäll – blad som omger korgen hos korgblommiga växter, se s. 21. hybrid – växt som uppkommit genom korsning mellan två arter, se s. 10. hybridsvärm – se s. 10. hylle, hylleblad – gemensam benämning på foderblad och kronblad. hylslika blad – se s. 23. hängefjäll – stödblad i hänge, se s. 21. hölster – se s. 21. interkalarblad – stödbladslika blad utan blommor. internod – stamavsnitt mellan två på varandra följande bladfästen. kal – utan hår. kalk – enkelt, kronlikt hylle, se s. 24. kalkborst – borstlika hylleblad. klänge – smalt klätterorgan, se s. 16. kollektivart – se s. 11. komplex (artkomplex) – ett antal närbesläktade, ofta svårskiljbara arter. kottefjäll – fröbärande fjäll hos gymnospermernas kottar. kvarstående växt – odlad växt, som länge håller sig kvar på övergivna odlings-

platser. kölad – försedd med markerad egg. lian – klättrande eller klängande växt med förvedad stam. loberat blad – blad delat i lober, dvs. rundade flikar. läpp – se s. 24. mjölksaft – oftast vit vätska, som sipprar fram ur växten, då den bryts. monoik – växt med enkönade blommor där han- och honblommor finns på

samma exemplar – se s. 26. morfologi – läran om växters och djurs byggnad. mångbyggare – se s. 26. naturaliserad art – växt som införts av människan och nu växer stadigvarande

i ± naturlig vegetation. nektar – se s. 25.

9789147100590b1-588c.indb 29

28/08/12 7:39 PM

30

Översikt över kärlväxternas byggnad med termförklaringar

parasit – växt som lever på andra levande växter och vanligen saknar klorofyll. ruderatmark, ruderatplatser – utfyllningar, avstjälpningsplatser, ödetomter, ham-

nar, lastkajer etc., där marken och den naturliga floran kraftigt störts. sambyggare – se s. 26. saprofyt – växt som lever på multnande ämnen och vanligen saknar klorofyll. släkte – se s. 11. småart – se s. 11. småax – delblomställning hos gräs, se s. 22. snärp – se s. 14. snärpslida – se s. 20. snölega – ställen i fjällen, där snön hopas och sent smälter undan. sporgömme – behållare, där sporer bildas hos kärlkryptogamerna. sporre – se s. 24. staminodium – steril ståndare. stipelslida – se s. 20. stipler – se s. 16. stjärnhår – förgrenade hår. svepe – se s. 23. taggig – med taggar, se s. 15. taxon (pl. taxa) – systematisk enhet oberoende av vilken rang den har; varje art,

släkte, familj etc. är ett taxon. tegellagda blad – lagda som taktegel i rader. tornig – med tornar, se s. 15. tvåbyggare – se s. 26. underart – se s. 11. urnupen – med en inskärning. utlöpare – rotslående, nedliggande stam – se s. 14. valvler – skidans båda vägghalvor – se s. 27. varietet – se s. 11. vivipar – sägs en växt vara som i stället för blommor bildar små groddknoppar,

som ofta gror redan i blomställningen, se s. 15. örtartad – inte förvedad.

9789147100590b1-588c.indb 30

28/08/12 7:39 PM

31

Utbredning och frekvens

För arternas geografiska utbredning har vi använt de provinsbeteckningar, som finns bl.a. i Hylanders Nordisk kärlväxtflora. De överensstämmer med några undantag med landskap och lappmarker (se karta på s. ). Provinserna citeras i en fast ordning från söder till norr enligt uppräkningen på s. . ”Sk–Klm, Gbg–Ög” omfattar alltså Sk, Bl, Öl, Gtl, Klm, Gbg, Dls, Vg, Ög (men inte Sm, Hl). För kust- och fjällutbredningar används uppräkningar som bara omfattar de då aktuella provinserna (se s. ). Delutbredningar i en provins har ibland angetts (t.ex. ”ö. Vsm”, ”sv. Vg”), när en skarp gräns går genom provinsen eller enstaka lokaler ligger åt ett bestämt håll.

Provinsangivelsen står endast för konstaterad, någorlunda stadigvarande förekomst – arten kan vara från mycket allmän till ytterst sällsynt. Tillfälliga förekomster anges bara undantagsvis. Frekvensuppgifterna anges enligt skalan a–ta–ma–r. De hänför sig vanligen till grupper av provinser: ”Sk–Klm a, Gbg–Ög ma”. Här är t.ex. ”ma” ett slags medelvärde för hela området Gbg–Ög; inom vissa provinser eller delar av dem vore kanske ”ta” eller ”r” mer rättvisande angivelse.

Frekvensuppgifterna måste också förstås mot bakgrund av ståndorten. Står det ”Lövskog, Gbg–Ög ma”, är arten översiktligt sett mindre allmän i lövskog, men i en provins, där mycket litet lövskog finns, som helhet sällsynt.

9789147100590b1-588c.indb 31

28/08/12 7:39 PM

32

Förklaringar av förkortningar och tecken

Provinsbeteckningarnas förkortning och inbördes ordning, se s. . a – allmän blomställn. – blomställning blr – blommor ca – cirka el. – eller ES. – eftersommar f. (ff.) – form(-er), se s.  fjälltr. – fjälltrakter fr.a. – framför allt FS. – försommar H. – höst HS. – högsommar ibl. – ibland kalktr. – kalktrakter kusttr. – kusttrakter kvarst. – kvarstående m. – med ma – mindre allmän mell. – mellersta mkt – mycket n. – norra natural. – naturaliserad nr – nummer nv. – nordvästra nö. – nordöstra o. – och omr. – område

p.g.a. – på grund av pl. – plats r – rar, sällsynt s. – södra S. – sommar slutl. – slutligen ssp. – subspecies, underart, se s.  st. – ställen sv. – sydvästra Sv. – Sverige SV. – senvår sö. – sydöstra ta – tämligen allmän t.h. – till höger tillf. – tillfällig tills. – tillsammans t.v. – till vänster tvsn – tvärsnitt ung. – ungefär urspr. – ursprungligen V. – vår v. – västra vanl. – vanligen var. – varietet, se s.  åtm. – åtminstone ö. – östra övr. – övriga

± – mer eller mindre × – hybrid – fridlyst, se s. . : etc. i figurtext anger skalan. Figurhänvisningar i nycklar och sist i artbeskrivningar skrivs med familjenummer:figurnummer.

9789147100590b1-588c.indb 32

28/08/12 7:39 PM

33

Huvudnycklar

Huvudnyckel 1 Klasserna i Linnés sexualsystem 1

Växter med ståndare och pistiller (hos barrträden nakna fröämnen) = fanerogamer (fröväxter) 2 Alla blommor tvåkönade 3 Ståndare fria från varandra och från pistillens märke Ståndare 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Monandria, s. 34 Ståndare 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diandria, s. 34 Ståndare 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Triandria, s. 35 Ståndare 4, ungefär lika långa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tetrandria, s. 36 Ståndare 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pentandria, s. 37 Ståndare 6, ungefär lika långa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hexandria, s. 40 Ståndare 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heptandria, s. 41 Ståndare 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Octandria, s. 41 Ståndare 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Enneandria, s. 42 Ståndare 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Decandria, s. 42 Ståndare 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dodecandria, s. 43 Ståndare fler än 12 på ett ringformigt fäste, skilt från pistillfästet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Icosandria, s. 43 Ståndare fler än 12, fästa tätt under pistillfästet . . . . . . . . . . . Polyandria, s. 44 Ståndare 4, av vilka 2 längre = tvåväldiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Didynamia, s. 44 Ståndare 6, av vilka 4 längre = fyrväldiga . . . . . . . . . . . . . . . Tetradynamia, s. 45 3 Ståndare förenade med varandra el. med pistillens märke 4 Ståndarknappar fria, strängarna förenade Strängarna förenade i en grupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Monadelphia, s. 45 Strängarna förenade i två grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diadelphia, s. 45 Strängarna förenade i tre grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polyadelphia, s. 46 4 Ståndarknappar förenade med varandra el. med pistillens märke Ståndarknappar förenade till ett rör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Syngenesia, s. 46 Ståndarknappar fästa på pistillens märke . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gynandria, s. 46

9789147100590b1-588c.indb 33

28/08/12 7:39 PM

34

Huvudnyckel 1

Åtminstone en del blr enkönade 5 Alla blr enkönade 6 Han- och honblr på samma planta = ”sambyggare” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Monoecia, s. 46 6 Han- och honblr på olika plantor = ”tvåbyggare” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dioecia, s. 47 5 En del blr enkönade, en del tvåkönade = ”mångbyggare”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polygamia, s. 49 Växter utan ståndare och pistiller = kryptogamer . . . . . . . . . Cryptogamia, s. 49 2

1

1 Klass Monándria: ståndare 1 1 Blad saknas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Salicornia, s. 396 1 Med blad 2 Blad kransställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hippuris, s. 439 2 Blad motsatta eller strödda 3 Blad motsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stellaria media, s. 376 3 Blad strödda 4 Med mjölksaft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Euphorbia, s. 300 4 Utan mjölksaft 5 Blad jämnbreda; gräs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cinna, s. 183 5 Blad av annan form 6 Blad flikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aphanes, s. 268 6 Blad hela, ± triangulära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chenopodium, s. 389 2 Klass Diándria: ståndare 2 1 Buskar el. träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oleaceae, s. 429 1 Örter 2 Pistiller vanl. 4; smalbladiga vattenväxter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ruppiaceae, s. 98 2 Pistill 1 3 Blad linjära; gräs el. gräslika växter 4 Stam m. tydliga ledknutar, varifrån bladslidor utgår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anthoxanthum, s. 180 4 Stam utan tydliga ledknutar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cyperaceae, s. 134 3 Blad ± breda; ej gräslika växter 5 Hylle enkelt (foder- el. kronlikt) 6 Hylle kronlikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cypripedium, s. 113 6 Hylle foderlikt 7 Stift otydliga; märken 2; blr i talrika gyttringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chenopodium, s. 389

9789147100590b1-588c.indb 34

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

35

Stift o. märke 1 8 Blr i små knippen i bladvecken; liten ört. . . . . . . . . . . . . . Aphanes, s. 268 8 Blr i klase i stjälkens o. grenarnas topp . . . . . . . . . . . . . . Lepidium, s. 349 Hylle dubbelt (m. foder o. krona) 9 Krona fribladig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Circaea, s. 328 9 Krona sambladig 10 Krona m. sporre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lentibulariaceae, s. 466 10 Krona utan sporre 11 Foderflikar olikstora el. olikformiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Salvia, s. 451 11 Foderflikar likstora 12 Foderflikar 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Veronica, s. 433 12 Foderflikar 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lycopus, s. 446 7

5

3 Klass Triándria: ståndare 3 1 Låga ris m. barrlika blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Empetrum, s. 410 1 Örter 2 Gräs el. gräslika växter 3 Blr m. tydligt foderlikt 6-bladigt hylle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Juncus, s. 124 3 Blr utan el. m. otydligt hylle 4 Stam m. tydliga ledknutar, varifrån bladslidor utgår . . . . . Poaceae, s. 173 4 Stam utan tydliga ledknutar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cyperaceae, s. 134 2 Ej gräslika växter 5 Stjälkblad strödda eller inga 6 Stift 6; vattenväxt m. flytblad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hydrocharis, s. 89 6 Stift 1–3 eller saknas 7 Blr stora, skaftade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Iridaceae, s. 113 7 Blr små, oskaftade el. m. korta skaft 8 Blad oskaftade; liten fjällväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Koenigia, s. 363 8 Blad skaftade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chenopodium, s. 389 5 Stjälkblad kransställda eller motsatta 9 Blad kransställda 10 Nedsänkt vattenväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elodea, s. 90 10 Landväxter, ej under vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rubiaceae, s. 410 9 Blad motsatta 11 Blr ensamma i bladvecken 12 Stift 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Montia, s. 397 12 Stift 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elatine, s. 302 11 Blr i blomställning 13 Hylle undersittande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Holosteum, s. 381 13 Hylle översittande

9789147100590b1-588c.indb 35

28/08/12 7:39 PM

36

Huvudnyckel 1

14 14

Blomställning kvastlik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Valeriana s. 519 Blomställning huvudlik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Valerianella, s. 520

4 Klass Tetrándria: ståndare 4, ungefär lika långa 1 Buskar eller träd 2 Blr tidigare än bladen, brunaktiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ulmaceae, s. 292 2 Blr samtidiga m. bladen 3 Blomsamling i stammens el. grenarnas topp . . . . . . . . . . . . . . Cornaceae, s. 398 3 Blomsamling (el. blr) från grenarnas sidor 4 Blad strödda 5 Blad torniga (åtm. i spetsen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aquifoliaceae, s. 468 5 Blad tornlösa, helbräddade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elaeagnus, s. 291 4 Blad motsatta, finsågade 6 Hylleblad rundtrubbiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Celastraceae, s. 299 6 Hylleblad ± spetsiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rhamnus, s. 292 1 Örter 7 Blad saknas; blek parasit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cuscuta, s. 426 7 Med blad 8 Hylle saknas; smalbladig vattenväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ruppiaceae, s. 98 8 Med hylle 9 Fruktämnen (pistiller) vanligen 4 10 Med foder och krona; mkt liten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Crassula, s. 241 10 Utan krona; vattenväxter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Potamogeton, s. 92 9 Fruktämne (pistill) 1 11 Hylle enkelt (foder- eller kronlikt) 12 Blad handnerviga 13 Hylle kronlikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chrysosplenium, s. 238 13 Hylle foderlikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alchemilla, s. 268 12 Blad ej handnerviga 14 Blad motsatta eller kransställda 15 Blad motsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Caryophyllaceae, s. 368 15 Blad kransställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Galium, s. 411 14 Blad strödda 16 Blr i huvud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sanguisorba, s. 268 16 Blr i klase 17 Blad hjärtlika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maianthemum, s. 118 17 Blad jämnbreda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Thesium, s. 357 11 Hylle dubbelt (m. foder o. krona) 18 Krona fribladig 19 Blomma m. 4 strutlika nektarblad . . . . . . . . . . . . . . . . . Epimedium, s. 221 19 Blomma utan nektarblad

9789147100590b1-588c.indb 36

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

37

Blad strödda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brassicaceae, s. 333 Blad motsatta 21 Hylle översittande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cornus suecica, s. 398 21 Hylle undersittande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radiola, s. 318 18 Krona sambladig 22 Hylle översittande 23 Stjälkblad kransställda; blr i knippen . . . . . . . . . . . . . Rubiaceae, s. 410 23 Stjälkblad motsatta; blr i korg. . . . . . . . . . . . . . . . . Caprifoliaceae, s. 516 22 Hylle undersittande 24 Stjälk bladlös 25 Blr ensamma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Limosella, s. 442 25 Blr i blomställning 26 Blr i klase, vita . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Menyanthes, s. 472 26 Blr i ax, små . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Plantago, s. 430 24 Stjälk med blad 27 Stjälkblad strödda 28 Blr i täta huvuden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Globularia, s. 438 28 Blr ensamma i bladvecken. . . . . . . . . . . . Anagallis minima, s. 403 27 Stjälkblad motsatta 29 Blad sågade 30 Kronpip kort, smal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mentha, s. 445 30 Kronpip vid, nästan klotformig . . . . . . . . . . Scrophularia, s. 443 29 Blad helbräddade (el. m. tänder endast vid basen) 31 Kronbräm m. lika flikar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gentianaceae, s. 415 31 Kronbräm tvåläppigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Melampyrum, s. 462 20

20

5 Klass Pentándria: ståndare 5 1 Träd, buskar, ris eller lianer (hit förs alla m. läderartade blad) 2 Blr tidigare än bladen, brunaktiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ulmaceae, s. 292 2 Blr samtidigt m. bladen 3 Hylleblad fria, i kanten av en platt, skål- el. rörformig, nektaralstrande blomaxel 4 Blad motsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Celastraceae, s. 299 4 Blad strödda 5 Klättrande lian . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Araliaceae, s. 520 5 Buskar 6 Blad hela . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frangula, s. 292 6 Blad handflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grossulariaceae, s. 234 3 Blr m. foder o. sambladig krona 7 Hylle översittande

9789147100590b1-588c.indb 37

28/08/12 7:39 PM

38

Huvudnyckel 1

Blad parbladiga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sambucus, s. 516 Blad enkla 9 Blomställning kvastlik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Viburnum, s. 516 9 Blr 2 tillsammans el. i små klasar . . . . . . . . . . . . . . . . . Caprifoliaceae, s. 516 7 Hylle undersittande 10 Grenar långa 11 Ståndare dolda i kronpipen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vinca, s. 418 11 Ståndare utskjutande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solanaceae, s. 427 10 Grenar korta m. blad o. blr i spetsen; låga fjällris 12 Ståndare fria från kronan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Loiseleuria, s. 409 12 Ståndare fästa på kronan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diapensiaceae, s. 404 Örter; blad ej läderartade 13 Bleka parasiter utan blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cuscuta, s. 426 13 Gröna örter m. blad 14 Fler än 10 pistiller i varje blomma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ranunculaceae, s. 221 14 Högst 10 pistiller i varje blomma 15 Blr i dubbel flock eller i huvud m. taggiga svepeblad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Apiaceae, s. 521 15 Blomställning annorlunda 16 Blad sammansatta 17 Blad trefingrade 18 Krona liten, gul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sibbaldia, s. 273 18 Krona stor, vit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Menyanthes, s. 472 17 Blad parbladiga 19 Hylle översittande 20 Blad motsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sambucus ebulus, s. 516 20 Blad strödda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agrimonia, s. 268 19 Hylle undersittande 21 Blad dubbelt parbladiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Phacelia, s. 425 21 Blad enkelt parbladiga 22 Krona rent blå (sällan vit) . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polemoniaceae, s. 400 22 Krona gul, vit el. violett. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solanaceae, s. 427 16 Blad enkla 23 Blad sköldlika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hydrocotyle, s. 521 23 Blad ej sköldlika 24 Blad motsatta el. kransställda 25 Kronbladslikt hylle sambladigt 26 Krona med pip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gentianaceae, s. 415 26 Krona utan pip 27 Fruktämne tvårummigt; krona vit . . . . . . . Vincetoxicum, s. 418 27 Fruktämne enrummigt; krona gul eller röd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Primulaceae, s. 400 8 8

1

9789147100590b1-588c.indb 38

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

39

Kronbladslikt hylle fribladigt el. enbart foderlikt hylle Med ett par stjälkblad, stundom sammanvuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Claytonia, s. 397 28 Med flera par stjälkblad 29 Blr m. sporre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Impatiens glandulifera, s. 399 29 Blr utan sporre 30 Ståndarsträngar nedtill sammanvuxna med varandra och med 5 knapplösa ståndare . . . . . . Linum, s. 317 30 Ståndarsträngar fria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Caryophyllaceae, s. 368 24 Blad strödda el. m. basal bladrosett 31 Blad ovan m. grova, långskaftade, brunröda glandelhår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Droseraceae, s. 367 31 Blad kala, håriga el. m. glandler av normal storlek 32 Krona fribladig 33 Ett hylleblad m. sporre 34 Blad m. stipler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Violaceae, s. 313 34 Blad utan stipler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Balsaminaceae, s. 399 33 Hylle utan sporre 35 Blad m. stipelslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polygonaceae, s. 359 35 Blad utan stipelslida 36 Hylle enkelt el. saknas . . . . . . . . . . . . . . . . Amaranthaceae, s. 387 36 Med foder o. krona 37 Blad flikiga el. parbladiga . . . . . . . . . . . . . . Geraniaceae, s. 320 37 Blad hela 38 Stjälkblad 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Parnassia, s. 299 38 Stjälkblad talrika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Linum, s. 317 32 Krona sambladig 39 Stift 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Plumbaginaceae, s. 358 39 Stift 1 m. helt el. flikigt märke 40 Fruktämne fyrdelat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Boraginaceae, s. 418 40 Fruktämne odelat 41 Hylle översittande 42 Ståndare fria från kronan . . . . . . . . . Campanulaceae, s. 468 42 Ståndare fastväxta vid kronan . . . . . . . . . . . . . Samolus, s. 402 41 Hylle undersittande 43 Märke 1 44 Ståndare mitt för kronflikarna; fruktämne enrummigt . . . . . . . . . . . . . . . . Primulaceae, s. 400 44 Ståndare mitt för mellanrummen mellan kronflikarna; fruktämne 2-, sällan 4-rummigt 45 Blomställning axlik, allsidig . . . . . . . . Verbascum, s. 441 45 Blomställning ej axlik . . . . . . . . . . . . . . . . . Solanaceae, s. 427 25

28

9789147100590b1-588c.indb 39

28/08/12 7:39 PM

40

Huvudnyckel 1

Märken 2 Blad grovtandade. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datura, s. 428 46 Blad (nästan) helbräddade 47 Krona gul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nymphoides, s. 472 47 Krona vit till rosa . . . . . . . . . . . . . . . . Convolvulaceae, s. 425

43

46

6 Klass Hexándria: ståndare 6, ungefär lika långa (Märk: Växter med -taligt hylle söks under klass .)

1 Buskar eller träd 2 Buskar med gula blr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Berberidaceae, s. 220 2 Träd med brunaktiga blr före bladen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ulmaceae, s. 292 1 Örter 3 Blad m. stipelslida. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polygonaceae, s. 359 3 Blad utan stipelslida 4 Pistiller talrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alismataceae, s. 86 4 Pistill 1 (ibland vid mognaden sönderfallande i högst 6 delar) 5 Ståndare sammanvuxna med stiftet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aristolochia, s. 83 5 Ståndare fria från stiftet 6 Blad fjädernerviga 7 Blr ensamma i bladvecken 8 Blr nästan oskaftade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lythraceae, s. 322 8 Blr tydligt skaftade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elatine hexandra, s. 302 7 Blr i blomställning eller enstaka, långskaftade 9 Foder och krona 4-taliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brassicaceae, s. 333 9 Foder och krona 6-taliga 10 Krona gul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lysimachia, s. 403 10 Krona vit 11 Blad enkla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trientalis, s. 402 11 Blad trefingrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Menyanthes, s. 472 6 Blad parallellnerviga el. saknas 12 Stift 2–3 el. märken 2–6 utan stift 13 Vid blomningen bladlös . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Colchicum, s. 99 13 Vid blomningen med blad 14 Blad strödda, halvtrinda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Scheuchzeria, s. 91 14 Blad i rosett 15 Blad svärdlika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tofieldia, s. 86 15 Blad halvtrinda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Juncaginaceae, s. 91 12 Stift 1 eller märke 1 utan stift 16 Blr utan tydligt hylle inom ett stort, vitt hölster . . . . . . . . . Calla, s. 84 16 Blr med tydligt hylle 17 Blad svärdlika, stora och styva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Acorus, s. 83 17 Blad ej svärdlika

9789147100590b1-588c.indb 40

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

41

Hylle översittande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amaryllidaceae, s. 115 Hylle undersittande 19 Hylle brun- el. grönaktigt; blomställning utan groddknoppar 20 Stift otydligt, blr i axlik klase; örten smakar salt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Juncaginaceae, s. 91 20 Stift tydligt; blomställning kvastlik . . . . . . . . . Juncaceae, s. 124 19 Hylle kronlikt, vitt el. i klara färger el. blomställning m. groddknoppar 21 ”Blad” barrlika (egentligen smågrenar). . . Asparagus, s. 118 21 Blad ej barrlika 22 Blad svärdlika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Narthecium, s. 99 22 Blad m. över- och undersida eller trinda 23 Med jordstam 24 Kalk gul eller brunaktig . . . . . Hemerocallidaceae, s. 114 24 Kalk vit el. grönvit. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asparagaceae, s. 117 23 Med lök 25 Blomställning vid basen omsluten av ett hinnaktigt hölster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allium, s. 115 25 Blomställning utan hölster 26 Kalk blå, blåviolett el. vit . . . . . . . . . Asparagaceae, s. 117 26 Kalk gul, orange, röd el. rödviolett (sällan vit) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Liliaceae, s. 99

18 18

7 Klass Heptándria: ståndare 7 (Märk: Växter m. -taligt hylle av lika blad el. flikar söks under klass .)

1 Träd 2 Med foder o. krona; blad fingrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aesculus, s. 329 2 Hylle enkelt; blad enkla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ulmus, s. 292 1 Örter 3 Krona vit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trientalis, s. 402 3 Krona gul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lysimachia thyrsiflora, s. 403 8 Klass Octándria: ståndare 8 1 Träd, buskar eller ris (hit förs alla m. läderartade blad) 2 Träd 3 Hylle gröngult; blr o. blad slår ut samtidigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Acer, s. 329 3 Hylle brunaktigt; blr före bladen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ulmus, s. 292 2 Buskar el. ris 4 Blr oskaftade, tidigare än bladen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Daphne, s. 331 4 Blr skaftade, ej tidigare än bladen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ericaceae, s. 404

9789147100590b1-588c.indb 41

28/08/12 7:39 PM

42 1

Huvudnyckel 1

Örter; blad ej läderartade 5 Hela växten blek m. fjällika blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Monotropa, s. 407 5 Med gröna blad 6 Pistiller många . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ranunculaceae, s. 221 6 Pistiller 1–4 7 Blad parbladiga el. fingrade 8 Blr i fyrkantigt huvud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adoxa, s. 515 8 Blr i axlik klase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agrimonia, s. 268 7 Blad hela 9 Blad m. stipelslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polygonaceae, s. 359 9 Blad utan stipelslida 10 Stift 1 el. märke 1 utan stift 11 Krona fribladig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Onagraceae, s. 323 11 Krona sambladig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vaccinium, s. 407 10 Stift 2–5 12 Blad njurlika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chrysosplenium, s. 238 12 Blad ej njurlika 13 Med femtaligt foder o. krona . . . . . . . . . . . . . . Caryophyllaceae, s. 368 13 Hylle fyrtaligt 14 Blr i blomställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rhodiola rosea, s. 241 14 Blr ensamma 15 Blr i stjälkens topp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Paris, s. 99 15 Blr i bladvecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elatine, s. 302

9 Klass Enneándria: ståndare 9 (Märk: Växter m. -taligt hylle söks under klass .)

1 Pistill 1 med 3 stift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rheum, s. 367 1 Pistiller 6; vattenväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Butomus, s. 89 10 Klass Decándria: ståndare 10 1 Träd, buskar eller ris 2 Blad handflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Acer, s. 329 2 Blad hela . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ericaceae, s. 404 1 Örter 3 Hela växten blek m. fjällika blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Monotropa, s. 407 3 Med gröna blad 4 Pistiller flera 5 Landväxter; blad köttiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Crassulaceae, s. 238 5 Vattenväxter m. flikiga blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ranunculus, s. 222

9789147100590b1-588c.indb 42

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

4

43

Pistill 1, stundom kluven 6 Fruktämne kluvet m. 2 stift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Saxifragaceae, s. 235 6 Fruktämne odelat 7 Blad fingrade, parbladiga el. flikiga 8 Blr i fyrkantigt huvud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adoxa, s. 515 8 Blr ej i fyrkantigt huvud 9 Blad parbladiga 10 Gula blr i axlik klase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agrimonia, s. 268 10 Rödvioletta blr i gles flock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Erodium, s. 322 9 Blad fingrade el. handflikiga 11 Blad trefingrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oxalis, s. 300 11 Blad handflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Geranium, s. 320 7 Blad hela 12 Stift 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ericaceae, s. 404 12 Stift 2–många 13 Varannan ståndare kortare, utan knapp . . . . . . . . . . . . . . . Linum, s. 317 13 Alla ståndare m. knapp 14 Blad motsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Caryophyllaceae, s. 368 14 Blad strödda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chrysosplenium, s. 238

11 Klass Dodecándria: ståndare 12 1 Pistiller många 2 Landväxter; kronblad talrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Crassulaceae, s. 238 2 Vattenväxter; kronblad 5(–6) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ranunculus, s. 221 1 Pistill 1 3 Kronblad flikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resedaceae, s. 333 3 Alla hylleblad hela 4 Blr enstaka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asarum, s. 83 4 Blr i blomställningar 5 Ettårig, liten suckulent ört . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Portulaca, s. 398 5 Fleråriga, högvuxna örter, ej suckulenta 6 Blr gula . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agrimonia, s. 268 6 Blr rödvioletta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lythraceae, s. 322 12 Klass Icosándria: ståndare fler än 12 på ett ringformigt fäste skilt från pistillfästet 1 Blad korsvis motsatta, utan stipler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Philadelphus, s. 399 1 Blad strödda, vanl. m. stipler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rosaceae, s. 260

9789147100590b1-588c.indb 43

28/08/12 7:39 PM

44

Huvudnyckel 1

13 Klass Polyándria: ståndare fler än 12, fästa tätt under pistillfästet 1 Träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tilia, s. 331 1 Örter el. små buskar 2 Pistiller 2–många 3 Blad mkt tjocka o. köttiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Crassulaceae, s. 238 3 Blad av vanlig beskaffenhet 4 Blad utan stipler o. vanl. m. tydlig slida . . . . . . . . . . . . Ranunculaceae, s. 221 4 Blad m. stipler, som åtm. upptill är fria från bladskaftet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rosaceae, s. 260 2 Pistill 1, ibl. m. flera stift 5 Vattenväxter 6 Blad smala, taggsågade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stratiotes, s. 89 6 Blad breda, ej sågade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nymphaeaceae, s. 82 5 Landväxter 7 Blad strutformiga, insektsfångande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sarracenia, s. 404 7 Blad m. platt bladskiva 8 Blr m. sporre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Consolida, s. 233 8 Blr utan sporre 9 Kronblad olika stora, flikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resedaceae, s. 333 9 Kronblad lika stora, hela 10 Krona 4-bladig 11 Blr ensamma el. i flocklik ställning. . . . . . . . . . . Papaveraceae, s. 216 11 Blr i klase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Actaea, s. 234 10 Krona 5-bladig 12 Stift 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cistaceae, s. 332 12 Stift 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hypericaceae, s. 318 14 Klass Didynámia: ståndare 4, av vilka 2 är längre = tvåväldiga 1 Fruktämne fyrdelat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lamiaceae, s. 443 1 Fruktämne odelat 2 Hylle översittande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Linnaea, s. 517 2 Hylle undersittande 3 Parasiter utan gröna blad 4 Blr i ensidig, axlik, lutande klase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lathraea, s. 465 4 Blr i upprätt, allsidigt ax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orobanche, s. 457 3 Med gröna blad 5 Foder 4-(sällan 2-)flikigt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orobanchaceae, s. 456 5 Foder 5-(sällan fler-)flikigt 6 Blad parbladiga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pedicularis, s. 463

9789147100590b1-588c.indb 44

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

6

45

Blad hela (el. nästan hela) 7 Alla blad motsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Scrophulariaceae, s. 441 7 Övre blad strödda (sällan i kransar). . . . . . . . . . . . . Plantaginaceae, s. 429

15 Klass Tetradynámia: ståndare 6, av vilka 4 är längre = fyrväldiga Motsvarar familjen Brassicaceae . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brassicaceae, s. 333 16 Klass Monadélphia: ståndarknappar fria, strängarna förenade i en grupp 1 Ståndarknappar fler än 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Malvaceae, s. 330 1 Ståndarknappar 5–10 2 Ståndarknappar 5 3 Hylle enkelt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chenopodium, s. 389 3 Med foder o. krona 4 Krona sambladig 5 Krona gul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lysimachia, s. 403 5 Krona vit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vincetoxicum, s. 418 4 Krona fribladig 6 Blad hela . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Linum, s. 317 6 Blad handflikiga el. parbladiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Geraniaceae, s. 320 2 Ståndarknappar 6–10 7 Ståndarknappar 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allium, s. 115 7 Ståndarknappar 9–10 8 Krona fjärilslik (se s. 21) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fabaceae, s. 243 8 Krona av lika blad 9 Buske m. små, tättsittande blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tamaricaceae, s. 358 9 Örter 10 Hylle enkelt; blad syllika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Scleranthus, s. 387 10 Med foder o. krona 11 Blad hela . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hydrocharis, s. 89 11 Blad sammansatta eller flikiga 12 Blad trefingrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oxalis, s. 300 12 Blad handflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Geranium, s. 320 17 Klass Diadélphia: ståndarknappar fria, strängarna förenade i två grupper 1 9 ståndare förenade, 1 fri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fabaceae, s. 243 1 Ståndare i två lika knippen 2 Varje ståndarknippe m. 3 knappar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Papaveraceae, s. 216 2 Varje ståndarknippe m. 4 knappar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polygalaceae, s. 259

9789147100590b1-588c.indb 45

28/08/12 7:39 PM

46

Huvudnyckel 1

18 Klass Polyadélphia: ståndarknappar fria, strängarna förenade i tre grupper Motsvarar familjen Hypericaceae. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hypericaceae, s. 318 19 Klass Syngenésia: ståndarknappar förenade till ett rör 1 Blr i korg el. korgliknande blomställning 2 Ståndarknappar även upptill förenade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asteraceae, s. 472 2 Ståndarknappar upptill fria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jasione, s. 468 1 Blr ej i korg el. korgliknande blomställning 3 Ståndare 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lentibulariaceae, s. 466 3 Ståndare 4–5 4 Ståndare 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orobanchaceae, s. 456 4 Ståndare 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . se klass 5, s. 37 20 Klass Gynándria: ståndarknappar fästa på pistillens märke Motsvarar familjen Orchidaceae . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orchidaceae, s. 102 21 Klass Monoécia: ”sambyggare” 1 Träd el. buskar 2 Med barr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . gymnospermer, s. 77 2 Med blad 3 Blad parbladiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Juglandaceae, s. 296 3 Blad hela el. flikiga 4 Låg buske; blad starkt doftande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Myricaceae, s. 296 4 Hög buske el. träd; blad ej starkt doftande 5 Blad grunt parflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Quercus, s. 295 5 Blad hela 6 Bladkant helbräddad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fagus, s. 295 6 Bladkant sågad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Betulaceae, s. 296 1 Örter 7 Blad o. stam sammansmälta till en liten skiva, flytande el. nedsänkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Araceae, s. 84 7 Blad o. stam av vanlig beskaffenhet 8 Blad flikiga el. parbladiga 9 Vattenväxter; blad kransställda m. hårfina flikar 10 Blad parflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Myriophyllum, s. 242 10 Blad upprepat tvågreniga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ceratophyllum, s. 215 9 Landväxter; blad strödda el. de nedre motsatta 11 Med klänge i bladvecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bryonia alba, s. 299 11 Utan klänge

9789147100590b1-588c.indb 46

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

47

Blomställning tät, huvudlik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sanguisorba, s. 268 Blomställning utdragen, axlik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ambrosia, s. 482 Blad hela o. enkla 13 Bladbas ej slidlik 14 Blad (åtm. de nedre) motsatta 15 Blr i axlika samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urtica, s. 294 15 Blr ensamma i bladvecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Callitriche, s. 439 14 Blad strödda 16 Örter m. vit mjölksaft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Euphorbiaceae, s. 300 16 Örter utan mjölksaft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amaranthus, s. 388 13 Blad m. slidlik bas 17 Blad långskaftade, vanl. breda 18 Blr m. hylle, i gles klase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sagittaria, s. 88 18 Blr utan hylle, i tätt ax (kolv) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arum, s. 84 17 Blad oskaftade, vanl. smalt jämnbreda 19 Hanblr m. hylle, på långa skaft från en bladrosett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Plantago uniflora, s. 431 19 Blr utan tydligt hylle 20 Blad trådsmala; nedsänkta vattenväxter . . . . . . . . . Zannichellia, s. 97 20 Blad platta el. rännformiga, jämnbreda 21 Helt nedsänkta vattenväxter 22 Blr på ena sidan av ett platt fäste, inom slidan av ett hölsterblad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Zostera, s. 92 22 Blr ensamma i bladvecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Najas, s. 90 21 I allmänhet ej helt nedsänkta i vatten; blr i ax el. huvud, utan hölster 23 Märken 2–3 från varje fruktämne . . . . . . . . . . . . . Cyperaceae, s. 134 23 Märke 1 från varje fruktämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Typhaceae, s. 121 12 12

8

22 Klass Dioecia: ”tvåbyggare” 1 Träd, buskar el. ris 2 Parasit m. övervintrande blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Viscum, s. 357 2 Ej parasit 3 Blad barrlika, kvarsittande över vintern 4 Lågväxt ris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Empetrum, s. 410 4 Buskar eller träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . gymnospermer, s. 77 3 Blad ej barrlika, om hösten avfallande 5 Blr i hängen 6 Ståndare 4; blad starkt doftande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Myricaceae, s. 296 6 Ståndare 3, 6 el. fler än 6; blad ej doftande . . . . . . . . . . . . . . Salicaceae, s. 303

9789147100590b1-588c.indb 47

28/08/12 7:39 PM

48

Huvudnyckel 1

Blr ej i hängen 7 Blr tidigare än bladen, utan hylle o. stödblad . . . . . . . . . . . . Fraxinus, s. 429 7 Blr samtidigt m. bladen 8 Blad handflikiga 9 Blad motsatta; träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Acer, s. 329 9 Blad strödda; buske . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ribes, s. 234 8 Blad hela 10 Blad sågade; blr skaftade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rhamnus, s. 292 10 Blad helbräddade; blr oskaftade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hippophaë, s. 291 Örter 11 Blad motsatta, kransställda el. i rosett (hos Cannabis på grenarna oftast strödda) 12 Vattenväxter 13 Med foder o. krona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hydrocharitaceae, s. 89 13 Hylle otydligt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Najas, s. 90 12 Landväxter 14 Alla blad handflikiga el. fingrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cannabaceae, s. 293 14 Åtm. nedre blad hela 15 Stjälkblad parflikiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Valeriana, s. 519 15 Alla blad hela 16 Blad helbräddade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Caryophyllaceae, s. 368 16 Blad sågade 17 Blad hjärtlika m. brännhår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urtica, s. 294 17 Blad äggrunda utan brännhår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mercurialis, s. 302 11 Blad strödda 18 Med klänge utgående ur ett bladverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bryonia, s. 299 18 Utan klänge 19 Blad m. stipler el. stipelslida 20 Blad m. stipler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rubus chamaemorus, s. 280 20 Blad m. stipelslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rumex, s. 363 19 Blad utan stipler el. stipelslida 21 Blr i korg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asteraceae, s. 472 21 Blr ej i korg 22 Blad m. slida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cyperaceae, s. 134 22 Blad utan slida 23 Blomställning i bladvecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spinacia, s. 393 23 Blomställning i stjälkens topp . . . . . . . . . . . . . . . . . Rhodiola rosea, s. 241 5

1

9789147100590b1-588c.indb 48

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 1

49

23 Klass Polygámia: ”mångbyggare” 1 Träd el. buskar 2 Blr samtidigt med el. senare än bladen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Acer, s. 329 2 Blr tidigare än bladen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fraxinus, s. 429 1 Örter 3 Blr i korg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asteraceae, s. 472 3 Blr ej i korg 4 Blr i dubbel flock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Apiaceae, s. 521 4 Blr ej i dubbel flock 5 Utan blad, men m. barrlika smågrenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asparagus, s. 118 5 Med vanliga blad 6 Blad strödda 7 Blad parbladiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sanguisorba, s. 268 7 Blad enkla, hela el. flikiga 8 Hylleblad åtm. i kanten hinnartade . . . . . . . . . . . . . . . Amaranthus, s. 388 8 Hylleblad helt örtartade 9 Blr 4-taliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Parietaria, s. 294 9 Blr 5-taliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amaranthaceae, s. 387 6 Blad motsatta el. kransställda 10 Blad kransställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Haloragaceae, s. 242 10 Blad motsatta 11 Hylle saknas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Callitriche, s. 439 11 Med foder o. krona 12 Foder m. 5 nästan lika flikar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Glechoma, s. 448 12 Foderflikar tydligt olikstora el. olikformiga. . . . . . . . Thymus, s. 447 24 Klass Cryptogámia: kryptogamer 1 Med rötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kärlkryptogamer, s. 54 1 Utan rötter – övriga kryptogamer.

9789147100590b1-588c.indb 49

28/08/12 7:39 PM

50

Huvudnyckel 2

Huvudnyckel 2 Vattenväxter Denna nyckel avses underlätta bestämningen av vattenväxter, dvs. sådana som finns i havet och i olika typer av sötvatten: sjöar, dammar, åar, bäckar och mer eller mindre tillfälliga småvatten. Många av vattenväxterna blommar sällan eller har blomdelar som är svåra att urskilja, varför nyckeln till stor del baseras på vegetativa karaktärer.

1 Blad och stam sammansmälta till en liten skiva, flytande eller nedsänkt i vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Araceae, s. 84 1 Blad och stam ej sammansmälta 2 Stam utan bladskivor, men m. basala bladslidor . . . . . . . . . . . Eleocharis, s. 138 2 Stam med vanliga blad 3 Blad sammansatta eller djupt flikiga 4 Blad med fångstblåsor, åtm. på vissa skott . . . . . . . . . . . . . . Utricularia, s. 466 4 Blad utan fångstblåsor 5 Blad kransställda 6 Blad upprepat tvådelade; blr i bladvecken . . . . . Ceratophyllum, s. 215 6 Blad hårfint parbladiga; blr i ax. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Haloragaceae, s. 242 5 Blad strödda 7 Blad smalt upprepat tvådelade eller grovt 3- el. 5-flikiga. . . . . . . . . . . Ranunculus, s. 228 (arterna 26–31) 7 Blad parbladiga 8 Alla blad finflikiga; blommor i kransar. . . . . . . . . . . . . . . Hottonia, s. 402 8 Nedre blad finflikiga, övre parbladiga el. parflikiga m. bredare flikar; blommor i klase el. flock 9 Övre blad parflikiga; blommor i klase . . . . . Rorippa amphibia, s. 348 9 Övre blad parbladiga; blommor i flock 10 Liten, nedliggande eller flytande växt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Helosciadium inundatum, s. 535 10 Grov, upprätt växt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sium, s. 533 3 Blad enkla (stundom med stora basala flikar), ibland grunt flikiga eller med sågad bladkant 11 Blad med bred bladskiva, tydligt avsatt från bladskaftet 12 Blad rundade, deras längd obetydligt större än bredden 13 Blad sköldlika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hydrocotyle, s. 521 13 Blad ej sköldlika 14 Blad tydligt bågnerviga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hydrocharis, s. 89 14 Blad fjädernerviga eller handnerviga 15 Blad på undersidan rödprickiga . . . . . . . . . . . . . . . Nymphoides, s. 472 15 Blad på undersidan ej prickiga

9789147100590b1-588c.indb 50

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 2

51

Blad dm-långa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nymphaeaceae, s. 82 Blad 1–2 cm långa . . . . . . . . . . . . Ranunculus, s. 228 (art 26, 30, 31) 12 Blad betydligt längre än breda 17 Blad med snärpslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Potamogeton, s. 92 17 Blad utan snärpslida 18 Blad spetsiga 19 Långskottväxt med flytande blad . . . . . Persicaria amphibia, s. 362 19 Med bladrosett, i allm. till största delen ovan vattenytan 20 Blad pillika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sagittaria, s. 88 20 Blad lansettlika eller svagt hjärtlika 21 Blomställning grenig, vanligen m. flera kransar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alisma, s. 87 21 Blomställning enkel flock, oftast fåblommig . . . . Baldellia, s. 88 18 Blad trubbiga 22 Blr i tydlig blomställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sagittaria, s. 88 22 Blr enstaka i bladvecken el. utgående från en bladrosett 23 Liten rosettväxt, blad oftast under 5 cm . . . . . . . Limosella, s. 442 23 Bladskivor flytande på långa (ofta flera dm) skaft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Luronium, s. 88 11 Bladskiva ej tydligt avsatt från bladskaftet eller bladskaft saknas; blad trådsmala, syllika, jämnbreda, lansettlika eller spatellika 24 Blad motsatta el. kransställda, ej i rosett 25 Blad kransställda (3 el. fler i varje krans) 26 Fler än tre blad i varje krans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hippuris, s. 439 26 I allmänhet tre blad i varje krans 27 Blad trådsmala, helbräddade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Zannichellia, s. 97 27 Blad platta, i kanten sågade (lupp!)

28 I allm. grenig; blad med stjälkomfattande bladslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Najas, s. 90 28 I allm. ogrenad; blad utan bladslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elodea, s. 90 25 Blad motsatta 29 Liten, gaffelgrenad växt med ändställda blommor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radiola, s. 318 29 Blr i bladvecken 30 Blr på tydliga skaft 31 Stjälk ej rotslående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Montia, s. 397 31 Stjälk rotslående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elatine, s. 302 16 16

9789147100590b1-588c.indb 51

28/08/12 7:39 PM

52

Huvudnyckel 2

Blr oskaftade Blr utan hylle; fyrdelad klyvfrukt m. 2 stift . . . . Callitriche, s. 439 32 Blr m. hylle (litet foder el. krona el. bådadera) 33 Frukt bestående av fyra baljkapslar; hylle fyrtaligt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Crassula, s. 241 33 Frukt bestående av en rundad kapsel 34 3 el. 4 otydliga foderblad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elatine, s. 302 34 Foder sambladigt med 6 större och 6 mindre flikar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lythrum, s. 323 24 Blad strödda eller i rosett 35 Blad med stipelslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Persicaria, s. 362 35 Blad utan stipelslida, men ibland med snärp eller snärpslida 36 Blad med snärp eller snärpslida 37 Blad i täta rosetter; stambas knölformig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Juncus bulbosus, s. 130 37 Blad ej i täta rosetter 38 Blad med snärpslida, men utan bladslida . . . . Potamogeton, s. 92 38 Blad med snärp och bladslida 39 Bladslidor utgående från tydliga ledknutar (= gräs: flera arter kan växa i och vid vatten, endast två släkten i denna nyckel) 40 Litet gräs med korta, trubbiga blad . . . . . . . . . Catabrosa, s. 195 40 Medelstort till stort gräs med långa, spetsiga blad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Glyceria, s. 202 39 Ej tydliga ledknutar 41 Blad i tvärsnitt trekantiga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Butomus, s. 89 41 Blad bandformiga eller trinda 42 Blad bandformiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Zostera, s. 92 42 Blad trinda 43 Bladspets fint sågad (lupp!) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ruppia, s. 98 43 Bladspets helbräddad . . . . . . . . . . . . Potamogeton (arterna 18–20), s. 95 36 Blad utan snärp och snärpslida 44 Bladkant mycket vasst sågad; blad styva . . . . . . . . . . . Stratiotes, s. 89 44 Bladkant ej vasst sågad 45 Klotrunda sporgömmen på krypande stammar; unga blad i spetsen inrullade. . . . . . . . . . . Pilularia, s. 76

9789147100590b1-588c.indb 52

30

32

28/08/12 7:39 PM

Huvudnyckel 2

53

Utan klotrunda sporgömmen; unga bladspetsar ej inrullade Blad strödda på en långsträckt, flytande stam 47 Blad breda, stjälkomfattande . . . . . . . . . . . . . . . Potamogeton perfoliatus, s. 94 47 Blad trådsmala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Isolepis fluitans, s. 137 46 Blad i rosett eller några tillsammans från en krypande stam 48 Blad ± bandformiga, ibland långa och slaka 49 Blr enstaka, långskaftade från bladvecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Luronium, s. 88 49 Blr i blomställning 50 Blr enkönade, oskaftade i klotrunda huvuden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sparganium, s. 121 50 Blr på tydliga skaft i knippe, flock eller klase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alismataceae, s. 86 48 Blad ± trinda, o. syllika el. smalt lansettlika 51 Blad i tvärsnitt med två tydliga kanaler; med vit mjölksaft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lobelia, s. 468 51 Blad med fyra el. fler el. utan tydliga kanaler 52 Blad trinda el. halvtrinda 53 Blad i tvärsnitt med fyra tydliga, längsgående kanaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Isoëtes, s. 58 53 Blad i tvärsnitt med talrika längsgående eller otydliga kanaler 54 Blad slaka, trådsmala . . . . . . . . . . . Juncus bulbosus, s. 130 54 Blad styva, syllika 55 Med krypande stammar 56 Blr enstaka . . . . . . . . . . . . . . . . . . Plantago uniflora, s. 431 56 Blr i (fåblommig) flock . . . . . . Baldellia repens, s. 88 55 Utan krypande stammar . . . . . . . . . . . . Subularia, s. 357 52 Blad platta, spadlika eller smalt lansettlika 57 Blr i flock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Baldellia, s. 88 57 Blr enstaka 58 Utlöpare bågformiga; blad med bladslida . . . . . . . . . Ranunculus reptans, s. 224 58 Utlöpare ej bågformiga; blad utan bladslida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Limosella, s. 442

45

46

9789147100590b1-588c.indb 53

28/08/12 7:39 PM

54

Kärlkryptogamer: lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar

1

1

Blad små i krans, sammanväxta till slidor, sittande på en ovanjordisk upprätt–nedliggande stam (fräkenväxter). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Equisetaceae, s. 59 Blad ej i krans 2 Blad barr-, fjäll-, tråd- el. syllika 3 Blad barr- el. fjällika, tätt ställda på nedliggande eller upprätt stam (lummerväxter) 4 Blad ej (el. knappt märkbart) sågade . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lycopodiaceae, s. 56 4 Blad glest vass-sågade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Selaginellaceae, s. 58 3 Blad tråd- el. syllika; vattenväxter 5 Blad trådlika från krypande jordstam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Marsileaceae, s. 76 5 Blad syllika i rosett på löklik jordstam (braxengräsväxter) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Isoëtaceae, s. 58 2 Blad ± breda, från jordstam (ormbunkar) 6 Sporgömsamling enkel el. grenig i bladets spets 7 Oftast små växter (5–40 cm). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ophioglossaceae, s. 62 7 Stora växter (ca 1 m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Osmundaceae, s. 64 6 Sporgömsamlingar på undersidan av vanliga blad (el. på särskilda, från jordstammen utgående blad) 8 Blad hela, helbräddade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asplenium scolopendrium, s. 68 8 Blad flikiga eller sammansatta 9 Bladskaft utan hinnaktiga fjäll 10 Blad tätt tuvade, små 11 Bladskaft med en tydlig led nedom mitten . . . . . . . . . . . Woodsia, s. 69 11 Bladskaft utan led . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asplenium, s. 67 10 Blad glest tuvade el. spridda 12 Bladskiva lika bred som lång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pteridium, s. 65 12 Bladskiva långsträckt 13 Bladskiva parflikig med hela flikar . . . . . . . . . . . . . . Polypodium, s. 65 13 Bladskiva parbladig med flikiga småblad. . . . . . . . Thelypteris, s. 66

9789147100590b1-588c.indb 54

28/08/12 7:39 PM

Kärlkryptogamer: lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar

9

55

Bladskaft åtm. nedtill med hinnaktiga fjäll Blad djupt parflikiga, flikar helbräddade 15 Bladflikar ej fjälliga, smala (14:1) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blechnum, s. 75 15 Bladflikar under tätt fjälliga, breda (11:7) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Asplenium ceterach, s. 68 14 Blad sammansatta m. flikiga el. sågade småblad 16 Sporgömsamlingar på blad av speciellt utseende 17 Storvuxen (1–2 m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Matteuccia, s. 71 17 Liten (1–2 dm) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cryptogramma, s. 64 16 Sporgömsamlingar på vanliga blad 18 Småflikar helbräddade el. svagt naggade Thelypteridaceae, s. 66 18 Småflikar sågade el. flikiga 19 Sporgömsamlingar något avlånga . . . . . . . . . . . . . Woodsiaceae, s. 69 19 Sporgömsamlingar runda 20 Sporgömsamlingar täckta av ett sköldel. njurlikt svepefjäll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dryopteridaceae, s. 72 20 Sporgömsamlingar utan el. m. tidigt avfallande svepefjäll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Woodsiaceae, s. 69 14

9789147100590b1-588c.indb 55

28/08/12 7:39 PM

56

1 Fam. Lycopodiáceae, lummerväxter

1 Fam. Lycopodiáceae, lummerväxter Stam grenig, ofta nedliggande, m. tättsittande barr- el. fjällika blad; sporgömmen vanl. i grenspetsarna, ofta i ax m. bleka blad.

1 1

Stjälk nästan upprätt (1:6); sporgömmen i bladvecken . . . . . . . . . . . . . . Huperzia 4 Stjälk nedliggande (sidogrenar vanl. upprätta); sporgömmen i ax i grenspetsarna 2 Liten växt, nedliggande stammar kortare än 10 cm . . . . . . . . . . . Lycopodiella 3 2 Växt m. nedliggande stammar som är mycket längre än 10 cm 3 Blad fjällika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diphasiastrum 2 3 Blad barrlika, ibland med hårudd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lycopodium 1

1 Lycopódium Långa, nedliggande stammar; sporgömmen i ax.  L. annótinum, revlummer: grenbladen styvt uddspetsiga; ax ensamma och

oskaftade. – Skogar. Sk–Gtl ma, Klm–TL a. S. (:) – I fjällen mkt lågväxt m. tilltryckta blad (ssp. alpéstre, nordlummer).  L. clavátum, mattlummer: meterlång; blad med lång, vit hårudd; ax vanl.

parvis, långskaftade. – Skogar. Sk–Srm ma,Vrm–TL a–ta. HS., ES. (:) – I fjällen lågvuxen m. kortskaftade ax o. inböjda, kortuddigare blad (ssp. monostáchyon, riplummer).

2 Diphasiástrum Nedliggande stammar; blad fjällika.

1 1

Sterila grenar fyrkantiga; ax oskaftat (1:2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D. alpinum 1 Sterila grenar platta; ax skaftade (1:1) 2 Kantblad tydligt bredare än mittbladen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D. complanatum 2 2 Kant- och mittblad nästan lika breda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D. tristachyum 3

 D. alpínum, fjällummer: nedliggande stammar kortare än ½ m, upprätta

skott kortare än hos de följande; ax vanl. ensamma, oskaftade. – Hedar. Fjällen Dlr–TL a, övre skogslandet ma, annars r (även Hls–Ång, Vb, Nb). ES. . (:)  D. complanátum, plattlummer, jämna: rent grön, ofta ½– m lång; ax vanl.

flera i långskaftad samling. – Torra skogar, hedar. Sk r, Bl–Upl ma, Dlr–TL ta (ej Öl, Gtl). HS., ES. . (:) ssp. montéllii, finnlummer: lågvuxen m. täta, smala sidoskott. – Fjällhedar. TL r.  D. tristáchyum, cypresslummer: lik nr , men blågrön, smalare. – Ljunghedar,

tallmoar. Klm–Vg, Nrk, Vrm (starkt minskande). HS., ES.

.

Hybriden  ×  (D. × zeilleri) r. Gtl o. inom föräldraarternas utbredningsområde.

9789147100590b1-588c.indb 56

28/08/12 7:39 PM

1 Fam. Lycopodiåceae, lummerväxter

57

1 1 Diphasiastrum complanatum; 2 D. alpinum; 3 Lycopodium annotinum; 4 L. clavatum; 5 Lycopodiella inundata; 6 Huperzia selago.

1

3

2

4

5

6

9789147100590b1-588c.indb 57

28/08/12 7:39 PM

krok almquist

svensk flora

Krok·Almquist

Kroks och Almquists klassiska svenska flora med anor från slutet av 1800-talet är än i dag oumbärlig i fält för alla botaniskt intresserade och utmärkt som litteratur i floristikkurser. I denna 29:e upplaga har taxonomin och nomenklaturen moderniserats och arturvalet och utbredningsuppgifterna uppdaterats. Familjeavgränsningarna och -ordningen följer i huvudsak APG III-systemet, som baseras på aktuella molekylära data. Bokens redaktörer har samtidigt varit måna om att så långt som möjligt behålla den anrika florans karaktär och kärna.

lena jonsell bengt jonsell (red.)

Svensk flora Fanerogamer och kärlkryptogamer Lena jonsell Bengt jonsell (red.)

Best.nr 47-10059-0 Tryck.nr 47-10059-0

9789147100590c1c.indd 1-3

29/08/12 7:06 AM