9789147089734 by Smakprov Media AB

AJP omslag

08-12-22

09.48

Sida 1

Affärsjuridiska problem är avsedd för grundläggande kurser i affärsjuridik. Boken är även lämplig som handbok i affärsliv och företag. Bokens tretton kapitel behandlar följande: avtalet – grunden för alla affärer/ affärsavtal – med många variationer/ köprätten – regler för det dagliga affärslivet/ fastighetsrätt – regler på stabil grund/ associationsrätt – företagandets spelregler/ krediträtt – reglerade lån/ utsökningsrätt – för problemkrediter/ konkursrätt – när skulderna tar överhanden/ ekonomiska brott – en fråga om pengar och moral/ immaterialrätt – fasta spelregler för osynliga värden/ skadeståndsrätt – med och utan avtal/ marknadsrätt – marknadens ramar/ internationell affärsjuridik – gränslösa avtal.

Författare till Affärsjuridiska problem och Juridiska problem är Jan-Olof Andersson och Cege Ekström, civilekonomer, samhällsvetare och lärare, Olle Palmgren, advokat samt Krister Sundin, ekon dr och universitetslektor i handelsrätt. Affärsjuridiska problem – fakta och övningar i affärsjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Juridiska problem – fakta och övningar i rättskunskap och privatjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

Best.nr 47-08973-4

AFFÄRS URIDISKA PROBLEM

ANDER SSON/ EK ST R ÖM/ PALMG RE N/ SUND IN

Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar. Faktatexten varvas med praktiska exempel som sätter in kunskaperna i sina sammanhang. Verklighetsnära och engagerande övningsuppgifter tränar i juridisk problemlösning. Övningarna är av olika slag: korta praktikfall, tolkning och upprättande av dokument, (även på dator), ”frågespalter” med små blandade problem m m. Facit till samtliga uppgifter finns i Kommentarer och lösningar. Lärarhandledning med CD innehåller metodiska tips, oh-bilder, dokumentmallar och blanketter, rättsfall, testuppgifter m m. Som komplement till Affärsjuridiska problem finns en Lagsamling med de vanligaste lagarna i affärsjuridik och privatjuridik. Juridiska problem är en bok i grundläggande privatjuridik. Den är upplagd ungefär på samma sätt som Affärsjuridiska problem.

AFFÄRS JURIDISKA PROBLEM

AFFÄRSJURIDISKA PROBLEM

J AN - O L O F AN D E R S S O N

CE G E E K S T R Ö M

O L L E P AL M G R E N

KRISTER SUNDIN

7 uppl.

FAKTA OCH ÖVNINGAR I

Tryck.nr 47-08973-4-00

LIBER 9

789147 089734

AFFÄRSJURIDIK

AJP - Sid 1-8

08-11-24

11.32

Sida 2

Affärsjuridiska problem – fakta och övningar i affärsjuridik ISBN 978-91-47-08973-4 © 2006, 2009 Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Olle Palmgren, Krister Sundin och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag och typografi: Fredrik Elvander Upplaga 7:1 Typografi: Trump Mediaeval 10/12 Sättning: Daleke Grafiska AB, Malmö Tryck: Elanders, Ungern 2009

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → produktstöd/komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö Tel 040-25 86 00. Fax 040-97 05 50 Beställning: Tel 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01 www.liber.se e-post: kundservice.libeb@liber.se

08-11-24

11.32

Sida 3

FÖRORD Affärsjuridiska problem är ett utbildningsmaterial för bl a kursen Affärsjuridik på gymnasiet och komvux/vuxenutbildning. Det passar också för övriga grundläggande kurser i affärsjuridik och är lämpligt för självstudier. Affärsjuridiska problem behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur företagens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper som är nödvändiga i affärslivet. Bokens tretton kapitel behandlar olika delområden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar. Faktaavsnitten Faktadelarna är skrivna på vardagsspråk. I anslutning till texten finns verklighetsnära exempel som förklarar och förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Det finns vidare exempel på färdiga dokument m m. I slutet av varje faktadel finns en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I faktadelen finns löpande stödord i marginalen. Vissa centrala stödord har även engelsk översättning1. Problemavsnitten Problemdelarna börjar med rätt/fel-frågor som repetition. Därefter följer en eller flera längre uppgifter av ”affärslivskaraktär” med delfrågor. Dessa frågor är vardagsnära och anknyter direkt till faktatexten i varje kapitel. Dessutom finns problem med anknytning till andra underlag samt tolkning av juridiska dokument. I flera fall finns tillämpningar på att upprätta dokument – även på dator. (Förslagsvis används programmet DokumentGuide, vilket också kan erhållas med skollicens. Kontakta Norstedts Juridik.) I slutet av flertalet problemdelar finns kortare frågor i form av en ”frågespalt”. Läsordning och urval De första åtta kapitlen i Affärsjuridiska problem kan anses som grundläggande affärsjuridik. Dessa kapitel bör också läsas enligt bokens ordning, eftersom varje kapitel kan sägas bygga vidare på föregående. Den som har goda förkunskaper i grundläggande rättskunskap kan dock välja att läsa kapitlen i valfri ordning. De fyra följande kapitlen, 9–12, kan betraktas som fördjupningsdelar, vilka kan väljas efter intresse. Det sista kapitlet, 13, är ett bra komplement till avtals- och köprätten i kapitel 1–3 med tanke på den ökande internationaliseringen. Kommentarer och lösningar Kommentarer och lösningar till problemdelarna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns en kort kommentar samt ett lösningsförslag. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna till ett juridiskt problem. I sådana fall anges bedömningsgrunderna och andra förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget. Det innebär att man kan komma fram till en annan lösning med förändrade förutsättningar. Detta är viktigt att känna till, eftersom domstolarna (eller skiljemännen) är i samma situation när de ska göra sin bedömning i anslutning till domen. Beträffande marginalorden på engelska har som referenslitteratur använts bl a följande: Backe, Torild; Brottsbalkens termer på 6 språk, Liber Bruzelius, Anders m fl; Kortfattad engelsk-svensk juridisk ordbok. Liber Business English Dictionary, Longman Group FAR:s engelska ordbok, Föreningen Auktoriserade Revisorer LAW Engelsk-svensk, svensk-engelsk, Norstedts

▼

AJP - Sid 1-8

08-12-18

11.37

Sida 4

Rättegångsbesök Ett bra komplement i en kurs i Affärsjuridik är att, ensam eller i mindre grupp, åhöra ett tvistemål i tingsrätten eller i hovrätten. Ett sådant rättegångsbesök ger en insyn i vilka problem som kan uppkomma i affärslivet. Efter besöket kan en studiegrupp gemensamt diskutera fallet utifrån en redovisning med ett kort skriftligt referat. Domstolen kan upplysa om vilka mål som är planerade den närmsta tiden. Tack för medverkan Författarna och förlaget vill rikta ett tack till jur kand Tommy Johannesson och civilekonom Ulla Leffler för värdefulla synpunkter under arbetet med Affärsjuridiska problem. Juridiska problem Juridiska problem är ett grundläggande utbildningsmaterial i civil-, straff- och processrätt och behandlar juridiken sedd ur privatpersonens synvinkel. Detta material omfattar tillämpande kunskaper som är nödvändiga i privatlivet. Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) är ett komplement till Affärsjuridiska problem och Juridiska problem. Den innehåller de viktigaste lagarna för såväl företag som individ. Femte upplagan I den femte upplagan (2004) har justeringar och tillägg gjorts. Exempel är rättsligt fel (kap 3), aktiebolagslagen, Bolagsverket och företrädararansvar (kap 5), ny lag om företagsinteckning och ny text om kontokort (kap 6), nya förmånsrättsregler vid konkurs (kap 8) skattetillägg och skatteavdragsbrott (kap 9), europapatent (kap 10), ny lag om produktsäkerhet (kap 11 och 12) samt nya regler om obeställd reklam (kap 12). Sjätte upplagan I den sjätte upplagan (2006) har aktualiseringar skett på flera områden. Exempel är avtal på elektronisk väg (kap 2), om köplagen (kap 3), nya aktiebolagslagen och associationsrätten (kap 5), borgen och borgenärsbrott (kap 6), skuldsanering (kap 7), skattebrott och borgenärsbrott (kap 9), upphovsrätt (kap 10) och skadestånd (kap 11). Sjunde upplagan I denna sjunde upplaga (2009) har uppdateringar, justeringar och tillägg gjorts rakt igenom hela boken. Bland kapitel som berörts kan speciellt nämnas fastighetsrätt, krediträtt, utsökningsrätt, konkursrätt och marknadsrätt. Vidare har www-länkarna uppdaterats och utökats. Kontakt med förlaget Synpunkter på materialet emotses tacksamt. Kontakta Liber – se adress på föregående blad. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion

AJP - Sid 1-8

08-12-18

11.37

Sida 5

INNEHÅLL 1 Avtalet – grunden för alla affärer Rättslig handlingsförmåga 9

Avtalslagen

10 Anbud 10 Fel i anbud eller accept 11 Fullmakter 12 Ställningsfullmakt 13

Ogiltiga avtal

Sammanfattning Problem

Besittningsövergång 47 Pris 48 Felaktig vara 48 Rättsligt fel 49 Friskrivningsklausuler 49 Försenad leverans 50 Köparens skyldigheter 51 Säljarens stoppningsrätt 51 Säljarens återtaganderätt 53

Oskäliga avtalsvillkor

2 Affärsavtal – med många variationer 24 Köpeavtal är vanligast 24 Avtal för speciella förhållanden

Standardavtal

Betalningsvillkor

Köp av fastighet 71 Hyreslägenhet 75 Hyresgästens rättigheter Hyresnämnd 77

5 Associationsrätt – företagandets spelregler 84 Enskild näringsidkare 84 Juridiska personer

Omförhandling av avtal Sammanfattning 36 Problem 37

Tredimensionell fastighet Bygglov 69 Pant i fastighet 69 Fel i fastighet 69

Sammanfattning Problem 79

Avtal över fax och Internet

4 Fastighetsrätt – regler på stabil grund 68 Fastighet 68

31 Från formulär till avtalsdokument

Skiljeförfarande

53 Fritt säljaren 53 Fritt köparens lager

Sammanfattning Problem 57

Måste avtal vara skriftliga?

Tolkning av avtal

Leveransvillkor

Offentlig upphandling

Återförsäljaravtal 25 Agentavtal 25 Kommissionsavtal 26 Franchisingavtal 26 Mäklaravtal 27 Kompanjonsavtal 27 Joint venture-avtal 27 Avtal om företagsköp 27 Entreprenadavtal 28 Kreditavtal 28 Hyresavtal 28 Konsultavtal 28 Transportavtal 29 Licensavtal 29 Optionsavtal 29 Letter of intent 29

Utforma avtal

3 Köprätten – regler för det dagliga affärslivet 46 Inköpsrutiner 46 Köplagen 47

84 Handelsbolag 84 Aktiebolag 86 Krav på aktiebolag 86 Aktiebolagets ledning 89 Starta aktiebolag 90

Ekonomisk förening Ideell förening 93

AJP - Sid 1-8

08-11-24

Stiftelse

11.32

Sida 6

8 Konkursrätt – när skulderna tar överhanden 150 På obestånd 150

Företrädaransvar Näringsfrihet

Överlåta företag

Konkursbo 150 Återvinning 151 Redovisning av konkursboet

Firmanamn 96 Sammanfattning av juridiska företagsformer 97

Förmånsrätt

Sammanfattning Problem 100

Sammanfattning Problem 156

6 Krediträtt – reglerade lån Lag om skuldebrev 110 Växel

110

112

Avbetalningsköp Konsumentkredit

115

115 Kontokort med och utan kredit Anslutna inköpsställen 116 116

Dröjsmålsränta

118

Preskriberad fordran

119

Säkerheter

119 Pantbrev i fastighet 120 Borgen 120 Pant av lös egendom 121 Företagshypotek 122 Säkerhetsöverlåtelse 123

Andra låneformer Leasing 124 Factoring 125 Konvertibla lån

Sammanfattning Problem 129

123

126 127

7 Utsökningsrätt – för problemkrediter 139 Indrivning 139 Betalningsföreläggande 139 Bestridande 142 Utmätning 142 Handräckning 144 Kreditupplysning 144 Skuldsanering 144

Sammanfattning Problem 146

145

9 Ekonomiska brott – en fråga om pengar och moral 163 Vad är ekonomisk brottslighet? 163

Valutabrott 115

154

155

164

Skatteavdragsbrott

Kontokort

Kreditvillkor

Företagsrekonstruktion

Skattebrott

113

152

166

Borgenärsbrott

167

Förmögenhetsbrott

167 Oredlighetsbrott 168 Penningtvätt 168

Upptäckt och beivrande Sammanfattning Problem 171

169

170

10 Immaterialrätt – fasta spelregler för osynliga värden 176 Rätten till en skapelse 176 Upphovsrätt

176 Begränsningar i upphovsrätten 177 Överlåtelse av upphovsrätt 178

Varumärken

179

Firmanamn 181 Upphovsrätt på Internet 181 Patent på uppfinningar 182 Rätten till den egna personligheten Tryckfrihetsförordningen 183 Personuppgiftslagen 184 Pressetiska regler 184 Sammanfattning 185 Problem 186

183

AJP - Sid 1-8

08-11-24

11.32

Sida 7

11 Skadeståndsrätt – med och utan avtal 194 Vad är skadestånd? 194 Vem blir skadeståndsskyldig?

Inom eller utom avtal?

Förbud mot vissa företagsköp 217 Leveransvägran 217 Monopol 218 Kartell 218 Anmälan och handläggning 218 Undantag från samrbetsförbudet 219

194

196

Skadeståndslagen

196 Skadeståndsansvar för arbetsgivare och myndighet 197

Skadestånd vid trafikolyckor

198

Strikt ansvar

198 Befrielse från skadeståndsskyldighet

Brottsskada

199

Produktansvar Miljöbalken

200 Hur prövas miljöärenden? Skadestånd 201

201

Skadeståndsansvar inom avtalsförhållande 202 Försäkra mot skadestånd 203 Sammanfattning 204 Problem 205 12 Marknadsrätt – marknadens ramar 209 Olika marknadslagar 209 Marknadsföringslagen

209 Förbud mot otillbörlig marknadsföring 210 Förbud och ålägganden 212 Marknadsstörningsavgift 212 Konsumentombudsmannen 213 Skadestånd 213

Prisinformationslagen

213

Produktsäkerhetslagen

214

Avtalsvillkorslagen Konkurrenslagen

220

13 Internationell affärsjuridik – gränslösa avtal 230 Internationella köplagen 230 I vilket land ska tvisten lösas?

200

Leksakssäkerhet

Sammanfattning Problem 222

215

216 Förbud mot skadlig konkurrensbegränsning 216

231 Verkställa dom i annat land 232 Utmätning i annat land 232 Skiljedom 233 Internationella leveransvillkor – Incoterms 233

Valutasäkring

234

Betalning över gränserna Dokumentinkasso Remburs 237

235

237

Handelsagent eller eget bolag?

238

Handelsagent 238 Återförsäljare 238 Eget bolag 239

EU:s konkurrensregler Sammanfattning Problem 243

240

241

Bilaga 1: Exempel på standardavtalsbestämmelser 248 Bilaga 2: Marknadsföringslagens förbudslista 252 Sakregister

254

Läs vidare – litteraturtips

256

AJP - Sid 1-8

08-11-24

11.32

Sida 8

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 9

1 AV TA L E T – GRUNDEN FÖR ALLA AFFÄRER I affärslivet är det viktigt att man kan lita på varandra. En förutsättning är då att man står för sitt ord och ansvarar för sina handlingar. Ett uttryck för detta är att man ska stå för de avtal som man har ingått i affärslivet. Att göra affärer är en av grundstenarna för en fungerande marknadsekonomi. Därför har samhället sett till att det finns lagstiftning som reglerar hur avtal kommer till. I annat fall skulle en del företag kanske inte hålla sina löften för att tjäna pengar på kort sikt. Detta skulle snabbt förstöra moralen i affärslivet och vårt ekonomiska system skulle kunna hotas.

RÄTTSLIG HANDLINGSFÖRMÅGA Avtalsparter /Contract parties/

Rättssubjekt /Legal person/

Rättslig handlingsförmåga /Legal competence/

Fysisk person /Natural person/

Underårig

Juridisk person /Artificial person/

Företrädare /Representative/

Behörighet /Competence/

De som ingår avtal med varandra kallas vanligen för avtalsparter. Dessa kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer, t ex bolag, förening, kommun eller svenska staten. Man brukar säga att dessa personer är rättssubjekt och har egen rättskapacitet. Den som ingår ett avtal måste dock ha rättslig handlingsförmåga för att avtalet ska bli giltigt. En fysisk person som är underårig (omyndig), dvs under arton år, kan enligt föräldrabalken vanligen inte ingå bindande avtal. Ett undantag är dock om avtalet gäller pengar som en person, vilken är minst sexton år, själv har tjänat. Övriga tillgångar ska vårdnadshavare, vanligen föräldrarna, förvalta åt den underårige. De tillgångar som inte används för den underåriges uppehälle ”skall placeras så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning” enligt föräldrabalken 12 kap 4 §. Inom dessa ramar får vårdnadshavarna träffa avtal för den underåriges räkning. Detsamma gäller när en person är satt under förvaltare. Om en underårig har tillgångar som överstiger åtta gånger prisbasbeloppet (prisbasbelopp 2009: 42 800 kr) eller äger fastighet ska förvaltningen stå under överförmyndares kontroll. När det gäller en juridisk person (se kap 5) är det den eller de fysiska personer som är företrädare som rent praktiskt ingår avtal. En förutsättning är då att de är utsedda som företrädare av den juridiska personens behöriga styrelse. Man brukar säga att företrädaren då har behörighet (se s 12 om fullmakt). En sådan företrädare kan vanligen inte vara underårig.

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 10

1 Avtalet – grunden för alla affärer

AV T A L S L A G E N

Avtalslagen /Agreement act/

Dispositiv /Optional/

Handelsbruk Sedvänja /Custom practice/

De flesta företag ingår avtal dagligen. Avtalen kan gälla allt ifrån att köpa kontorsmaterial till att investera i maskiner. Avtal kan träffas muntligt eller i form av skriftligt kontrakt. I båda fallen kommer avtalet till stånd när någon har accepterat ett anbud från en annan person (konsensualavtal). I vissa fall är avtalet giltigt endast om det är utformat på visst sätt (formalavtal), t ex vid fastighetsköp (se kap 4). De grundläggande lagreglerna om hur ett avtal kommer till och blir giltigt finns i avtalslagen. Den är till stor del dispositiv och gäller alltså om inte annat har avtalats mellan parterna eller regleras av handelsbruk eller sedvänja. Handelsbruk är sådant som är vanligt förekommande i en bransch och som avtalsparterna skulle kunna betrakta som en självklarhet. Anbud

Anbud /Offer, bid/

Löftesprincipen Acceptfrist

Den som lämnar ett anbud (erbjudande, offert) och den som accepterar ett anbud är bundna av detta enligt löftesprincipen (1 kap 1 §). När någon lämnar ett anbud är det mycket vanligt att denne också anger när han vill ha svar (beställning eller order). Därigenom får köparen en bestämd betänketid (1 kap 2 §), acceptfrist. Exempel 1: En grossist erbjuder butiken Kaffemagasinet att få köpa ett parti kaffe för 50 000 kr. Butikens ägare får tänka över erbjudandet till nästa dag. I det här fallet är grossisten bunden av anbudet till dagen efter. Om Kaffemagasinet efter två dagar skulle acceptera anbudet har förutsättningarna dock förändrats. Grossisten är inte längre bunden av sitt anbud, eftersom accepten har kommit för sent, s k sen accept. Svaret gäller däremot som ett motanbud. Det är nu grossisten som avgör om han ska acceptera Kaffemagasinets anbud och ett avtal ska träffas.

Skälig betänketid /Reasonable time for consideration/

Utbud

Ibland anges inte någon tid när köparen senast ska svara på ett anbud. För skriftliga anbud gäller då att mottagaren ska ha skälig betänketid. Denna tid beror på vad anbudet gäller, t ex behöver man längre tid på sig vid köp av en dator än vid köp av en miniräknare. Vid muntliga anbud medges ingen betänketid alls såvida man inte har kommit överens om det (1 kap 3 §). I annonser finns det sällan angivet hur lång tid ett erbjudande gäller. Det beror bl a på att annonser, skyltar och prislistor normalt inte räknas som anbud enligt lagen. De betraktas istället som utbud och är därför normalt inte bindande. Ett anbud måste rikta sig till en eller flera bestämda personer. Ett utbud kan sägas vara en uppmaning till att ge anbud.

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 11

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Fel i anbud eller accept En säljare som, av misstag, anger t ex fel pris i ett anbud kan ändra priset om rättelsen når mottagaren samtidigt med det ursprungliga anbudet (1 kap 7 §), dvs senast när denne tar del av anbudet. Exempel 2: Ljusforum sänder den 15 april, med post, ett anbud där mottagaren erbjuds att köpa ljusstakar för 60 kr per par. På kvällen samma dag upptäcks att priset i stället ska vara 60 kr per styck. Om företaget sänder ett fax med rättelsen kommer det till mottagaren samtidigt med anbudet den 16 april, och det riktiga priset blir då gällande.

Oren accept

Negativ avtalsbindning

En anbudsgivare blir inte bunden av ett anbud som innehåller uppenbara fel, t ex om ett pris anges till 9,80 kr i stället för 98 kr. Köparen borde förstå att det måste vara en felskrivning. Om däremot säljaren i sitt anbud anger priset till 89 kr i stället för 98 kr, kan säljaren bli bunden av anbudet om köparen är i god tro. Anbudet blir dock inte bindande om det är felaktigt återgivet genom överföringsfel (befordringsfel), t ex vid faxmeddelande (3 kap 32 §§). Anbudsmottagaren kan i sin accept ha gjort någon ändring av innehållet i ett anbud. Han kan i sin beställning t ex ha accepterat anbudet under förutsättning att leverans sker inom tio dagar i stället för erbjudna tjugo dagar. Säljaren är i ett sådant fall inte bunden av beställningen, eftersom anbudet inte har accepterats i sin helhet. En sådan s k oren accept innebär i stället att köparen har lämnat ett nytt anbud som säljaren kan acceptera eller förkasta. Detsamma gäller om accepten kommer för sent (1 kap 4 och 6 §§). Anbudsgivaren kan dock bli bunden av en sen eller oren accept, om anbudsmottagaren hade anledning att tro att den var korrekt och att anbudsgivaren måste ha insett detta. Det brukar kallas för negativ avtalsbindning (1 kap 4 § 2 st och 1 kap 6 § 2 st). Om anbudsgivaren snarast meddelar att han inte accepterar beställningen, blir han dock inte bunden.

! å detta p k n Tä

Att tänka på vid anbudsgivning

• Anbudsgivaren ska noggrant kontrollera att anbudet verkligen har det innehåll som han har tänkt sig. Detta kan bl a ske genom att han redan i anbudet bifogar de standardvillkor (se kap 2) han använder. De kommer då att juridiskt ingå i avtalet. Det räcker således inte att bifoga dem senare, t ex i samband med fakturan.

• Anbudsgivaren ska ange acceptfristen så klart och entydigt som möjligt för att undvika missförstånd. • Anbudsgivaren bör omgående tala om för den som svarat om accepten kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet har, dvs oren accept. Detta är emellertid inget krav, men i annat fall kan den som svarat tro att ett avtal har kommit till stånd.

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 12

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Fullmakter Skriftlig fullmakt /Power of attorney/

Fullmaktsgivaren Fullmäktigen /Proxy/

Behörighet /Power/

Befogenhet /Authority/

Genom att utfärda en fullmakt – oftast skriftlig – kan en person, fullmaktsgivaren (huvudman), låta någon annan, fullmäktigen (mellanman, ombud) träffa avtal för sin räkning (2 kap 10 §). Man kan säga att fullmäktigen får ett uppdrag som han ska utföra åt fullmaktsgivaren. Det kan gälla t ex försäljning av bil eller uttag av pengar på bank. Fullmakten bör klart ange inom vilka gränser fullmäktigen har rätt att handla. Detta kallas för fullmäktigens behörighet. Begränsningar som därutöver meddelats, t ex muntligt till ombudet, och alltså inte finns med i fullmakten anger fullmäktigens befogenhet. Befogenhet ges vanligen som instruktioner till fullmäktigen. Även om fullmäktigen överskrider sin befogenhet blir avtalet giltigt såvida motparten var i god tro (2 kap 11 §). Fullmäktigen kan dock bli skyldig att ersätta fullmaktsgivaren för den skada han lidit. Exempel 3: Transportbolaget ska köpa en ny lastbil och ger en bilhandlare en skriftlig fullmakt att sälja en begagnad lastbil. Det kan, av förhandlingsskäl, vara olämpligt att ange ett lägsta pris i fullmakten. Bilhandlaren har behörighet att sälja en begagnad lastbil, medan han har befogenhet att sälja den för t ex 200 000 kr. Om han skulle överskrida sin befogenhet och sälja lastbilen för 190 000 kr är avtalet ändå giltigt. En förutsättning är att köparen inte kände till bilhandlarens befogenhet utan handlade i god tro. Bilhandlaren kan dock bli skyldig att ersätta Transportbolaget för förlusten på 10 000 kr.

Återkallande

Muntlig fullmakt

Tanken med fullmakten är att den är en förklaring från fullmaktsgivaren att fullmäktigen får träffa vissa avtal i huvudmannens namn och på dennes vägnar. Detta innebär att fullmaktsgivaren åtar sig att bli bunden i förhållande till motparten enligt vad som anges i fullmakten. En fullmakt som fullmaktsgivaren inte längre vill ska gälla kan återkallas. Detta görs vanligen genom att fullmaktshandlingen förstörs. I vissa fall måste dock återkallandet komma till tredje mans kännedom på samma sätt som den tidigare meddelats, t ex genom annons i tidning (2 kap 12–16 §§). En fullmakt återkallas således på samma sätt som den kommit till. Om en fullmakt lämnas muntligt går det inte att skilja på behörighet och befogenhet. Om en fullmäktige i sådana fall överskrider sin befogenhet kan aldrig fullmaktsgivaren bli bunden även om tredje man är i god tro (2 kap 11 § 2 st). Detta innebär samtidigt att fullmäktigen kan bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man. En muntlig fullmakt är återkallad så snart detta meddelas fullmäktigen (avtalslagen 2 kap 18 §).

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 13

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Ställningsfullmakt

Ställningsfullmakt /Power of position/

När ett företag t ex träffar avtal om försäljning av en vara är det sällan ägaren som avtalar. Det vanligaste är att han gör överenskommelsen genom en s k ställföreträdare. Många avtal sker i butiker, där expediter företräder företaget genom en ställningsfullmakt (2 kap 10 §). Den ger en mer allmän behörighet än en fullmakt som ofta gäller en specifik situation. Andra exempel på uppdrag som ger ställningsfullmakt är hemförsäljare och fastighetsskötare. Exempel 4: Philip har efter mycket letande funnit en dator som han är intresserad av att köpa, men den är av förra årets modell. Han diskuterar då en nedsättning av priset med en säljare och man når en överenskommelse. Denna är bindande för datorföretagets ägare, eftersom säljaren har en s k ställningsfullmakt. Philip är i god tro när han utgår från att säljaren har befogenhet att sänka priset.

Prokura

Handelsagentur

Ställningsfullmakt finns också som prokura i näringsverksamhet enligt prokuralagen och för handelsagenter enligt lag om handelsagentur. Prokura (handelsfullmakt) innebär att den som driver näringsverksamhet eller handelsbolag har registrerat att en namngiven person (prokurist) har rätt att företräda näringsidkaren i samband med avtal. Prokuran kan dock inte avse försäljning av fast egendom. Med handelsagentur menas att en fysisk eller juridisk person låter ett ombud, handelsagenten, ta hand om köp eller försäljning åt huvudmannen. I samband med denna verksamhet kan handelsagenten ta upp anbud eller sluta avtal för huvudmannens räkning. Se vidare kapitel 2.

O G I LT I G A AV T A L Underårig /Under age/

Förvaltare /Trustee/

God man

Enligt föräldrabalken 9 kap 1 § är, som nämnts, en person under arton år underårig (omyndig) och kan då inte ingå bindande avtal utan vårdnadshavarens (vanligen förälders) tillstånd. Den som har eget hushåll kan dock ingå avtal som gäller inköp till det egna hemmet. En underårig som är över sexton år har rätt att bestämma över egna intjänade pengar och kan alltså träffa bindande avtal om köp för dessa pengar (ej kreditköp). Annan lagstiftning kan dock begränsa detta, t ex vad gäller köp av alkohol och tobak. En person kan enligt föräldrabalken också av tingsrätten vara satt under förvaltare och har då inte rätt att träffa egna avtal. Anledningen är att personen (klienten) inte själv anses kunna ansvara för sin egendom, men har rätt att bestämma över intjänade pengar på samma sätt som en underårig mellan sexton och arton år. Överförmyndaren kan på begäran från en anhörig utse en god man för en person med anledning av t ex sjukdom eller förståndshandikapp (föräldrabalken 11 kap 3–4 §§). Den gode mannen ska bi-

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 14

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Tvång, svek och ocker

träda sin klient med förmögenhetsförvaltning, ekonomisk rådgivning etc. Klienten har dock kvar sin rättshandlingsförmåga. Ett avtal som träffas med en person som är underårig eller satt under förvaltare är vanligen ogiltigt även om motparten är i god tro, såvida inte vårdnadshavaren eller förvaltaren accepterat avtalet. Ett avtal kan även bli ogiltigt om det i samband med avtalet förekommit tvång (hot), svek eller ocker (3 kap 28–31 §§). Svek innebär att någon avsiktligt förtiger information eller lämnar oriktiga uppgifter, t ex ett företag påstår att en vattenpump har en kapacitet som inte överensstämmer med den verkliga. Ocker kallas det om någon utnyttjar att en person är i ”trångmål”, t ex i omedelbart behov av pengar, och att avtalet är uppenbart oskäligt. Även ett i sig själv genom tvång, svek eller ocker ogiltigt avtal kan bli giltigt gentemot en utomstående person om denne är i god tro. Avtalet får dock inte ha kommit till under grovt tvång, (råntvång) ( 3 kap 28 §), t ex hot om fysiskt våld. Exempel 5: Fabian har sålt sin butik och lyckats få Benny att ta över ett oförmånligt hyreskontrakt på en butikslokal på en affärsgata. Samtidigt betalade Benny 100 000 kr till Fabian för inredningen. Fabian har uppgivit för Benny att butiken har en omsättning på 800 000 kr i månaden, vilket framgick av en resultatrapport. I verkligheten var omsättningen bara 500 000 kr under det senaste året. Benny är missnöjd med avtalet och menar att det är ogiltigt. Han kräver därför 100 000 kr tillbaka av Fabian. Hyresavtalet däremot kan han inte säga upp, eftersom hyresvärden inte kände till Fabians svek och därför var i god tro.

Strida mot tro och heder

Psykisk störning

Ett avtal kan också bli ogiltigt om omständigheterna, när avtalet kom till, är sådana att det skulle strida mot tro och heder om man kräver att avtalet ska fullföljas (3 kap 33 §). Ett exempel på detta är när någon utnyttjar en persons tillstånd, t ex i samband med sjukdom, för att få ett förmånligt avtal. Enligt en särskild lag kan ett avtal bli ogiltigt om det ingåtts under påverkan av psykisk störning. Om motparten var i god tro kan han dock få skälig ersättning för den förlust som blir följden.

O S K Ä L I G A AV T A L S V I L L K O R Oskäligt /Undue/

Villkor i ett avtal gäller inte eller kan ändras (jämkas) om de kan anses vara oskäliga mot någon part (3 kap 36 §). Om ett avtalsvillkor är oskäligt är bl a beroende av omständigheternas art, såsom om någon part kan anses vara underlägsen den andre, ekonomiskt och kunskapsmässigt, t ex om den ene är konsument och den andre är näringsidkare. Oskäligheten medför då att en part drabbas särskilt hårt av ett villkor i avtalet. Det har också betydelse vilken part som har upprättat avtalet och om parterna har diskuterat villkoret när de träffade avtalet.

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 15

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Exempel 6: Bröderna Lennart och Johan driver Svärds Teleinstallationer AB. De har inga anställda utan utför alla installationer själva. Företaget har, som underleverantör, installerat en TV- och radioanläggning i ett nybyggt sjukhem. Huvudentreprenören, ett större byggföretag, har meddelat att man inte godkänner arbetet. Anledningen är att vissa ledningar har dragits utanpå väggarna i stället för, som avtalats, inuti. Byggföretaget kräver därför nedsättning av det avtalade priset för installationen. Under tiden vägrar man att betala. Lennart och Johan anser inte att det är deras fel eftersom byggföretaget, enligt deras uppfattning, har planerat byggnadsarbetet dåligt. Det visade sig nämligen att vissa väggar redan var uppresta och klara när TV- och radioanläggningen skulle installeras. De var därför i vissa fall tvungna att dra ledningarna utanpå väggen. Svärds Teleinstallationer lämnar då in en stämningsansökan mot byggföretaget till tingsrätten. Byggföretaget meddelar helt kort tingsrätten att tvisten, enligt avtalet, i stället ska avgöras av skiljemän enligt svensk lag om skiljeman (jfr s 34). Lennart och Johan vidhåller stämningen i ett brev till tingsrätten. Deras motivering är att avtalsvillkoret om skiljedom är oskäligt, eftersom de upplever sitt företag som en helt underlägsen motpart i samband med ett skiljemannaförfarande. De menar att byggföretaget kan anlita en dyrbar juridisk expert som skiljeman, medan Svärds inte har samma ekonomiska möjligheter. Därigenom får byggföretaget ett övertag vid skiljeförhandlingarna. Lennart och Johan hänvisar också till att byggföretaget utformade avtalet och att skiljedomsvillkoret inte alls diskuterades när avtalet träffades.

www.samhallsguiden. riksdagen.se

I det här kapitlet ska du lösa problem i samband med olika typer av avtal. Till din hjälp har du utdrag ur berörda lagar i Lagsamlingen (Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik, Liber).

Sammanfattning • Den som kan ingå egna avtal är rättssubjekt och kan antingen vara en fysisk person eller en juridisk person. Avtalet blir giltigt endast om personen har rättslig handlingsförmåga. En underårig eller en person som är satt under förvaltare kan normalt inte träffa bindande avtal. Den som har fyllt sexton år får dock bestämma över egna intjänade pengar om han inte är satt under förvaltare. Förmyndare ska i övrigt förvalta en underårigs tillgångar så att de är trygga och ger skälig avkastning. • Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal).

Den som lämnar ett anbud och den som accepterar det blir bundna av avtalet (löftesprincipen). I vissa fall måste avtalet ske skriftligt (formalavtal) för att bli giltigt. Annonser och liknande erbjudanden som inte riktar sig till särskild person räknas inte som anbud utan är istället utbud. • I skriftliga anbud bör acceptfristen anges, i annat fall gäller skälig betänketid. Muntliga anbud ska besvaras omgående. Om svaret kommer för sent eller innebär ändring av anbudet är det en oren accept som betraktas som ett nytt anbud. • Den som av misstag lämnar ett felaktigt anbud eller ett felaktigt svar på ett anbud, kan

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 16

1 Avtalet – grunden för alla affärer

rätta till felet genom att skicka ett nytt anbud eller nytt svar. Detta måste nå mottagaren senast samtidigt som det första anbudet eller svaret. Är felet uppenbart för mottagaren blir det inte giltigt även om rättelsen kommer för sent. • Anbudsgivaren bör noggrant granska anbudet innan han sänder iväg det, så att innehållet är det avsedda. Detta kan ske med hjälp av bifogade standardvillkor. Acceptfristen bör anges så klart som möjligt. Om svaret är en oren accept bör anbudsgivaren omgående meddela det till den som lämnat svaret för att undvika missförstånd. • En person, fullmaktsgivaren, kan överlämna behörighet till en annan person, fullmäktigen, att träffa avtal i fullmaktsgivarens namn. Befogenheten kan lämnas till fullmäktigen bredvid fullmakten och anger vilka gränser fullmäktigen får hålla sig inom. Fullmakten kan återkallas på samma sätt som den uppstod. • En fullmakt behöver inte vara skriftlig, men bör vara det för att undvika oklarheter. En ställningsfullmakt är vanligen inte skriftlig utan anges genom den ställning som ställföreträdaren har, t ex ett butiksbiträde eller en handelsagent. En prokura däremot kan

anges genom registrering hos Patent & Registreringsverket. Handelsagent är en annan typ av ställningsfullmakt som gäller uppdrag för inköp och försäljning. • Avtal med en person under sexton år eller med en som är satt under förvaltare enligt föräldrabalken blir alltid ogiltiga även om motparten är i god tro, såvida inte förmyndaren/förvaltaren accepterat avtalet. Underåriga som fyllt sexton år kan träffa avtal om egna intjänade pengar. Avtal kan enligt avtalslagen bli ogiltiga om de tillkommit i samband med tvång eller hot om tvång, svek eller ocker. Med ocker menas att man utnyttjar att motparten är i trångmål. Avtalet kan dock bli giltigt mot tredje man, såvida det inte har tillkommit under grovt tvång (råntvång). • Avtal kan också bli ogiltigt enligt avtalslagen 33 § om det skulle ”strida mot tro och heder” att kräva att avtalet fullföljs. Om ett avtalsvillkor anses oskäligt mot en part, vanligen den som kan anses underlägsen, kan det jämkas eller föklaras ogiltigt enligt 36 § i avtalslagen.

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 17

Avtalet – grunden för alla affärer

PROBLEM Rätt eller fel? 1:1 AB Ljuspunkten träffar avtal 1:2 Anbud på fartyg 1:3 Vad säger offerten? 1:4 Vem har rätt till bingovinsten? Frågespalten

Rätt eller fel? Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

8 En ställningsfullmakt ger en allmän behörighet.

1 Den som accepterar ett anbud kan alltid ångra sig.

9 En handelsagent har vanligen ställningsfullmakt.

2 Ett avtal ska alltid vara skriftligt för att gälla.

10 En fullmakt måste alltid återkallas skriftligt.

3 Man har rätt till skälig betänketid vid skriftliga anbud om inget annat avtalats.

11 Ett avtal blir alltid ogiltigt om det träffas med en underårig person.

4 Om svaret på ett anbud kommer för sent är det en oren accept.

12 Ett avtal blir alltid ogiltigt om det tillkommit under råntvång.

5 Ett anbud kan rättas om rättelsen kommer fram samtidigt som anbudet.

13 Ocker är det när man utnyttjar att någon annan är i trångmål.

6 En anbudsgivare måste alltid meddela anbudsmottagaren när accepten är oren.

14 Om någon part är underlägsen strider avtalet mot tro och heder.

7 En befogenhet i en fullmakt innebär att fullmäktigen får utföra ett uppdrag åt någon annan person.

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 18

1 Avtalet – grunden för alla affärer

1:1 AB Ljuspunkten träffar avtal A. AB Ljuspunkten, som ägs av Sven och Gustav Karlsson, har gjort en introduktionskampanj och sänt ut ett anbud till samtliga lampgrossister i Sverige. Anbudet avser en golvlampa med italiensk design. Vid köp av minst 10 st lampor är priset 210 kr/st, vilket är mycket förmånligt. Anbudet gäller t o m den 31 maj och AB Ljuspunkten förbinder sig att leverera lamporna mellan den 21 och 28 juni, alltså i god tid före höstsäsongen. Anbudet har gett ett bra gensvar. Sven och Gustav är emellertid tveksamma till AB Elektrotjänsts beställning på 30 st lampor, som kom först den 5 juni men med begäran om leverans den 28 juni. Sven tycker inte att de är bundna av AB Elektrotjänsts beställning till förmånspriset, eftersom den kom för sent. Gustav menar att de måste sälja till kampanjpriset, men de behöver inte leverera den 28 juni. Vem har rätt, Sven eller Gustav? B. En annan beställning ställer till ytterligare problem. Det är en beställning från AB Spotlight och omfattar 60 st lampor till ett pris av 170 kr/st. Sven tycker att det bara är att strunta i beställningen eftersom 170 kr/st är under självkostnaden. Gustav menar att om de inte ger besked till AB Spotlight så är de bundna av beställningen. Måste AB Ljuspunkten meddela AB Spotlight att de inte kommer att leverera lamporna? C. På hösten råkar Sven och Gustav ut för en otrevlig händelse. För att öka försäljningen i den egna butiken annonserar de i ortspressen om extrapris på ”engelska” lampetter. Alla lampetterna säljs slut och allt är frid och fröjd tills Bo Johansson kommer in och ska köpa två lampetter. Då Bo får reda på att lampetterna är slutsålda framhåller han att en annons är ett anbud, som han nu accepterat. ”Där stod inget i annonsen om risk för slutförsäljning, alltså är ni tvungna att leverera”, säger Bo. Sven och Gustav tycker det är mycket märkligt och anser inte att de ska vara tvungna att nytillverka för att kunna leverera. Är en annons ett anbud? D. I försäljningsbutiken, där Gunilla är anställd som expedit, har uppkommit en konflikt. Gunilla har på eget bevåg sänkt priset på en kristallkrona för en kund med 10 % p g a att kunden köpte två kristallkronor samtidigt. I samband med att betalningen sker kommer Gustav in i butiken och blir medveten om vad som har skett. Gustav hävdar att köpet ska gå tillbaka eller göras till rätt pris, eftersom Gunilla inte har rätt att själv sänka priset. Kunden står på sig och menar att köpet ska stå fast.

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 19

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Har Gustav rätt att häva (dra sig ur) köpet? E. Sven ska sälja sin husvagn, men just för tillfället har han ont om tid. Sven kommer överens med Gustav om att ge honom en skriftlig fullmakt för att sälja husvagnen. Sven säger att han vill ha minst 95 000 kr. Gustav träffar några spekulanter på husvagnen, men ingen är villig att betala 95 000 kr. När en spekulant är beredd att betala 90 000 kr så går Gustav med på det. Sven vill emellertid att köpet ska gå tillbaka, eftersom Gustav bara hade fullmakt att sälja husvagnen till lägst 95 000 kr. Köparen vill att köpet ska stå fast, för han visste inte om någon minimisumma. Har Sven rätt att häva köpet? F. AB Spotlight har begärt anbud från AB Ljuspunkten på 100 st taklampor av typ ”paraply”. AB Ljuspunkten skriver i anbudet 160 kr/st istället för 190 kr/st. Felet upptäcks inte förrän AB Spotlight har accepterat anbudet. Sven vill inte leverera till det felaktiga priset, eftersom det är ett misstag. AB Spotlight hävdar att priset ska gälla. Måste AB Ljuspunkten leverera lamporna till det felaktiga priset? G. Kabelpojkarna HB besöker AB Ljuspunkten, som erbjuds att köpa elledning för 90 öre/meter. Detta tycker Sven och Gustav är billigt. Sven kontrollerar elledningen (IKO-fabrikat) och den tycks hålla högsta kvalitet. Sven och Gustav beställer 10 000 meter. Vid leveransen upptäcker Sven och Gustav att de har fått en elledning av utländskt fabrikat istället för den IKO-ledning, som de blev erbjudna. Den levererade elledningen innehåller en legering istället för ren koppar. Sven och Gustav tycker att de har blivit lurade och vill bryta beställningen. Kabelpojkarna låtsas som ingenting och säger att avtalet måste hållas. Måste AB Ljuspunkten hålla avtalet och betala för den levererade kabeln? 1:2 Anbud på fartyg Rederi AB Teris, Göteborg, ämnar köpa in ett nytt mindre tankfartyg. Man har hos Tankerfrakt AB hittat ett lämpligt fartyg och lämnar följande anbud på M/T Black Pearl. Pris: SEK 12,0 miljoner Leverans: Andra hälften sept -09 i Göteborg Övrigt: Fartygets botten ska vara målad på säljarens bekostnad före leveransen. Anbudet sänds per fax kl. 11.00 mot svar samma dag kl. 16.00. Kl. 17.00 erhåller Teris svar med följande innehåll:

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 20

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Pris: SEK 12,4 miljoner Leverans: OK Övrigt: Säljaren accepterar ej någon kostnad för bottenmålning. A. Har ett avtal kommit till stånd enligt avtalslagen? B. Vad innebär Tankerfrakts svar enligt avtalslagen? C. Hur länge är Tankerfrakt bunden av sitt anbud? Så småningom enas man om följande villkor: Pris: SEK 12,2 miljoner Leverans: Göteborg, andra hälften september månad 2009 Övrigt: Målning av botten på köparens bekostnad. Ett köpekontrakt upprättas och underskrivs av båda parter. Den 14 september meddelar Tankerfrakt att fartyget har blivit försenat under en resa till USA och beräknas inte vara i Göteborg förrän den 28 september. Docka för bottenmålning finns ledig först i slutet av oktober, säger man vidare. Mot bakgrund av ovanstående information kan du nu som VD hos Teris på goda grunder antaga att fartyget blir ytterligare försenat samt att någon bottenmålning ej hinns med. D. Vilka invändningar kan du enligt avtalet göra om fartyget ankommer först under oktober? 1:3 Vad säger offerten? Pelle Eriksson på Border Music Distribution AB har fått offerten på nästa sida från Freight Masters avseende transport från London till Sverige. Han sitter och funderar på vad den innebär. A. Border Music brukar ha sändningar på ca 200 kg per gång och Pelle vill veta vad det kommer att kosta. Sändningarna brukar inte vara större än 0,5 m3. Vad blir kostnaden för en sändning? B. Är Border Music bundna av avtal med Freight Masters? C. Hur lång är kredittiden? D. Vilka övriga villkor gäller för transporten?

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 21

1 Avtalet – grunden för alla affärer

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 22

1 Avtalet – grunden för alla affärer

1:4 Vem har rätt till bingovinsten? Läs igenom nedanstående beskrivning om bråket om en bingovinst. I nästa månad möts två f d makar i tingsrätten för att göra upp om en bingovinst på fyra miljoner kronor. Mannen hävdar att han har del i bingovinsten eftersom de spelat ihop, men kvinnan nekar till detta. Bingolotten gav för ett halvår sedan fyra miljoner i utdelning på ”superchanshjulet” i TV4. Mannen stämmer nu sin f d hustru, eftersom hon behöll vinsten för egen del och vägrade att dela med sig. Han hävdar bestämt att båda var överens om att spela tillsammans.

Kvinnan å sin sida menar att hon var ensamägare till den vinstgivande bingolotten. Utbetalningen av vinsten har stoppats tills domen har fastställts. Det hela började med att mannen köpte en bingolott som gav 100 kr i vinst. Han bad kvinnan ta hand om lotten för att ta ut vinsten. För pengarna köpte hon dock fyra nya bingolotter. De f d makarna satt och spelade tillsammans med två lotter var, då det visade sig att en av kvinnans lotter gav rätt till spel på superchanshjulet nästföljande vecka. Båda var

med i programmet när storvinsten ”rullade in” och båda skrev under ett tackkort till butiken som sålt lotten till kvinnan. Kvinnan hävdar nu i en svarsinlaga till tingsrätten att de fyra lotterna visserligen fördelades emellan dem, men att det aldrig var tal om att spela tillsammans. Hon vill också att hennes son vittnar till hennes fördel i rätten. Sonen var visserligen inte närvarande under spelet, men har uppgivit att han hört pappan säga att ”mamma vann på sin lott”.

A. Anser du att mannen har rätt till hälften av vinsten? B. Vilka avtal gjorde egentligen makarna med varandra avseende bingospelet? C. Hur skulle de ha kunnat undvika det här problemet? Frågespalten A. Sviklig revisor

Jag gav min revisor en skriftlig fullmakt att sälja en truck. Vi kom överens om att han skulle sälja trucken för minst 60 000 kr. Han sålde den sedan för bara 55 500 kr och menade att detta var ett mycket bra pris. Den var egentligen inte värd mer än högst 50 000 kr med tanke på skicket, menade han. Har han verkligen rätt att göra så här? Kan jag kräva honom på mellanskillnaden? Min fru tycker att det är onödigt att bråka med revisorn om en sån här ”struntsumma” som hon säger, men jag ser det som en principsak. Hur ska jag bära mig åt för att få ut pengarna av honom?

B. Billig bil

På midsommarafton drack jag mer sprit än jag tålde. En av tokigheterna som jag gjorde denna dag var att sälja min bil. Köparen visade dagen efter upp ett köpeavtal som jag hade skrivit under. Priset var 15 000 kr för en två år gammal Volvo V70. Jag vill självfallet inte fullfölja försäljningen. Det är uppenbart att köparen har utnyttjat mitt berusade tillstånd. Köparen hotar att med lagens hjälp tvinga igenom köpet. Måste jag sälja bilen för 15 000 kr?

AJP - Sid 9-23

08-11-24

11.31

Sida 23

1 Avtalet – grunden för alla affärer

C. Oklart pris

För en månad sedan fick vårt företag ett erbjudande om att köpa rostfria tankar förmånligt. Tyvärr hade tiden för erbjudandet just gått ut. Jag beställde ändå en tank, men skrev på beställningen att den gällde endast under förutsättning att vi fick köpa till det förmånliga pris som erbjudits. Tanken levererades och var felfri. När fakturan kom visade den ett annat och högre belopp än det som angivits i erbjudandet. Jag ringde upp och påpekade detta för leverantören, som då beklagade det inträffade och sa sig vara villig att hämta tillbaka tanken om vi inte ville betala fakturerat belopp. Vi vill dock behålla tanken och betala det förmånliga priset. Har vi rätt till det?

D. Ångerfull dam

En direktör i skrotbranschen uppsökte en gammal dam på ålderdomshemmet och köpte hennes HSB-lägenhet för en spottstyver. Bostadsrätten var värd ca 300 000 kr, men damen skrev under på att sälja för 50 000 kr. Direktören hade aldrig träffat den gamla damen, 83 år, men hade via en hemsamarit fått tips om att hon ville sälja lägenheten. Direktören gick till damen på ålderdomshemmet, fick hennes underskrift och betalade 50 000 kr direkt. Han tog också hand om nycklarna och har sedan dess disponerat lägenheten. När den gamla damen fått klart för sig hur mycket lägenheten var värd blev hon ångerfull. Sedan dess har HSB på olika sätt försökt få direktören att släppa lägenheten men han vägrar. Han har kopplat in en advokat på fallet. Kan avtalet bli ogiltigförklarat?

AJP omslag

08-12-22

09.48

Sida 1

Best.nr 47-08973-4

AFFÄRS URIDISKA PROBLEM

ANDER SSON/ EK ST R ÖM/ PALMG RE N/ SUND IN

AFFÄRS JURIDISKA PROBLEM

AFFÄRSJURIDISKA PROBLEM

J AN - O L O F AN D E R S S O N

CE G E E K S T R Ö M

O L L E P AL M G R E N

KRISTER SUNDIN

7 uppl.

FAKTA OCH ÖVNINGAR I

Tryck.nr 47-08973-4-00

LIBER 9

789147 089734

AFFÄRSJURIDIK