Pedagogiska trender och metoder
Matteskatten MateMatik i fรถrskolan
Rose-Marie Eriksson
Innehåll Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Läroplanen, den viktiga matematiken och den värdefulla leken Föräldrar och matematik Matematikutveckling i hemmet och på förskolan Förslag till arbetssätt Strunta i matematiken en stund Dela in i grupper Rim och ramsor
10 11 14 15 17 18 19
Djuren omkring oss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Min djurhistoria Vilka djur bor i skogen Besök djuren Djurutställning Fiskelycka
26 28 30 31 32
Matematik under promenaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Upptäck geometriska former Mönsterdetektiverna Surt, sa räven om rönnbären
36 38 39
En dag i parken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Upptäck med flera sinnen Rimligt i parken Träd i parken Flygtävling Plocka kastanjer Gunga högre
42 43 44 45 46 47
På matteäventyr i skogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Hitta den längsta och kortaste pinnen Troll-leken Hinderbana Studera småkryp Askar med olika fack Hämta former Hittar du färgen? Nu ska vi ut på skattjakt Aktivitetskort Mäta, mäta, mäta… Kottekonst Mönster i naturen
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61
Mat och matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Hämta ingredienserna i skogens skafferi Blåbärspaj Bärsmoothie Hemgjord lingonsylt Baka pinnbröd
64 64 65 66 67
En dag på stranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Hoppa hage Larven Bygga sandslott Mitt i prick Ringar på vattnet Vattenlek Rader av mönster
70 71 72 73 74 76 77
På alla platser och i alla väder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Regnmätaren Vattenpölar Vad är tyngst? Vad är tid? Att mäta tiden Båtbygge Mössens födelsedag Lika många som dina fingrar Sortera färger Höstgirlanger Bulleri bock En sten lika stor som en knuten hand Molnfigurerna Såpbubblor Mönsterskapande En sallad av frukter, siffror, former eller ljud Alla som Blommor och blad Skapa former Kasta tärning Så ett frö
80 81 82 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 96 97 98 99 100 102 103
En stund med problemlösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Hur många händer bred är en stol? Gissningslek Vad är lika och vad är olika? Räknesagor Öppen problemlösning
107 108 109 110 111
Litteraturtips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112
8
Teori Det h채r avsnittet beskriver vad grundl채ggande matematik handlar om och hur man som vuxen kan fr채mja de yngre barnens matematikinl채rning.
Matematikutveckling i hemmet och på förskolan Att läsa, berätta för och sjunga tillsammans med barn är språkutvecklande. Följdfrågor såsom hur gick det till, vad hände sedan, och hur kunde det bli så, gör att barnen behöver fundera vidare och tänka ett steg till. Det är bra både för barnens språkutveckling och för deras förmåga att lära sig att lösa problem. Tänk på att när man läser högt är det bra att stanna upp ibland och låta barnen fundera över text och bild. Fråga vad de tror kommer att hända i berättelsen, vilken färg huset har, hur många år pojken kan vara och hur stor hunden är i förhållande till det som den jämförs med. Om barn får hjälpa till att baka eller laga mat ökar deras uppfattning kring antal, vägning, mått och mängder. För att duka ett bord behöver man räkna ut hur många tallrikar och bestick som behövs. Yngre barn, som ännu inte kan räkna, brukar parbilda eller använda sig av ett till ett principen. De tar då fram en tallrik för mamma, en för pappa och en för storebror. Det handlar också om parbildning när barnet tar fram ett glas för varje tallrik, eller en kniv för varje gaffel. När barn plockar ihop sina leksaker får de samtidigt öva sortering och kategorisering. Med en tydlig struktur som visar att legobitarna läggs i lego lådan, bilarna i billådan och dockkläderna i dockkorgen kan städningen bli både enklare och roligare. Att sortera kläder såsom strumpor, vantar och skor gör att barnen tränar sin förmåga att kunna jämföra mönster, se likheter och skillnader samt att parbilda det som är lika. Att spela spel är ännu en matematikutvecklande syssla. Vid kortspel behöver man lära sig känna igen olika färger och valörer. I olika memoryspel lär sig barnet att söka efter likheter och att bilda par, räkna paren och sedan jämföra vem som fått flest par. Tärningsspel går ofta ut på att flytta pjäsen samma antal steg som tärningen visar, att ta extra steg eller backa. Varje spel har sina egna regler som barnet behöver lägga på minnet och förhålla sig till. Många gånger gäller det också att kunna tänka strategiskt och försöka att lösa olika problem. När man räknar 1, 2, 3, 4, 5… tillsammans övar barnet räkneramsan. Barn i tre-femårsåldern kan ofta räkna långt utan att se och förstå samband mellan olika tal och vilket antal som talet står för. Lär barnet att peka på föremål samtidigt som det räknar dem. Då hjälper man barnet att uppfatta och förstå begreppet antal. Allting går att räkna, blommor, trappsteg, bilar man möter, träd man passerar, barn i parken eller fönster på husen.
14
Förslag till arbetssätt • Planering Välj i förväg ut några av Matteskattens aktiviteter, läs igenom dessa och ta reda på vad som krävs för att genomföra akti viteten. Plocka fram eventuell rekvisita, papper, pennor och kamera. Packa allt sammans på ett tilltalande sätt, gärna i en skattkista, för att väcka nyfikenhet och intresse hos barnen. Ta också med något att dricka och tänk på att det är trevligt att få något ätbart i magen om ni blir ute länge. Istället för att lägga med papper och pennor löst kan man göra i ordning skrivplattor. Skrivplattor till verkas enkelt genom att borra ett litet hål i masonitskivor, fästa ett snöre i hålet och knyta en penna i snörets ände. Papper fäster man på skivan med hjälp av gem eller gummisnoddar. • Dokumentation Dokumentera aktiviteterna tillsammans genom att fotografera, rita och anteckna. Foton, barnens teckningar och dina anteckningar blir en bra grund då det är dags att återkoppla tillsammans med barnen. Fotona kan ni skriva ut och göra collage av, ni kan också spara dem på datorn och låta dem rulla i ett bildspel i hallen vid tider för lämning och hämtning. • Lyssna på barnen Var lyhörd för barnens önskemål och funderingar. Om något upplevs som svårt kan det vara klokt att förenkla övningen. Upprepa samma aktivitet vid flera olika tillfällen. Repetition befäster lärandet och det som är bekant brukar också kännas mer tryggt. • Matematik i den fria leken Ta hem naturmaterial från skogen och ställ i ordning en matteskatt inne på förskolan. Det ger barnen möjlig het att fortsätta aktiviteterna på egen hand och när de själva har lust. 15
• Återkoppla Efter planerade matematikstunder är det bra att samla barngruppen för att återkoppla och prata om det man varit med om. Collage eller bildspel som ni skapat kan leda till fler tillfällen för barn och pedagoger att reflektera över matematikupplevelserna och det ger också föräldrarna en bra insyn i verk samheten. Dokumentationen kan visas på föräldramötet när man berättar om förskolans arbete med grundläggande matematikinlärning. • Kom ihåg Den här boken uppger ingen ålder för vilken de olika uppgifterna passar. Eftersom det varierar från barn till barn får det vara upp till dig som pedagog att avgöra vilka aktiviteter som kan vara lämpliga för just din barngrupp. Det samma gäller för hur många barn som ska delta i varje aktivitet. Ibland är det en fördel att vara många, andra gånger är det bättre att vara lite färre. Det som är roligt för den ene inspirerar inte alls den andre och det som uppfattas som enkelt för en kan kännas svårt för en annan. Men det som verkar svårt kan kännas lockande ändå och tänk vilken glädje för ett barn när det får känna att det klarar något som det inte trodde att det kunde.
16
Strunta i matematiken en stund Allt här i världen innehåller matematik, men matematik är inte allt här i världen. Ibland behöver man en paus. Rast och vila är helt nödvändigt för att över huvudtaget kunna ta till sig och smälta nya kunskaper. Dessutom blir det mycket roligare att fortsätta leken när man tagit det lugnt en stund och kanske fått något ätbart i magen.
Gör så här Leta upp den trevligaste platsen som ligger inom synhåll. Lägg ut filtar och sittunderlag. Dela ut dagens matsäck. Ibland kanske det är fråga om ett glas vatten och en bit frukt, en annan gång kan det vara nygräddat pinnbröd som är så varmt att smöret smälter. Sitt tillsammans och bara njut av stunden.
Var finns matematiken? Den finns där hela tiden. Men just nu skulle vi faktiskt vila!
17
Hej å hå, raska på, nu ska vi gå ut å gå! Hand i hand, en lång, lång rad. Glada barn på promenad. Undrar vad vi möter, undrar vad vi ser? Sjutton vita katter och mycket mer? En randig papegoja, en ljusgul elefant, en farbror på en cykel och en glad gammal tant? Skyltar och bilar, cyklar och fönster. Färger, former och mängder av mönster. Snart blir benen trötta, man tappar lite fart. Då börjar barnen fråga – är vi framme snart? Rosie Eriksson
34
Matematik under promenaden
Adina 5 책r
Upptäck geometriska former Du behöver kamera logiska block eller bilder av cirkel, rektangel, triangel och kvadrat skrivplattor och pennor
Gör så här Förbered barnen på förskolan genom att prata om, beskriva och visa de geometriska formerna cirkel, rektangel, kvadrat och triangel. När formerna bör jar kännas bekanta kan ni ge er ut på upptäcktsfärd och söka dem i allt ni ser. Cirklar, rektanglar, trianglar och kvadrater går att hitta i fönster, på fasader, vägbrunnar, staket, fordon och kanske också i träd, på djur och blommor. Fotografera några av era upptäckter. När ni gått en stund kanske ni vill ta en paus. Välj ut en plats där ni delar ut skrivplattorna så att barnen får en möj lighet att rita vad de sett.
36
På förskolan återkopplar ni genom att titta på foton och teckningar, samtidigt som ni pratar om vad ni upplevt under upptäcktsfärden. Använd gärna bilderna till ett collage som barnen kan prata vidare kring.
Var finns matematiken? Barnen får lära sig att känna igen och namnge olika geometriska former. Genom att jämföra de olika formerna övar barnen sin förmåga att upptäcka skillnader och likheter.
37
Mönsterdetektiverna Du behöver kamera skrivplattor och pennor
Gör så här Dela in barnen i grupper. Ge varje grupp var sitt detektivuppdrag. Uppdraget består i att hitta mönster i stort och smått. En grupp kan söka mönster i fasa der, en annan grupp kan leta mönster på träd, på staket eller kanske på växter. Ytterligare en grupp kan få använda förstoringsglas för att upptäcka mönster på mindre föremål som blommor, spindlar eller insekter. Tänk på att fotografera och låta barnen rita av sina upplevelser. När alla grupper är klara samlar ni ihop foton och teckningar till en gemensam mönsterutställning som barnen hjälps åt att presentera för varandra och för sina föräldrar.
Var finns matematiken? Den här detektivleken handlar inte bara om att leta, upptäcka, jämföra och avbilda mönster, den är också språkutvecklande eftersom barnen behöver använda och lyssna till många olika mattebegrepp när de beskriver upp täckterna för varandra och för sina föräldrar.
38
Surt, sa räven om rönnbären Det brukar finnas gott om rönnbär på hösten. Bären är beska men nyttiga och man kan använda dem till att göra sylt, saft eller gelé. Det är också vanligt att man använder rönnbär till pyssel eller som bordsdekoration.
Du behöver rönnbär ståltråd
Gör så här Tillverka prydnader genom att låta barnen trä rönnbär på tunn ståltråd. Forma tråden och tvinna ihop ändarna. Låt barnen jämföra sina skapelser med varandra, medan de berättar hur de gjort. Kanske blev det en cirkel, en triangel eller ett rönnbärshjärta?
Var finns matematiken? Uppgiften handlar om att lära sig skapa och beskriva olika former.
39
Pedagogiska trender och metoder
Matteskatten Matematik i förskolan Barn har en naturlig lust att lära. Förskolan ska stimulera till nyfikenhet och kreativitet. Boken är en riktig matteskatt fylld av spännande förslag på lekfulla aktiviteter, som utmanar och främjar barns grundläggande matematiska utveckling och tänkande. Barn får möta matematiken i kombination med utomhuspedagogik, lek och rörelse, utan att det känns skolaktigt. Genom att fånga lärandet i leken kan du som pedagog visa möjligheter och leda barn i deras matematiska framsteg. Matteskatten innehåller en teoretisk del, som ger förslag på arbetsmetoder och arbetssätt, och en praktisk del, som är indelad i olika teman. Varje övning följer samma struktur. Du får veta vilket material som behövs och hur du ska utföra övningen samt vilka matematiska moment och begrepp som tränas. Genom arbetssättet ges även föräldrar insyn i verksamheten. Författaren, Rosie Eriksson, vill ge pedagoger i förskolan kunskap och inspiration till ett lekfullt matematikarbete som känns meningsfullt, utvecklande och roligt för såväl barn som vuxna.
Rosie Eriksson är förskollärare med inriktning matematik och naturvetenskap och med specialisering i drama och rörelse.
Denna symbol garanterar att boken utgår från läroplanens mål och riktlinjer i förskolan. Den hjälper dig att fånga lärandet i leken.
Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare, förskollärare och skolledare inom områdena
Pedagogiska trender och metoder • Specialpedagogik • Inspiration och personlig utveckling • Skolutveckling •
och bedömning, IUP och Portfolio • Betyg och emotionell kompetens • Social Digital • kompetens ISBN 978-91-40-67246-9
9 789140 672469