9789127450301

BIBLIOTEK En handbok för skolbiblioteksansvariga Som skolbiblioteksansvarig har du en betydelsefull roll att inspirera eleverna till läsning och att ge dem möjlighet att söka information. Med den här handboken får du konkreta råd och en gedigen genomgång av skolbibliotekets verksamhet.

Sofia Malmberg arbetar som samordnare för skolbiblioteken i Järfälla och har tidigare varit skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm.

Sofia är även en flitigt anlitad föreläsare på området och har tidigare skrivit flera uppmärksammade böcker om skolbibliotek.

ISBN 978-91-27-45030-1

9 789127 450301

Skolbibliotek_cover.indd Alla sidor

SKOL

BIBLIOTEK En handbok för skolbiblioteksansvariga

Sofia Malmberg

Boken beskriver skolbibliotekets funktion, lokaler och utrustning, liksom den skolbiblioteksansvariges dagliga uppgifter med hantering av medier samt läsfrämjande arbete. Här finns även utförliga checklistor för återkommande arbetsmoment samt ett kapitel med länkar och fördjupande läsning.

SKOLBIBLIOTEK – En handbok för skolbiblioteksansvariga

SKOL

Sofia Malmberg 2018-02-06 09:48

Skolbibl.andony.indd 4

2018-02-06 16:42

Förord Den här boken är skriven till dig som är skolbiblioteksansvarig på din skola. Avsikten är att boken ska kunna användas oavsett om du arbetar tillsammans med en skolbibliotekarie eller om du är ensam ansvarig för verksamheten. Min förhoppning är att du ska få grundläggande kunskaper om skolbibliotekets basfunk­ tioner och en rättvisande bild av uppdragets förutsättningar, inne­håll och ramar.

Boken beskriver bland annat hur du kan organisera medie­ cirkulationen, tillgängliggöra skolbiblioteket för eleverna, skapa intresse för läsning samt prioritera bland och skapa struktur i dina arbets­uppgifter. För att ge dig en bakgrund till skolbibliotek har jag även valt att beskriva den lagstiftning och de direktiv som reglerar skolbiblioteksfunktionen. I slutet av boken finns ett kapi­ tel om skolbibliotek som riktar sig till skolledaren.

Samtliga företag, tidningar, tidskrifter, myndigheter och informationsresurser som nämns i boken finns listade med webb­ adresser i kapitel 10. Förteckningen gör inte anspråk på att vara fullständig eftersom information snabbt förändras i vårt digitala samhälle, utan är avsedd att fungera som en guide till några av de största och vanligast förekommande informationsresurserna.

Kapitlet avslutas med en litteraturförteckning för dig som vill läsa mer om skolbibliotek.

Om du har tankar och synpunkter som rör skolbibliotek är du välkommen att kontakta mig via min facebooksida ”Bibblans” (www.facebook.com/Skolbiblioteksprat). Där delar jag med mig av mina tankar kring skolbibliotek, både ur ett lokalt perspektiv utifrån min tjänst som samordnare för skolbiblioteken i Järfälla och ur ett nationellt perspektiv. I övrigt hoppas jag att vi ses på någon av de kommande konferenserna om skolbibliotek.

Sofia Malmberg

Skolbibl.andony.indd 3

2018-02-06 16:41

Innehåll

1 2 3

4

Skolbibl.andony.indd 4

Förord

3

Vad är ett skolbibliotek?

6

Skolbibliotekets funktion Samarbete mellan skola och folkbibliotek

Skolbiblioteksuppdraget

7 9 10

Arbetet i skolbiblioteket Ansvarsfördelning Nätverk och fortbildning

13

Skolbibliotekets lokaler

16

Lokalerna varierar Förvaring av medier Studiemiljö och läsro Digitala verktyg Utlåning Din arbetsplats Låsbart utrymme Belysning Tillgänglighet Skyltning och information Städning

11 11

17 19 22 23 24 25 25 26 26 28 29

Medier i skolbiblioteket

30

Olika typer av medier Märkning av material Gallring

31 47 47

2018-02-06 16:42

5

6 7 8 9 10 Skolbibl.andony.indd 5

Inköp av medier Skolbibliotekets medieförsörjning Upphandlade leverantörer Kvalitativa urvalstjänster Förfakturering av leveranser Biblioteksutrustade böcker och outrustade böcker Inköpsstöd för folk- och skolbibliotek Att hitta rätt i medieflödet Andra saker att tänka på

Organisering och cirkulation av medier

Klassifikationssystemet Bibliotekskatalogen Utlåning och återlämning av medier Reservationshantering Att låna medier från andra bibliotek Juridik kring bibliotekslån Kravhantering

Läsfrämjande arbete Arbeta läsfrämjande

Checklistor

50 51 51 52 54 55 57 59 63 64 65 72 77 81 83 85 86 90 91 108

Hållbara rutiner

109

Till skolledaren

112

Anvar för skolbiblioteket Stärkt digital kompetens

Fortsatt läsning Tack

113 115 116 120

2018-02-06 16:42

1 Vad är ett skolbibliotek?

6

Skolbibl.andony.indd 6

2018-02-06 16:42

Skolbibliotekets funktion Skolbiblioteket har en pedagogisk funktion och spelar en aktiv roll för elevernas måluppfyllelse, vilket definieras i den reviderade läroplanen.

Därutöver ska skolbiblioteket tillhandahålla medier för elevernas in­ formationssökning och lässtimulans, såväl för skolsyften som för deras frivilliga läsande. I vilken grad skolbiblioteket uppfyller dessa krav varierar nationellt och lokalt. Allt fler skolbibliotek bemannas av fack­ utbildade bibliotekarier, men kommer även fortsättningsvis att till viss del bemannas av skolbiblioteksansvariga.

Ett område under utveckling Regleringar och riktlinjer för skolbibliotek är för närvarande under stark utveckling, och en allt större andel av skolbiblioteken kommer inom en snar framtid att bemannas av skolbibliotekarier. I dag är det dock brist på fackutbildade skolbibliotekarier. Därför kommer det, åtminstone under en tid framöver, att vara svårt att rekrytera skolbib­ libliotekarier till skolor i glesbygd och skolor med litet elevantal. På en del skolor kommer därför skolbibliotekets basfunktioner att skötas av andra yrkesgrupper. Vissa skolor kommer att dela på en skolbibliotek­ arietjänst och låta en skolbiblioteksansvarig sköta basfunktionerna i skolbiblioteket, som bokuppsättning och utlåning av medier. Även när flertalet skolor har anställt fackutbildade skolbibliotekarier kommer behovet av skolbiblioteksansvariga förmodligen att bestå.

Om det finns en skolbibliotekarie kommer hen att vara verksamhets­ ansvarig och den skolbiblioteksansvarige kan i stället få tjänstebeteck­ ningen bibliotekspedagog. Här i boken kommer dock termen skolbib­ lioteksansvarig att användas genomgående.

Kommunen är huvudman för skolbiblioteken, men varje rektor ansvarar för sin skolenhet. Skolinspektionen har ansvar för att granska skolbibliotekens verksamhet, vilket sker i samband med myndighetens basinspektioner. Eftersom skolbiblioteken är en del av det allmänna bibliotekssystemet i Sverige lyder de dock rent organisatoriskt under Kungliga biblioteket och inte under Skolverket.

7

Skolbibl.andony.indd 7

2018-02-06 16:42

Sedan 2011 regleras skolbiblioteken i skollagen, där det står att alla elever ska ha ”tillgång till skolbibliotek”. När Skolinspektionen gör sina tillsynsbesök på skolorna utgår de från följande punkter: 1. ”Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.

2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.”

Skolbibliotekens kvalitet och utförande varierar både på ett nationellt och lokalt plan, men deras främsta uppgift är tillgängliggöra olika typer av medier för eleverna samt främja språkutveckling och stimu­ lera till läsning. Detta är utgångspunkten för ditt uppdrag som skol­ biblioteksansvarig.

Från och med den 1 juli 2018 förstärks kraven på digital kompe­ tens i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. Då ansvarar rektor för att: ”Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”

Hösten 2016 utlystes för första gången ett riktat statsbidrag för att stärka bemanningen i skolbiblioteket, i första hand för att anställa fack­utbildade bibliotekarier. Nästa statsbidrag tillkännages våren 2018, men det är i skrivande stund inte beslutat om fler utlysningar.

Det innebär troligtvis att allt fler skolbiblioteksansvariga kommer att få en skolbibliotekarie som närmsta kollega och att ni tillsammans bygger upp en skolbiblioteksfunktion som gynnar elevernas lärande, digitala kompetens och språkutveckling.

8

Skolbibl.andony.indd 8

2018-02-06 16:42

Samarbete mellan skola och folkbibliotek Skolbiblioteket ansvarar i första hand för att ge eleverna tillgång till lässtimulans, litteratur och information kopplad till deras skolarbete.

Folkbiblioteket kan fungera som ett komplement till detta, men kan inte ersätta ett fungerande skolbibliotek.

Skolbiblioteket har ett utpräglat pedagogiskt uppdrag, medan folkbiblioteket har ett kulturellt uppdrag och i första hand fokuserar på barns och ungdomars fritidsläsning. Som ett led i att introducera eleverna till folkbibliotekets verksamhet brukar skolorna erbjudas förbokade lånebesök där eleverna får möjlighet att låna och fråga en bibliotekarie om personliga boktips. Därutöver erbjuds ibland vissa årskurser bokpresentationer för att stimulera elevernas läsintresse.

Många folkbibliotek har en väl utvecklad programverksamhet som riktar sig till eleverna på fritiden, till exempel läs­ och skrivgrupper, filmklubbar, robotprogrammering eller nördkaféer. Folkbiblioteket brukar skicka affisch­ och informationsmaterial som berör dessa akti­ viteter till skolorna. Om skolbiblioteket inte per automatik får denna typ av information bör du som skolbiblioteksansvarig ta kontakt med folkbiblioteket. Affischer och annat informationsmaterial sätts med fördel upp i anslutning till skolbiblioteket.

9

Skolbibl.andony.indd 9

2018-02-06 16:42

2 Skolbiblioteksuppdraget 10

Skolbibl.andony.indd 10

2018-02-06 16:42

Arbetet i skolbiblioteket Skolbiblioteksuppdraget är ofta en mindre del i tjänsten för en lärare eller en fritidspedagog. Både uppdragets innehåll och omfattning kan variera. Graden av intresse och engagemang för skolbiblioteksupp­ draget skiljer sig naturligtvis från person till person, men väldigt mån­ ga skolbiblioteksansvariga drivs av en önskan att ge barn och unga tillgång till god litteratur. Det är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet i skolbiblioteket.

Ansvarsfördelning Din uppgift som skolbiblioteksansvarig är att se till att basverksam­ heten i skolbiblioteket fungerar, alltså mediecirkulation (utlåning och återlämning av medier) bokuppsättning, kravhantering och öppethål­ lande. Därutöver kan det, om det saknas skolbibliotekarie, tillkomma arbetsuppgifter såsom medieinköp och katalogisering. Det är sådant som behöver fungera för att skollagens skrivningar om skolbibliotek ska anses vara uppfyllda. Att enligt den reviderade läroplanen arbeta med att stärka elevernas språkliga utveckling och digitala kompetens är i första hand ett uppdrag för skolbibliotekarien. Om det inte finns någon skolbibliotekarie är det rektors ansvar att lösa den frågan. Du bör inte ta på dig det ansvaret såvida du inte har de kunskaper och färdigheter som krävs samt tillräckligt med tid för det i ditt uppdrag.

Beroende på tidsomfattningen på ditt skolbiblioteksuppdrag och om det finns en skolbibliotekarie anställd eller inte kan även andra uppgifter ingå i ditt uppdrag, till exempel att i begränsad omfattning anordna lässtimulerande aktiviteter i form av läskampanjer, bokpre­ sentationer och att uppmuntra eleverna att komma med boktips.

En skolbibliotekarie kan också sköta hela eller delar av basfunk­ tionerna i skolbiblioteket, men hens övergripande uppdrag är att sam­ verka med lärarna för att öka elevernas måluppfyllelse när det gäller digital kompetens och språkutveckling.

Uppdraget som skolbiblioteksansvarig kan alltså variera, både tids­ och innehållsmässigt. Det kan utgöra en del av en tjänst som 11

Skolbibl.andony.indd 11

2018-02-06 16:42

lärare eller fritidspedagog eller vara en arbetsmarknadsinsats. På mindre skolor har den skolbiblioteksansvarige utöver sitt huvuduppdrag ibland även andra uppdrag, till exempel som läs- och skrivutvecklare, kultur­ ansvarig, arbetslagsledare eller förstelärare. Om så är fallet för dig, behöver du föra en dialog med din rektor om hur du ska prioritera, hur mycket tid de respektive uppdragen ska ges och vad som förvän­ tas av dig i de olika rollerna. Ibland beror uppdraget på hur skolans tjänster är organiserade just det innevarande läsåret, vilket gör att både tidsomfattning och uppdragsinnehavare med kort varsel kan variera. Även detta behöver då diskuteras med rektor eftersom det är svårt att skapa kontinuitet i en verksamhet som är helt beroende av den aktu­ ella tjänstefördelningen.

Elevmedverkan På många skolor vill man på olika sätt öka elevernas delaktighet i skolans verksamhet. I skolbiblioteket kan de exempelvis på frivillig väg engageras som så kallade biblioteksvärdar. Dessa biblioteksvärdar brukar under raster få hjälpa till med enklare arbetsuppgifter, som olika läsfrämjande aktiviteter, att sortera och sätta upp böcker eller att göra skolbiblioteket mer inbjudande. Eftersom elevernas tidsutrymme och intresse kan variera över tid behöver de få introduktion och fort­ löpande handledning. Ofta tar de åtminstone till en början sig an sitt upp­drag med liv och lust, men att engagera elever i att sätta upp böck­ er kräver både för- och efterarbete. Det finns stora pedagogiska vinster med att låta dem hjälpa till i skolbiblioteket, men det innebär sällan någon tidsbesparing för dig som skolbiblioteksansvarig.

Om man vill engagera eleverna i skolbiblioteksverksamheten finns det en mängd olika sätt att göra det på, utan att det kräver alltför mycket tid och insatser av dig som skolbiblioteksansvarig. Eleverna kan på lektionstid, i samråd med berörda lärare, till exempel få tipsa om böcker eller läsa högt för yngre elever. Gör gärna i ordning en bok­ tipslåda där eleverna får lämna boktips och önskemål. Boktipslådan kan tillverkas samarbete med undervisningen i trä- och metallslöjd, vilket också är en form av elevmedverkan.

12

Skolbibl.andony.indd 12

2018-02-06 16:42

Nätverk och fortbildning Den struktur som omger skolbiblioteket varierar. Både i större och mindre kommuner kan det finnas en skolbibliotekscentral eller en samordnare för skolbibliotek. Deras uppdrag är dels att driva på skol­ biblioteksutvecklingen i kommunen, dels att ge metodstöd och an­ ordna utbildningar för skolbiblioteksansvariga och skolbibliotekarier.

Om det inte redan finns en etablerad kontakt med dessa funktioner kan du som skolbiblioteksansvarig ta kontakt med dem för att få veta vilken typ av stöd de kan erbjuda dig i ditt uppdrag. Ofta arrangerar skolbibliotekscentralen eller samordnaren nätverksträffar för skolbib­ liotekspersonal för att verka kompetenshöjande och ge möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan personalen på skolbiblioteken. På nätverks­ träffarna brukar deltagarna få information om vad som är på gång i skolbiblioteksvärlden, planera gemensamma projekt och ta upp aktu­ ella frågor till diskussion. Nätverksträffarna är naturligtvis ett utmärkt tillfälle att träffa kollegor med liknande uppdrag och kan fungera som språngbräda för att göra studiebesök på andra skolbibliotek i kom­ munen, vilket ofta ger nya idéer och infallsvinklar.

I många kommuner saknas dock sådana etablerade strukturer.

I dessa fall blir innehållet i den här boken ännu viktigare för att skapa en bra grundstruktur för skolbiblioteket.

13

Skolbibl.andony.indd 13

2018-02-06 16:42

Studiedagar och konferenser Den skolbiblioteksansvarige är i regel ensam om sitt uppdrag på skolan och kan ha ett stort behov av att diskutera uppdragsrelaterade frågor med kollegor i samma situation. Detta kan ske på flera sätt, och en kombination av dessa är oftast den bästa. Det finns ett allt större utbud av fortbildningsmöjligheter för skolbibliotekspersonal runt om i Sverige, några är kostnadsfria och andra är avgiftsbelagda. Skolver­ ket är en aktör som arrangerar kostnadsfria studiedagar med fokus på skolbibliotek, och det finns ett flertal företag som anordnar särskilda skolbibliotekskonferenser i de större städerna.

Både studiedagar och skolbibliotekskonferenser brukar ge en god inblick i vad som händer i skolbiblioteksvärlden. Bok & Bibliotek (”bokmässan”) i Göteborg är också ett utmärkt tillfälle för att ta del av det senaste, få nya idéer och träffa kollegor i branschen. Ett urval av programpunkterna från Bok & Bibliotek brukar filmas och kan redan samma dag ses utan kostnad på UR Play. Där kan man ta del av aktuella debatter och ämnen i biblioteksvärlden, om man kanske mis­ sade programpunkten på mässan eller inte hade möjlighet att åka dit.

Ibland filmas även hela eller delar av olika skolbibliotekskonferenser och tillgängliggörs via UR Play.

Skolbiblistan Om man regelbundet vill diskutera skolbiblioteksfrågor, skaffa sig information och utbyta erfarenheter med skolbibliotekarier och skol­ biblioteksansvariga på ett nationellt plan kan man anmäla sig till den kostnadsfria mejlinglistan Skolbiblistan. Mejlinglistan drivs av Skolverket och är öppen för alla som är intresserade av att diskutera skolbiblioteksfrågor. Skolbiblistan är ett effektivt sätt att snabbt få information om frågor som rör metod- och litteraturtips, biblioteks­ relaterade produkter och hur man löser praktiska saker i skolbiblio­ teket. Man kan välja att enbart ta del av informationsflödet, men man kan även använda sig av möjligheten att ställa frågor till de skolbiblio­ tekarier och annan skolbibliotekspersonal som är anslutna till listan.

14

Skolbibl.andony.indd 14

2018-02-06 16:42

Skolbiblistan fungerar som en nationell kompetensbank för skolbib­ liotekspersonal, såväl skolbibliotekarier som skolbiblioteksansvariga.

Det finns av tradition en stor kollegial generositet som innebär att deltagarna frikostigt delar med sig av sin kompetens och sina erfaren­ heter. De flesta fortbildningsaktörer ser Skolbiblistan som ett effektivt sätt att sprida information till skolbibliotekarier, vilket är ytterligare en anledning till att man som skolbiblioteksansvarig har stor nytta av mejlinglistan. Diskussionen förs via e-post och alla inlägg sparas i ett sökbart arkiv på webben.

Biblioteksföreningar Det finns tre skolbiblioteksföreningar i Sverige som samtliga anordnar studiebesök och annan kompetensutvecklande verksamhet där skol­ bibliotekarier och skolbiblioteksansvariga har möjlighet att nätverka och utbyta erfarenheter. Föreningarna är ideella och tar en mindre medlemsavgift per år. Möjligheten finns förstås också att själv kon­ takta skolbiblioteksansvariga i angränsande kommuner för kompetensoch erfarenhetsutbyte via studiebesök, sociala medier och e-post.

15

Skolbibl.andony.indd 15

2018-02-06 16:42

BIBLIOTEK En handbok för skolbiblioteksansvariga Som skolbiblioteksansvarig har du en betydelsefull roll att inspirera eleverna till läsning och att ge dem möjlighet att söka information. Med den här handboken får du konkreta råd och en gedigen genomgång av skolbibliotekets verksamhet.

Sofia Malmberg arbetar som samordnare för skolbiblioteken i Järfälla och har tidigare varit skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm.

Sofia är även en flitigt anlitad föreläsare på området och har tidigare skrivit flera uppmärksammade böcker om skolbibliotek.

ISBN 978-91-27-45030-1

9 789127 450301

Skolbibliotek_cover.indd Alla sidor

SKOL

BIBLIOTEK En handbok för skolbiblioteksansvariga

Sofia Malmberg

Boken beskriver skolbibliotekets funktion, lokaler och utrustning, liksom den skolbiblioteksansvariges dagliga uppgifter med hantering av medier samt läsfrämjande arbete. Här finns även utförliga checklistor för återkommande arbetsmoment samt ett kapitel med länkar och fördjupande läsning.

SKOLBIBLIOTEK – En handbok för skolbiblioteksansvariga

SKOL

Sofia Malmberg 2018-02-06 09:48