9789147111336

Denna bok ger ett vetenskapligt perspektiv på salutogenes – det goda livets ursprung. Forskningsfältet salutogenes beskrivs med utgångspunkt i människors strävan efter det goda livet, mitt i arbetet med att ta hand om barn och familj och att göra en fullödig insats inom arbetslivet, oavsett om man är ledare eller medarbetare. Principer för tillämpning i arbetslivet diskuteras också.

Boken bidrar med ny kunskap då salutogenes sätts i ett sammanhang. Författarna relaterar kunskapsområdet till hälsofrämjande och visar hur viktiga människors olika förmågor och resurser för hälsa och välbefinnande är för detta. De olika kapitlen ger en gedigen teoretisk grund och bidrar med praktiska exempel på tillämpning.

Salutogenes vänder sig till studerande inom högskola och universitet samt yrkesverksamma inom hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård, folkhälsovetenskap, socialt arbete, personalvetenskap och hälsopedagogik.

Monica Eriksson är politices doktor och docent i socialpolitik med inriktning på hälsofrämjande. Alla medverkande författare är verksamma inom folkhälsofrågor vid Centrum för Salutogenes, Högskolan Väst, Trollhättan.

Salutogenes — om hälsans ursprung Från forskning till praktisk tillämpning

Best.nr 47-11133-6 Tryck.nr 47-11133-6

Monica Eriksson (Red.)

4711133_Salutogenes_OMSL_original.indd 1

09/05/15 12:23 PM

Salutogenes – om hälsans ursprung Monica Eriksson (red.)

Liber

47111336_FM_Salutogenes.indd 1

09/05/15 1:03 PM

ISBN 978-91-47-11133-6 © 2015 författarna och Liber AB Förläggare Kristina Iritz Hedberg Projektledare Annika Sandström Redaktör Gabriella Bernhoff Formgivning Cecilia Frank Illustratör Jonny Hallberg Omslagsbild Ellen Demérus Produktionsledare Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

47111336_FM_Salutogenes.indd 2

09/05/15 1:04 PM

Förord

God hälsa och välbefinnande är något vi alla strävar efter. Vi söker efter det goda livet mitt i arbetet med att ta hand om barn och familj, göra en fullödig insats inom arbetslivet antingen vi är ledare eller medarbetare, eller kunna hantera vardagen och den stress som livet innebär. Likafullt strävar vi efter det goda livet även i ålderdomen. Den centrala frågan blir då hur vi kan röra oss mot hälsa och välbefinnande.

Ett bidrag till att förstå hur hälsa skapas ges i den här boken, där fokus är ett resursorienterat synsätt på människors förmågor och inneboende krafter, dvs. salutogenes. Denna lärobok är den första i sitt slag; den utgår från den salutogena teorin och relaterar denna till hälsofrämjande inom olika arenor. Vårt fokus ligger på att förklara hur den salutogena teorin har sitt berättigande inom hälsofrämjande; vi sätter salutogenes i ett sammanhang. Boken beskriver den salutogena teorin och dess nyckelbegrepp i relation till hälsa och hälsofrämjande som idé och kunskapsområde samt redovisar aktuell salutogen forskning utifrån ett livscykel- och arenaperspektiv, där forskning och tillämpning av den salutogena teorin beskrivs under olika perioder av livet. Kritik av den salutogena teorin redovisas.

Salutogenes är mer än att mäta känsla av sammanhang. För att fördjupa kunskapen om salutogenes beskrivs i korthet några and­­ ra närliggande begrepp som bidrar till att förklara hälsa. Efter att ha beskrivit teorin inklusive dess nyckelbegrepp och redovisat aktuell forskning strävar boken till att gå från teori till praktisk tillämpning genom att relatera salutogenes till arbetslivet som arena. Här ges exempel på hur teorin och sättet att tänka salutogent kan tillämpas i ett arbetslivssammanhang. Från ett arbetsFörord i

47111336_FM_Salutogenes.indd 1

09/05/15 1:04 PM

livssammanhang går vi vidare till att diskutera hur salutogenes kan tillämpas inom befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete.

Slutligen beskrivs salutogenes och dess tillämpning i ett omvårdnadssammanhang, där fokus ligger på individen och familjen.

Boken avslutas med en internationell utblick över det globala nätverket The IUHPE Global Working Group on Salutogenesis samt med en kort beskrivning av Centrum för Salutogenes, Högskolan Västs resurscentrum för hälsa.

Läsaren kanske ställer sig frågan hur förutsättningarna är för författarna att skriva den första svenska läroboken i salutogenes.

Vi konstaterar att Högskolan Väst idag har en samlad kunskap om salutogenes och hälsofrämjande. Utbildningen till hälsovetare har sedan lång tid tillbaka grundat sig på salutogenes. Idag har vi även forskning inom salutogenes knutet till Högskolan, vilket ger en stabil grund för utbildning och praktisk tillämpning, dvs. utveckling. Redaktören har sedan lång tid tillbaka personlig kontakt med den forskargrupp som tillsammans med Aaron Antonovsky utvecklade teorin och instrumentet för att mäta känsla av sammanhang. Det ger oss författare en möjlighet att diskutera olika frågeställningar kring teorin, dess utveckling och tillämpning. Vi har också en kontinuerlig kontakt med Dr Avishai Antonovsky, innehavaren av copyright till Aaron Antonovskys två böcker, Health, Stress and Coping och Unraveling the Mystery of Health. Professor Shifra Sagy, tidigare forskarkollega till Aaron Antonovsky och Dr. Avishai Antonovsky inleder boken med ett eget förord.

Boken vänder sig till personer som arbetar i människonära verksamheter inom kommun och landsting och ideella organisationer. Studenter och lärare inom olika utbildningar på högskolenivå inom samhällsvetenskap, folkhälsovetenskap, omvårdnad och socialt arbete, personalvetenskap, HR-funktioner kan tänkas vara intresserade av boken. Det är vår förhoppning att boken bidrar till en djupare förståelse av salutogenes som begrepp och hur detta kunskapsområde kan tillämpas i praktisk verksamhet och samtidigt bidra till god upplevd hälsa och livskvalitet för alla.

Trollhättan i april 2015 Monica Eriksson

ii

47111336_FM_Salutogenes.indd 2

Salutogenes – Om hälsans ursprung

09/05/15 1:04 PM

Preface Avishai Antonovsky1 and Shifra Sagy2 When Monica Eriksson asked us to write a preface for a new textbook on salutogenesis, we were honored, and at the same time asked ourselves what we could say about salutogenesis that would not appear in the text to follow. We then realized that, having been very close to Aaron Antonovsky for several decades, a certain degree of familiarity with his personal background would contribute to the understanding of the development of the salutogenic theory. Therefore, we wish to shed some light on Antonovsky’s personal, ideological and professional life during the first 50 years of his life, until the crystallization of the salutogenic idea. Being close to him, and knowing what he would prefer, we shall refer to him in first name.

Aaron was born in the United States in 1923, 5 years after the end of World War I and 6 years before the outburst of the Great Depression. His parents and older sister had fled from Russia a few years earlier, arrived in Canada, traveled to England and back to Canada before they finally settled down in New York.

As a child, Aaron’s social environment consisted of immigrant families, mostly lower class Jews and Italians. His father owned a small laundry shop where his wife and two children spent many hours helping out. Somehow, they managed to survive the difficulties of adapting to a new culture in times of a severe economic depression.

As an adolescent, Aaron was deeply involved in the HaShomer HaTza’ir Jewish youth movement, where he first absorbed a socialistic ideology. At the age of 26, after the establishment of the State of Israel in 1948, Aaron came to Israel and was a founding Avishai Antonovsky is Aaron Antonovsky’s son. He received his doctorate in psychology from The Hebrew University of Jerusalem, Israel, and is currently a faculty member in the Department of Education and Psychology at the Open University of Israel.

2 Shifra Sagy was a student and a colleague of Aaron Antonovsky at Ben Gurion University of the Negev in Beer Sheva, Israel. Her doctorate, entitled “The family sense of coherence and adjustment to stressors: The retirement transition” was supervised by Aaron Antonovsky. Today Shifra Sagy is Professor Emerita at Ben Gurion University, in the Department of Education and in the Conflict Management and Resolution Program.

1

Preface iii

47111336_FM_Salutogenes.indd 3

09/05/15 1:04 PM

member of a kibbutz3, where his socialist ideology came into practice.

Upon returning to the United States in the early 50’s, Aaron completed his doctorate in sociology. By that time he had been involved in research and writing about social class, discrimination, inequality, immigration and ethnic minorities. During this period, we believe, the seeds were planted for what would a quar­ ter of a century later evolve into being the salutogenic model. For Aaron, the two decades between 1955 and 1975 were years of transition: personally, he had married, spent a year in Iran and then came back to Israel (this time to the city of Jerusalem), had a child and ended up in the city of Beer Sheva, helping to set up a new medical school. Professionally, Aaron moved back and forth between the sociological studies on immigration, culture and social class, and the focus on sociology of health. During this period he was co-author or co-editor of four books which are perhaps not as familiar today to health promotion scholars, but we see them as tied to the salutogenic revolution: Poverty and health (1969), Hopes and fears of Israelis (1972), From the golden to the promised land (1979), and A time to reap (1981).

People suffering discrimination, or poverty, or the struggle to adjust to a new country as immigrants (or founding a kibbutz on bare land in the summer heat or the winter cold), are quite obviously prone to physical or mental sickness. Still, many such people maintain good health and well-being. The question that began to arise in Aaron’s mind was not why some of these people feel miserable, but rather how some of them manage quite well.

This question became more salient following a study of women Holocaust survivors, many of whom were found to be well adapted, despite the excruciating experience in concentration camps and poor life conditions after immigration to Israel.

The answer, which Aaron has termed the sense of coherence, was to follow. But it was the salutogenic question – not why does one become sick, but how does one move toward the health 3 A kibbutz (in Hebrew: collection; in plural: kibbutzim) is an Israeli unique kind of collective settlement. There are a few hundred kibbutzim in Israel, the first established in 1909. Traditionally based on agriculture, they began as utopian socialist communities, carrying the slogan “From each according to his ability, to each according to his need”. Today several kibbutzim have been privatized and industry has replaced much of the agriculture. iv

47111336_FM_Salutogenes.indd 4

Salutogenes – Om hälsans ursprung

09/05/15 1:04 PM

pole on the ease – dis-ease continuum – that constituted the major philosophical change in thought, from the traditional pathogenic orientation to the salutogenic view of the mystery of health. In this spirit, Monica Eriksson’s opening chapter of this book poses the question not what causes sickness, but rather what creates health.

The emphasis on asking the right question, as a key to relevant answers, is, we believe, crucial to the advancement not only of the study of health and well-being, but of all scientific endeavors.

Aaron’s mantra “Ask the right question!” has been following one of us (AA), first as a teenager, later as a young student, and to these days as a lecturer in the social sciences; it is useful in the academia, but no less in solving “simple” daily problems, be it why the TV remote control doesn’t work or where to go on the next vacation.

In sum, from a personal-developmental perspective, we see the roots of Aaron’s salutogenic theory in his concrete childhood experiences; his parents, optimistically tackling the daily hurdles of that time, served for him as living examples of viewing life as comprehensible, manageable and meaningful. It is therefore ­clear why in 1987 he dedicated his book Unraveling the mystery of health “To my parents… from whom I learned about the sense of coherence”.

Aaron died in 1994, but his salutogenic vision continues to stimulate research worldwide. We hope students in the Nordic countries will profit from this first Swedish textbook on salutogenesis, and perhaps some of them will continue to develop salutogenic research and carry it on to new horizons. After all, salutogenesis is not limited to physical or mental health; it is a philosophy of human existence.

Israel, April 2015 Avishai Antonovsky and Shifra Sagy

Preface v

47111336_FM_Salutogenes.indd 5

09/05/15 1:04 PM

Författare

Monica Eriksson är politices doktor och docent i socialpolitik med inriktning hälsofrämjande, och universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för Hälsovetenskap, Högskolan Väst. Hon är också föreståndare för Centrum för Salutogenes, Högskolan Västs resurscentrum för hälsa, och ansvarig webbredaktör för www.salutogenesis.hv.se. Vidare är hon medlem i styrgruppen för The IUHPE Global Working Group on Salutogenesis, ett internationellt nätverk av forskare och praktiker, bedriver forskning i salutogenes relaterat till forskningsöversikter, barns och ungas hälsa, arbetsliv och hälsa inklusive ledarskap, där fokus ligger på att utforska resurser, styrkor och förmågor.

Hennes doktorsavhandling var en systematisk forskningssyntes med titeln Unravelling the mystery of salutogenesis (2007), baserad på en genomgång av drygt 400 vetenskapliga artiklar. Hon fortsätter att sammanfatta och fördjupa forskningen i salutogenes.

Hon har långvarig arbetserfarenhet av socialt arbete, särskilt med och för personer med olika funktionsnedsättningar. ”Dessa personer har gett mig ett livslångt lärande om vad resurser för hälsa och välbefinnande innebär i praktiken och hur viktigt detta kunskapsområde är för hälsofrämjande”, säger Monica Eriksson.

Jan Winroth är universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst. Han har arbetat med hälsofrågor på individ-, grupp- och organisationsnivå i fyrtio år; inledningsvis med en idrottsinriktning för att sedan i ­företagskontext arbeta med friskvårdsfrågor och, de senaste ­tjugo åren, mer fokuserat på organisationsfrågor och ledarskap. I många år arbetade han som professionell praktiker för att sedan vara med och starta en hälsovetarutbildning vid Högskolan vi

47111336_FM_Salutogenes.indd 6

Salutogenes – Om hälsans ursprung

09/05/15 1:04 PM

Väst. Parallellt med att bedriva undervisning i form av högskolekurser har han arbetat med uppdrag i form av förändringsprocesser i organisationer och olika former av ledarutbildningar.

De bärande idéerna i hans arbete har alltid varit den salutogena grunden. Jan ingår i Styrgruppen för Centrum för Salutogenes, Högskolan Väst. Åse Boman är barnsjuksköterska, universitetslektor och doktor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst. Hon disputerade med avhandlingen Fathers involved in children with diabetes type 1; finding the balance ­between disease control and health promotion. Hennes forskning rör hälsoresurser för barn med typ 1-diabetes med speciellt fokus på föräldrars engagemang samt hur föräldrar med erfaren­ het av vardagslivet med ett barn med diabetes kan ge stöd till andra föräldrar i samma situation. Ytterligare forskningsområde är stödjande resurser i vardagen för ungdomar med diabetes och immigrantbakgrund. Åse ingår i styrgruppen för Centrum för Salutogenes, Högskolan Väst och i ledningsgruppen för forskningsnätverket The Scandinavian Interdisciplinary Researchers’ Network Text, Talk and Tools.

Eva Brink, är docent i omvårdnad, filosofie doktor i psykologi, professor i vårdvetenskap och prefekt för Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad på studier av livssituationen för patienter med långvariga sjukdomstillstånd. Eva Brink disputerade 2003 med avhandlingen To be stricken with first-time myocardial infarction - From acute symptoms onset to early readjustment in women and men.

Ett forskningsområde fokuserar trötthet (fatigue), ett vanligt hälsoproblem som påverkar aktivitetsgraden efter hjärtinfarkt.

Forskningen syftar till att fördjupa kunskapen om faktorer som har betydelse för hur tröttheten upplevs och hanteras. I dessa analyser har det salutogena perspektivet sin givna plats. Hon är adjungerad medlem i Vetenskapliga Rådet vid Centrum för Salutogenes. Ett annat av Eva Brinks tidigare forskningsområden gäller hur väl patienter med astma följer sin ordinerade behandling och vilken roll deras personlighet spelar för detta.

Hon bedriver också forskning om livssituationen för personer som behandlats för tjocktarmscancer. Resultaten syftar till att identifiera personcentrerade åtgärder som främjar god vård och egenvård för dessa personer.

Författare vii

47111336_FM_Salutogenes.indd 7

09/05/15 1:04 PM

Innehåll

Förord Författare 1 Hälsa och hälsofrämjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Monica Eriksson och Jan Winroth Hälsa och hälsofrämjande – klargöra begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Hälsoforskning – vad skapar hälsa? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Hälsopromotion som idé och utgångspunkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Hälsofrämjandets värdemässiga grund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2 Teorin om hälsans ursprung – en systematisk forskningsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Monica Eriksson Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Ontologisk och epistemologisk bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hälsa som process . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Att mäta känsla av sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 SOC utvecklas över tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

3 Samband mellan SOC och hälsa – en kunskapsinventering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Monica Eriksson SOC har betydelse för hälsan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 SOC och samband med hälsobeteende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 SOC och samband med livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 SOC ur ett familjeperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 SOC bland skolungdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 SOC bland vuxna i arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 SOC bland äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 SOC kan förstärkas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

viii

47111336_FM_Salutogenes.indd 8

Salutogenes – Om hälsans ursprung

09/05/15 1:04 PM

4 Kritik av den salutogena teorin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Monica Eriksson SOC-instrumentets psykometriska egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 SOC och emotioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Andra begrepp förklarar hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 SOC utvecklas över tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 En teori full av motsägelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 SOC och healthism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Salutogenes är mer än att mäta SOC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

5 Salutogenes är mer än känsla av sammanhang . . . . . . . 92 Monica Eriksson Resiliens som livskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Inre styrka en hälsoresurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Empowerment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

6 Folkhälsa och salutogenes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Monica Eriksson Hälsofrämjande arbete under ett halvsekel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Folkhälsopolitik – från tanke till handling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Centrala begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Salutogen samhällspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

7 Organisation som arena för hälsofrämjande arbete . . . 126 Jan Winroth Hälsopromotion som utgångspunkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Att arbeta salutogent utifrån organisationsperspektivet . . . . . . . . . . 129 En idémässig och teoretisk utgångspunkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Teorier som verktyg – vägledning för tanke och handling . . . . . . . . . 139 Ledarskap och medarbetarskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Vad krävs för att gå från idé och teori till aktion? . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Två berättelser eller praktiska exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Exempel 1: Ett ledarutvecklingsprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Exempel 2: Hälsofrämjande arbetsplats – Försäkringskassan Östergötland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Att vara och förbli en hälsofrämjande arbetsplats . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Sammanfattning: att tänka och arbeta salutogent i arbetslivet . . . . 184 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

8 Salutogen omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Åse Boman & Eva Brink Sjuksköterskans hälsofrämjande uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Salutogent respektive patogent perspektiv – båda behövs . . . . . . . . 193 Känsla av sammanhang, resiliens och self-efficacy . . . . . . . . . . . . . . . 196 Salutogenes i modern omvårdnadskontext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205

9 Utblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Monica Eriksson Centrum för Salutogenes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Globalt nätverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Innehåll ix

47111336_FM_Salutogenes.indd 9

09/05/15 1:04 PM

Hälsa och hälsofrämjande M o n i ca E r i kss o n & Ja n W i n rot h

Hälsa och hälsofrämjande – klargöra begrepp Hälsa är ett komplext begrepp. Forskare har definierat hälsa utifrån olika perspektiv. Pellmer, Wramner och Wramner (2012, s. 11) beskriver hur hälsobegreppet genomgått ett skifte i synsätt från det traditionella biomedicinska sättet att se på hälsa (sjuk– frisk) till ett mer humanistiskt synsätt där hälsa inbegriper upplevelser av meningsfullhet, känsla av sammanhang och välbefinnande. Den mest kända är WHO:s definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp.” (WHO, 1948).

WHO-definitionen har kritiserats för att vara statisk och oreal­ istisk att uppnå. Att jämställa hälsa med ett fullständigt välbefinnande innebär att de flesta människor inte har hälsa. Att ytterligare betrakta hälsa som ett tillstånd i stället för en process eller rörelse, gör definitionen än mer oanvändbar. Numera innehåller dock WHO:s definition även livskvalitet som en egen dimension. Det finns också andra sätt att se på hälsa. Brülde och Tengland (2003) definierar hälsa som ett mångdimensionellt begrepp utifrån olika perspektiv: ett biomedicinskt perspektiv (klinisk status), ett holistiskt perspektiv (funktionsförmåga) samt välbefinnande. Att definiera hälsa utifrån ett kliniskt perspektiv 1 · Hälsa och hälsofrämjande 1

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 1

09/05/15 11:11 AM

innebär att man likställer ohälsa med sjukdom. Hälsa utifrån detta synsätt innebär då frånvaro av sjukdom (ibid, s. 183). Hälsa definierad som funktionsförmåga innebär att se människan som en helhet, med sjukdomar och eventuella funktionsnedsättningar, men likväl även förmåga att fungera i vardagen. Enligt Brülde är hälsa ”en funktion av a) hur gott hennes kliniska status är, b) hur stor hennes prestationsförmåga är, c) i vilken grad hon innehar de relevanta basala förmågorna, d) vilket hennes hälsorelaterade stämningsläge är, och e) hur behagliga eller obehagliga hennes hälsorelaterade kroppsupplevelser och emotioner är.” (Brülde och Tengland, 2003, s. 253).

Dahlberg och Segesten (2010) beskriver hälsa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. De använder begreppet livskraft, ett begrepp som innehåller dimensioner som vitalitet, livslust och livsmod. Hälsa kan också ses från ett filosofiskt perspektiv där centrala dimensioner är en känsla av att må bra och handlingsförmåga att förverkliga sina personliga mål (Nordenfelt, 1991).

I den här boken definieras hälsa och hälsofrämjande från ett salutogent perspektiv. Vi börjar med att expandera Världshälso­ organisationens definition av hälsa till att omfatta även livskvalitet, för att därefter integrera hälsofrämjande såsom det formulerades i Ottawa (WHO, 1986) och slutligen tillföra kunskapen om det salutogena perspektivet på hälsa och hälsofrämjande. Att främja hälsa och livskvalitet kan därmed definieras som ”den process som gör det möjligt för individer, grupper och samhällen att öka kontrollen över och förbättra sin fysiska, mentala, sociala och andliga hälsa. Detta kan uppnås genom att skapa miljöer och samhällen som karaktäriseras av tydliga strukturer där människor känner delaktighet och där de kan identifiera sina interna och externa resurser. Miljöer, där de kan nyttja dessa resurser om och om igen med målsättningen att förverkliga sina ambitioner och att tillfredsställa sina behov, att uppleva och uppnå meningsfullhet i livet och slutligen förändra eller anpassa sig till sin miljö på ett hälsofrämjande sätt.” (Eriksson & Lindström, 2007, s. 943) Detta innebär att •

hälsa betraktas i ett holistiskt perspektiv som bestående av såväl fysisk som psykisk, social och spirituell hälsa (livskvalitet)

2 Salutogenes – Om hälsans ursprung

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 2

09/05/15 11:11 AM

•

hälsa är tillämpbar på individnivå (mikro), gruppnivå (meso), organisationsnivå och samhällsnivå (makro)

•

hälsa ses som en process, som en ständig rörelse i ett kontinuum (ease/disease) där vi alltid i någon mån är friska även om vi har någon sjukdom

•

man betonar betydelsen av att människor får leva i stödjande miljöer och sammanhang

•

människor ges möjlighet att använda sina egna inre resurser eller resurser i sin omgivning för att upprätthålla och utveckla hälsa

•

människor ges möjlighet att förverkliga sina ambitioner, tillfredsställa sina behov, uppleva livet som meningsfullt

•

människor ges förutsättningar för att kunna anpassa sig till förändringar på ett sätt som främjar hälsa.

En salutogen tolkning och förståelse av begreppet hälsa och livskvalitet kombinerar globala och externa resurser med resurser hos individer, grupper och samhällen (Eriksson & Lindström, 2007). Livskvalitet definieras här som ”Quality of life is the total existence of an individual, a group or a society describing the essence of existence as measured objectively and perceived subjectively by the individual, group or society.”

(Lindström, 1994, s. 43) Vår syn på det goda livet (livskvalitet) går utöver hälsa. Hälsa är en viktig del i att må bra, men vi menar också att livet är större än hälsa. Ett dylikt angreppssätt kan kanske uppfattas som utopiskt, vi menar dock att varje människa kan uppleva livskvalitet utifrån de egna förutsättningarna. Vi kan uppleva hälsa även om vi har någon sjukdom, likaväl som vi kan uppleva att vi inte mår bra trots att vi saknar någon diagnostiserad sjukdom. Floden som metafor för att beskriva livet och hälsa har använts av många, även Antonovsky: ”my fundamental philosophical assumption is that the river is the stream of life” och han frågade sig vad som bygger upp vår förmåga att simma i livets flod (1987, s. 90). Vi ansluter oss till tidigare författare och använder i den här boken även floden som metafor för att beskriva utvecklingen mot hälsa och livskvalitet.

Bild 1.1 beskriver hur salutogenes hänger samman med hälsofrämjande.

1 · Hälsa och hälsofrämjande 3

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 3

09/05/15 11:11 AM

RR

H+ hälsa

Sund livsföring

Salutogenes

Främja Upplysa Förebygga Skydda Behandla H– icke hälsa

Livskvalitet Välbefinnande

Bild 1.1 Hälsa i livets flod (Eriksson & Lindström, 2011, s. 69).

Bilden beskriver utvecklingen av hälsofrämjande arbete, från en traditionell biomedicinsk och folkhälsovetenskaplig tradition av behandling av sjukdomar, via åtgärder för att skydda hälsan (på befolkningsnivå, t.ex. massvaccinationer), insatser för att förebygga sjukdom (undvika risker för ohälsa) genom att informera och upplysa om vad som skapar hälsa (rådgivning, kampanjer) till att slutligen tala om att främja hälsa (stärka resurser och förmågor) (Eriksson & Lindström, 2008; Lindström & Eriksson, 2010). Livet kan sägas i huvudsak bestå av en mängd möjligheter och resurser, här symboliserade genom ett stort R i blått, och i mindre utsträckning av risker, ett mindre R i turkos. Alla steg i flodbilden strävar till att stärka hälsa, men från olika utgångspunkter. Att främja hälsa blir här att bygga och stärka det friska samtidigt som man behandlar, lindrar eller botar det sjuka.

Hälsoforskning – vad skapar hälsa?

Bild 1.2 visar två inriktningar inom hälsoforskning, den salu­ togena eller resursorienterade, där fokus ligger på människors förmågor och färdigheter och den patogena, ett riskorienterat perspektiv, där fokus ligger på att utforska och undvika risker för ohälsa. Det riskorienterade synsättet är i dag det dominerande hälsoparadigmet med en drygt 300-årig tradition av ­biomedicinsk forskning. Det salutogena paradigmet är av mycket yngre datum; vi har i dag drygt 30 år av forskning och utveckling av detta synsätt på hälsa.

Det centrala i bilden ovan är utgångspunkterna: att utveckla hälsa genom att förstå sjukdom, död och risk eller genom att förstå resurser och processer som utvecklar hälsa i riktning mot liv, välbefinnande och livskvalitet och i förlängningen hållbar utveckling.

4 Salutogenes – Om hälsans ursprung

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 4

09/05/15 11:11 AM

Vad är orsaken till sjukdom?

Sjukdom Död

Risk

Förebygga & behandla sjukdom Patogena bestämningsfaktorer

Vad skapar hälsa?

Upprätthålla & utveckla hälsa Salutogena bestämningsfaktorer

Resurs

Hälsa Ett gott liv Social hållbarhet

Bild 1.2 Två inriktningar på hälsoforskning.

För att förstå hälsa behöver vi känna till riskerna för ohälsa och hur dessa kan undvikas eller förebyggas. Vi behöver också forskning om faktorer som förklarar varför en del människor klarar påfrestningar bättre än andra. Båda inriktningarna behövs, men för att främja människors hälsa och välbefinnande är det nödvändigt att arbeta från en annan utgångspunkt. När man i dag diskuterar hälsa och välbefinnande, relateras det i hög grad till materiella faktorer som inkomst, fattigdom, socialskydd och boende, dvs. till bestämningsfaktorerna för välfärd. När man tänker på välbefinnande vidgas begreppet till att omfatta även mental hälsa och livskvalitet.

Vad skapar hälsa? Vilka processer styr utvecklingen mot god hälsa och välbefinnande? Vilka faktorer påverkar hur vi mår?

Ett svar på frågan är salutogenes och känslan av sammanhang.

I slutet av 1970-talet ställde den medicinska sociologen Aaron ­Antonovsky frågan hur det kan komma sig att vissa människor mår bra trots stora påfrestningar medan andra inte gör det (­Antonovsky 1979, 1987). Han undersökte en grupp kvinnor som drabbats av svåra livshändelser, bland annat överlevt vistelse i koncentrationsläger. Trots det rapporterade en tredjedel av gruppen god mental hälsa. Det traditionella sättet att forska hade varit att se närmare på den större andelen människor, dvs. de som rapporterade dålig hälsa. Syftet var att försöka finna faktorer som kunde förklara deras sämre hälsa. Antonovsky däremot, blev mer intresserad av de resurser som bidrog till att den mindre andelen av kvinnor kunnat utveckla god hälsa. Han frångick synsättet att fokusera på risker för sjukdom och lade kraft på att forska på resurser för hälsa. Salutogenes handlar om att betrakta människan som kapabel, erfaren och resursstark, dvs. att ha en optimistisk 1 · Hälsa och hälsofrämjande 5

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 5

09/05/15 11:11 AM

människosyn. Detta har betraktats som ett paradigmskifte från patogenes (fokus på risker för sjukdom). Den salutogena teoribildningen har som nämnts två nyckelbegrepp, känsla av sammanhang och generella motståndsresurser mot stress.

Svaret Antonovsky gav på den salutogena frågan – vad skapar hälsa? – var att det är känslan av sammanhang som bestämmer hur vi klarar av vardagens stress på ett sätt som inte bara upprätthåller vår hälsa utan också främjar den. Sättet vi ser på livet har betydelse för vår hälsa eller som Antonovsky och Sagy uttrycker det i sitt särskilda förord till boken ”… salutogenesis is not limited to physical or mental health, it is a philosophy of human existence”.

Hälsopromotion som idé och utgångspunkt Utifrån rubriken tar vi avstamp i begreppet hälsofrämjande; vi har en referenspunkt i vad vi menar med hälsa och utifrån denna punkt, ambitionen att förbättra hälsa genom någon form av hälsofrämjande insats. Grunderna för detta sätt att tänka och arbeta med hälsa hämtas från begreppet ”health promotion” som kortfattat kan sägas handla om vad det är som bidrar till att vi bibehåller eller till och med kan förbättra hälsan. Faktorer som påverkar hälsan kan vi finna på samhälls-, organisations-, gruppoch individnivå. En definition av hälsopromotion, som kan relateras till detta tänkande, och som i grunden bygger på Ottawa Charters definition (1986) men som modifierats något lyder: ”Hälsopromotion handlar om den process som möjliggör för samhällen, organisationer, grupper och individer att ta kontroll över de faktorer som påverkar hälsan och därmed förbättra den.”

Det denna definition pekar på är att det handlar om ett process­ tänkande, att möjliggöra på olika systemnivåer, att förstå vilka faktorer som påverkar hälsan och idén att främja. Det ger oss en bra utgångspunkt för att kunna tänka och arbeta med hälso­ främjande i arbetslivet och i organisationer.

En debatt som funnits under lång tid är den som handlat om bristen på relevant teoribildning inom hälsopromotion. Aaron 6 Salutogenes – Om hälsans ursprung

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 6

09/05/15 11:11 AM

Antonovsky medverkade i september 1992 vid ett WHO-­ seminarium, ”Theory in health promotion: Research and practice”, där man diskuterade den salutogena modellen och dess potential för att tillämpas inom hälsofrämjande (Antonovsky, 1996). Han kritiserade den bristande teorianknytningen genom att säga: ”Proponents of health promotion have suffered a failure of nerve… they have been held back from theoretical progress.” (ibid, s. 13).

Han föreslog vid mötet att den salutogena modellen kunde utgöra grunden för en teoretisk referensram för hälsofrämjande arbete.

Likafullt var han medveten om att den salutogena livsorienter­ ingen vid den här tidpunkten inte var en utvecklad teori (ibid, s. 14). Man kan ställa sig frågan – vad är skillnaden mellan en idé, en modell och en teori om hälsa? Van Ryn och Heaney (1992, s. 316) beskriver en teori ”som systematiskt organiserad kunskap tillämpbar inom ett relativt stort område… avsedd att analysera, predicera eller på annat sätt förklara karaktäristiska drag av en upp­ sättning fenomen”. En ”uppsättning fenomen” kan här jämställas med hälsobeteende. Hälsofrämjande som disciplin har kritiserats för att vara teorilös. Som motvikt till denna kritik anser vi att den salutogena teorin kan ligga till grund för främjande insatser. Enligt vårt sätt att se finns det en röd tråd från idé till en utvecklad teori.

Vi talar därför i den här boken om den salutogena teorin. Exempelvis utvecklades den salutogena modellen från en idé om vad som skapar hälsa genom att intervjua israeliska kvinnor om deras hälsa. För att mäta detta fenomen utvecklades ett frågeformulär, SOC, och vidare till att systematiskt granska, analysera och ­sammanfatta ­forskningen kring betydelsen av känsla av sammanhang för vår hälsa, för att slutligen ha kunskap om faktorer och omständigheter som stöder teorin och vad som brister i att för­­ klara hälsa. Formuläret för att mäta känsla av sammanhang (sense of coherence/SOC) har testats empiriskt på många olika urval av respondenter i olika kulturer och på olika språk. Därtill har vi i dag en omfattande forskningsöversikt som på ett systematiskt sätt granskat empirin (Eriksson, 2007) och som genererat ny kunskap om salutogenes och dess nyckelbegrepp, känsla av sammanhang.

Det i sin tur har genererat ny forskning med nya instrument för att mäta sammanhang. Det finns också i dag exempel på hur detta kan användas i praktisk verksamhet.

Vid samma tidpunkt 1992, diskuterade Bunton och ­Macdonald (2002) vilka primära discipliner de ansåg att hälsopromotion vilade på. Det var enligt dem epidemiologi, psykologi, sociologi och pedagogik (education). Sett från ett samhälls- och 1 · Hälsa och hälsofrämjande 7

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 7

09/05/15 11:11 AM

folkhälsoperspektiv är disciplinerna relevanta, men ser man från ett organisationsperspektiv måste listan kompletteras.

Att det handlar om ett tvärdisciplinärt kunskapsfält torde alla vara överens om liksom att det sedan handlar om att hitta rätt kombination av teorier för just det man själv arbetar med. I dag finns en hel del titlar som diskuterar teoretiska aspekter kopplat till hälsopromotion (Kickbusch, 1997, 2006; Goodson, 2010; McQueen, 2007; McQueen, Kickbusch, Potvin, Pelikan, Balbo & Abel, 2007; Nutbeam, Harris & Wise, 2010). På en generell nivå är utgångspunkten när det gäller hälsopromotion som kunskapsområde följande – vilken ligger i linje med ”The CompHP Competencies Framework for Health Promotion” (Dempsey, Battel-Kirk & Barry, 2011): •

Teori om hälsa och hälsoarbete

•

Teori om förändring och lärande

• Systemteori •

Samhällsnivå (sociologi, epidemiologi, statskunskap, filosofi…)

•

Organisationsnivå (arbetsvetenskap, företagsekonomi, arbetsoch organisationspsykologi…)

•

Gruppnivå (socialpsykologi, gruppsykologi…)

•

Individnivå (psykologi, fysiologi, anatomi…)

Inför världskongressen i hälsofrämjande i Vancouver 2007 pub­ licerades en kritisk reflektion kring Ottawa-dokumentet för det hälsofrämjande arbetet (Catford, 2007), en tillbakablick över vad som skett och inte skett under de 20 år som gått sedan Ottawa-konferensen (Hancock, 2007) tillika med en vision om en ny era av folkhälsa, ”the new public health” (Kickbusch, 2007).

Författarna till den här kritiska reflektionen hade alla deltagit i Ottawa-konferensen 1986, då de medverkade i arbetet med att formulera ett nytt policydokument för det hälsofrämjande arbetet (WHO, 1986). De viktigaste insatserna på området sedan dokumentet formulerades anses vara arbetet med att kommunicera målsättningarna och strategierna för ”Hälsa för alla” i Ottawa-dokumentet samt att tydliggöra nyckelbegrepp och vilka förutsättningar som krävs för att människor ska kunna ha kontroll över bestämningsfaktorerna för hälsa (Catford, 2007, s. 6). Catford lyfter också fram att det återstår utmaningar, 8 Salutogenes – Om hälsans ursprung

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 8

09/05/15 11:11 AM

nämligen att kommunicera innehållet och strategierna till utvecklingsländer och kunna påvisa att det har betydelse för en positiv hälsoutveckling. En annan utmaning är att sprida kunskaper internationellt om att insatser för att främja hälsa även ökar jämlikhet i hälsa och minskar klyftorna mellan dem som är vid god hälsa och dem som har mindre god hälsa. Vid världskongressen i hälsofrämjande i Bangkok 2005 identifierades ytterligare fyra strategier för bättre hälsa, nämligen 1) hälsofrämjande och den globala utvecklingen tillhör samma agenda, 2) huvudansvaret för att främja hälsa ligger på respektive lands regering, 3) fokus på lokal- och civilsamhället och slutligen 4) krav på samarbete mellan olika verksamheter (Catford, 2007, s. 7).

WHO European Office for Investment for Health Develop­ ment använder begreppet ”health assets approach” för att beskriva resurser som individer, organisationer och samhällen har till sitt förfogande för att förebygga ohälsa och främja hälsa (Morgan & Ziglio, 2010). Ett nytt sätt att utveckla ett teoridrivet arbete inom hälsofrämjande beskrivs i form av ”the asset model for public health” (ibid, s. 7), där nyttan och betydelsen lyfts fram av att i första hand tillämpa kunskapen om nyckelfaktorer för hälsa i stället för faktorer som orsakar ohälsa. Författarna för fram den salutogena teorin som bas för hälsofrämjande arbete. Modellen har tre hörnstenar: 1. teoribas (salutogenes) där det aktuella kunskapsläget beskrivs 2. kartläggning av färdigheter och förmågor som bildar underlag för insatser 3. utvärdering av insatserna utifrån hälsoindikatorer Vad är då hälsoresurser (färdigheter) eller ”assets”? Morgan och Ziglio (2010, s. 5) anger bland annat följande: •

Individuell nivå: social kompetens, motståndskraft, vilja till lärande, positiva värderingar, självkänsla och målmedvetenhet.

•

Organisations- och institutionsnivå: en arbetsmiljö där nödvändiga resurser finns för att främja fysisk, psykisk och social hälsa, säker miljö, demokrati och möjligheter till medinflytande, social rättvisa och ökad jämlikhet.

•

Samhällsnivå: stödjande nätverk för familjer, solidaritet mellan generationer och grupper, sammanhållning, tolerans och harmoni.

1 · Hälsa och hälsofrämjande 9

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 9

09/05/15 11:11 AM

Hälsofrämjandets värdemässiga grund Redan i början av 1984 arbetade man vid WHO:s regionala kontor i Europa med att formulera principer för det kommande policydokumentet i Ottawa (WHO, 2009, s. 30). Förutom grundförutsättningarna för hälsa (inkomst, skydd och mat) var några viktiga principer: •

Hälsa betraktas som en resurs för det dagliga livet

•

Hälsofrämjande omfattar hela befolkningen och riktas inte bara till olika riskgrupper för sjukdom

•

Insatserna fokuserar vad som skapar hälsa i stället för att söka orsakerna till ohälsa och sjukdom

•

Hälsofrämjande kombinerar olika men kompletterande metoder eller tillvägagångssätt

•

Hälsofrämjande syftar till att involvera dem som berörs av åtgärder och insatser (empowerment)

•

Hälso- och sjukvården har, vid sidan av att bota och behandla sjukdom, ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för människor att upprätthålla och utveckla sin hälsa.

Syftet med hälsofrämjande utifrån ovanstående vägledande principer var att kombinera metoder för att undersöka sociala bestämningsfaktorer för hälsa (”the old public health”) med ett nytt sätt att arbeta, där fokus ligger på engagemang och medinflytande (empowerment) för den enskilda individen (”the new public health”) (Kickbusch, 2007). Dessa principer är grunden för ett salutogent förhållnings- och arbetssätt och vilar på konventionerna om mänskliga rättigheter (Regeringskansliet, 2011), konventionen om barns rättigheter (Regeringskansliet 2006) samt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Regeringskansliet, 2008). Vid en föreläsning i Göteborg 1993 talade Antonovsky om hur det salutogena perspektivet och hans modell för att utveckla hälsa kunde appliceras i en samhällskontext. En viktig faktor för att skapa ett salutogent samhälle, menade han, är ett sammanhang som präglas av omsorg om varandra eller som Antonovsky uttryckte sig: ”the key lies in a society and in people who care about others.”

10 Salutogenes – Om hälsans ursprung

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 10

09/05/15 11:11 AM

(Antonovsky, 1993, s. 2). När betraktas samhället som sunt?

Vad karaktäriserar ett sådant samhälle?

Kickbusch (2005, s. 102) beskriver några karaktäristiska drag: •

Stora demografiska förändringar med hög medellivslängd, många goda år till i livet, hög andel äldre

•

Ett omfattande system för hälso- och sjukvård som upptar en stor del av landets BNP

•

Medborgarnas levnadsstandard

•

Hälsa får en ökad genomslagskraft i den politiska debatten om prioriteringar, strategier, rättigheter och skyldigheter

•

Hälsa betraktas i hög utsträckning som en resurs för ett gott liv

•

Rätten till hälsa betraktas som en nyckeldimension i ett modernt medborgarskap.

Reflektionsfrågor 1. Vad innebär hälsa för dig? Reflektera över hur du ser på hälsa?

Vad är friskt och vad är sjukt? När mår du bra?

2. Diskutera begreppet hälsa? Vilka olika dimensioner kan hälsa innehålla?

3. Diskutera vad det innebär att behandla sjukdom, skydda hälsa, förebygga ohälsa, upplysa om hälsa och främja hälsa. Vad särskiljer dessa begrepp från varandra?

4. Reflektera och diskutera värdegrund, etiskt förhållningssätt och människosyn som ligger till grund för ditt ställningstagande om hälsa.

5. Diskutera vad hälsa kan betyda på individnivå, gruppnivå (t.ex. familjen), organisationsnivå och samhällsnivå.

1 · Hälsa och hälsofrämjande 11

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 11

09/05/15 11:11 AM

Referenser Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health. How people manage stress and stay well. San Francisco: Jossey-Bass.

Antonovsky, A. (1993). Some salutogenic words of wisdom to the conferees. The Nordic School of Public Health in Gothenburg, Sweden.

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International, 11(1), 11-18.

Brülde, B. & Tengland, P-A. (2003). Hälsa och sjukdom – en begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur.

Bunton, R. & Macdonald, G. (2002). Health promotion. Disciplines, diversity and developments.

London: Routledge.

Catford, J. (2007). Ottawa 1986: The fulcrum of global health development. Promotion & Education, (2), 6-7.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande. I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Dempsey, C., Battel-Kirk, B., & Barry, M.M. (2011). The CompHP core competencies framework for health promotion. Short version.

EAHC Project number 20081209.

Eriksson, M. (2007). Unravelling the mystery of salutogenesis. The evidence base of the salutogenic research as measured by Antonovsky’s Sense of coherence scale. [Doctoral thesis]. Åbo Akademi University. Folkhälsan Research Centre, Health Promotion Research Programme, Research Report 2007:1. Turku: Folkhälsan.

Eriksson, M. & Lindström, B. (2007). Antonovsky’s Sense of coherence scale and it’s relation with quality of life: A systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health, 61, 938-944.

Eriksson, M. & Lindström, B. (2008). A salutogenic interpretation of The Ottawa charter.

Health Promotion International, 23(2), 190-199.

Eriksson, M. & Lindström, B. (2011). En resa till hälsans centrum - det salutogena perspektivet på hälsa och välbefinnande. Ingår i: Nygård, F. & Finnäs, F. Hälsa och välfärd i ett föränderligt samhälle. Festskrift till Professor Gunborg ­Jakobsson. Åbo: Åbo Akademis Förlag.

Goodson, P. (2010). Theory in health promotion.

Research and practice. Sudbury, Mass: Jones and Barlett.

Hancock, T. (2007). Creating environments for health - 20 years on. Promotion & Education (Suppl 2), 7-8.

Kickbusch, I. (1997). Think health: What makes the difference. Health Promotion International, 12(4), 265-272.

Kickbusch, I. (2005). The health society: Importance of the new policy proposal by the EU Commission on health and consumer affairs.

Health Promotion International, 20(2), 101-103.

Kickbusch, I. (2006). The health society: The need for a theory. Journal of Epidemiology and Community Health, 60(7), 561.

Kickbusch, I. (2007). The move towards a new public health. Promotion & Education, Suppl 2, 9.

Lindström, B. (1994). The essence of existence.

On the quality of life of children in the Nordic ­countries - Theory and practice in public health.

[Doctoral thesis]. Nordic School of Public Health, Göteborg.

Lindström, B. & Eriksson, M. (2010). The hitchhiker’s guide to salutogenesis. Salutogenic pathways to health promotion. Helsinki: Folkhälsan and the IUHPE Global Working Group on Salutogenesis.

McQueen, D. V. (2007). Critical issues in theory for health promotion. In: McQueen, D. V., ­Kickbusch, I., Potvin, L., Pelikan, J.M., Balbo, L. & Abel, T. Health and Modernity. The role of theory in health promotion. New York: Springer.

12 Salutogenes – Om hälsans ursprung

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 12

09/05/15 11:11 AM

McQueen, D. V., Kickbusch, I., Potvin, L., Pelikan, J. M., Balbo, L., & Abel, T. (2007). Health and Modernity. The role of theory in health promotion. New York: Springer.

Regeringskansliet. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­ nedsättning. http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf

Morgan, A. & Ziglio, E. (2010). Revitalising the public health evidence base: An asset model. In: Morgan, A., Davies, M., Ziglio, E. (Eds.) Health assets in a global context. Theory, methods, action.

New York: Springer.

Regeringskansliet. (2011). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/37/41/3014596d.pdf

Nordenfeldt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa.

Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag.

Nutbeam, D., Harris, E., & Wise, M. (2010).

Theory in a nutshell. A practical guide to health promotion theories. 3.ed. Sydney: McGraw-Hill.

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. ­Stockholm: Liber.

van Ryn, M., & Heaney, C. A. (1992). What’s the use of theory? Health Education Quartely, 19(3), 315-330.

WHO. (1948). Constitution. Geneva: WHO Head Office.

WHO. (1986). Ottawa charter on health promotion. Geneva: WHO Head Office.

WHO. (2009). Milestones in health promotion.

Statements from Global Conferences. Geneva: WHO.

Regeringskansliet. (2006). Konventionen om barnets rättigheter. http://www.regeringen.se/ content/1/c6/04/09/98/b8de24c7.pdf

1 · Hälsa och hälsofrämjande 13

47111336_Ch01_Salutogenes.indd 13

09/05/15 11:11 AM

Denna bok ger ett vetenskapligt perspektiv på salutogenes – det goda livets ursprung. Forskningsfältet salutogenes beskrivs med utgångspunkt i människors strävan efter det goda livet, mitt i arbetet med att ta hand om barn och familj och att göra en fullödig insats inom arbetslivet, oavsett om man är ledare eller medarbetare. Principer för tillämpning i arbetslivet diskuteras också.

Boken bidrar med ny kunskap då salutogenes sätts i ett sammanhang. Författarna relaterar kunskapsområdet till hälsofrämjande och visar hur viktiga människors olika förmågor och resurser för hälsa och välbefinnande är för detta. De olika kapitlen ger en gedigen teoretisk grund och bidrar med praktiska exempel på tillämpning.

Salutogenes vänder sig till studerande inom högskola och universitet samt yrkesverksamma inom hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård, folkhälsovetenskap, socialt arbete, personalvetenskap och hälsopedagogik.

Monica Eriksson är politices doktor och docent i socialpolitik med inriktning på hälsofrämjande. Alla medverkande författare är verksamma inom folkhälsofrågor vid Centrum för Salutogenes, Högskolan Väst, Trollhättan.

Salutogenes — om hälsans ursprung Från forskning till praktisk tillämpning

Best.nr 47-11133-6 Tryck.nr 47-11133-6

Monica Eriksson (Red.)

4711133_Salutogenes_OMSL_original.indd 1

09/05/15 12:23 PM