gĂśran gynne
Du furste av Det________ välDiga PamPas ________ evert tau b e i a rgen t i na
Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts förlagsgrupp ab, grundad 1823 © 2011 Göran Gynne och Norstedts, Stockholm Formgivning: Pär Wickholm Omslag: Pär Wickholm Kartor: Stig Söderlind Prepress: Elanders Fälth & Hässler Tryckt inom eu 2011 isbn 978-91-1-303425-6 Taubesällskapets årsskrift 2011: isbn 978-91-1-304073-8
gรถran gynne
DU FURSTE AV DET________ Vร LDIGA PAMPAS ________ eve rt tau be i a rg e nt i na
INNEHÅLL: Evert Taubes universitet –8–
Puros från Havanna – 12 –
Äventyr på Atlanten – 26 – » Jag
kan ej glömma staden « – 36 –
Tango Taube – 54 – » Du
furste av det väldiga Pampas « –62 –
Jakten på Samborombón – 96 –
Hemma hos Carmencita – 102 –
Carmencitas kärleksdikt – 118 –
Vid V id sl sluttningen luttningen aav vA Anderna nderna – 124 12 4 –
Den D en rröda öda jjordens ordens ssvenskar venskar – 1142 42 –
Nära N ära k kriget riget p påå A Atlanten tllanten – 1148 48 –
Tillbaka T illbaka p påå P Pampas ampas – 154 154 –
Rida R ida med med Taube Taube – 172 1 72 –
Från F rån S Sololá ololá till till Panama Panama – 1178 78 –
Förklädd F örklädd ssjälvbiografi jälvbiografi – 1188 88 –
Soy S oy Argentino Argentino – 202 202 –
Litteratur L itteratur ooch ch ttack ack – 208 208 –
FotoF oto- och och bildkällor bildkällor – 210 2 10 –
Puros från Havanna Det kommer ett parti viner, likörer och cigarrer hem till fyrmästaren Carl Gunnar Taube på Vinga, vid jultid 1897. Den sjuårige sonen Evert blir särskilt fascinerad av en cigarrlåda och studerar den noga. Är det den som tänder den första gnistan? Är det den som väcker intresset för det fjärran Latinamerika? Evert Taube kan redan läsa och stavar sig igenom texten på cigarrlådan: Tabacos Esquisitos Puros. Cigarros Puros de Habana. Det där med utsökt tobak förstår han väl inte riktigt. Men Habana/Havanna, det vet han att det ligger på andra sidan havet. Och Puros – det måste ju vara den vidunderligt vackra kvinnan på bilden på locket. Hon blir en av hans första kärlekar, och sjuåringen komponerar in hennes namn i en av sina små sångramsor. Han minns den långt senare i sin bok Många hundra gröna mil:
KÄLLORNA ––––––––––––––––––––––––––––– I källhänvisningarna vid citaten i texten är upphovsmannen Evert Taube, om inget annat anges.
12 • puros från havanna
• • • • • • • • • • • • • • • • • •
Nu får matrosen den röda rosen som Puros, Puros, Puros har … [---] och så kysser dom varandra på flickans knä i Havanna.
Evert har redan börjat skriva sådana små verser, ofta inspirerad av gamla läsarsånger, som »Prisa Gud i himlens höjd, sjung av hjärtat sjung!«. Den melodin ska han långt senare använda till just visan »Flickan i Havanna«.
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
carmencita • 13
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
Han gnolar på låtarna under sina upptäcktsfärder över de karga klipporna, i den vindpinade strandskogen och längs de steniga grusbankarna i strandskoningen, när han simmar i Gadulvsviken och under vilopauserna på de friskt gröna ängarna på Vinga; den ö med en diameter på knappt 2 000 meter som utgör hela hans värld. Här har han levt hela sitt liv, ända sedan den marsdagen 1890 då mamma Julia tog med sig den nyfödde ut från Göteborg, där han kommit till världen under viss dramatik: Vid min ankomst till jämmerdalen vid Otterhällan den 12 mars 1890 kl 5 fm ansågs jag vara dödfödd och lades undan. Men när doktor Petter Silfverskiöld skulle konstatera dödsfallet nöjde han sig inte därmed utan satte liv i mig. Jag började skrika och farbror Petter samt telegrafföreståndaren Nordström, som just kom på besök, gratulerade min mor. – För mig har du varit död och uppstått från de döda, det kan jag väl aldrig glömma, sade min mor. jag kommer av ett brusand´ hav
När han som sjuåring beundrar cigarrlådan sorterar han kanske in den vackra Puros i sin hjärna, som förvisso har många olika fack. Och kanske dyker det minnet upp och påverkar beslutet, när han på våren 1910 går runt i London och funderar på vart i hela fridens namn han nu ska ta vägen. TRETTON SYSKON ––––––––––––––––––––––––––––– Julia och Carl Gunnar Taube får tretton barn: Carl Otto, 1855–1968 Fredrik, 1886–1906 Märta, 1888–1974 Evert, 1890–1976 Gunnar, 1891–1970 Wilhelm, 1893–1977 Knut, 1895–1962 Ester, 1898–1966 Karin, 1900–1984 Bertil, 1901–1976 Gösta, 1903–1997 Anna, 1905–1984 Barbro, 1908–2001
14 • puros från havanna
• • • • • • • • • • • • • • • • • •
sång, stormar och studier ––––––
––––––
Låt oss göra en snabb panorering över åren däremellan. Evert Taube blir kvar på Vinga till sitt trettonde år, 1903. Hans far Carl Gunnar är fyrmästare därute, och styr familjen med fast men varlig hand. Mor Julia, den milda och musikaliska Strömstadsflickan, sköter hushåll och barn. Evert älskar henne över allt annat. Familjen lever gott om än inte överdådigt. Vardagen är enkel, till helgen blir det lite generösare på matbordet, då kommer det också ofta gäster. Pappa Carl Gunnar har intellektuella intressen och bokhyllorna är välfyllda. Evert lär sig tidigt lite engelska ur det stora standardverket om fyrar, Lighthouses of the World. Pappa är också körsångare, och på lördagskvällarna sjunger man
du det väldiga d u ffurste ur u r sstt e a av vd e v et väl ä dii g äl ga a ppampas am m pa pa s • eevert vee rt rt ttaube aube au b e i argentina be a rg rgeen e n ti t i na na
• • • • • • • • • • • • • • • • • •
Evert Eve rt Tau Taubes bes fö föräl föräldrar räldra räl drarr levd dra llevde evdee båda evd båda långa lån ga och in inneh innehållsrika nehåll neh ålllsri srika ka liv liv. iv.. Fade FFadern adern ade rn Car Carll Gunnar Gun nar av avled led 92 år ga gamma gammal m l 1945 mma 11945, 945,, bara 945 bara några någ ra dag dagar ar innan inn nnan son sonen en res reste este te til tillba tillbaka lbaka lba ka Mamma tilll AArgentina. til rgenti rge ntina. nti na. M Ma mma Ju Julia lia gi ggick ck bor bortt 1947, 194 7, hon bl blev ev 85 år. Ev Evert ert ha hade de hel helaa tiden tid en en när näraa ooch ch var varm m rrelation elatio ela tionn till tio till de dem, m,, besökte Kustens och besök be sökte sök te dem of ofta ta på Kus Kusten tenss Hus ten Hus i Götebo Göt e rg. ebo Göteborg.
puros puro pu ross från ro fr ån havanna h av avan anna an na • 15 15
Evert Taube (till vänster i övre raden) med syskon och kamrater på Vinga strax före förra sekelskiftet. Nedan: Kustens Hus blev familjens hem 1906. Huset är i dag flyttat lite längre upp på berget, sedan det hotats av rivning för ett motorvägsbygge.
Evert som fjortonåring (ovan) och sextonåring (högersidan).
16 • puros från havanna
gärna tillsammans: Bellman, Gluntarne, den då så populäre visdiktaren Elias Sehlstedt (»Litet bo jag sätta vill«) och den tidens populärmusikaliska slagdängor. Lika idylliskt som det kan vara på Vinga i vackert väder, lika dramatiskt kan det bli när höststormarna sätter in. Everts storebror Fredrik blir offer för en av dem. Kamrater har Evert i sina syskon (han får så småningom tolv!) och i barnen från fyr- och lotspersonalens familjer. Skolan hyser mellan tio och femton barn i olika åldrar. Evert avgudar sin lärarinna, fröken Wounsch. 1903 får Carl Gunnar en ny tjänst inne i Göteborg, familjen lämnar Vinga och bosätter sig i Göteborg, efter ett par år i ett fint hus på Kustens Varv, där en gång den store skeppsbyggaren af Chapman suttit och ritat på sina fartyg. Från sitt fönster på vindsvåningen kan Evert se ut ända till Vinga. 1904 skickas han för att gå i skola i Malmö och blir inackorderad hos sin farbror Axel, som flera av hans äldre bröder före honom. Dels för att avlasta mamma Julia en del av bördorna i den talrika familjen, dels för att farbror Axel har rykte om sig att kunna sätta pli på tonårspojkar. Evert trivs inte till en början, men anpassar sig, bland annat tack vare umgänget med sin äldre kusin Mathias. Denne är konstnär, och nu väcks på allvar Everts egna konstnärsdrömmar.
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
Han har hela tiden ute på Vinga ägnat sig mycket åt att teckna och måla, och uppenbarligen har han talang. I Malmö får han också öva sig i sång i kyrkokören, till och med som solist. Efter två terminer i Malmö återvänder Evert till Göteborg. Han får gå i latinläroverket, och pluggandet går bra – utom i matematik. Evert avskyr den disciplinen och börjar vantrivas i skolan. Med pappa kommer han överens om att göra ett studieuppehåll. I stället sätts Evert i lära hos teatermålarna på Stora Teatern. Samtidigt går han kurser hos den store Carl Wilhelmsson på Valands konstskola. Han blir övertygad om att det är konsten han ska ägna sig åt. Men på teatern får han mest ägna sig åt »plankstrykning«. Och på Valand är det så mycket intrigerande att han tröttnar. Och inte vill han tillbaka till skolan. Han är sjutton år och tar ett livsavgörande beslut.
motigt i huvudstaden ––––––
––––––
Av sin pianolärare, »farbror Svensson«, lånar Evert Taube arton kronor. Hälften går till en enkel biljett till Stockholm. Han rymmer helt enkelt från familjen och från det Göteborg, dit han sedan bara ska återvända som gäst. En kvalmig morgon i juli 1907 stiger han av tåget på Stockholms Central. Han är trött efter resan, har tillbringat hela natten på den lilla plattformen i sista vagnen, för att ingen resenär ska kunna upptäcka »rymlingen«. Han söker vila och svalka på Klara kyrkogård och somnar på en bänk under träden. När han vaknar upptäcker han en gravvård alldeles bredvid, med en porträttrelief. Det är Sergels bild av Bellman: Överväldigad av vad jag ställt till, dödstrött, vilsen, hungrig, böjde jag knä och bad, medan tårarna strömmade: – Gode Gud, förlåt mig här vid Bellmans grav! jag kommer av ett brusand´ hav
I denna sinnesstämning av hemlängtan och dåligt samvete, och samtidigt av ambition och äventyrslust, gör Evert Taube sitt intåg i vuxenlivet. Nu ska han förverkliga sina konstnärsdrömmar och visa alla tvivlare att han kan stå på egna ben. puros från havanna • 17
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
Under det närmaste året lever han bohemliv i Stockholm, bor här och där, bland annat hos sin kusin Mathias, som hunnit etablera sig i Stockholms konstvärld. Evert arbetar med sin konst, går på upptäcktsfärder efter nya motiv, målar och tecknar, får sälja en och annan teckning till Dagens Nyheter. Ja, även i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning får han ett par alster publicerade; det gör honom extra glad, då får ju pappa och mamma se att han arbetar flitigt. Men det är utbildning han behöver för att bli konstnär »på riktigt«. Han vill söka in på Konstakademien. För att få råg i ryggen gör han något ganska djärvt för en sjuttonåring. Han tar med sig sina arbeten ut till prins Eugen på Waldemarsudde. Målarprinsen tar emot honom, tycker att Evert har uppenbar talang och skriver ett litet rekommendationsbrev. Med detta i handen tågar Evert upp till den mäktige baronen och direktören Gustaf Cederström på Konstakademien: Jaså, herrn är sjutton år och tror han kan måla och teckna, sade baronen. Det är fan så svårt det, må herrn tro – och vem ska se efter att herrn inte hoppar i strömmen eller springer med flickor? Jag har herrns adress. Vi får se. Om det blir garantier för ordning i herrns förhållanden så kan herrn bli elev om ett år. Adjö! taube/fredholm: när jag var en ung caballero
Målarprinsen Eugen, och Everts vädjan till sin far.
18 • puros från havanna
Evert behöver därför klartecken från sin far och försöker övertyga honom i många, långa brev och lovar att han ska ordna det ekonomiska själv. Men pappa Carl Gunnar är tveksam, han är orolig för sonens liv och leverne i Stockholm. Everts faster har till exempel kommit på Evert med att måla efter nakenmodell i Mathias ateljé. Oh, fasa! Dessutom har Evert pantsatt en ring, en familjeklenod som han visserligen själv ska få ärva så småningom, men i alla fall … Tills vidare får Evert fortsätta med självstudierna. Han umgås med konstnärsvännerna, bland andra Isaac Grünewald, som »gned på sin fiol och riste på sina svarta hårlockar à la Liszt«, som Evert skriver i sin dagbok. Han träffar också mer »borgerliga« familjer, både släktingar och vänner. Hemma hos Berwalds, ättlingar till den store kompositören, får han till exempel lära känna Mozart och andra klassiska tonsättare. Men tidvis har han det besvärligt, och tvingas leva som en dåtidens uteliggare. Ur dagboken:
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
Bellmanshuset på Gröna Lund i Stockholm, tecknat av Evert Taube 1907. Foto: Moderna Museet, Albin Dahlström. (Huset disponeras för närvarande som kansli av Taubesällskapet, Bellmanssällskapet och Cornelis Vreeswijksällskapet.)
puros från havanna • 19
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
20 • carmencita
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
Somnade slutligen under en ek. Låg i överrocken. Kläderna ordentligt upphängda på en lågt sittande gren. Det var ganska kallt. Tidigt på morgonen gick jag i överrocken ner till sjön bortom Blockhusudden och badade… [- - -] Håller mig snygg och äter mig mätt på bär och morötter i kungens köksträdgård på Djurgården.
Nyårshelgen 1907–1908 tillbringar Evert Taube hos föräldrarna i Göteborg, och diskuterar sin framtid. Pappa anser inte att Evert är mogen för Konstakademien och ger sin son två alternativ: antingen återuppta studierna på en internatskola, eller gå till sjöss; det senare inte så dramatiskt på den tiden, ett par av hans bröder hade redan gjort det. Inte utan vånda väljer Evert sjön. Den 25 maj 1908 mönstrar han ombord som kollämpare på s/s Australic av Göteborg.
» när jag började segla … « ––––––
––––––
Evert Taubes tid som yrkessjöman varar inte mer än halvtannat år, men sätter häpnadsväckande djupa och rika spår i hans liv och gärning. Med s/s Australic gör han en rejäl sjöresa till Australien, via Sydafrika och Ceylon, och tillbaka genom Suezkanalen. Under resans gång får han mera avancerade uppgifter, som jungman, rorgängare och utkik. Men hemresan blir mardrömslik. Han blir bland annat anklagad för oegentligheter och misshandlad av både kamrater och kapten. I England rymmer han från fartyget, och gömmer sig hos tobakshandlerskan »Mary Strand«, sjömännens vän i North Shields (det blir naturligtvis en visa så småningom). En annan godhjärtad kvinna, den svenska mrs Carlsson, hjälper honom till ett jobb som eldare på s/s Noreg av Bergen. Med last av apelsiner, svavel och kopparmalm gör hon ett par vändor med Evert ombord till Tunisien, och »i Spanien där fira´ vi jul« (»Eldarevalsen«). För första men långtifrån sista gången får Evert smaka på medelhavskulturen. Lagom till sin nittonårsdag den 12 mars 1909 lämnar han s/s Noreg i Hamburg och mönstrar ombord på s/s Verdandi av Höganäs. Hon går med last av trävirke från Norrlandskusten till Frankrike och brittiska öarna. Nu får Evert uppleva försommaren i Norrland, kärleken till den norrländska naturen ska sätta spår i hans diktning. Sommaren 1909 återvänder Evert Taube till Stockholm för ett nytt försök att slå sig fram
• • • • • • • • • • • • • • • •
EVERTS BÅTAR ––––––––––––––––––––––––––––– S/S AUSTRALIC av Göteborg, 25 maj – 10 december 1908 som kollämpare och extra eldare. Till Australien tur och retur, via Sydafrika ut och Suezkanalen hem. S/S NOREG av Bergen, cirka 20 december 1908 – 12 mars 1909, som lättmatros. Till Nordafrika och Sydeuropa. S/S VERDANDI av Höganäs, 12 mars (Hamburg) – 23 juni 1909 (Luleå) som eldare. Från Norrland till Cherbourg och Dublin med trävirke. Till vänster: Redo för de stora haven: Evert Taube som artonåring ombord på s/s Australic.
puros från havanna • 21
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
som konstnär. Men bristen på pengar blir åter akut och i början av 1910 tar han sig till London, sannolikt genom att ta hyra på någon båt, okänt vilken. (Möjligen ger Evert en ledtråd när han i en tidig version av visan »Karl-Alfred, Fritiof Andersson och jag« säger att han vid den här tiden seglade på en »stimbåt« som hette Plymouth Rock.) I London försöker han försörja sig som konstnär, med ringa framgång. Han studerar konsten på museerna, främst National Gallery. Musikintresset får också sitt: han skaffar sig en biljett till en konsert på The Royal Holborn med den omåttligt populäre Harry Lauder, sångaren, visdiktaren och revyartisten. Evert känner mycket väl till honom sedan tidigare, och är entusiastisk: Inom det rike där solen aldrig går ner, det brittiska samväldet, fanns ingen så varmt avhållen och med så smattrande applåder mottagen människa som den lille gruvarbetaren Harry Lauder från Skottland. berättelser under ett fikonträd
Senare använder Evert en av Lauders melodier till en visa »Norr och Söder, Öst och Väst«, också kallad »Borta bra men hemma bäst«. Men även i London har Evert Taube det besvärligt. Så här illa kan det vara: Men jag hade stått och tittat på en trasig apelsin som låg i den regnblöta rännstenen och vad det kostade mig att inte ta upp den och sluka den, det kan endast den förstå som varit utestängd och fått svälta på fullt allvar.
Till höger: Dimman matchade Evert Taubes humör i London 1910 …
22 • puros från havanna
• • • • • • • • • • • • • • • •
flyg till pampas
Den akuta pengabristen tvingar honom åter till uppbrott. Och nu återfinner vi honom lite moloket släntrande på East India Dock Road längs Themsen, i dimma och duggregn, på väg till ett av Londons mönstringskontor. Vart ska det bära hän?
du furste av det väldiga pampas • evert taube i argentina
carmencita • 23