Studio Svenska är ett basläromedel för grundskolans senare del. Studio Svenska består av tre komponenter per årskurs: grundbok, studiebok och diagnosmaterial. Grundbokens kapitel återkommer i alla fyra grundböckerna:
Språkträning
Skrivarskola
Språkhistoria
Tala
Massmedier
Litteratur
Uppslagsdel
Studio Svenska 3
Studieteknik
Studio Svenska 1 är tänkt för år 6. Studio Svenska 2 är tänkt för år 7. Studio Svenska 3 är tänkt för år 8. Studio Svenska 4 är tänkt för år 9.
Studio Svenska
3
My Eklundh Boel Nygren Inger Strömsten
Best.nr 47-10411-6 Tryck.nr 47-10411-6
Omslag Studio_Svenska 3.indd 1
2011-12-02 10.29
Innehåll – Studio Svenska 3 STU DIETEKNIK 4
TA L A 4 6
Att arbeta i grupp 5
Retorik – konsten att tala 47
Olika sätt att arbeta tillsammans 6 När passar grupparbete? 6 Dags att sätta igång 8 Hur väljer man grupp? 10 Vad kan vi? 11 Vad vill vi veta? 11 Vem gör vad? 12 Hur lång tid tar det? 12
Redovisning 14 Tänk på mottagaren 15 Skriftlig redovisning 15 Rapport och väggtidning 16 Collage 16 Muntlig redovisning 17 Overhead och Powerpoint 18
S K R I VA R S KO L A 2 0 Referat – att återberätta muntligt och skriftligt 21 Reportage – att tränga djupare 26 Att skriva reportage 26 Intervjuteknik 28 Det färdiga reportaget 30
Olika sorters reportage 31 Personreportage 31 Lokalreportage 33 Nyhetsreportage 34 Resereportage 35
Skriva dikter 36 Rim eller rytm, eller både och? 36 Rader och strofer 37 Olika sorters rim 38 Alliteration 39 Bildspråk 41 Liknelser 41 Symboler 41 Experimentera med språket! 42 Skrivtips för dikter 44
2
Talang eller hårt arbete 49
Hur fångar man sina lyssnare? 51 Den viktiga inledningen 52 Med eller utan manus 53 Stolpmanus 54 Talkort 57 Tankekarta 58 Läs innantill utifrån en roll 59 Powerpoint och overhead 59 Framför spegeln 60
L I T T E R AT U R 6 2 Deckare – vårt behov av spänning och ond, bråd död 63 Att lägga pussel och lösa gåtor 63 Arthur Conan Doyle och Sherlock Holmes 64 Agatha Christie med Hercule Poirot och Miss Marple 66 En thriller ska få dig att rysa av spänning 68 P D James och Adam Dalgliesh 68 Poliser i arbete 70 Henning Mankell och kommissarie Wallander 70 Bland spioner och agenter 72 Ian Fleming och James Bond 72 I Amerikas undre värld 74 Raymond Chandler och detektiven Philip Marlowe 74 Barn- och ungdomsdeckare 76 Mats Wahl och kommissarie Harald Fors 77
Lyrik, poesi eller dikt? 80 Språkkonst med rytm och klang 80 Många ord för dikt 81 Haiku – världens kortaste diktform 82 En haikudiktare från 1600-talet 83 Haikudikt i vår tid 83 Svensk dikt förr och nu 84 Från medeltiden till 1900-tal 84 Dikter från 1900-talet 90 Om att närma sig dikt 97 Att läsa och lyssna 97 Estradpoesi 98
Science fiction – sf 102 Vetenskap, teknik och fantasi 102 Maskinåldern 104 Jules Verne och de fantastiska resorna 104 H G Wells och Världarnas krig 107 Amazing Stories och Jule Verne-magasinet 107 Isaac Asimov och robotarna 108 Arthur C Clarke och Mötet med Rama 110 Ursula K Le Guin och den frusna planeten 112 Philip K Dick och androiderna 114 Svaret på de Yttersta frågorna: Fyrtiotvå 116 Douglas Adams och liftarguiden 116 Cyberpunken 118 William Gibson och den virtuella världen 118
SPRÅKTRÄNING 122 Satsa på språket! 123 Ordklasser, satser och satsdelar 125 Satser 125 Huvudsats 125 Bisats 126 Satsdelar 127 Predikat 127 Subjekt 127 Objekt 128 Predikativ (predikatsfyllnad) 130 Adverbial 131 Attribut 132 Agent 132
S P R Å K H I S TO R I A 1 3 4 Språk i världen 135 Små språk 135 Ett litet språk med många verb 135 Språk dör 136 Stora språk 137 Vem talar vad var – och varför? 138 Världens vanligaste språk 139 Språkträdet – ett träd med många grenar 140 Små språk i Sverige 141 Samiska – urbefolkningens språk 142 Finska 144 Meänkieli – tornedalsfinska 145 Romani chib 146 Jiddisch 148
MASSMEDIER 150 I filmens underbara värld 151 Bröderna Lumière och filmhistorien 151 Valentino – stumfilmens störste älskare 152 D W Griffith – filmspråkets fader 153
Berätta med bild – vinkla och klipp 155 Olika typer av film 158 Drama 158 Epos 161 Dokumentär 162 Rys, mys eller gapflabb 163 Från skilda världar 164 Njut först - analysera sedan 165
UPPSLAGSDEL 167 Skrivregler 167 Styckeindelning 167 Stor eller liten bokstav 168 Skiljetecken 169 Punkt 169 Kommatecken 169 Utropstecken 169 Frågetecken 170 Kolon 170 Snedstreck 171 Citattecken 171 Avstavning 172 Förkortningar 173 Skriva repliker 175
Ordklasser 176 Substantiv 176 Adjektiv 177 Verb 178 Prepositioner 179 Räkneord 179 Pronomen 180 Adverb 183 Konjunktioner 184 Interjektioner 184
3
Studieteknik I det här kapitlet kan du x lära dig mer om varför man arbetar i grupp x få tips som gör det lättare att planera ett
grupparbete x få förståelse för hur man sätter samman en
bra grupp x få tips och råd om hur man redovisar ett
grupparbete.
4
Att arbeta i grupp
STUDIETEKNIK
Tänk dig att du ska städa ett helt hus. Framför dig står dammsugare, skurhink och trasor. När du börjar är du full av energi och du städar snabbt och effektivt i de två första rummen. När du ger dig in i köket börjar dammsugaren kännas tyngre och det blir inte längre lika blankt efter dammtrasan. Kroppen börjar tröttna och du inser att det kommer att ta många timmar innan hela huset är färdigstädat. Visst hade det väl varit toppen att kunna ta hjälp av ett par kompisar då? Tillsammans hade ni kunnat städa huset både snabbare och bättre. Samtidigt hade ni kunnat umgås och ha det kul tillsammans. Det finns flera fördelar med att dela på en arbetsuppgift. Den mest självklara är att var och en får en mindre mängd arbete att utföra. En annan fördel är att idéarbete och planering går lättare när flera hjärnor samarbetar. Om man kör fast, kan någon annan i gruppen komma med nya idéer. Det visar sig ofta att grupparbete leder till att gruppen lyckas göra mer arbete eller komma på bättre lösningar än vad som var planerat från början. I många sammanhang är det till och med nödvändigt att kunna arbeta tillsammans med andra. Tänk bara på hur arbetet på en akutmottagning hade sett ut utan ett fungerande lagarbete.
5
Olika sätt att arbeta tillsammans Det finns många olika sätt att arbeta tillsammans. Det allra vanligaste är, som i exemplet med städningen, att man arbetar ihop för att göra klart en bestämd uppgift. Det kan handla om allt från praktiskt arbete till att lösa ett visst antal mattetal. En annan form av grupparbete är när man samlas för att utbyta tankar, idéer och åsikter. Kanske har du gjort det i samband med att ni har läst en gemensam text i skolan, eller när elevrådet vill höra er mening i någon fråga. När man arbetar med större projekt eller teman, är det vanligt med arbete i grupp. Man kan då tänka sig den lilla gruppens arbete som en pusselbit och hela temat som det färdiga pusslet. Vid den typen av grupparbete är det inte bara den egna gruppens arbete som är viktigt, utan också hur grupperna redovisar sina arbeten för varandra. I skolan arbetar man ofta i grupp. Om du tänker på en vanlig lektion innehåller den säkert delar där hela klassen, eller du och din bänkgranne, samtalar och arbetar tillsammans.
När passar grupparbete? Inte alla ämnen eller uppgifter passar för arbete i grupp. För att grupparbete ska vara meningsfullt ska uppgiften helst innebära någon form av problemlösning eller experiment så att man verkligen har nytta av att vara flera. Vitsen med att arbeta tillsammans är att det färdiga resultatet ska bli bättre än om var och en hade arbetat individuellt. Om ett grupparbete ska fungera, måste du och dina klasskamrater vara beredda att ta eget ansvar och själva lösa de problem gruppen stöter på. STUDIETEKNIK
6
En bra förberedelse inför ett grupparbete är att diskutera i klassen hur man: v bäst söker information v anger sina källor v läser in ett större material – ska alla läsa allt eller ska gruppen
redovisa delar för varandra? v antecknar på bästa sätt och kommer ihåg det man har läst v diskuterar i gruppen så att alla får säga sitt v bäst redovisar olika typer av arbeten.
STUDIETEKNIK
7
Dags att sätta igång Innan man sätter igång ett grupparbete är det viktigt att göra en grundlig planering – en projekt- eller arbetsplan. Risken är annars stor att allt inte blir gjort eller att någon i gruppen tycker att alla andra arbetar fel – eller för lite. Det är viktigt att hela gruppen är med vid första planeringen, så att alla får en chans att påverka innehåll och utformning. Under arbetets gång är det bra om gruppen ibland samlas för att följa upp den första planeringen. Sätt gärna upp delmål som ska vara klara vid dessa tillfällen. På så sätt undviker man att något glöms bort eller skjuts upp till sista stund. Så här kan en projektplan se ut:
PR OJ EK TP L AN flytta hemifrån Ämne: Hemkunskap – Att Alexandra T, Nima, Caroline, Jocke, Gruppmedlemmar: Anna Gruppansvarig: Anna T
skapsläraren)
d (hemkun Handledare: Per Granlun arbeta med eta med?): Vi har valt att arb ska vi d (va val nes Äm höver ordna för
STUDIETEKNIK
8
t och vad man be hur man skaffar en lägenhe att kunna flytta. ffar man en vi ha reda på?): Hur ska Frågeställningar (vad vill det ra eller att köpa? Var finns lägenhet? Är det bäst att hy bank som helst låna pengar i en lediga lägenheter? Kan vem l måste r går det till? Hur gamma för att köpa lägenhet? Hu n ordna lägenhet? Vad behöver ma man vara för att få ha egen h sånt? mpel försäkringar och el oc innan man flyttar in till exe ter och boende? Finns det lagar om lägenhe gå till det vi vill veta? Vi tänker Källor – hur tar vi reda på kes edning och be om hjälp. Joc kommunens konsumentvägl Vi han ska prata med henne. mamma jobbar på bank så r pratat med dem. skriver fler källor när vi ha intervjua om ämnet? Vi kanske kan Kan man intervjua någon an stad har precis flyttat till en ann Nimas storasyster för hon Jockes . Vi kan intervjua någon på (om vi hinner träffa henne) mammas bank.
Kan man göra en undersökning eller enkät om ämnet? Nej, det
tror vi inte nu alla fall. Kanske enkät om hur många som vill flytta hemifrån. Studiebesök: Kanske på en flyttfirma. Redovisning: Vi vill göra en broschyr som alla i klassen kan få
med tips och information hur man gör när man skaffar lägenhet. Sedan berättar vi muntligt och fyller på med sånt som inte får plats i broschyren. Vem gör vad gruppen? Jocke ansvarar för att ta reda
på allt om lån och ekonomi. Han får hjälp av Caroline som också skriver och gör broschyren. Anna T fixar konsumentvägledningen, vilka lagar som finns och gör en enkät i klassen. Nima och Alexandra kollar hemförsäkring, elbolag, telefon och sånt. Den som blir klar först får ringa till en flyttfirma och ta reda på hur de jobbar.
TIDSPLAN för gruppen:
egen:
v.10: Vi ringer och bokar tid hos konsumentvägledaren. Jocke fixar en tid på banken. Vi går till bibblan och kollar efter böcker och söker på Internet.
v.11 v.12 v.13 v.14
v.11: ? Måste först samla information. v.12: ? v.13: Förbereder redovisningen Redovisning
STUDIETEKNIK
v.14
9
Hur väljer man grupp?
kompetens = god förmåga, skicklighet, duglighet
Ibland passar det bäst att arbeta tillsammans i par. Då vågar man be om hjälp och är inte rädd för att säga vad man tänker, även om det kan vara fel. När man är flera i gruppen är det bra att vara ett ojämnt antal, tre eller fem. Då är det enklare att rösta i frågor där man är oense. Undvik helst större grupper än fem eftersom det ofta blir rörigt. I stora grupper är det också lätt att någon sitter tyst och det är svårare för alla i gruppen att hålla koll på varandras arbete. Visst är det kul att arbeta tillsammans med kompisgänget, men när man sätter samman en grupp ska man hellre tänka på vad som passar bäst för uppgiften som ska lösas. I arbetslivet talar man ofta om att medarbetarna i en grupp ska ha olika kompetensområden. I era grupper kan det vara bra om någon kan teckna, eller att någon gillar matte och gärna gör diagram och beräkningar. Det är ofta i mötet mellan olikheter som nya lösningar och idéer kommer fram bäst. Ha gärna som mål att alla i klassen ska ha arbetat tillsammans innan ni lämnar skolan i nian.
Tänk på att alla i gruppen ska: v respektera och lyssna till varandras åsikter och idéer v veta vilket/vilka mål gruppen har med sitt arbete v ta ansvar för att målen uppnås, vilket betyder att gruppmed-
lemmarna måste hjälpa och stötta varandra under arbetets gång v våga både ta och ge kritik v förstå att konflikter och olika åsikter är okej, samarbetet kan
fungera ändå. STUDIETEKNIK
10
Vad kan vi? Vilket ämne eller tema man än arbetar med, är det alltid bra att börja med en genomgång av gruppens kunskaper i ämnet. Besvara de här frågorna. v Vad vet/kan gruppen om ämnet/temat? v Har någon arbetat med det tidigare? v Känner gruppen någon utanför skolan som kan vara till hjälp? v Har någon i gruppen filmer, böcker eller annat material som
kan vara till hjälp?
Vad vill vi veta?
STUDIETEKNIK
Redan från början måste gruppen enas om målet med arbetet – vad man vill veta mer om och vilka frågor arbetet ska besvara. Ta hjälp av er lärare om ni har svårt att förstå syftet eller målet med en uppgift. Om man inte avgränsar sitt arbete, är risken stor att man försöker göra alldeles för mycket. Ibland är frågeställningen redan klar i och med att läraren ger er en bestämd uppgift. Ibland kan ni själva behöva formulera frågor och välja vilka delar av ett större ämne/tema som ni ska arbeta med.
11
Vem gör vad? Ett grupparbete innebär lika ofta enskilda uppgifter, att intervjua någon eller söka litteratur, som att sitta hela gruppen och kläcka idéer eller göra collage. Var noga med att skriva ner vem som har ansvar för vad. På så vis slipper man diskussioner i efterhand, och alla i gruppen kan koncentrera sig på sin del. Självklart ska alla hjälpas åt och utnyttja att man är en grupp, men räkna inte med att någon annan gör ditt jobb om du struntar i det. Det är bra att ha en lagledare som kan vara en länk mellan läraren och gruppen. Lagledaren är den som måste säga ifrån om någon bryter mot överenskommelser, struntar i arbetet eller är stökig. Lagledaren kan också vara den som har till uppgift att se till att ni håller er planering och når era delmål i tid. På så sätt finns det någon som med en gång kan be om hjälp om gruppen kör fast.
Hur lång tid tar det? Se till att alltid ha en tydlig tidsplan. Be er lärare att tala om hur lång tid ni har på er och vad gruppen ska lämna ifrån sig vid arbetets slutdatum. Försök tänka efter hur mycket tid ni behöver för varje moment. Kanske behöver ni avsätta viss fritid för att kunna gå till biblioteket eller göra studiebesök? Se då till att noga planera det från början – kolla öppettider Noteringar och ring i god tid och boka möten utanför skolan. Samla material Använd gärna checklistan Läsa in material här intill för att se om ni samlas Tider när gruppen ska har fått med alla moment. STUDIETEKNIK
12
med mera Intervjuer, studiebesök man materialet enskilt Bearbeta och ställa sam man materialet i grupp Bearbeta och ställa sam Förbereda redovisningen
Undvik fällorna v Samla allt material i en pärm eller kartong. v Förvara materialet där alla kan komma åt det – inte i någons
låsta skåp! v Anteckna genast webbadresser, boktitlar och sidnummer.
Slösa inte dyrbar tid på att behöva leta igen efter något intressant som du har sett. v Fastna inte på Internet – du hinner ändå inte läsa allt. Leta
efter material, texter och bilder på ett klokt sätt. v Skriv inte av! Anteckna stöd- och nyckelord och sammanställ
med egna ord. v Se till att alla i gruppen är engagerade och att alla lär sig allt.
Arbeta vidare ............................................................................................ 1. Diskutera i klassen när ni tycker att arbetsformen grupparbete
passar. När och i vilka ämnen brukar ni arbeta i grupp eller i par? 2. Vilka fördelar och vilka nackdelar finns det med att arbeta i
grupp? 3. På vilka arbetsplatser är lagarbete eller arbete i grupp den bästa
arbetsformen? 4. a) Dela in klassen i grupper och tänk er att varje grupp har
fått till uppgift att skapa en skolgård för femmor och sexor. Gör tillsammans i gruppen en projektplan enligt modellen på sidan 8.
............................................................................................
STUDIETEKNIK
b) Jämför sedan gruppernas planering och diskutera likheter och skillnader.
13
Redovisning När grupparbetet är färdigt är det dags att redovisa. Det finns många sätt att redovisa på, skriftligt, muntligt, med bilder, videofilm eller power point – eller kanske en kombination av de olika sätten. Vilket sätt man väljer, beror på vad som passar bäst till ämnet, men också på vad gruppens medlemmar tycker bäst om. Glöm inte att redan från början planera in tid och plats för att förbereda redovisningen.
STUDIETEKNIK
14
Om du vet något om vilka som ska lyssna så är det lättare att förbereda sig.
Tänk på mottagaren Många gånger glömmer man bort att redovisningen faktiskt är till för klasskamraterna. Visst kommer er lärare att bedöma både innehåll och hur ni redovisar, men det är till klassen ni ska vända er när ni presenterar ert arbete. Ett vanligt misstag är att tro att kompisarna som lyssnar kan lika mycket som ni om ämnet. Så är det oftast inte. Förklara därför alltid termer och svåra ord; bara för att ni kan allt om kärnkraft betyder inte det att klassen förstår skillnaden mellan fusion och fision. Gå tillbaka till frågorna som ni själva ville ha svar på när ni satte igång grupparbetet och utgå ifrån dem när ni förbereder redovisningen. Efter en redovisning måste man alltid ge mottagarna chans att ställa frågor. För att vara säker på att alla har tagit del av varandras arbeten, kan grupperna förbereda frågor som klasskamraterna ska besvara. Finns det tid kan varje grupp få i uppdrag att muntligt eller skriftligt ge en kort sammanfattning av föregående grupps arbete. Då blir alla aktiva och om man arbetar med ett större tema blir kopplingen mellan de olika grupperna tydlig.
Skriftlig redovisning En skriftlig redovisning kan se ut på många olika sätt. Ett sätt är att skriva dag- eller loggbok under arbete. Sedan kan kompisarna och läraren ta del av den när arbetet är klart. En sådan bok kan innehålla både resultat och fakta om ämnet, men också tankar och åsikter kring arbetet i gruppen.
STUDIETEKNIK
15
Rapport och väggtidning Om man skriver en rapport eller uppsats, är det bra om en och samma person sammanställer hela gruppens arbete. Samma språkliga stil, typsnitt och layout gör att arbetet ser proffsigt ut. En väggtidning är ett bra alternativ om man vill att var och en i gruppen ska skriva något. Använd gärna en vanlig tidning som inspiration, och låt någon skriva ett reportage, en annan en intervju och någon en nyhetsartikel om gruppens ämne. Var noga med att alltid ange era källor när ni skriver, det vill säga var ni har hittat de olika faktauppgifterna som ni redovisar. Använd ord som ni själva förstår och skriv aldrig av texter i böcker eller på internet.
Collage
STUDIETEKNIK
16
Helt säkert har du redan gjort många collage i skolan som avslutning på grupparbeten. Ordet ”collage” är franskt och betyder klistring. Av många olika delar gäller det att klistra fram en helhet. Precis som när man skriver är det viktigt att ha en tanke med hur man sätter ihop delarna i ett collage. Även på avstånd, och utan att man granskar varje bild eller text, ska collaget ha en mening och något att berätta. Ett arbete om ANT kan redovisas med ett collage där bild och text klistras som en överkryssad flaska. Eller använd färgat papper till texten för att kunna göra Röda Korsets emblem på ett collage om hjälporganisationer.
Muntlig redovisning Det ställer lite speciella krav att som grupp redovisa ett arbete muntligt. Det är inte särskilt roligt att se fyra personer stå och titta medan en femte läser innantill vad gruppen har kommit fram till. Kanske räcker det att en eller ett par i gruppen redovisar? Då kan de övriga ta hand om frågestunden efteråt. Ett annat sätt är att redovisa i tvärgrupp. Det betyder att en från varje grupp sätter sig tillsammans och redovisar sina gruppers arbete. Tvärgrupper är bra för att få alla intresserade och aktiva, eftersom alla måste kunna redovisa hela gruppens arbete. Med hjälp av rollspel kan alla i gruppen delta muntligt samtidigt. Föreställ experter, journalister och frågepanel, och spela upp ett debattprogram för klassen. Vid all muntlig redovisning är det bra att låta dem som lyssnar få diagram, faktarutor och viktiga punkter på en papperskopia. Be publiken anteckna och ställ gärna frågor av typen: Kan ni hitta den och den uppgiften? Kommer någon ihåg vad vi sa om …? Olle, vad säger diagrammet om förhållandet …?
STUDIETEKNIK
Det gör ingenting om du blir lite nervös. Det känns alltid mer än det syns.
17
Overhead och Powerpoint
Overhead eller Powerpoint är bra hjälpmedel om man vill göra sin muntliga redovisning med bilder och text tydlig. Några tips och råd v Skriv inte mer än fem korta punkter på varje overhead- eller
Powerpoint-sida. v Glöm inte bort att en A4-sida är rektangulär och overhead-
skärmen kvadratisk. Skriv mitt på pappret. v Använd minst storlek 20 på bokstäverna – även de längst bak
vill se. v Visa inte mer än två diagram på varje overhead- eller
Powerpoint-sida. Undvik att låta text och bilder röra sig i Powerpoint. v Undvik att låta overhead- eller Powerpoint-projektorn vara STUDIETEKNIK
igång under hela redovisningen. v Använd inte alltför många färger och typsnitt. Hjälp istället
publiken med tydliga ramar och färgmarkeringar.
18
Studio_Sv_3_inl.indd 18
11-12-21 12.27.19
Arbeta vidare .......................................................................................... 1. a) Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp ska göra
ett litet grupparbete om en organisation som ägnar sig åt någon form av hjälparbete, till exempel en brottsofferjour, djurrättsorganisation eller en förening som arbetar med flyktinghjälp. Följ punkterna nedan under ert arbete: •
Ta reda på fakta om organisationen, deras arbete idag och gärna lite kort historik.
•
För dagbok under ert arbete. Anteckna hur och var ni söker uppgifter, vem som gör vad, hur samarbetet fungerar och hur gruppen planerar sitt arbete.
•
Välj en redovisningsform. Försök se till att grupperna väljer olika redovisningsformer.
b) Redovisa era arbeten i helklass. Låt varje redovisning följas av en utvärdering där var och en som tagit del av redovisningen framför en positiv kommenterar. Videofilma gärna redovisningarna och låt varje grupp se och kommentera sitt eget framförande. c) Avsluta med en helklassdiskussion om hela grupparbetet. Utgå från era anteckningar i dagboken och ta upp vad
som fungerat bra eller mindre bra i de olika grupperna. ..........................................................................................
STUDIETEKNIK
19
Skrivarskola I det här kapitlet kan du x träna på att göra muntliga och skriftliga
referat x lära dig lite om olika sorts reportage x skriva olika sorters reportage x lära dig hur du skriver dikter.
20
Referat – att återberätta muntligt och skriftligt När du har gjort, sett eller hört något spännande vill du gärna berätta det för din familj och dina vänner. Om du tänker efter är det säkert så att du återberättar händelser och upplevelser varje dag. Att återberätta kallas med ett annat ord för att referera. När du refererar sammanfattar du med egna ord. Du kan referera en händelse, en text eller kanske ett idrottsevenemang. När du refererar berättar du inte allt, utan väljer ut det viktigaste och berättar om det. Ett referat är därför alltid ganska kort. Ett referat kan göras både muntligt och skriftligt. Om du läser tidningarnas sportsidor kan du hitta matchreferat och även på radion och tv:n refereras ofta matcher. Ibland ber din lärare dig att skriva eller berätta muntligt om vad du gjort på sommarlovet eller på studiebesöket. Det är också ett slags referat.
S K R I VA R S KO L A
21
I helgen var det inbrott på Lundaskolan. Larmet gick inte, så vaktis upptäckte det på måndagen. Det enda de stal var femton matteböcker. Det var fjärde gången skolan hade inbrott.
Smarta tjuvar När Gösta Jonsson, vaktmästare
Men denna gång tycks det ha varit
på Lundaskolan, kom till jobbet i
en betydligt lugnare brottsling.
måndags möttes han av en mindre
Efter en noggrann genomgång av
rolig syn. Under helgen hade
skolans lokaler kunde man konsta-
skolan för fjärde gången utsatts
tera att det enda som stulits var
för inbrott. Trots att tjuvarna
femton exemplar av boken Ӏnnu
hade krossat två fönsterrutor hade
svårare matte”.
larmet inte utlösts. Inbrottet hade
– De böckerna ger vi till
därför kunnat ske i lugn och ro för
de elever i nian som är riktigt
tjuven eller tjuvarna.
duktiga i matte och som läser in
Vid tidigare inbrott har för-
gymnasiets kurs redan nu, berät-
övarna stulit datorer, tv-apparater
tar matteläraren Maj Samuelsson.
och CD-spelare. Vid två av tillfäl-
Man undrar ju vad det är för tjuvar
lena har man dessutom slängt
nuförtiden!
ut böcker och annat material på S K R I VA R S KO L A
22
golvet, samt klottrat på väggarna.
Polisen har inga spår efter för-övarna.
En sorts referat som är bra att kunna, och som man behöver träna mycket på, är att referera en text. Det är egentligen inte så svårt, men det finns många saker man behöver tänka på.
Att referera en text v Skumläs först texten, så du vet ungefär vad den handlar om. v Slå upp ord du inte förstår i en ordbok. v Djupläs sedan texten och plocka ut nyckelord. v Tänk på att bara ta med det viktigaste. v Gör en skrivplan eller en tankekarta med dina nyckelord
och bestäm i vilken ordning du vill presentera fakta. Det behöver inte vara samma ordning som i den text du refererar. v Skriv ditt referat. Tänk på att använda ditt eget språk. Skriv
inte av meningar ur texten, utan använd egna ord. v Glöm inte att referatet ska vara mycket kortare än texten
som du refererar.
S K R I VA R S KO L A
23
Här är en artikel om Martin Luther.
Det började med Martin Luthers protest Martin Luther levde mellan åren
och biskopar levde ett liv fyllt av
1483 och 1546. Han tog sin tro
fester och kvinnor. Ett sådant liv
på stort allvar och blev munk. Han
var nämligen långt ifrån den livsstil
bad, fastade och studerade Bibeln
kyrkan lärde ut.
mer än de flesta, men trots alla
Till slut satte Luther upp 95
sina ansträngningar kände han sig
teser på en kyrkport i sin hemstad
inte nöjd. En dag förstod han att
Wittenberg. Där formulerade han
det liv han levde inte var rätt. Han
sin protest mot det som han uppfat-
kom fram till att en människa inte
tade som fel i den katolska kyrkan.
behöver göra goda gärningar för
Påven blev rasande och bann-
att duga inför Gud. Hon behöver
lyste Luther. Luther hotades till
inte leva i celibat, behöver inte fasta
livet och han valde då att hålla sig
så mycket och behöver inte känna
gömd under nästan ett helt år. När
krav på sig att vara så duktig. Det
Luther återvände till sin hemstad
enda som krävs av en människa är
fick han många anhängare. Han
att hon tror på Gud.
slutade som munk och gifte sig
Vid den här tiden byggdes
med en före detta nunna. De fick
Peterskyrkan i Rom, och till det
många barn och levde lyckliga un-
behövdes mycket pengar. Kyrkan
der många år.
sålde därför så kallade avlatsbrev till människor som ville få förlåtelse
Luthers nya tankar
för sina synder. Den som köpte ett
Luther ville att människan själv
avlatsbrev blev förlåten för de fel
skulle tänka och ta ställning till sitt
han eller hon hade begått. Det var
liv, inte bara göra som prästerna sa.
många människor som köpte av-
Människan kunde själv läsa Bibeln
latsbrev och pengarna strömmade
och på egen hand söka efter Gud.
in till kyrkan.
Präster och påvar behöver inte
SKRIVARSKOLA
Men Luther och en del präster
förklara hur det ska vara, menade
protesterade. Synden kan man
Luther. Denna förändring kallas
inte köpa sig fri från, den måste
för reformationen. Att reformera
man ångra själv, menade de. De
är att ändra på det som är och vilja
protesterade också mot att påven
göra saker och ting bättre.
24
Studio_Sv_3_inl.indd 24
11-12-21 12.34.00
Jonas har läst texten om Luther. Så här blev hans referat:
Martin Luther – en man som förändrade kyrkan
Martin Luther är känd för att han ville ändra på den katolska kyrkan och göra den bättre. Det kallas för reformationen och med Luther skapades den protestantiska kyrkan. Luther föddes 1483 och var munk från början. Men trots att han tog sin tro på allvar kände han att han inte passade som munk. Han var också kritisk mot en del saker inom kyrkan, till exempel att biskoparna och påven inte levde som de lärde och att kyrkan sålde avlatsbrev (brev som gav syndernas förlåtelse). Det ledde till att han på en kyrkport spikade upp 95 teser (åsikter) om sådant han ville förändra. Påven blev förstås arg. Luther tyckte nämligen att människorna skulle tänka själva och läsa Bibeln själva. Det enda viktiga var att ha en tro på Gud. Påven bannlyste Luther, som gömde sig i ett år, innan han åkte till sin hemstad Wittenberg. Han var då inte längre munk, så han gifte sig med en f.d. nunna. Det blev ett lyckligt äktenskap med många barn. Martin Luther dog 1546 och då hade han fått många anhängare.
Arbeta vidare .......................................................................................... 1. Vad ska du tänka på när du skriver referat? 2. a) Arbeta två och två och referera muntligt för varandra vad ni
gjorde i helgen. Skriv sedan ner vad ni minns av det som den andra har berättat.
..........................................................................................
SKRIVARSKOLA
b) Jämför era referat med det som ni berättade. Blev det några skillnader?
25
Studio_Sv_3_inl.indd 25
11-12-21 12.34.01
Reportage – att tränga djupare I tidningsartiklar, på tv och i radio presenteras nyheter med fakta. I ett nyhetsinslag om till exempel ett gängbråk i en förort, redovisar man vilka som var inblandade och hur det hela slutade. Men i ett reportage tar journalisten reda på vad som är orsakerna till bråket och försöker ge en förklaring till det som hänt. När man gör ett reportage, försöker man alltså tränga in bakom rubrikerna och ge en personlig skildring av det som hänt. I ett reportage är det tillåtet att vara subjektiv, medan vanliga nyhetsinslag ska vara objektiva. Reportage förekommer på tv och i radio och i tidningar. Det finns också böcker med reportage.
subjektiv = personlig, partisk objektiv = saklig, opartisk
Att skriva reportage Du kan skriva reportage om det mesta. Det kan vara spännande händelser eller fascinerande personer. Du kan skriva om en resa du gjort eller om din idrottsklubb. Det viktiga är att du förbereder dig väl. När du ska skriva reportage behöver du först och främst ta reda på fakta om ditt ämne. Sök efter fakta i böcker, tidningar och på Internet. Glöm inte bort att noga skriva ner var du hittar dina
S K R I VA R S KO L A
26
fakta, så att du lätt kan gå tillbaka och kontrollera dem om det skulle behövas. Ibland behöver du kanske intervjua en person. Vid vissa tillfällen kan det till och med vara viktigt att intervjua olika människor för att få en tydlig bild av det som du ska skriva om.
27
Intervjuteknik När man har bestämt sig för att göra en intervju är det bra att sätta sig ner och tänka igenom vad man behöver göra för att förbereda sig. Vid intervjutillfället har man begränsad tid på sig så det är viktigt att veta vilka frågor man vill ställa. Det är tråkigt om man efteråt kommer på att man har glömt fråga om någonting som hade varit bra att veta. Här får du lite tips på hur du förbereder och genomför en intervju.
S K R I VA R S KO L A
28
Innan intervjun v
Ta reda på fakta.
v
Bestäm vad målet med ditt reportage är.
v
Bestäm vem/vilka du ska intervjua.
v
Boka en tid för intervju.
v
Skriv frågor till den/dem du ska intervjua.
Under intervjun v
Ställ dina förberedda frågor.
v
Lyssna uppmärksamt på svaren.
v
Var beredd på att ställa nya frågor om det dyker upp nya intressanta saker under intervjun.
v
Spela gärna in din intervju. Det är svårt att hinna anteckna allt.
v
Fotografera gärna.
Efter intervjun v
Sammanställ ditt material.
v
Gör en skrivplan där du bestämmer i vilken ordning du ska berätta din information.
v
Skriv en kladd.
v
Fundera på om du nått målet med ditt reportage.
v
Renskriv ditt reportage.
S K R I VA R S KO L A
29
FA K TA Ingress = den inledande delen av en tidningsartikel. Ingressen sammanfattar ofta innehållet, och ska väcka läsarens intresse. Ingressen brukar vara i fetstil. Brödtext = den stora delen av en tidningstext.
Det färdiga reportaget Hur ska ett färdigt reportage se ut? Ja, om det är en tidningstext behöver du ha en ingress, alltså en inledning där ämnet presenteras. Ingressen ska väcka läsarens intresse, så det är en mycket viktig del av ditt reportage. Resten av texten kallas för brödtext. Använd gärna mellanrubriker när du skriver för då blir texten lättare att läsa. Om du använder bilder, så bör du också ha en bildtext till varje bild. Självklart ska du också ha en rubrik till ditt reportage. Ofta är det lättast att skriva rubriken allra sist, när du är klar med resten av reportaget. För att skapa en varierande text är det bra att blanda löpande text med repliker. Om du har spelat in intervjun på band, har du gott om repliker som du kan använda. En blandning av repliker och löpande text gör texten levande och mer lättläst. Ett allmänt råd om hur man skriver reportage är: Tänk på läsaren! Vem kommer att läsa ditt reportage? Du måste anpassa ditt språk och det du väljer att skildra efter den som ska läsa reportaget. Ett reportage i Kamratposten ser inte ut som ett reportage i lokaltidningen.
S K R I VA R S KO L A
30
Olika sorters reportage Det finns många olika ämnen att skriva reportage om. Även om arbetsgången som du läste om tidigare fungerar för alla ämnen, så behöver du tänka på olika saker när du skriver olika sorters reportage. Här kommer tips på vad du ska tänka på när du skriver personreportage, lokalreportage, nyhetsreportage och resereportage.
Personreportage När du väljer att skriva ett personreportage ska du välja en person som du är intresserad av. Det behöver inte vara någon som är känd, utan kan lika gärna vara någon som är viktig för just dig. Kanske mormor, kompisen eller tränaren är värd en intervju. Det som är speciellt för personreportage är att du måste fokusera på att beskriva hur personen du berättar om är som människa. Annars kan det lätt bli en uppradning av spännande saker som han eller hon har gjort. Någonstans i ditt reportage bör du alltså beskriva personens yttre och inre egenskaper. Med yttre egenskaper menas helt enkelt hur hon eller han ser ut. Med inre egenskaper menas vilken personlighet hon eller han har. Använd så exakta ord som möjligt. Till exempel finns det ju olika nyanser av färger. Försök ge en så bra beskrivning att man kan känna igen din person med hjälp av din text. Ju fler detaljer du ger, desto bättre blir din beskrivning.
S K R I VA R S KO L A
31
ISBN 978-91-47-10411-6 © 2005 My Eklundh, Boel Nygren, Inger Strömsten och Liber AB Projektledare Eva Skarp Redaktör Eva Skarp Projektgrupp och granskare Caroline Hjorth, Eva Skarp, Jessica Tjulin-Axrup Formgivare Lisa Lanning, Toula van Rooij Omslag Anna Hild Bildredaktör Mikael Myrnerts Produktion Anna Törnqvist Göpel Tecknare Stina Wirsén omslag, s. 14, 17, 45, 49, 51, 52, 59, 60 Anders Westerberg s. 63, 69, 110, 111, 113 Tomas Lindell s. 84, 85, 91, 143 Charlotte Ramel s. 28, 31, 43 Erica Jacobson s. 124, 127, 129 Sara Ånestrand s. 140
Stort tack till de lärare och elever runt om i landet som på olika sätt har hjälpt oss att ta fram detta läromedel.
Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
185
Studio_Sv_3_inl.indd 185
11-12-02 07.52.00
Bildleverantörer Omslagsbild: Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå AB, iStockphoto s. 4 Per Lindström/Pressens Bild s. 5 Lehtikuva/Pressens Bild s. 7 Håkan Lindgren/Pressens Bild s. 11 Mikael Sjöberg/Pressens Bild s. 16 Philippe Cottin/Gamma/IBL s. 20 Alexei Maishev/ITAR-TASS/Pressens Bild s. 21 Philippe Caron/Sygma/Scanpix s. 22 Anders Forngren/Pressens Bild s. 27 Sven-Erik Sjöberg/Pressens Bild s. 35 Jack Mikrut/Pressens Bild s. 40 Bo Brännhage/Naturfotograferna s. 46 Erich Lessing/IBL s. 48 Erich Lessing/IBL s. 62 Everett Collection/IBL s. 66 Pressens Bild s. 70 Björn Lundberg/Pressens Bild s. 72 Scope features / IBL s. 81 Erich Lessing/IBL s. 82 ur Martin Klemans samling s. 83 Ernst Kainerstoffer/Contrast/Gamma/IBL s. 87 IBL s. 88 Nordiska museet s. 89 Pär-Olof Danielsson/IBL
s. 92-93 V34 Spacescapes/Photodisc/Getty Images Creative s. 96 Bettmann/Corbis/Scanpix s. 98 Chris Maluszynski/Pressens Bild s. 103 (ö) V34 Spacescapes/Photodisc/Getty Images Creative s. 103 (u) Everett Collection/IBL s. 105 Mary Evans Picture Library s. 106 Arkiv s. 109 Everett Collection/IBL s. 115 Stephen Vaughan/Corbis Sygma/Scanpix s. 117 Royalty Free/Corbis/Scanpix s. 118 Katsumi Kasahara/AP/Pressens Bild s. 122 AP/Pressens Bild s. 130 Sara Mac Key/Pressens Bild s. 134 Olof Näslund/Pressens Bild s. 136 Jean-Pierre Dutilleux/Gamma/IBL s. 137 De Noblet-Duclos/Gamma/IBL s. 139 S-Atlas, Almqvist & Wiksell, Liber AB s. 148 Hasse Persson/Pressens Bild s. 150 Chris Maluszynski/Pressens Bild s. 151 Hulton Archive/Getty Images s. 152 Viollet/IBL s. 161 Sandrew/Pressens Bild s. 162 Mikael Lundgren/Pressens Bild s. 163 Everett Collection/IBL s. 164 (1–3) Everett Collection/IBL
186
Studio_Sv_3_inl.indd 186
11-12-02 07.52.08
Studio Svenska är ett basläromedel för grundskolans senare del. Studio Svenska består av tre komponenter per årskurs: grundbok, studiebok och diagnosmaterial. Grundbokens kapitel återkommer i alla fyra grundböckerna:
Språkträning
Skrivarskola
Språkhistoria
Tala
Massmedier
Litteratur
Uppslagsdel
Studio Svenska 3
Studieteknik
Studio Svenska 1 är tänkt för år 6. Studio Svenska 2 är tänkt för år 7. Studio Svenska 3 är tänkt för år 8. Studio Svenska 4 är tänkt för år 9.
Studio Svenska
3
My Eklundh Boel Nygren Inger Strömsten
Best.nr 47-10411-6 Tryck.nr 47-10411-6
Omslag Studio_Svenska 3.indd 1
2011-12-02 10.29