9789127420939 by Smakprov Media AB

SVENSKA FÖR GYMNASIET Pär Larsson Anna Åhlgren

Respons Respons är en lärobok för kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 där det centrala innehållet i ämnesplanerna presenteras på ett tydligt och strukturerat sätt. I bokens åtta kapitel finns uppgifter som uppmanar till reflektion och diskussion och dessutom erbjuder utmanande fördjupningar. Kapitlen avslutas med ordlistor där orden både förklaras och sätts i relevanta sammanhang. Respons finns som tryckt bok och som ljudbok i mp3-format som säljs både som elevlicens och skolenhetslicens. Läs mer om Respons på www.nok.se/laromedel

Pär Larsson ISBN 978-91-27-42093-9

Anna Åhlgren

9 789127 420939

Respons_omslag.indd 1

11-02-03 22.37.50

Respons_bok.indb 2

2011-02-04 16:54:24

Förord

Till läraren Vi är glada att du nu håller läroboken Respons i din hand. Som författare skulle vi gärna vilja berätta lite mer om tankarna bakom det här läromedlet. En av grundtankarna bakom bokens upplägg är att du ska kunna arbeta ”från pärm till pärm”, det vill säga: vi börjar med det som anses vara grundläggande för att senare i boken ta ut svängarna lite mer. En annan grundtanke är att boken innehåller mycket praktiskt arbete. I varje kapitel hittar du: • Tankeväckare i form av frågor under läsningens gång som sätter igång en tankeprocess hos eleven och skapar diskussion i klassrummet. • Övningar som behandlar grundläggande begrepp och färdigheter i det aktuella avsnittet. • Uppgifter som går att bedöma och betygsätta. Vi skiljer på övning och uppgift för att visa eleven att allt hon eller han gör inte blir bedömt. • Utmaningar som är lite svårare och kräver lite mer tid. Den här typen av uppgifter går också utmärkt att betygsätta och öppnar upp för de högre betygstegen.

Respons_bok.indb 3

2011-02-04 16:54:24

Vi har strävat efter att ge boken ett tydligt och direkt språk. De ord som kanske inte är självklara i elevens ordförråd har vi kursiverat och placerat i en ordlista sist i varje kapitel. Ordlistorna bygger på ordförklaringarna i Natur och Kulturs Svenska Ordbok. Innehållet i boken är anpassat efter ämnesplanerna för Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1. Det hjälper dig att överblicka kursen och att lättare se när eleverna når målen. Vi har även strävat efter att innehållet och uppgifterna i boken ska bygga på inlevelse och verklighetsförankring. En målsättning har också varit att materialet ska ligga nära eleverna och deras intressesfär. De har stor nytta av bokens och kursens innehåll både nu och i framtiden. Vissa delar av ämnesplanerna lämpar sig bra för ett undersökande arbetssätt. I det sista kapitlet ”Språklig variation” får eleverna möjlighet att, enskilt eller i grupp, göra fördjupningar men även undervisa sina klasskamrater om ett valt område inom språksociologin. Mycket nytta och nöje! Pär Larsson och Anna Åhlgren Stockholm januari 2011

Respons_bok.indb 4

2011-02-04 16:54:25

Respons_bok.indb 5

2011-02-04 16:54:26

Innehåll 1. Att tala Att tala är en konst Varför kunna tala inför en grupp? Att lyssna Att presentera Att argumentera Avslutande diskussion Ordlista 2. Att söka och använda information Bibliotek Uppslagsverk och ordböcker Internet Förstå vad du läser Källkritik Dina ord och andras ord Avslutande diskussion Ordlista 3. Språk och stil Talspråk och skriftspråk Skiljetecken Styckeindelning Ihop eller isär? All text har en mottagare Avslutande diskussion Ordlista 4. Texter som verktyg i vardagen Tidningarnas texter Att argumentera i insändare och debattartiklar Andra facklitterära texttyper Avslutande diskussion Ordlista

Respons_bok.indb 6

8 9 10 18 21 24 29 30 32 33 33 34 34 38 39 48 48 52 53 56 58 62 64 68 69 70 71 81 84 87 88

2011-02-04 16:54:27

5. Den sköna litteraturen Begreppet genre Att förstå skönlitteratur Epik Lyrik Dramatik Avslutande diskussion Förslag på skönlitteratur att börja med Ordlista 6. Att analysera bilder och filmer Bilder i vardagen Film Reklam Avslutande diskussion Ordlista 7. Att söka jobb

91 94 94 103 107 110 110 111 114 116 122 130 141 142 144

Var hittar du jobben? Att skriva en ansökan Anställningsintervju Avslutande diskussion Ordlista

145 147 154 156 157

8. Språklig variation

158

Slang och svordomar Ungdomsspråk Gruppspråk Flerspråkighet Kroppspråk Formellt och informellt språk Manligt och kvinnligt språk Avslutande diskussion Ordlista

Respons_bok.indb 7

159 162 164 165 167 169 170 172 173

2011-02-04 16:54:27

Att argumentera Som vi nämnde i inledningen av det här kapitlet utvecklades talekonsten redan under antiken och det förväntades av vissa att de skulle kunna tala för sin sak. Flera tusen år senare har även du stor användning av att kunna tala för just din sak på ett övertygande sätt. Att argumentera är säkert inte något nytt för dig utan du gör det nästan dagligen. Du försöker övertyga dina föräldrar om att du behöver nya kläder eller dina lärare om att du vill ha längre sovmorgon och detta gör du genom att argumentera. I det här avsnittet kommer vi att dyka lite djupare i konsten att argumentera eftersom en förberedd argumentation kräver att du känner till grunderna. När argumenterade du senast? Med vem? Om vad? När blev du senast utsatt för att någon försökte påverka dig? Vad gällde det? Diskutera och jämför med en klasskamrat.

Tes

En tes är det påstående du vill övertyga någon om. En tes kan vara till exempel: Höj studiebidraget med 500 kronor! En tes kan vara något som man vill eller inte vill. Ord som kan inleda en tes är: • • • •

jag tycker eller jag tycker inte jag vill eller jag vill inte man bör eller man bör inte jag är för eller jag är emot.

Nu måste du försöka övertyga dina åhörare om att det bör ske en höjning av studiebidraget med 500 kronor och det gör du med hjälp av argument. Argument

Ett argument är ett påstående som stödjer din tes. Vi tar exemplet med studiebidraget. För att övertyga måste du förklara varför man bör höja det. Ord som kan inleda ett argument är: • därför att • eftersom • på grund av.

Respons_bok.indb 24

2011-02-04 16:54:43

Exempel: Jag anser att studiebidraget måste höjas med 500 konor (tes) eftersom studiebidraget bör öka i relation till att priserna höjs (argument), som till exempel att priset på en biobiljett har gått upp. Precis som när du höll en presentation måste du samla material till din argumentation. Detta gör du genom att hitta flera argument som stödjer din tes. Använd dig av fakta från faktaböcker, tidningar eller internet och egna åsikter. Formulera dina argument med hjälp av de inledande orden: därför att, eftersom eller på grund av. När du har skrivit ner alla dina argument för att studiebidraget ska höjas gäller det att hitta det argument som du anser vara det viktigaste och starkaste argumentet, det så kallade huvudargumentet. Detta argument bör du alltid inleda med. Ju fler bra argument du lyckas hitta för att stödja din tes, desto bättre förutsättningar har du för att lyckas övertyga dina åhörare. Tänk på att argumenten ska vara starka och att dina åhörare ska få svårt att ifrågasätta dem. Du tappar snabbt din trovärdighet om ditt argument bara lyder ”Därför att jag vill det!” eller ”För att det är dåligt!” Har du sådana svaga argument är det lätt för andra att argumentera mot dig.

Motargument

När du ska hålla ett argumenterande tal för en grupp av åhörare kommer med största sannolikhet ingen att avbryta dig för att säga att han eller hon inte håller med om dina åsikter. Ska du däremot argumentera för din åsikt i en debatt kommer du att möta motstånd när du presenterar dina argument. En debatt är när två eller flera personer argumenterar om något som de har olika åsikter om. I en debatt har debattörerna förberett sina argument men även förberett sig för ett motstånd från den andra debattören. Ett sådant motstånd brukar kallas för motargument. Nästa steg för dig är att bemöta detta motargument med ett nytt motargument. Det kan se ut så här:

Respons_bok.indb 25

2011-02-04 16:54:43

Talare 1: Ungdomar idag har alldeles för lite pengar att röra sig med varje månad!

Inledning

Jag anser att man ska höja studiebidraget med 500 kronor, eftersom studiebidraget bör öka i relation till att kostnaderna ökar, som till exempel att priset på en biobiljett höjs. Många ungdomar måste betala alla sina kläder och fritidsintressen helt själva.

Tes Argument 1

Argument 2

Motargument

Motargument till motargumentet

Talare 2: Vill man ha råd att handla fina kläder och gå på bio måste man spara eller jobba extra – man kan inte förvänta sig att få en massa pengar utan att tjäna ihop dem själv. Talare 1: När det är mycket att göra i skolan vill man inte låta extrajobbet gå ut över skolarbetet. Därför måste studiebidraget höjas!

Motargument har du inte bara nytta av när du ska debattera mot någon. Du har även användning för det när du ska hålla ett argumenterande tal. Att visa i ditt tal att du har tänkt på eventuella motargument visar att du är påläst och insatt i ämnet. Du kan till exempel formulera det så här: ”Jag vet att många tycker att ungdomar bör skaffa ett extrajobb för att tjäna extrapengar, men jag anser att det är svårt att både hinna med ett extrajobb och skolan utan att skolan blir lidande.”

Respons_bok.indb 26

2011-02-04 16:54:43

ÖVNINg: hIttA tes och ArgUmeNt Din uppgift är att hitta tes och argument i den här insändaren. När du har hittat dessa ska du formulera motargument till skribentens argument.

bort med sNIgLArNA FrÅN VägArNA Något jag ofta har tänkt på när jag är ute och kör i min nya BMW är hur många som sniglar sig fram på vägarna. Jag har inte köpt en dyr och bra bil för att krypa fram bakom någon som bara kör i 70 km/h eller långsammare på en 70väg. Är man en erfaren bilförare som jag kan man ligga över hastighetsbegränsningen utan problem. Det finns två kategorier av sniglar som jag irriterar mig på: pensionärer och de som övningskör. Jag tycker att det borde finnas en övre åldersgräns för körkort eftersom man tydligen kör lång sammare och långsammare med åren. De kryper fram och stoppar upp trafiken – trots att jag ligger nära för att visa att jag vill köra om flyttar de inte på sig. Jag är mycket väl medveten om att man måste få vara ute på vägarna och övningsköra men när man inte kan köra snabbare än de gör kanske man bör införa speciella tider då man får vara ute och övningsköra – inte på morgonen eller kvällen när jag åker till och från jobbet. Ett annat alternativ är att man får köra på tomma parkeringsplatser tills man är redo för att ge sig ut på de ”riktiga” vägarna och köra lite snabbare. Inför en övre åldersgräns för bilkörning och speciella tider då man får vara ute och övningsköra!

/Kajsa

UPPgIFt: sVArA PÅ INsäNdAreN Din uppgift är att skriva en egen insändare, som ett svar på tal, baserad på ovanstående text. Motargumenten har du redan. Formulera en tes, motargument men även nya argument. Jämför din insändare med en klasskamrat och diskutera hur ni har valt att bemöta bilförarens argument.

Respons_bok.indb 27

2011-02-04 16:54:43

Utmaning I: Argumenterande tal Din uppgift är att skriva och framföra ett argumenterande tal. Hitta ett ämne du är insatt i eller intresserad av. Är det något du har reagerat på nyligen eller blivit upprörd över? Om du har svårt att komma på ett eget ämne kommer här några förslag: Djurförsök – ska man få testa smink på djur? Fängelsestraff – har vi för korta eller för långa straff i Sverige? Åldersgränsen på Systembolaget – för låg, lagom eller för hög? Valutan – ska vi införa euro i Sverige eller behålla kronan? Skolan – ska man få välja om man vill läsa gymnasiet på distans? Formulera en tes utifrån ditt ämne och hitta argument, skriv ner dessa och fundera över vilket ditt huvudargument är. Glöm inte att bemöta eventuella motargument som kan tänkas dyka upp. Eftersom detta är en utmaning ska du även ha med två av de retoriska figurerna som du läst om tidigare på sidorna 12–14. Och du … glöm inte talets tre delar: inledning, huvuddel och avslutning.

28 Utmaning II: Debattrollspel Du ska nu tillsammans med en klasskamrat skriva ett argumenterande tal i form av en debatt som ni ska spela upp inför klassen. Under en riktig debatt vet inte deltagarna vad nästa drag från motståndaren är men er uppgift är att skriva ett rollspel tillsammans och få det att likna en riktig debatt. Om ni har svårt att hitta ett ämne kan ni använda er av exemplen i utmaningen ”Argumenterande tal”. Genom att debattera mot någon i en fråga får du möjlighet att pröva på att använda dig av både argument och motargument. Bestäm ett ämne ni vill arbeta med och bestäm vem som är för och vem som är emot. Formulera var sin tes som ni båda ska presentera i inledningen av debatten. Formulera sedan argument och motargument så att det blir en debatt. Åhörare? Som åhörare under det här debattrollspelet har du till uppgift att utse vem som vinner debatten. Du ska även motivera varför du tycker just han eller hon vann debatten.

Respons_bok.indb 28

2011-02-04 16:54:48

Avslutande diskussion Du har nu arbetat med att tala inför grupp både genom att presentera och argumentera. Diskutera följande frågor med några klasskamrater. Sammanfatta i helklass för att ta del av de andras åsikter och så att ni ser att alla har förstått. • På vilket sätt har du utvecklats som talare? • Vilka retoriska figurer har du använt dig av i dina tal? Hur använde du dem? • Vad är tes, argument och motargument? Vad skiljer dem åt? • Varför är det bra att ha motargument med i sin argumentation? • På vilka sätt kommer du i framtiden ha användning av det du har lärt dig i det här kapitlet? Ge minst tre exempel.

Respons_bok.indb 29

2011-02-04 16:54:53

Ordlista

Respons_bok.indb 30

argument

något som förklarar varför man har en viss åsikt eller varför man borde göra något • Finns det några argument för att bygga en bro?

argumentera

berätta varför man t.ex. är för eller emot något • Han argumenterade för längre sommarlov.

debatt

när personer som inte tycker likadant om någonting, t.ex. politiker, diskuterar • Såg du debatten på TV igår?

disposition

ordning (i t.ex. en text) • Tänk igenom dispositionen innan du börjar skriva.

finansiera

skaffa pengar till något • Hur ska husbygget finansieras?

finansierad

betald • Den nya skolan är redan finansierad.

förbereda

planera (öva) • Förbered dig noga!

hylla

visa att man uppskattar någon • Hela släkten hyllade honom på 50-årsdagen.

intervjua

göra en intervju med någon • Journalisten intervjuade en ung kvinna.

motivera

förklara varför man gör eller tycker något • Du måste kunna motivera ditt val.

organisera

ordna eller planera

presentera

visa och berätta om något • Presentera gärna vad du har arbetat med under de senaste lektionerna.

resonemang

1. ett samtal eller en diskussion • Det blev ett livligt resonemang.

2. ett sätt att tänka • Jag förstår inte hans resonemang.

retorik

konsten att tala och övertyga.

retorisk figur

ett sätt att använda språket för att uppnå viss effekt, t.ex. upprepning • Talaren använde många retoriska figurer för att övertyga oss.

2011-02-04 16:54:53

Respons_bok.indb 31

röd tråd (den röda tråden)

det som binder samman ett tal eller en text, huvudtanken • Tänk på att följa den röda tråden när du talar. Annars blir det svårt att förstå vad du menar.

sluten fråga

fråga som kan besvaras kort och enkelt • ”Är du kille eller tjej?” är en sluten fråga.

synsätt

ett sätt att uppfatta eller se något • ett svenskt synsätt

tes

ett påstående eller en åsikt • Min tes är: förläng sommarlovet!

trovärdighet

det att något verkar riktigt eller sant • Om du talar otydligt förlorar du kanske din trovärdighet.

verksamhet

1. när något pågår, arbete • Polisens verksamhet har kritiserats.

2. organisation • Den här verksamheten är till för människor som har det svårt i livet.

åsikt

när man tycker något om någon/något • Vad är din åsikt om det här?

öppen fråga

fråga som inte kan besvaras kort och enkelt, t.ex. med ”ja” eller ”nej”

2011-02-04 16:54:53

texter som VerKtyg I VArdAgeN

Respons_bok.indb 70

2011-02-04 16:56:08

exter har oändligt många användningsområden. Vi möter dem i alla sammanhang – från lättläst skönlitteratur till komplicerade lagar och förordningar. En del texter är till för att underhålla, andra för att förmedla och bevara viktig information. Det är den senare typen av texter vi ska undersöka i det här kapitlet: texterna som är verktyg i vardagen.

tidningarnas texter Dag och natt runt om i hela landet sitter journalister och skriver. De informerar, debatterar, analyserar och på morgonen kan vi läsa resultatet i morgontidningen eller direkt på webben. Så snart något nytt och viktigt har hänt kan vi läsa om det på tidningarnas webbplatser. Oavsett var vi läser nyheterna kan vi konstatera en sak: det skrivs mängder av artiklar. Det finns många olika sorters tidningar. Vissa ges ut varje dag, andra bara någon gång i veckan. Några kallas för morgontidningar, andra för kvällstidningar. Kanske tänker du framför allt på nyheter när du hör talas om tidningar och journalistik. Det är givetvis helt rätt. En viktig uppgift som tidningarna har är just att berätta om viktiga händelser. Men tidningen har också en annan viktig funktion, den ger oss möjlighet att diskutera och debattera olika frågor. I det här avsnittet tittar vi närmare på tidningarnas olika texttyper. Du får också fördjupa dina kunskaper om argumentation. Senare i kapitlet får du arbeta med andra typer av facklitteratur, till exempel olika slags instruktioner och manualer.

Vilka morgon och kvällstidningar känner du till? Gör en lista och jämför med en klasskamrat.

Redaktionellt material

Journalisternas arbetsplats kallas för redaktion. En journalist kan ha olika arbetsuppgifter på en redaktion. Några arbetar som reportrar. De åker ut till platser där något har hänt för att till exempel intervjua någon som var med vid händelsen. Andra journalister arbetar med att bestämma hur texterna ska placeras i tidningen. De kallas för redigerare. På redaktionen skrivs de flesta av nyhetstexterna som sedan trycks i tidningen eller läggs ut på tidningens hemsida. De texter som förmedlar nyheter kallas med ett gemensamt namn för

Respons_bok.indb 71

2011-02-04 16:56:09

redaktionellt material. Tanken är att det redaktionella materialet ska vara objektivt, det vill säga fritt från åsikter. Enkelt uttryckt: i en nyhetsartikel berättar journalisten om vad som har hänt, när det hände, vilka som var inblandande och så vidare, utan att blanda in vad hon eller han själv tycker och tänker om saken. Notisen är en kortare form av nyhetsartikel som i stort sett bara sammanfattar vad som har hänt. Notisen skrivs ofta av så kallade nyhetsbyråer. En nyhetsbyrå är ett företag som samlar in information och säljer den vidare till tidningar och tvstationer. Ett reportage är en mer omfattande text än en artikel. Medan artikeln ofta berättar om en händelse kan reportaget ta upp flera händelser som hänger samman. Det kan till exempel handla om en person eller en plats. Det är också vanligt att reportaget, till skillnad från artikeln, berättar lite utförligare om platsen där en intervju gjordes. Texter med åsikter i

Respons_bok.indb 72

För att skriva nyhetsartiklar måste man arbeta som journalist. Du kan studera till journalist på högskolan. För att få lov att tycka till i olika frågor i en tidning räcker det med att du kan skriva och argumentera för din åsikt. Du kan aldrig vara säker på att din text kommer med i tidningen, men ju bättre du skriver och argumenterar desto större är chansen. Det finns många olika sorters texter som innehåller åsikter i till exempel en dagstidning. De här är de vanligaste: insändare, debattartikel och krönika. Insändaren är en kort text där du presenterar en åsikt om något du vill uppmärksamma andra på. För att folk ska hålla med dig ger du också några argument. Fundera också på vilka motargument som kan finnas. Dina argument ska vara starkare än motargumenten. Då övertygar du läsarna om att du har rätt. Insändaren skrivs ofta av en privatperson. Debattartikeln är en betydligt längre text. Den debatterar ofta en större fråga än insändaren och innehåller fler argument. Dessutom tar den ofta upp tänkbara motargument och besvarar dem. Debattartiklar skrivs ofta av personer som på något sätt är kunniga i ämnet som debatteras, till exempel forskare eller politiker. Krönikan är en vanlig typ av text som kan se olika ut beroende på vilken tidning du hittar den i. Krönikan handlar oftast om ett aktuellt ämne. Den är skriven på ett personligt

å v t ex 2011-02-04 16:56:09

sätt. Med det menas att språket tillåts vara vardagligare än i till exempel en debattartikel. Krönikor skrivs i många olika sammanhang. Det finns sportkrönikor, filmkrönikor, krönikor som diskuterar politik och mycket annat. Ganska ofta hittar man texttypen krönika under annat namn, till exempel ”Kolumn” eller ”Signerat”. Att sätta rubriker

Det är redigerarens uppgift att sätta rubriker på tidningens texter. Kanske skulle du bli lite sur om du hade skrivit en artikel som fick en alldeles för tråkig rubrik när den väl trycktes i tidningen? I den här övningen får du träda in i rollen som redigerare – bäst för dig att du gör ett bra jobb! Att tänka på när du sätter rubriker: • Rubriken ska sammanfatta det viktigaste i artikeln och samtidigt locka till läsning av artikeln. • Språket i en rubrik är lite annorlunda jämfört med det språk du vanligtvis använder när du skriver. För att rubriken inte ska bli för lång plockar man bort vissa ord. Rubriken ”Två miljarder extra till skolan” fungerar inte som en mening i en text, men alldeles utmärkt som rubrik. • Rubriken ska inte ha punkt som avslutning, men frågetecken och utropstecken kan förekomma.

r e d r a j l i m o vå k s l l i t a r t x Respons_bok.indb 73

2011-02-04 16:56:09

ÖVNINg: rUbrIKsättNINg I Läs artikeln och välj sedan mellan rubrikerna. Vilken tycker du passar bäst som rubrik till artikeln? Varför? Jämför ditt val med en klasskamrats val.

Skidsemestern blev längre än väntat för den 54årige man från Sverige som på söndagen försvann i samband med ett stopp på en rastplats utanför den sydtyska staden München. Bussen var på väg från den österrikiska skidorten Sölden till Stockholm. Mannen reste med sin fru och sina två tonåriga söner. Först en dryg timme efter det att bussen lämnat rastplatsen påtalade den äldre sonen att hans pappa inte tycktes vara ombord på bussen. Enligt en annan resenär hade familjen grälat under besöket på rastplatsens restaurang. Pappan i familjen ska ha lämnat bordet och gått mot utgången och därefter försvunnit. Ett dygn senare återfanns 54åringen på en buss på väg till Milano i Italien. Han förklarar händelsen med att han i ilska och förvirring stigit på fel buss. Enligt mannen gällde familjegrälet huruvida tysk korv var godare än svensk. Mannen, som ensam försvarade den tyska korvens kvaliteter, säger att han kände sig utfryst då båda sönerna tog mammans parti. – När vi träffades var hon mycket förtjust i bayersk mat, i synnerhet korv, säger 54åringen. På onsdagen återvände mannen till sitt hem i Knivsta utanför Stockholm efter att ha spenderat två nätter på hotell i Milano i väntan på en ledig flygstol. Mannens försäkringsbolag hävdar att händelsen är självförvållad och att ingen ersättning kommer att betalas ut. En vän till familjen uppger att makarna nu är sams, men att de båda tonårssönerna troligtvis stannar hemma om ytterligare en skidsemester skulle komma på tal.

Rubrik 1: Tre av fyra tonåringar föredrar svensk korv Rubrik 2: 54-årig man försvann på rastplats Rubrik 3: Familjer ofta osams om maten Rubrik 4: Ingen ersättning för flygresa

Respons_bok.indb 74

2011-02-04 16:56:09

ÖVNINg: rUbrIKsättNINg II Plocka nu på egen hand fram artiklar, eller ta hjälp av din lärare. Klipp bort den rubrik som redan finns där och ge artikeln till en klasskamrat. Låt kamraten läsa artikeln och sätta en passande rubrik. Presentera era rubriker och hur ni tänkte när ni satte dem. Hur valde ni ut orden till rubriken? Vilka skillnader ser ni mellan rubrikernas språk och språket i själva artikeln?

Att intervjua

Ett snabbt sätt att få fram information om något som har hänt är att fråga någon som var med i händelsernas centrum, ett så kallat ögonvittne. Ibland kan det också vara bra att fråga någon som är mer insatt, till exempel en polis eller någon som har särskilda kunskaper om det som har hänt. Om en allvarlig sjukdom har brutit ut är det lämpligt att prata med en läkare för att få fram mer information om till exempel smittorisken och hur man botar sjukdomen. För att redovisa vad någon har sagt i en intervju kan du antingen använda pratminus (talstreck) eller bara berätta vad personen har sagt. Men var noga med att skriva det som personen faktiskt sa! Låt säga att det har inträffat en allvarlig bilolycka. Om du ska skriva en artikel om den är det rimligt att du letar reda på ett ögonvittne som kan berätta om vad som hände och beskriva hur det lät och såg ut. Dessutom bör du prata med till exempel en polis för att få reda på om någon skadades eller om någon skyldig har gripits. Du kan säkert komma på fler personer som det skulle vara intressant att intervjua angående det inträffade.

Respons_bok.indb 75

2011-02-04 16:56:11

deN sKÖNA

LItterAtUreN

Respons_bok.indb 90

2011-02-04 16:56:43

rdet skönlitteratur är egentligen ganska märkligt. Det är lätt att tro att skönlitteraturen skulle vara just ”skön” eller ”fin”, men så behöver det absolut inte vara. Skönlitterära texter är ofta till för att underhålla och vi kan lite slarvigt kalla dem för påhittade texter. Därmed inte sagt att det rör sig om rena lögner. Det går bra att blanda fantasi med verklighet och fortfarande kalla det för skönlitteratur. Skönlitteratur kan också kritisera och provocera. Många författare har faktiskt tvingats fly sitt land på grund av att de har skrivit saker som makthavarna inte gillar. Engelskans benämning på skönlitteratur är ”fiction” vilket vi ibland översätter till ”fiktion” – något som är påhittat – men benämningen skönlitteratur finns ändå kvar, till exempel på bibliotek och i bokhandlar. Därför använder vi också begreppet i den här läroboken. I det här kapitlet får du bekanta dig med de vanligaste typerna av skönlitteratur. Du får läsa texter av olika slag och spela teater. Du får tycka, tänka och känna!

begreppet genre Du har just satt dig till rätta i biosalongen och filmen ska alldeles snart börja. Redan när du sitter där och reklamfilmerna visas slår ditt hjärta lite extra fort. Du vet att det kommer att bli läskigt. Du ser fram emot en spännande thriller. Ungefär två timmar senare står du utanför biografen tillsammans med resten av biobesökarna som sett filmen. De skrattar, återberättar scener ur filmen och skrattar igen. Det du trodde var en riktig nagelbitare var i själva verket en komedi. Hur reagerar du?

Ordet genre är lånat från franskan och betyder ungefär typ eller sort. På svenska uttalar vi ordet ”sjanger”. Genrebegreppet är viktigt för hur vi tolkar olika texter, men även filmer och bilder. Om vi vet att en text tillhör en särskild genre har vi också vissa förväntningar på texten, precis som i exemplet med biobesöket. Det finns många olika genreindelningar (thriller och komedi är bara två exempel). I skönlitteraturen finns tre ”huvudgenrer” som är bra att känna till. Det blir lättare att läsa och förstå en text om man vet ungefär vad man har att vänta sig.

Respons_bok.indb 91

2011-02-04 16:56:44

Genrer inom skönlitteraturen

Vi kommer nu att presentera de tre huvudgenrerna inom skönlitteraturen. Epik

Epik är ett annat ord för det vi vanligtvis menar när vi säger att vi läser en roman/novell eller bok. Epik är en berättande sammanhängande text, det vill säga att sidorna oftast är helt täckta med text (till skillnad från andra genrer, se nästa sida). I en roman finns oftast en handling som läsaren följer. Lyrik

Lyrik är ett annat ord för det vi brukar kalla poesi eller dikt. Dikter kan numera se ut lite hur som helst. Förr i tiden var det vanligt att dikter rimmade och skulle ha en viss form. Nuförtiden skriver många dikter utan att rimma. Dikter har oftast ingen handling utan är snarare beskrivande. Det kan vara känslor och tankar som beskrivs, men även platser och upplevelser. En typ av dikt som är oerhört vanlig är låttexten. Varje låt du lyssnar på som har en text är ju faktiskt också en dikt, eller hur? Dramatik

Dramatik är ett annat ord för det vi också kallar för pjäser eller kort och gott teater. Det vanligaste är att man går och ser en pjäs – man går på teater. Men man kan också läsa dramatik tyst för sig själv. En pjäs är skriven som ett samtal mellan olika personer (dialog). Det finns också pjäser där en person ensam har alla repliker (monolog). Till skillnad från i romanen saknas ofta beskrivningar av hur saker ser ut och vad rollfigurerna tänker och känner. Läsaren (eller teaterbesökaren) får i stället reda på detta genom vad personerna i pjäsen säger.

Respons_bok.indb 92

2011-02-04 16:56:44

Lyrik

Dramatik

Epik

Respons_bok.indb 93

2011-02-04 16:56:48

Att förstå skönlitteratur I det här avsnittet ska du få öva dig på att läsa skönlitteratur ur de olika genrerna du just läst om. Du kommer dels att få redskap som hjälper dig att tolka olika texter och dels att få öva dig på att prata om texter och vad de betyder för dig. Alla har vi olika stora behov av att läsa böcker. Vissa älskar upplevelsen av att läsa, andra har aldrig ens provat på. En av förutsättningarna för att du ska få en upplevelse av det du läser är att du kan relatera till texten – att du känner igen och får en känsla för det som står i den. Ofta blir man mer berörd av en bok som handlar om något som man själv har upplevt eller känner igen. Ett tips är därför att börja med den typen av böcker om du inte tidigare har provat på att läsa skönlitteratur. Sist i kapitlet finns en lista med boktips på bra och spännande böcker som vi tror att du också kommer att gilla. Epik

Att läsa en roman kan vara en fantastisk upplevelse. Många människor har favoritböcker som de läser om och om igen. Vissa säger till och med att en särskild bok har förändrat deras liv. Kanske har du just en sådan upplevelse inom räckhåll! Att läsa en roman innebär inte att du måste analysera den efteråt. Du kan helt enkelt lägga ifrån dig en bok och bara låta den vara en äventyrlig, skrämmande eller vacker upplevelse. Men för att du ska få en inblick i hur romaner är uppbyggda har vi satt samman några ganska enkla instruktionstexter och övningar! Händelseförlopp

Ett vanligt omdöme om romaner är: ”Vad bra den var! Det hände liksom någonting hela tiden!” Säga vad man vill, men vi är barnsligt förtjusta i att få reda på hur det ska gå i en berättelse. Det vet författarna. Därför är det inte ovanligt att de använder just handlingen (händelseförloppet) för att få dig att vilja fortsätta läsa. Ibland är handlingen så effektivt berättad att man som läsare liksom snubblar över orden för att man vill veta vad som händer härnäst. Har du känt så någon gång? Personbeskrivning

När du läser en roman blir du oundvikligen bekant med ett antal mer eller mindre påhittade personer. Det finns såklart tusen sätt att beskriva en människa på. Ibland fördjupar sig författaren i personens historia och sätt att vara. Ibland snuddar man bara vid

Respons_bok.indb 94

2011-02-04 16:56:48

en romanfigurs utseende. Detta och allt däremellan ryms under rubriken ”personbeskrivningar”. En personbeskrivning kan vara bara någon rad lång, men lika gärna sträcka sig över flera sidor. Tänk på att en berättelse om vad som har hänt tidigare i en persons liv också kan vara ett sätt att beskriva personen. Din uppväxt och dina tidigare erfarenheter har ju format dig till den du är idag, inte sant? ÖVNINg: PersoNbesKrIVNINg I den här övningen ska vi fokusera på en beskrivning av en person. Du ska nu få läsa ett utdrag ur romanen Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs (1996).

Kaja var liten som en älva med en vuxen kvinnas vackra kropp, graciös som en fotomodell eller balettdansös men i alldeles för stora Doc Martenkängor. Hon var mörklockig och långhårig, med fräknar över hela ansiktet, stora blekblå ögon och en sensuell mun med ljusrosa läppar som ömsom förvreds i grimaser och ömsom vilade, lätt åtskilda, på vippen att antingen säga något i vredesmod eller brista ut i ett stort skratt. Hon hade alldeles för stora öron, men dem såg man sällan bakom håret eftersom hon var generad att visa dem. Hennes fingrar; starka och vackra, långa och mjuka. Också tatueringarna. Min favorit var den tveeggade yxan på vänstra överarmen. På höger axel hade hon en anka, och på foten en liten hund som liknade Snobben. Rakt in i denna paradox mellan det tuffa, hårda och det barnsliga föll jag handlöst och förlorade mig i kärlek. Hennes väsen tryckte på alla de rätta knapparna i mig, och jag ville bara vara nära henne, lyssna till henne, gräla med henne, skratta åt henne. När hon grät kunde jag inte hålla tillbaka tårarna.

• Vad är det för en person som beskrivs i textavsnittet? • Vad tycker berättaren om personen? • Vad väljer berättaren att lyfta fram hos personen? • Vilka egenskaper, som inte framkommer direkt i texten, kan du tänka dig att Kaja har? • Skriv en egen personbeskrivning. Välj gärna en person som du tycker om. Försök att härma Louise Boije af Gennäs stil! • Läs upp din text i klassen eller i en mindre grupp.

Respons_bok.indb 95

2011-02-04 16:56:48

SVENSKA FÖR GYMNASIET Pär Larsson Anna Åhlgren

Pär Larsson ISBN 978-91-27-42093-9

Anna Åhlgren

9 789127 420939

Respons_omslag.indd 1

11-02-03 22.37.50