9789186297718

brasiliens historia

Dag Retsรถ

Brasiliens historia

historiska media

Historiska Media Box 1206, 221 05 Lund info@historiskamedia.se www.historiskamedia.se

© Historiska Media och författaren 2011 Faktagranskning: Maria Clara Medina Sättning: Frederic Täckström, www.sbmolle.com Omslag: Lönegård & Co Omslagsbild: Ingolf Pompe/IBL Bildbyrå Kartor: Lönegård & Co Tryck: ScandBook AB, Falun 2011 Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ISBN 978-91-86297-71-8

Innehåll Uttalsguide 8 Inledning 11 Landet 15 Brasiliens indianer

18

Det medeltida Portugal

41

De glödande trädens land

53

Kusten erövras och inlandet utforskas

67

Rättsväsende och förvaltning

77

Ekonomin organiseras

93

Plantagesamhället som ekonomiskt fenomen

109

Plantagesamhället som socialt fenomen

127

Rasblandning och kulturfusion

141

Kriget mot holländarna

154

1600-talskrisen 165 Erövringen av inlandet

175

Guldrushen 194 I guldrushens spår

209

Epoken Pombal

221

Självständighetens förutsättningar

233

Förspelet till självständigheten

242

Självständighetsdramat 252 Ett tropiskt kejsardöme

263

Ett oroligt decennium – och ett gyllene

274

Kejsardömets ödestimma slår

289

Republikens första tid

299

Kaffet råder men världsmarknaden bestämmer

311

Gamla republikens slut

325

En landsfader träder fram

339

I skuggan av Vargas

350

Orosmolnen hopas

360

Militären vid makten

373

Åter mot demokrati

385

Nya Republiken

397

Mot ljusare tider?

410

Brasilien i imperfekt, futurum och konditionalis

422

Historisk kronologi

427

Regentlängd 431 Litteratur 434

This shoot from our European continent will ultimately increase, and a plant will spring up, infinitely more important than the branch from which it proceeded; and though the season of its maturity is far distant, yet the rapidity of its advance or tardiness of its growth greatly depends upon the fostering care or indifferent negligence of its rulers.

Still, whatever the conduct of these may be, its extent, its fertility, and other numerous advantages must, in the course of time, give it that rank which it has a right to claim among the great nations of the world.

Henry Koster, brittisk resenär i Brasilien i bÜrjan av 1800-talet

Uttalsguide ã, am, an nasalt a, som i franskans sans ç, ce, ci s ch, x sch é ä ê e, som i svenskans ”bred” em, en nasalt ”äjng” ung. som i engelskans rain ge, gi, j zj, som i franskans jour h uttalas inte im, in nasalt i, ung. som i svenskans ”ting” k (används inte i portugisiska men har av hävd använts i vissa ord av afrikanskt och indianskt ursprung och uttalas som på svenska) l uttalas som ett ’tjockt’ L, ung. som i engelska. I slutet av ord samt mellan vokal och konsonant uttalas det som ”o”. lh lj, ung. som i ”balja” nh nj, som i ”konjak” ó långt a, som i svenskans ”bad” o, ô å õ, om, on nasalt å, som i franskans bon qua, quo kua, kuo que, qui ke, ki r uttalas mellan två vokaler och mellan konsonant och vokal som på svenska, men i alla övriga fall (i början och slutet av ord, mellan vokal och konsonant samt vid dubbel-r) uttalas det i regel som ett vanligt svenskt aspirerat h. Rio blir t ex ”Hio”. Bakgrunden till detta för oss märkliga uttal av bokstaven r är att det från början var ett skorrande, 8

uttalsguide

s u um, un z

’skånskt’ r, som med tiden uttalades allt slappare. tonande z mellan vokaler, annars som på svenska o, som i svenskans ”bror” nasalt o ung. som i tyskans jung tonande s, som i franskans maison, utom i slutet av ord då det uttalas tonlöst som på svenska

9

75 O

60O

45O

30O

UK

AND NEVIS

France

BARBADOS SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA

Caracas

TRINIDAD OCH TOBAGO

Barquisimeto l en a

Orino co

a

et

Boa Vista

aviar e Gu

COLOM B IA

RORAINA

P u ut

N egro

a

yo

Ta

Palmas

ALAGOAS

Juazeiro

Corumbá

Potosí

E

Antofagasta Ber

m

L

PARAGUAY

SÃO PAULO

ej Urugu ay

RIO DE JANEIRO

Rio de Janeiro

S te nb o cke ns vändkr e ts

Curitiba

Stilla havet

Joinville

CATARINA

Florianópolis Caxias do Sul

Porto Alegre

30O

Pelotas

URUGUAY

Rosario

Martin Vaz-öarna, Brasilien

São Paulo

PARANÁ

Posadas

Pa ran á

I H C

Santiago

Mendoza

Nova Iguaçu

Campinas

Santa Maria

Santa Fe

Vitória

Campinas

DO SUL

30O

ESPÍRITO SANTO

Uberlândia

Asunción

o

de Tucumán

Valparaíso

15 O

Ilhéus Conquista

Belo Horizonte

DO SUL

Pa

Campo Grande

P

Córdoba

Aracaju

MINAS GERAIS

ay

Concepción Salta

Recife

Maceió

Caravelas

de la Sierra

ra gu

Poopósjön

João Pessoa Caruaru

Salvador

o

Brasília

Goiânia

Natal

Campina Grande

Feira de Santana

Cochabamba Sucre

SERGIPE

B A H I A

TOCANTINS

GOIÁS Cuiabá

La Paz

Iquique

75 O

PARAÍBA

cisc

MATO GROSSO

BOLI V I A

Arica

DO NORTE

CEARÁ

Imperatriz

PERNAMBUCO

Titicacasjön

Juan Fernández-öarna

Quixadá

PIAUÍ

Guajara-Mirim

Arequipa

Fortaleza

Sobral

Teresina

Maraba

RONDÔNIA

15O

Parnaiba

MARANHÃO

an

li

ón

Rio Branco

Cusco

Stilla havet

Á

Porto Velho

PERU

Lima

R

P u ru

ACRE

Pucallpa

j pa

ós

São Luis

Porto de Moz

A

Fr

a

P

Itaituba

0O

Belém

s

Uca y

r añ Ma

Trujillo

Santarém

Manaus

a zo n f lo d e n

A M A Z O N A S ruá Ju

on Am az

Óbidos Fonte Boa Am

Iquitos

EK V ATORN

Macapá

Japurá

S.

m

E CU ADO R

Guayaquil

AMAPÁ

gu Xin

Quito

o

E KVATORN

Cayenne

Franska GUYANA

Branc

0O

Paramaribo SURINAM

T o c antin s

M

Cali

Ar ag ua ia

Santa Fe de Bogotá

Atlanten

Georgetown NA GUYA

Medellín

VENEZUELA

Mag da

PANAMA

Ciudad Guayana

an á

Panamá

ar

NICARAGUA

SAINT LUCIA

GRENADA

Maracaibo

Cartagena RICA

Frankrike

Antillerna

Karibiska havet

N ed er l ä nd s ka A nt il l er na

15 O

DOMINICA

Små

15O

ARGENTINA

Rio Grande

Montevideo Aires

60O

La Plata

45O

30

0 km

200

400

600 km

Mercator Projection GEOATLAS O

Inledning ”En fullständig överblick är omöjlig i ett land som ännu inte helt överblickar sig självt”, skrev den österrikiske författaren Stefan Zweig 1941 apropå Brasilien. Orden är nedslående för den som vill ge sig i kast med att försöka ge en övergripande bild av ett så stort land. Ändå måste man göra ett försök.

Anledningen är helt enkelt att Brasilien inte är vilket land som helst.

Det är ett av världens största och viktigaste länder, både med avseende på storlek, naturresurser, ekonomi och kultur. Det upptar med sina 8,5 miljoner kvadratkilometer en tredjedel av Latinamerikas yta och gränsar till alla sydamerikanska länder utom Ecuador och Chile, och det hyser nästan en tredjedel av Latinamerikas totala befolkning.

Både till sin yta och folkmängd är Brasilien också det största landet bland utvecklingsländerna och i den latinamerikanska världen. Det är redan världens åttonde största ekonomi och räknas tillsammans med Ryssland, Indien och Kina till de kommande giganterna på ett globalt plan. Inom områden som datateknik, vapenteknologi och flygplanstillverkning är det ett av världens ledande länder. Brasilien besitter ofantliga naturresurser och är en påtaglig om än lite egensinnig faktor i den globala maktbalansen, särskilt i den sydatlantiska regionen. Ändå är det andra saker som vanligtvis associeras med Brasilien. Sida vid sida syns där skyskrapor och träskjul, uteliggare och miljonärer, orörda djungler och infernaliska storstäder. Brasilien är med andra ord ett kontrasternas land. Det är visserligen en regional stormakt med en teknologiskt mycket avancerad industri, men det har samtidigt större inkomstskillnader än Indien och fattigdomen är på vissa håll förfärlig.

Brasilien förknippas också med fotboll, karneval och samba, och det är ingen tillfällighet att den ende brasilianare som kan göra anspråk 11

brasiliens historia

på att ha uppnått berömmelse världen över just är en fotbollsspelare.

Brasiliansk musik har särskilt sedan 1960-talet blivit en ingrediens i västvärldens musikkultur, ja, rent av en del av världens musikarv genom sånger som alla känner igen men kanske inte kan namnge.

Dessvärre är kunskapen om Brasilien hos de flesta människor begränsad, och inte många vet heller den historiska bakgrunden till det man verkligen känner till om Brasilien. Något som alla till exempel borde veta, men som alla inte vet, är att man talar portugisiska i Brasilien och inte spanska som i resten av Latinamerika, eftersom det var portugiser som koloniserade landet redan på 1500-talet. Och hur många vet att Brasilien lika gärna kunde ha blivit ett franskspråkigt land eller att stora delar av landet var en holländsk koloni under 25 år? Eller att det första självständiga Brasilien var en kejserlig monarki under nästan sju decennier? Att Brasilien som enda latinamerikanskt land deltog aktivt i andra världskriget med trupper på de allierades sida? Och varför det portugisisktalande Amerika blev ett enda stort land medan spanska Amerika splittrades i tjugo stater? Hur kommer det sig att Brasilien blev ett fattigt land medan USA blev en supermakt, trots att den engelska koloniseringen där inleddes hundra år efter den portugisiska i Brasilien?

Brasilien är ett land som i högsta grad förtjänar större uppmärksamhet av oss svenskar. Visserligen fick kanske Brasilien en tydlig identitet för det stora flertalet svenskar så sent som 1958, i VM-finalen på Råsundas fotbollsplan. Men kontakterna med Sverige är både äldre och måhända mer betydelsefulla än så. Redan i mitten av 1700-talet besökte den svenske sjömannen Johan Brelin Brasilien och beskrev sina upplevelser i en liten skrift. På 1810-talet fick den svenske ingenjören Carl Gustaf Hedberg uppdraget att bygga ett järnverk i provinsen São Paulo och under loppet av seklet besöktes Brasilien av flera svenska botaniker, till exempel Anders Frederik Regnell. En elev till Regnell, Albert Löfgren, har numera både en gata och en nationalpark uppkallade efter sig. Herman Lundgren, som utvandrade i mitten av 1800-talet, grundade bland annat ett företag för export av naturvax i nordöstra 12

inledning

Brasilien och en varuhuskedja som ännu idag finns kvar i familjens ägo. Någon svensk massutvandring till Brasilien har aldrig förekommit, men under årtiondena omkring förra sekelskiftet grasserade den så kallade ”Brasilienfebern” i Norrland, vilket ledde till att ca 5 000 personer utvandrade i två större vågor 1890–1891 och 1910–1912.

Under senare tider är det främst de ekonomiska kontakterna mellan Sverige och Brasilien som stått i förgrunden. Det är nog inte många som vet att ”Jönköping” var den första importen till det brasilianska ordförrådet från svenskan. Jocopingues var nämligen det allmänt vedertagna ordet för ’tändstickor’ i nordöstra Brasilien så tidigt som i slutet av 1800-talet och härrörde från texten på de importerade svenska askarna från tändstickstillverkarna i Jönköping. Några kvarter från kejsarpalatset i Rio finns också en gata med namnet Rua Gotemburgo, ”Göteborgsgatan”, kanske ett kvarblivet minne av dessa tidiga handelsförbindelser. Svenska företag har varit närvarande i Brasilien sedan 1890-talet, då dåvarande LM Ericsson levererade några av sina första utomeuropeiska telefonväxlar dit, och under de följande årtiondena öppnade flera svenska företag dotterbolag där. De flesta koncentrerades sedermera till det snabbt växande São Paulo, som under 1970-talet därför kom att kallas ’Sveriges tredje största industristad’. Även kulturella kontakter har förekommit mellan de båda länderna genom åren. Under senare hälften av 1900-talet har några av Sveriges största dokumentärfilmare, Torgny Anderberg, Rolf Blomberg och Arne Sucksdorff, genom sina filmer och böcker gjort den brasilianska vildmarken känd för svenskar. På motsvarande sätt har Ingmar Bergmans filmer fått stor uppmärksamhet i Brasilien. Sucksdorff var den förste svensk som uppmärksammade Rios gatubarn genom sin film Mitt hem är Copacabana från 1965, och han blev sedan känd för sin kampanj mot alligatorjakten i Panatanalområdet. Lite senare nåddes Sverige av impulser från brasiliansk musik; efter ett besök i Rio i samband med inspelningen av filmen Svarta palmkronor 1968 tog Cornelis Vreeswijk upp bossanova i sin repertoar och skrev svenska texter till brasilianska klassiker. Bossanova har sedan dess tjänat som 13

brasiliens historia

inspirationskälla även för Hasse Alfredson, Tage Danielsson, Sylvia Vrethammar, Lill Lindfors och Lisa Nilsson. En i Sverige närmast okänd Brasiliensvenska är Maj Gustafson som ägnade många år åt sin älskade stad Ouro Preto och vars bok om den, Vila Rica – Ouro Preto: Sanning och sägen, översatts till portugisiska. Sist, men inte minst, har ju Sverige sedan 1976 en celebritet med brasiliansk bakgrund – drottning Silvia.

Brasiliens goda renommé, dess historiska och ekonomiska betydelse för Sverige och dess tongivande position i en alltmer globaliserad värld, där kunskaper om de stora sammanhangen är nödvändiga för en civiliserad samlevnad på vår jord mellan folk med olika religion, ras och bakgrund – allt detta är fullgoda anledningar att på ett lättfattligt men ändå genomträngande sätt belysa detta lands historia, som hittills fått en så oproportionerligt liten uppmärksamhet på svenska språket.

Avsikten med denna bok är således – trots Stefan Zweigs varning 1941 – att ge en svensk läsekrets en bild av det moderna Brasiliens historiska framväxt.

14

Landet Det som idag kallas Brasilien har inte någon naturlig avgränsning mot sina grannländer. För att beskriva dess geografiska struktur är det därför lämpligast att börja med de naturgivna förutsättningarna.

Större delen av norra Sydamerika utgörs av en enormt vidsträckt sänka som sluttar svagt in mot ekvatorn. Floder rinner in i denna sänka både från Guyanas högland i norr (med Brasiliens högsta berg Pico da Neblina, 2994 m, på gränsen till Venezuela som högsta punkt), Anderna i väster (vars högsta punkt i Peru är Huascarán, 6768 m) och Brasilianska höglandet i söder (med högsta punkt Pico da Bandeira, 2889 m) för att förenas i världens största flod Amazonas som rinner ut i Atlanten vid ekvatorn. Brasilianska höglandet stupar tämligen brant ner mot den smala kustremsan men flackar ut längs kusten norrut till Bahia och söderut till São Paulo. Sammantaget är sluttningen från Brasilianska höglandet i riktning mot Amazonassänkans botten i norr tämligen svag. Det gör att floden São Francisco, som rinner upp i centrala Minas Gerais, inte når fram till Amazonas utan viker av åt öster och rinner ut i Atlanten på gränsen mellan delstaterna Sergipe och Alagoas norr om Bahia. Detsamma gäller till exempel Parnaíbafloden som rinner upp i gränstrakterna mellan Bahia och Tocantins för att sedan tömma sitt vatten mitt på den brasilianska nordkusten.

Från Brasilianska höglandet rinner även mindre floder österut och ett antal större floder västerut. De senare utnyttjar det faktum att höglandet även flackar ut i västlig riktning in mot centrala Sydamerika vid Stenbockens vändkrets, och samlas upp i Paranáfloden som tillsammans med floden Paraguay rinner ut i Atlanten vid Río de la Plata.

Större delen av Brasilien ligger inom den tropiska zonen. Stenbockens vändkrets går strax norr om São Paulo. Inom denna tropiska zon 15