I urval av Sara Hedenberg och Annika Lundeberg
Elsa Beskows Sagoskatt – Tripp, Trapp, Trull © Text och bild: Elsa Beskow, 2009 © Text och musik: Respektive upphovsman, 2009 © Bonnier Carlsen Bokförlag, 2009 Omslag och grafisk form: Fredrika Siwe och Lena Thunell Omslagsbilden är kolorerad. Ur: Årets saga, utkom första gången 1927 Kalligrafi: Marianne Petterson Soold Repro: AllMedia, Malmö, 2009 Tryckt av Livonia i Lettland, 2009
isbn 978-91-638-6473-5 www.bonniercarlsen.se
Innehåll Ekorr’n satt i granen
8
Tre pepparkaksgubbar
56
Imse vimse spindel
9
Petters och Lottas jul
57
Ritlek
10
Goder afton
92
Sagan om den lilla, lilla gumman
11
Alfabetsramsa
94
Min faders gård
22
Elsas alfabet
95
Björnen sover
24
Siffergubbar
103
Sessalätts äventyr
25
Höstvisa
104
Vem kan segla förutan vind?
42
Tomtebobarnen
105
Törnrosa
44
Ogräsets sång
137
Minsta prinsessans äppelträd
45
Blåsippor
138
Jordgubbarnas vaggvisa
54
saga n om den lill a lill a gumm a n
12
saga n om den lill a lill a gumm a n
13
sessa l ät ts äv ent y r
36
Prinsessan klängde genast opp och sade: ”Hopp då bamsen, hopp!”
Men då blev Nalle rent förlägen och ville vika av från –
Nej värre har jag aldrig sett! Kom ner min stackars –
Och björnen lunka’ på med fart tills kungen själv de mötte –
Men kungen sa: ”I all sin dar! Vad är det för en häst du –
Jag tar dig mot i famnen varligt, det här det kunde slutat – ”
sessa l ät ts äv ent y r
Då blev den snälla björnen stött och sa: ”Adjö, nu är jag trött.”
I slottet är så ljust och soligt, och vi ska ha så väldigt – ”
Det är nog bäst att strax jag vänder, för jämt och samt så mycket –
Men sessan sa: ”Du får ej gå! Kom med oss hem och hälsa –
”Nej”, sade Nalle, ”tack för mig, men ut ur skogen går jag –
På tok för mycket för en björn. Jag går att sova i mitt – ” 37
Vem kan segla förutan vind? Trad
Vem kan segla förutan vind? Vem kan ro utan åror? Vem kan skiljas från vännen sin, utan att fälla tårar? Jag kan segla förutan vind, jag kan ro utan åror. Men ej skiljas från vännen min, utan att fälla tårar.
43
Tre pepparkaksgubbar Text: Astrid Gullstrand Musik: Alice Tegnér
Copyright © AB Nordiska Musikförlaget. Tryckt med tillstånd av Ehrlingförlagen AB
Vi komma, vi komma från Pepparkakeland, och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand. Så bruna, så bruna vi äro alla tre, korinter till ögon och hattarna på sne’. Tre gubbar, tre gubbar från Pepparkakeland, till julen, till julen vi komma hand i hand. Men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis, de ville inte resa från vår pepparkakegris.
56
pet ter s och lot tas jul
Och till sist var de då äntligen framme vid landsvägen. Men
Och att det var en extra fin gran de valt, det märkte Petter
de var väldigt långt hemifrån, och det var både mörkt och
och Lotta på julafton, när tanterna klätt granen och tänt alla
kallt. Då kom en timmersläde körande, som väl var, och de
ljusen och Petter och Lotta fick komma in och se den. De
fick åka. Karln som körde släden var så hygglig. Han band
tyckte att de aldrig sett något så vackert, och de stod länge
fast kälken baktill på lasset, och så fick farbror Blå och Lotta
och såg på den, medan tant Gredelin spelade en julsång och
sätta sig på lasset. Men Petter satt på kälken och höll fast gra-
sjöng till, och medan farbror Blå läste för dem om herdarna
nen, för det skull bara ha fattats att de kommit hem utan gran,
och barnet i krubban.
tänkte Petter.
62
pet ters och lot tas jul
e
elsas a lfa bet
96
elsas a lfa bet
97
e
R tomteboba r nen
Bland grodorna de hoppar, som bort vid tjärnen bor. Den allra största grodan är vän med lillebror, när Tusse gjort sig illa, när Tusse har fått smäll, han söker tröst hos grodan, som är så rysligt snäll. Vid tjärnen bor där också en gammal fladdermus. På kvällen är hon ute, men flyr för dagens ljus. Fast hon är ful att se på, så är hon inte stygg, för tänk, en kväll så flög hon med Kajsa på sin rygg!
110
tomteboba r nen
R