9789147117215

LEVANDER WESTMAN

..

FiLoSofiSka ovningar

Filosofiska övningar är avsedd för både kurs 1 och 2.

Den innehåller en stor mängd uppgifter och övningar som syftar till att öka förståelsen för och ge tillämpningar på filosofiska begrepp och teorier.

Dessutom finns en mängd litteraturtips och förslag på fördjupningar.

..

FiLoSofiSkA ovningar MARTIN LEVANDER JAN-ERIK WESTMAN

1och2

INGEN ..

LA UTAN E RA N AKTI VITE

T

Best.nr 47-11721-5 Tryck.nr 47-11721-5

Levander Filos övningar_OS.indd 1

2014-07-04 12.10

ISBN 978-91-47-11721-5 © 2013 Författarna och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Omslag: Eva Jerkeman Omslagsbild: ”Änder på besök”, av Ernst Billgren. © Ernst Billgren/BUS 2009.

Ombrytning: Integra Software Services Produktion: Thomas Sjösten Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2014

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4711721 inlaga.indd 2

2014-07-04 09.08

INNEHÅLL

Semantik och argumentation

5

Kunskap, sanning och vetenskap Moral och etik

11

21

Livets mening – existentiella frågor Kunskap och verklighet Logik

68

79

Filosofins nytta FACIT TILL KAP. LOGIK

4711721 inlaga.indd 3

49

58

Vetenskapsfilosofi Estetik

40

82

85

2014-07-04 09.08

F ÖRORD Filosofiska övningar är gjord för kurs 1 och 2. De första fyra avdelningarna är tänkta för grundkursen och uppgifterna där syftar till att öka förståelsen och ge spännande tillämpningar på kursens innehåll. De moraliska och existentiella avsnitten domineras av ”fallbeskrivningar”. Tanken är att man ska kunna pröva lärobokens begrepp och teorier på ett mer levande material.

De senare avdelningarna är i första hand avsedda för fortsättningskursen, men läraren vet förstås bäst vad som passar eleverna. Förutom en mängd övningar att göra på lektioner eller hemma innehåller dessa avdelningar också förslag till fördjupningar och litteraturtips. Även i grundkursen ska man kunna göra fördjupningar. Men Filosofiska övningar är i första hand anpassad till läroboken Filosofi och antologin Filosofins värld (Levander/Westman). Där finns gott om material för fördjupningar och därför har vi inte tagit med liknande typer av uppgifter i denna övningsbok.

Denna nya upplaga är omarbetad och utökad. Två nya avsnitt har tillkommit, Estetik och Filosofins nytta. Flera nya övningar finns också, främst i avsnitten Semantik och argumentation liksom i Moral och etik. En del även i Logik Förhoppningen är att våra övningar ska vara stimulerande för både elever och lärare!

Stockholm i februari 2014 Författarna

4

4711721 inlaga.indd 4

2014-07-04 09.08

Semantik och argumentation 1. Mångtydighet

Man kan tala om semantisk eller syntaktisk mångtydighet. Ett enstaka ord kan skapa olika tolkningar eller också beror mångtydigheten på hur orden är placerade i satsen.

Vilket är det fråga om i följande exempel? En person försöker berätta en jakthistoria …

A: B: A: B: A: B:

- Igår sköt jag en hare med ett gevär på hundra meter!

- Det var ett långt gevär …

- Men jag menar att igår sköt jag en hare på hundra meter med ett gevär!

- Det var en lång hare …

- Äsch! Igår sköt jag på hundra meter en hare med gevär!

- Tur att han inte sköt tillbaka!

Hur skulle A ha sagt för att slippa B:s förargliga invändningar?

Förklara vad som är mångtydigt här: ”Kom, skjut och träffa dina vänner!” (reklam för skytteförening).

Engelsmannen ville ha te eller kaffe och smörgås.

Här serveras inte öl utan mat! (skylt på enkelt matställe). ”I banklokalen befann sig tre tjänstemän, två kvinnor och kamreren” (ur artikel om bankrån) Alla elever uppvaktade sin filosofilärare med en fin present. ”Demokrati är det sämsta styrelseskicket – förutom varje annat tänkbart alternativ” (Churchill).

2. Definitioner

Vad är det här för slags definitioner? a) Strabism betyder skelögdhet b) Med ”högavlönad” menar jag i den här undersökningen en person med en årsinkomst på minst 500 000 kronor. c) Jaget är den del av vårt psyke som balanserar mellan våra drifter och vårt samvete 5

4711721 inlaga.indd 5

2014-07-04 09.08

3. Precisering

a) I Skollagen kap. 5 finns paragrafer som handlar om olämpligt beteende hos elever: ”Om en elev i … gymnasieskolan … vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.” (§ 9) ”Med utgångspunkt i vad som framkommit vid en utredning … ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.”(§ 10) Ta fram exempel på uttryck som är vaga i texten. Diskutera därefter om det är bra att de är vaga eller om de borde vara mer precisa. Exempelvis kan ni föreslå preciseringar och undersöka vilka konsekvenserna blir av mera precisa formuleringar här. b) Du är med i en kommitté som ska skriva en ny lag om socialhjälp. Där kommer begreppet skälig levnadsnivå att spela en stor roll, eftersom det är vad alla medborgare ska garanteras. Precisera innebörden av begreppet så att det blir tydligt vad som avses. Du får använda flera meningar.

4. Oeniga eller inte?

Ibland kan ett samtal eller en diskussion bli förvirrande. Deltagarna kan vara oeniga i ord (verbalt oeniga), men senare visar det sig att man i själva verket var eniga i sak – när ståndpunkterna har preciserats.

Motsatsen är förstås också vanlig: man tycks vara eniga i början, men det visar sig vara enbart verbal enighet. I sak tycker man helt olika när man klargjort sin ståndpunkt.

Bedöm följande replikskifte: Lotta: August: Lotta: August: Lotta: August:

Tidningen är verkligen innehållslös idag.

Absolut! Den har ju högst tio sidor.

Jag menar att det är magert med nyheter.

Va!? Det är ju fyra sidor ishockey!

Jag tänkte förstås på att det är magert med politiska nyheter.

OK, det håller jag med om …

6

4711721 inlaga.indd 6

2014-07-04 09.08

Föreslå en replik till från August som visar att de trots allt är oeniga i sak!

(Den som vill kan ju bygga vidare på dialogen med nya preciseringar och då kan det kanske bli enighet igen?)

5. Att luras utan att ljuga

a) I John Steinbecks roman Öster om Eden får en kvinna följande omdöme: ”Hon var mycket klok. Hon sa den bästa av alla lögner: sanningen.”

Förklara hur det kan gå till, hur man kan lura andra trots att man håller sig till det som är sant! Vilket knep tror du är vanligast? b) Vårt språk innehåller många underförstådda tolkningsregler. Försök formulera den regel som gör den här gamla historien lite rolig: En sjökapten och hans styrman turas om att föra skeppsjournalen. En dag skrev kaptenen (helt sant): ”Styrman var full idag”. Styrman såg detta nästa dag och skrev i sin tur (lika sant): ”Kapten var nykter idag.” c) Det finns fler tolkningsregler i språket som vi lärt oss att använda. Bryter man mot dem luras man! Två lite extrema exempel: – Ett vittne beskriver en misstänkt person genom, kön, ungefärlig ålder, kläder osv. Senare visar det sig att den som beskrivits är enbent. Vittnet bröt mot ”normalitetsantagandet”, dvs. att det som inte nämns är normalt – Ett lands ledare gläder befolkningen genom att förklara att ”vi har avskaffat fängelsestraff för oppositionella”. Senare visar det sig att man i stället har infört dödsstraff. Ledaren bröt mot ”konstansantagandet”, att förhållandena i övrigt är som förut.

Försök hitta mer vardagliga exempel på dessa båda ”regelbrott”: något du själv råkat ut för och blivit lurad?

(Mer om våra tolkningsregler i E. Ryding: Att luras utan att ljuga, Tema 1980)

6. En tolkningsövning för fantasifulla

Varför är dagens succéromaner så mångordiga även om de ofta innehåller en ganska enkel historia? Italo Calvino, italiensk författare, betonade i stället exaktheten och ansåg sig ha hittat den kortaste berättelse som skrivits. Den är en mening lång och lyder: 7

4711721 inlaga.indd 7

2014-07-04 09.08

”När han vaknade, var dinosaurien fortfarande där” (författare är Augusto Monterroso)

Ett annat exempel är en novell på sex ord, som påstås vara av Ernest Hemingway.

Han lär en gång ha slagit vad om vem som kunde hitta på den kortaste berättelsen – och vann! ”For sale: baby shoes, never worn.”

Fundera över hur meningarna kan byggas in – och få sin förklaring – i en sammanhängande historia!

7. Argumentationsknep

Diskutera vilket/vilka argumentknep som du tycker att man använt sig av här: a)

Jag är säker på att du har bedragit mig. Visserligen nekar du, men det brukar ju bedragare alltid göra! b) Inga moskéer i vår stad. Glöm aldrig den 11 september 2001! c) Du säger att vi måste minska på bilåkandet för miljön. Men du kör ju själv bil! d) Jag är motståndare till det slags tafsande på ungdomars känsloliv som kallas sexualupplysning. e) Stockholm är bästa staden att bo i – varför skulle den annars ha flest invånare? f ) Vad är filosofi? Obegripliga svar på olösbara frågor!

8. Huvud- och underargument

Studera följande ”inre monolog”: ”Hur ska jag egentligen göra? tänkte Anders. Ska jag gå på festen hos Eva i kväll? Det brukar ju alltid vara så roligt på hennes fester och så är hon ju min flickvän också … Men i kväll blir det kanske inte så mysigt efter grälet igår? Dessutom: om jag går på festen, så blir det för lite sömn.

Hennes fester slutar alltid först framåt morgonen. Men vänta – Eva sa visst själv att alla slängs ut prick midnatt den här gången.” a) Föreslå argumentationens tes. b) Vilka argument är direkt för eller mot tesen? c) Vilka är underargument - som stöder eller talar mot ett argument?

8

4711721 inlaga.indd 8

2014-07-04 09.08

9. Analys och bedömning av två debattinlägg

Text a: 20 är bättre än 6 Det finns många nackdelar med det betygssystem som vi har nu. Många elever upplever det – med rätta! – som orättvist att betygsstegen är så stora. En elev som i flera ämnen får ”starka” betyg, utan att komma upp på nästa steg, missgynnas. Olle som fått ett starkt C kan ofta nästan lika mycket som Stina som har ett svagt B. Ändå får Olle samma betygspoäng som Lotta, som med sitt svaga C kanske kan mycket mindre än Olle.

Värderingen av elevernas prestationer blir helt enkelt för grov.

En annan nackdel är när lärare missbedömer elever (och det måste ju ske ibland). Deras misstag får då alldeles för stora konsekvenser. På liknande sätt kan en enstaka dålig prestation av en elev få alldeles för stora konsekvenser, om det betyder att man halkar ner ett helt betygssteg.

Alla de här nackdelarna försvinner med en 20-gradig skala, som tillämpas i flera länder. Enstaka missar av lärare och elever får inte så dramatiska konsekvenser. Man kanske åker ner från betyg 15 till betyg 14 men det betyder ju inte så mycket i det stora hela. Och den som är nästan i topp i ett ämne kan få 17 i betyg – och inte bara ett B. En ny skala är ju också bättre för de elever som inte lyckas så bra. Hur kul är det att få ett F? Då verkar det ju som om man inte kan någonting alls. I stället kanske man är värd 4 eller 5 – och då får man ju i varje fall någon utdelning för sitt arbete.

Jag vet att en del inte tycker att man ska värderas i skolan alls, men så tycker inte jag. Det är ju för det första prestationerna, inte personerna, som värderas. Och för det andra: den som anstränger sig mer ska belönas.

Det är ju det som är rättvisa!

Alltså – inför en 20-gradig skala. Det gör betygssättningen rättvisare och mindre dramatisk. Stressen kommer att minska och läslusten att öka!

Text b: Hellre 6 än 20!

En 20-gradig skala skulle göra mer skada än nytta. Låt mig förklara varför.

Betyg borde inte finnas alls, det är ju fel att värdera människor. Vi är alla lika värda, inte sant? Den nuvarande skalan delar in människor i sex grupper, och det är illa nog. 20 grupper gör det ännu värre! Det finns de som menar att betyg inte sätts på människor, bara på deras prestationer.

9

4711721 inlaga.indd 9

2014-07-04 09.08

LEVANDER WESTMAN

..

FiLoSofiSka ovningar

Filosofiska övningar är avsedd för både kurs 1 och 2.

Den innehåller en stor mängd uppgifter och övningar som syftar till att öka förståelsen för och ge tillämpningar på filosofiska begrepp och teorier.

Dessutom finns en mängd litteraturtips och förslag på fördjupningar.

..

FiLoSofiSkA ovningar MARTIN LEVANDER JAN-ERIK WESTMAN

1och2

INGEN ..

LA UTAN E RA N AKTI VITE

T

Best.nr 47-11721-5 Tryck.nr 47-11721-5

Levander Filos övningar_OS.indd 1

2014-07-04 12.10