Boksamtal med bilderböcker
Kan man boksamtala redan i förskolan? Ja, absolut! Genom att samtala bygger barnen upp förståelsen av boken tillsammans, och läsupplevelsen fördjupas när de tar del av varandras tolkningar. I processen använder barnen språket, tanken och sina erfarenheter som redskap – och som pedagog är du deras guide. Första delen av boken inleds med tankar om vad ett boksamtal är, varför det är viktigt och hur boksamtalet kan kopplas till läroplanen. Här finns också råd och tips för hur du lägger upp boksamtalet, till exempel hur du väljer böcker och förbereder dig. I bokens andra del finns exempel på boksamtal utifrån fyra bilderböcker: Lilla H hälsar på av Ann Forslind, Gå och bada, Mister Räf!, text Stefan Casta, bild Staffan Gnosspelius, Jag rymmer! av Eva Lindström samt Per Gustavssons Skuggsidan. Du får också förslag på en mängd andra titlar som passar extra bra för boksamtal.
Boksamtal med bilderböcker Agneta Edwards
FÖRSKOLESERIEN
Boksamtal
FÖRSKOLESERIEN
med bilderböcker
Katten vaktar i trädet.
Jag tror han drömde!
Spöket är borta nu.
Agneta Edwards är litteraturpedagog, barnbokskritiker och författare, och håller utbildningar och föreläsningar för pedagoger och bibliotekarier över hela landet. Hon har tidigare givit ut Bilderbokens mångfald och möjligheter och 2002 fick hon Barnboksakademins Eldsjälspris.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-44307-5
9 789127 443075
boksamta._cover.indd Alla sidor
Agneta Edwards
2017-06-02 11:32
boksamtal_textsection.indd 2
2017-06-02 10:57
Innehåll Förord 4
FÖRBEREDELSER 20
METODDEL
Närläsning 22
Vad är ett boksamtal ? 6
Välja bok 20
LÄSA OCH SAMTALA 26 Förförståelse 26
Tillsammans ser vi mer 6
Boksamtalet 29
Dialogisk läsning 6
Pedagogens roll 34
Utforska och förstå 7
Jag undrar-samtal 40
Varför boksamtal(a)? 8
GRUNDMODELL för boksamtal 46
Språket 8 Bild och text 8 Samtalet 9 Litteracitet 9 Läsargemenskap 12 Känslor 13
DOKUMENTATION 47
EXEMPELDEL Fyra böcker – fyra samtal 50 Lilla H hälsar på av Ann Forslind 52
Kunskapsutveckling 13
Gå och bada, Mister Räf! av Stefan Casta och Staffan Gnosspelius 62
Boksamtalets betydelse – en sammanfattning 14
Jag rymmer! av Eva Lindström 74
Boksamtalets När? Var? Hur? 15
Fler boktips 108
FÖRUTSÄTTNINGAR 15
Referenslitteratur 110
Skuggsidan av Per Gustavsson 84
Efterord 109
Miljö 15
Barnlitteratur 111
Läsrutin(er) 15
Källförteckning bilder 115
Små grupper 16 Hur ofta? 17 Vilka åldrar? 18 Vem läser och samtalar? 18
boksamtal_textsection.indd 3
2017-06-02 10:57
Vad är ett boksamtal ? Tillsammans ser vi mer Ett boksamtal är en diskussion inriktad på att utforska en text – i bilderboken både text och bild förstås – och upptäcka olika tolkningar. Syftet med boksamtalet är att fördjupa förståelsen och upplevelsen av boken genom att ta del av varandras läsning och tolkning av berättelsen – tillsammans ser vi mer! Ett boksamtal är alltså inte vilket prat om böcker som helst, utan en planerad, förberedd aktivitet där en grupp samtalar på ett organiserat sätt om en bok som är medvetet vald för just detta. För att kunna föra bra samtal om böcker tillsammans med barn har Aidan Chambers i samarbete med lärarkollegor utarbetat ett antal frågor som hjälper läsaren att prata om sin läsupplevelse. Det kallas inte för metodik, eller modell, utan inriktning för att signalera att det inte är något statiskt, ingen manual eller frågeformulär att följa från A till Ö. För att betona det öppna förhållningssätt som gör boksamtalet givande kallas det Jag undrar-samtal. Jag återkommer till varför det heter just så, och till själva frågorna.
”Boksamtal är ett sätt att ge form åt de tankar och känslor som väckts av boken och den tolkning (de tolkningar) vi tillsam mans skapar ur texten.” Aidan Chambers, Böcker inom och omkring oss
Dialogisk läsning I Jag undrar-samtalet ägnar gruppen sig åt att dela läsupplevelser och tolkningar av hela boken, det vill säga efter läsningen. Men, att samtala om boken är också en otroligt viktig del av processen för att bygga förståelse under läsningens gång. Genom att vi stannar upp och pratar om bilderna och om texten, och
6
boksamtal_textsection.indd 6
2017-06-02 10:57
gemensamt funderar kring vad som händer, så växer bokens berättelse successivt fram för respektive läsare. Är det också boksamtal? Egentligen inte. Det kan vi snarare kalla interaktiv läsning eller, vilket är vanligare, dialogisk läsning. Det vill säga samtal mellan högläsaren och barnet eller gruppen under läsningen. Terminologin är inte huvudsaken. Oavsett definitionerna så förbereder de samtal man har under läsningens gång för att kunna tala om hela boken efteråt, till exempel i ett Jag undrarsamtal.
”Att redan i förskolan regelbundet också hålla mer organiserade bok samtal är att fördjupa den pedagogiska intentionen med läsningen och fyller många funktioner …” Agneta Edwards, Bilderbokens mångfald och möjligheter
Utforska och förstå Med utgångspunkt i Jag undrar-inriktningen förmedlar Boksamtal med bilderböcker olika sätt att utifrån förskolebarns förutsättningar utforska och förstå litteraturen genom samtal. Kanske passar ett regelrätt Jag undrar-samtal bäst för de äldre barnen på förskolan, men även läsning tillsammans med yngre barn kan utvecklas med hjälp av Jag undrar-samtalets öppna förhållningssätt, de föreslagna frågeställningarna och praktiska råden. Exempelböckerna är valda för att passa olika varianter av samtal likaväl som skiftande åldrar eller läserfarenhet och lyfter olika pedagogiska perspektiv på boksamtal. För det är förstås en grundläggande fråga att ställa sig innan man kör igång; varför ska jag hålla boksamtal med barnen på min förskola?
7
boksamtal_textsection.indd 7
2017-06-02 10:57
Boksamtalets När? Var? Hur? FÖRUTSÄTTNINGAR Miljö Förskolans arbete med litteratur bör ingå i den pedagogiska planeringen, om det ska ha möjlighet att fungera och utvecklas. Vad behövs då för att kunna hålla boksamtal? En bra plats! Och att hitta rätt tid på dagen. Ni ska absolut inte bli avbrutna. En ostörd plats för läsning är alltid viktigt, någonstans där det går att finna fokus och koncentration, och det är ännu viktigare om ni också ska samtala om boken. Finns inte utrymmet för att ha ett särskilt rum för läsning och berättande i mindre grupper, vilket annars är absolut det bästa, avgränsa en del av ett rum med hyllor, draperi eller på annat sätt. Planera förskolans verksamhet så att det är så lugnt och tyst som möjligt runt om en grupp som läser.
Läsrutin(er) För att en barngrupp ska kunna sitta koncentrerat en längre stund, först under själva läsningen och därefter i ett Jag undrarsamtal om boken, behövs läsrutin. Låt läsning vara ett självklart, regelbundet och ofta förekommande inslag i förskolans verksamhet, helst varje dag. Och då inte enbart i form av läsvila eller spontanläsning utan med planerade bokstunder där
”För att skapa en stämning där boksamtalet får utrymme så är både miljön, rutiner samt arbetslagets engage mang och syn på sagor viktiga.” Anette Poulsen, förskollärare
15
boksamtal_textsection.indd 15
2017-06-02 10:57
�Ganska enkla saker spelar stor roll fÜr barnens mÜjlighet att hitta fokus infÜr läsning och boksamtal. Hos oss in leds bokstunden alltid med ett meditativt ljud, som vi blundar och lyssnar pü nügon minut. Och barnen sitter med benen utsträckta framfÜr sig, i stället fÜr pü knä eller med benen i kors, dü har de lättare att slappna av. �
barnen är aktiva läsare, där att samtala är en del av läsningen. Läsare?! Ja, även om de flesta fÜrskolebarn ännu inte själva kodar av orden fÜredrar jag här att tala om dem som läsare, och om olika stor läsvana eller läserfarenhet. Barnen läser med büde Üron och Ügon när de lyssnar pü texten och tittar pü bilderna. HÜgläsaren kodar av texten medan processen att fÜrstü och att tolka berättelsen pügür fÜr fullt i barnens hjärnor med kopplingar och referenser. Ge barnen münga mÜjligheter till och uppmuntra dem att utbyta tankar, büde efter gemensam hÜgläsning och enskilda bokstunder. Ställ kanske nügon enstaka enkel früga. Det sür frÜn fÜr Jag undrar-samtal längre fram. Grunden fÜr givande boksamtal läggs alltsü i planering av verksamheten, med start i miljÜn och rutinerna kring läsningen.
Ingrid Aulin-Larsson, fÜrskollärare och litteraturpedagog
Bilderbokens müngfald och mÜjligheter är en lustfylld, lättillgänglig handbok där teori och praktik gür hand i hand när vi betraktar bilderboken som litteratur, som konst, som pedagogiskt redskap och – fÜrstüs! – som läsupplevelse.
Boken riktar sig framfÜrallt till pedagoger i fÜrskolan och visar pü mÜjligheter att använda bilderboken som en självklar ingrediens i den pedagogiska verksamheten. Metodiskt läggs tonvikten pü de äldre fÜrskolebarnen. Den tematiska delen innehüller även ett avsnitt om hur bilderbÜcker kan användas i skolans läs- och litteraturundervisning. Agneta Edwards är litteraturpedagog, barnbokskritiker och medlem i juryn fÜr ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award). I läsprojekten Boksnurran och Läsbiten har hon fortbildat fÜrskolepedagoger i tjugo skünska kommuner, och lärare och bibliotekarier Üver hela landet har mÜtt henne som inspirerande fÜreläsare. 2002 fick hon Svenska barnboksakademins Eldsjälspris. Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och fÜr ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.
*4#/
• Agneta Edwards Bilderbokens müngfald och mÜjligheter
Har du tänkt pü att illustrationerna i en bilderbok berättar minst lika mycket som texten? Vill du veta varfÜr det är sü viktigt att läsa massor av bÜcker tillsammans med fÜrskolebarn? BehÜver du metoder fÜr att skapa magiska lässtunder? Är du nyfiken pü att fÜrdjupa läsningen med boksamtal?
LĂ„RARE LĂ„R
Sträva efter smü barngrupper när det gällerBilderbokens läsning, och särskilt müngfald och mÜjligheter vid boksamtal. Fyra till fem barn ger talutrymme. Med fÜr fü barn kan det ü andra sidan bli fÜr svag dynamik i ett tolkande samtal. Prova er fram. Dela grupperna mellan pedagogerna, kanske är nügra inne och andra ute, eller läser i olika rum. Att läsa utomhus kan gü utmärkt, men se till att ni kan sitta bra. Uppdelningen i läsgrupper gÜrs inte bäst strikt efter ülder utan efter hur lüng stund respektive barn kan sitta koncentrerat, vem som klarar vilken typ av bok och är mogen fÜr samtal efterüt. Om mület med läsningen inte är det interaktiva samtalet utan att dra in barnen i berättelsens magi, när man läser hela boken utan avbrott och kanske fÜrstärkt med stämningsskapande medel, passar det däremot bra – till och med bättre – med stÜrre grupper.
LĂ„RARE LĂ„R
SmĂĽ grupper Bilderbokens mĂĽngfald och mĂśjligheter
Agneta Edwards
OMSLAG bilderbokens maĚŠngf_CS3.indd 1
08-10-13 13.42.56
 Fler tips om hur man kan arbeta med miljÜ och rutiner fÜr att skapa lugn, fokus och stämning under läsning och bokstunder, finns i Bilderbokens müngfald och mÜjligheter.
16
boksamtal_textsection.indd 16
2017-06-02 10:57
Jag undrar …? ”Jag undrar …?” är översättaren Katarina Kuicks överföring till svenska av det engelska ”Tell me … ” som är Chambers föreslagna frågeinledning. Det är SÅ viktigt att ställa frågor på ett sätt som signalerar intresse och nyfikenhet, frågor som inte antyder att det finns ett korrekt svar, att du vill se om barnen ”fattat rätt”. Smaka på uttrycken ”Hur vet du det?” eller ”Varför är det så?” Jämför med till exempel Ingrids favoritfrågeställning ”Hur kan det vara …?” Att använda ett mer dröjande öppet sätt att ställa frågan bjuder in att våga vara prövande även i svaret. Hitta dina egna formuleringar, som passar ditt språkbruk och fungerar bra med barnen, förslagen här kan ha en för vuxen ton – prova dig fram!
Grundfrågor Mjukstarta samtalet med att prata om vad ni gillar eller inte med boken. Undvik då för stora, abstrakta eller ledande frågor i stil med ”Vad tyckte du om boken?” eller ”Var boken bra/ spännande/rolig?”. Använd öppna, konkreta och mer specifika frågor, de är lättare att svara på. Jag undrar … • Var det något särskilt du gillade i boken? • Var det någon bild du gillade extra mycket? • Vilken känsla får du av boken? • Var det något du tyckte var konstigt, eller inte förstod? • Var det något som upprepades i boken? (mönster)?
”Det är faktiskt betydligt lättare att få barn att sluta prata, än att få dem att börja. Och ett av de mest hämmande ord som finns är frågan ”varför?”. Aidan Chambers, Böcker inom och omkring oss
?? ?
• Var det något särskilt i boken som du vill prata mer om?
42
boksamtal_textsection.indd 42
2017-06-02 10:58
Allmänna frågor De allmänna frågorna kan precis som grundfrågorna ställas till alla böcker. Och du kan använda dem omväxlande med grundfrågorna, för att variera och fördjupa samtalet utifrån hur det utvecklas. Här är några exempel: Jag undrar … •• Nu när vi har läst boken, var den som du hade tänkt dig? (se ”Förförståelse”, s. 26) •• Har du läst andra böcker (sett filmer etc.) som liknar den här? •• Hade du läst boken förut? •• Upptäckte du något nytt nu? •• Var det några ord i boken som du tyckte var konstiga eller svåra? •• Hur skulle du beskriva bilderna i boken? •• Känner du igen bilderna från någon annan bok du har läst?
Specialfrågor Med specialfrågorna undersöker vi bokens egenheter, hur den berättar sin historia. Då är det otroligt viktigt att matcha rätt frågor till rätt berättelse, det är inte som med grundfrågorna att de passar oavsett bok. Även om de flesta böcker innehåller samtliga beståndsdelar och formelement kan till exempel miljön vara mer eller mindre viktig för just den här berättelsen, och att diskutera miljön blir på motsvarande sätt mer eller mindre relevant. Tänk igenom vad som är intressant att utforska i just den bok ni ska samtala om. Här följer förslag på frågor utifrån personer, miljö, handling och tid. I exempeldelen ser du hur man kan jobba utifrån den typen av frågor med just de titlarna.
"Alla böcker har sina särdrag vad gäller språk, form och innehåll, samt den blandning av dessa som ger boken dess speciella karaktär. Vore boken en människa skulle vi prata om dess personlighet." Aidan Chambers, Böcker inom och omkring oss
43
boksamtal_textsection.indd 43
2017-06-02 10:58
Gå och bada, Mister Räf! av Stefan Casta och Staffan Gnosspelius skrivit över femtio böcker, de flesta för barn och unga. Gå och bada, Mister Räf! var Staffan Gnosspelius debut som bilderboksillustratör. Några andra bilderböcker de har gjort tillsammans är Simma lugnt mörten Maud och Sjung för mig pappa. Berättelsen om Mister Räf är som en fabel, med livsvisdom och sensmoral. När boken inleds är räven tillfreds, svansen står som en glad plym. Men så händer något. Mister Räf börjar tänka att han själv inte duger, och att han nog måste piffa till sig. Det är lätt att känna med Mister Räf. Det kan dock vara lite svårare att förstå varför det blir så tokigt ibland, till exempel när han frågar mullvaden – som är närmast blind! – om en åsikt om hans nya stil. Men det kan boksamtalet klargöra, och det går att läsa Gå och bada, Mister Räf! på många sätt i olika åldrar. Man behöver heller inte språkligt och intellektuellt förstå precis alla ord, turer och detaljer för att beröras av berättelsens kärna. Det finns förstås många ingångar till berättelsen, men jag tänker i första hand på Gå och bada, Mister Räf! som en bok som passar i ett på förskolan viktigt tema som Identitet, eller när man talar om självkänsla. Stefan Castas text är högläsningsvänlig med rytm, musikalitet och målande detaljer. I berättelsen om Mister Räf förstärks den lite högtidliga tonen med formelliknande upprepningar: ”…som trots allt var en ganska listig räv.” och poetiska vändningar som ”för det var i vårens början”. Stefan Casta förenklar inte språket utan använder litterära ord och begrepp som gör språket mustigt. Så byt inte ut ord! Arbeta med dem i stället. SteFan CaSta Har
Läs mer på stefancasta.com och gnosspelius.com
Staffan Gnosspelius tilldelades för Gå och bada, Mister Räf! år 2008 Svensk Biblioteksförenings Elsa Beskow-plakett som ”utdelas till den konstnär som framställt föregående års bästa svenska bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken”.
62
boksamtal_textsection.indd 62
2017-06-02 10:58
Staffan Gnosspelius säregna, drömska bilder förstärker texten genom att gestalta det som händer, och komplettera med kroppsspråk, miljö och detaljer. Framför allt skapar de stämning, bland annat genom ett medvetet användande av färg. I början när Mister Räf är glad dominerar den röda färgen, rävens egen kulör. Sedan blir hans värld allt murrigare innan det röda återvänder – vilket sker samtidigt som rävens goda humör kommer tillbaka – kan det ha något samband? Det är en av de saker man kan undersöka tillsammans i ett boksamtal. Även Gå och bada, Mister Räf! är provläst på Holkens förskola i Lund.
”Staffans bilder liknar inga andra. Men Staffan är inte riktigt som andra. Han går sin egen väg. När jag skickar en text till honom har jag ingen aning om hur bilderna skall bli. Staffan älskar näm ligen att experimentera. I boken om Mister Räf gjorde han bilderna som etsningar, genom att rista in dem på stora plåtar som sedan trycktes och färglades.” Stefan Casta, författare (2010)
Om ni har möjlighet, ta gärna med boken ut i naturen, eller till en park eller sitt under ett träd på gården och läs!
63
boksamtal_textsection.indd 63
2017-06-02 10:58
VI LÄSER
Gå och bada, Mister Räf! Förförståelse
Förförståelse, se sidan 26.
Börja med att titta tillsammans på bilden på omslaget. Fäll ut hela boken! Tala om bilden, titeln, miljön och räven. Förslag på frågor: Vad ser du på bilden? Var är det någonstans? Tror du det är varmt eller kallt? Vilken årstid? Har du varit i skogen? Hur är det där, luktar det på något särskilt sätt? Vad kan man höra i skogen? Vilken känsla ger boken dig? Gå och bada, Mister Räf! - det är en ovanlig stavning på ordet ”räv”, gammaldags – förklara. Vad kan titeln betyda? Verkar det som att räven behöver bada? Kanske händer det något sedan som gör att räven måste bada – vad skulle det kunna vara? Hur ritar illustratören? Verkar han gilla några särskilda färger? (Jämför gärna med andra böcker.) Kan blomman på insidan av pärmen ha någon särskild betydelse i berättelsen, tro? Får du någon tanke om vad boken kanske handlar om?
Det är förstås väldigt olika vilka referenser barn har till skog, beroende på var ni bor och på familjernas olika erfarenheter och intressen. Ju färre egna upplevelser av skog just din barngrupp har, desto viktigare att levandegöra skogen för barnen – gå till parken, relatera till skogar i andra böcker och filmer. Lukta på jord och våta löv och känn på stenar och barr, prata om vilka djur som bor i skogen, lyssna på (inspelad) fågelsång och så vidare. Använd alla sinnen!
64
boksamtal_textsection.indd 64
2017-06-02 10:58
Första läsningen Det är en ganska lång text med en del ovanligare ord. Jag föreslår ändå att ni läser boken rakt igenom första gången. Att barnen lyssnar och följer med i bilderna. Säg att det inte gör något om det kommer ord som de inte vet vad de betyder utan att de bara ska försöka känna känslan som berättelsen ger. Och att ni ska gå tillbaka och prata om berättelsen, bilderna och orden sedan, eller vid nästa läsning. Efter läsningen, ställ till exempel grundfrågorna eller några av dem (se s. 72). Då delar ni med er av vad som kan ha varit svårt att förstå och vad som är bra att fokusera på vid nästa läsning när ni pratar om berättelsen vartefter. Vänta gärna med den mer komplexa frågan om mönster tills ni bearbetat boken mer, särskilt om barnen är ovana läsare och boksamtalare. Om ni inte hinner prata alls nu, eller du hellre vill låta barnens första upplevelse av boken vara okommenterad, då tar du frågorna efter andra läsningen.
Andra läsningen Om ni redan har pratat om vad ni tyckte var konstigt i boken och vill undersöka det närmare nu, påminn då gruppen innan ni börjar läsa: ”Nu när vi läser boken igen, ska vi se om vi kan komma på hur det är med det som vi undrade över förut? Det var …” och så repeterar du de mest centrala funderingarna från ert förra samtal. Välj om du läser texten på uppslaget först eller om ni börjar med att prata utifrån bilderna. Låt som alltid barnen börja bildpratet med att fritt berätta vad de ser och plocka därifrån upp trådar för samtalet.
BILDTOLKNING På andra uppslaget ligger två scener mot samma bakgrund. Det tolkar många barn som att det nu är två olika rävar, i stället för att högersidan är en inzoomning av Mister Räf. En ”mammaräv” bestämde några av våra provläsare att det var, dels för att den ser större ut än den ”vänstra” räven, dels för de långa ögonfransarna. Du kan undvika att göra barnen förbryllade vid första läsningen genom att vika boken (försiktigt) och bara visa en sida i taget. Men den här bildlösningen återkommer både här och i andra böcker, så ta upp det i samtalet nästa gång ni läser! Om ni inte hann samtala om alla grundfrågor efter första läsningen kan du eventuellt läsa boken rakt igenom en andra gång och använda några av de andra efteråt, innan ni läser uppslag för uppslag. Välj det som passar bäst för gruppen!
65
boksamtal_textsection.indd 65
2017-06-02 10:58
Det är mitt på dan och solen skrattar. Skuggorna är inte så långa som de blir på kvällen. Natten kommer inte på länge. Det är skönt, tycker Ragnar. Han håller upp sin penna mot solen. Bakom sig ser han sin skugga.
Skuggsidan senaste 5/11.indd 8
Skuggan skrattar inte för den har ingen mun. Ragnar ser att skuggan också håller i en penna. Han vinkar till skuggan, och skuggan vinkar tillbaka.
2013-01-08 15:43
Skuggsidan senaste 5/11.indd 9
2013-01-08 15:43
Andra uppslaget Ingrid läser hela uppslagets text. Det som antyddes på första sidan förstärks i meningen ”Natten kommer inte på länge. Det är skönt tycker Ragnar.” Samtalet kommer omedelbart igång om bilderna på uppslaget:
”Vem har ritat solen? Solen har inte strålar på riktigt.” ”Då är det han, pojken” Du menar att Ragnar ritar strålar för att …
”Han är ett barn, han ritar som vi” Aha, och kanske att Per som gjort boken inte skulle göra strålar på solen? För att han är vuxen.
”Mmm”
96
boksamtal_textsection.indd 96
2017-06-02 10:58
Här görs en intressant och avancerad reflektion om vem som ritat, pojken eller Per Gustavsson. Det här uppslaget vållar en del huvudbry med sina speciella bildperspektiv. Ingrid initierar på ett elegant sätt resonemangen kring det. I texten står det att ”skuggan skrattar inte …” – hur kan det vara?
”För den har ingen mun …” Just det, ”Skuggan skrattar inte för den har ingen mun”. Hur är det – skrattar pojken?
”Vet inte” Hur kommer det sig att vi inte vet det?
”Han är bakifrån” Ja, Ragnar är ritad bakifrån. Och här då, hur är han ritad här, på den andra sidan?
”Han är utanför boken” ”Nej, han är där” ”Fötterna är där men inte där” Ah, så Ragnar är i boken hela han fast med fötterna på ena sidan, eller?
”Det är bara ritat så, så här” Ett av barnen ställer sig upp och låtsas hålla en kamera framför sig. Aha, tänker du som Per hade gjort? På fotot?
”Ja, han har tagit mobilen och fotat marken.” Jaha, Per har ritat som om det var Ragnar som hade fotograferat sig själv på den bilden. Är det så? Vad fiffigt tänkt, du. Men hur är det här på andra sidan då?
”Där är han bara bakifrån” ”Han kunde gott fått fötter” ”Han kanske började rita för långt ner” För långt ner?
”Ja, så fötterna inte fick plats.” ”Han har bytt hand med pennan” Barnen söker ledtrådar och bekräftelse på att det verkligen är Ragnar som gör skuggan, och inte en annan pojke. Pennan är beviset för att det är Ragnar. Barnen tänker verklighetsförankrat kring saknade ben och armar, till exempel utifrån egen erfarenhet av hur det är att börja rita något som inte får plats på papperet.
97
boksamtal_textsection.indd 97
2017-06-02 10:58
Boksamtal med bilderböcker
Kan man boksamtala redan i förskolan? Ja, absolut! Genom att samtala bygger barnen upp förståelsen av boken tillsammans, och läsupplevelsen fördjupas när de tar del av varandras tolkningar. I processen använder barnen språket, tanken och sina erfarenheter som redskap – och som pedagog är du deras guide. Första delen av boken inleds med tankar om vad ett boksamtal är, varför det är viktigt och hur boksamtalet kan kopplas till läroplanen. Här finns också råd och tips för hur du lägger upp boksamtalet, till exempel hur du väljer böcker och förbereder dig. I bokens andra del finns exempel på boksamtal utifrån fyra bilderböcker: Lilla H hälsar på av Ann Forslind, Gå och bada, Mister Räf!, text Stefan Casta, bild Staffan Gnosspelius, Jag rymmer! av Eva Lindström samt Per Gustavssons Skuggsidan. Du får också förslag på en mängd andra titlar som passar extra bra för boksamtal.
Boksamtal med bilderböcker Agneta Edwards
FÖRSKOLESERIEN
Boksamtal
FÖRSKOLESERIEN
med bilderböcker
Katten vaktar i trädet.
Jag tror han drömde!
Spöket är borta nu.
Agneta Edwards är litteraturpedagog, barnbokskritiker och författare, och håller utbildningar och föreläsningar för pedagoger och bibliotekarier över hela landet. Hon har tidigare givit ut Bilderbokens mångfald och möjligheter och 2002 fick hon Barnboksakademins Eldsjälspris.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-44307-5
9 789127 443075
boksamta._cover.indd Alla sidor
Agneta Edwards
2017-06-02 11:32