9789144076645

OmvĂĽrdnad & medicin

Anna Ekwall Anna M. Jansson (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35814 ISBN 978-91-44-07664-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning: Henrik Hast Språkgranskning: Öyvind Vågen Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Sebastian Kaulitzki/Shutterstock Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2016

Innehåll

Till läsaren 7 Förord till böckerna Omvårdnad & medicin och Omvårdnad & kirurgi 9 Redaktörernas förord 11 Författarpresentation 13 Presentation av sakgranskare 15 1 Initial bedömning och grundläggande undersökningar 17

Anna Ekwall & Anna M. Jansson Anamnes 18 Undersökning/status 18 ABCDE 18 Status 25 EKG 29 Fallrisk 31 Smärta 32 Medicinska broscher och brickor 33 Laboratorieundersökningar 33 Sammanfattning 35 Referenser 35 Digitalt material Sammanfattning kapitel 1 Övningar kapitel 1 2 Akuta medicinska tillstånd 37

Anna Ekwall & Anna M. Jansson Att skilja mellan symtom och diagnos 38 Triage och sortering 38 Vitalparametrar och övervakning 41 Akuta tillstånd 43 Särskilt utsatta patientgrupper 62 Arbetet på akutmottagningen 67 Behandlingsbegränsningar 68 Informerat samtycke 68

Integritet 69 Sammanfattning 69 Referenser 70 Digitalt material Sammanfattning kapitel 2 Övningar kapitel 2 3 Risk för ohälsa 73

Eva Drevenhorn & Sebastian Gabrielsson Hälsobegreppet 75 Levnadsmönster 78 Hälsofrämjande arbete 84 Sammanfattning 88 Referenser 88 Digitalt material Sammanfattning kapitel 3 Övningar kapitel 3 4 Immunologi kopplat till sjukdomar 93

Christina Trollmo Inflammation, infektion och immunsystemet 94 Handslag och slängkyssar 95 Var finns immunsystemet? 95 Immunsvar, antigen och MHC 98 Antikroppar, B-celler och plasmaceller 101 Cytokiner 101 Biologiska läkemedel och målstyrd behandling 105 Immunologi kopplad till bokkapitlen 106 Autoimmuna sjukdomar och kroniskt inflammatoriska sjukdomar 106 Nutrition 107 Hjärtsjukdomar 108 Tromboembolism 109 Reumatiska sjukdomar 109 Infektionssjukdomar 110

Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester.

Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

© Författarna och Studentlitteratur

3

Innehåll

Blodsjukdomar 110 Sammanfattning 112 Referenser 112 Digitalt material Sammanfattning kapitel 4 Övningar kapitel 4 5 Nutrition 115

Mona Persenius & Kaisa Bjuresäter Undernäring och äldre 116 Omvårdnad och behandling 117 Enteral nutrition 118 Sammanfattning 122 Referenser 122 Digitalt material Sammanfattning kapitel 5 Övningar kapitel 5 6 Läkemedel 125

Rebecca Gagnemo Persson & Sara Modig Ökad läkemedelskänslighet med ökad ålder 127 Farmakokinetik 127 Farmakodynamik 129 Läkemedelsinteraktion 129 Polyfarmaci 129 Fallskador som läkemedelsrelaterat problem 131 Olämpliga läkemedel till äldre 131 Orostillstånd 132 Sömn 132 Smärta 133 Samverkan kring den multisjuke patienten – kommun, sjukhus och primärvård 134 Dosdispenserade läkemedel 136 Sammanfattning 137 Referenser 137 Digitalt material Sammanfattning kapitel 6 Övningar kapitel 6 7 Blodtrycket och dess komplikationer 139

Karl Dreja & Eva Drevenhorn Blodtrycksreglering 140 Mätmetoder 141 Hypertension – högt blodtryck 144 Hypotension – lågt blodtryck 149 Sammanfattning 151 Referenser 151 Digitalt material Sammanfattning kapitel 7 Övningar kapitel 7 4

8 Neurologiska sjukdomar 155

Ann-Cathrin Jönsson & Einar Eriksson Nervsystemets organisation 156 Diagnostik 161 Omvårdnad vid neurologisk sjukdom 168 Neurologiska sjukdomar 169 Sammanfattning 187 Referenser 187 Digitalt material Sammanfattning kapitel 8 Övningar kapitel 8 9 Stroke 191

Ann-Cathrin Jönsson Epidemiologi och symtom 192 Riskfaktorer för stroke 192 Olika typer av stroke 193 Hjärnans anatomi 193 Etiologi och patofysiologi 194 Akut undersökning och behandling 196 Vård på strokeenhet 198 Hälsofrämjande omvårdnad efter stroke 210 Hjärnans möjligheter till återhämtning 210 Sammanfattning 211 Referenser 212 Digitalt material Sammanfattning kapitel 9 Övningar kapitel 9 10 Hjärtsjukdomar 215

Erik Rydberg & Marie Holst Anatomi och fysiologi 216 Inledande klinisk bedömning 217 Kranskärlssjukdom 219 Akuta koronara syndrom 226 Diagnostik 236 Hjärtsvikt 239 Lungödem 248 Klaffsjukdomar 248 Kardiomyopati 250 Myokardit 251 Perikardit 251 Hjärtarytmier 252 Supraventrikulära arytmier 253 Förmaksflimmer 254 AV-block (atrioventrikulärt block) 256 Ventrikulära arytmier 258 Sammanfattning 259 Referenser 259

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

Digitalt material Sammanfattning kapitel 10 Övningar kapitel 10 11 Venös tromboembolism 261

Anders Gottsäter, Gabriella Isma & Nazim Isma Primär hemostas 262 Sekundär hemostas 263 Antikoagulation 264 Fibrinolys 264 Epidemiologi vid venös tromboembolism 264 Etiologi och riskfaktorer 265 Trombofili och andra riskfaktorer för VTE 265 Patofysiologi 266 Djup ventrombos (DVT) 267 Lungemboli (LE) 269 Ovanliga tromboslokalisationer 272 Recidivrisk och prognos vid VTE 273 Venös tromboembolism och graviditet 273 Akut omvårdnad och behandling vid DVT 274 Sammanfattning 276 Referenser 277 Digitalt material Sammanfattning kapitel 11 Övningar kapitel 11 12 Lungsjukdomar 281

Rebecca Gagnemo Persson, Gisela Olsson & Peter Thorén Anatomi och fysiologi 283 Spirometri 284 Astma 286 KOL 288 Lungcancer 300 Pleurautgjutning 302 Pneumothorax 304 Interstitiella lungsjukdomar 305 Lungfibros 305 Sarkoidos 306 Obstruktiv sömnapné (OSA) 307 Sammanfattning 309 Referenser 309 Digitalt material Sammanfattning kapitel 12 Övningar kapitel 12 13 Endokrina sjukdomar 313

Cecilia Follin & Fredrik Nyström Hypofyssjukdomar 314 Hypertyreos 321 Hypotyreos 324 © Författarna och Studentlitteratur

Hyperparatyreoidism 327 Hyponatremi inklusive SIADH 328 Fetma 330 Sammanfattning 333 Referenser 334 Digitalt material Sammanfattning kapitel 13 Övningar kapitel 13 14 Diabetes mellitus 337

Anders Frid & Magdalena Annersten Gershater Olika typer av diabetes 338 Insulin 341 Glukagon 341 Glukos 341 Diagnostik 342 Omvårdnad och behandling 342 Kostens påverkan 346 Komplikationer 346 Sammanfattning 351 Referenser 351 Digitalt material Sammanfattning kapitel 14 Övningar kapitel 14 15 Mag-tarm­sjukdomar 353

Mariette Bengtsson & Daniel Klintman Mag-tarmkanalens uppbyggnad 354 Matspjälkningen 354 Mag-tarmkanalens immunförsvar 357 Mötet med patienten med mag-tarmproblem 358 Symtom och tecken 359 Tunntarmens sjukdomar 384 Inflammatoriska tarmsjukdomar 389 Funktionella mag-tarmsjukdomar 401 Sammanfattning 406 Referenser 407 Digitalt material Sammanfattning kapitel 15 Övningar kapitel 15 16 Sjukdomar i levern 413

Daniel Klintman & Mariette Bengtsson Anatomi och fysiologi 414 Symtom och tecken 416 Diagnostik 426 Autoimmuna leversjukdomar 432 Metabola leversjukdomar 436 Toxisk leverskada 438 Cirkulatoriska leversjukdomar 443 5

Innehåll

Akut leversvikt 444 Levertransplantation 448 Sammanfattning 452 Referenser 453 Digitalt material Sammanfattning kapitel 16 Övningar kapitel 16 17 Njursjukdomar 457

Karl Dreja & Anneli Jönsson Anatomi och fysiologi 459 Diagnostik 464 Kronisk njursvikt 467 Akut njurskada 470 Patofysiologi och patogenes 473 Aktiv uremivård 475 Sammanfattning 481 Referenser 481 Digitalt material Sammanfattning kapitel 17 Övningar kapitel 17 18 Reumatiska sjukdomar och osteoporos 483

Thomas Mandl & Valentina Bala Inflammatoriska ledsjukdomar 485 Inflammatoriska systemsjukdomar 499 Degenerativa ledsjukdomar 505 Generella smärttillstånd 508 Omvårdnad och sjuksköterskans roll vid reumatologiska sjukdomar 508 Osteoporos 528 Sammanfattning 529 Referenser 530 Digitalt material Sammanfattning kapitel 18 Övningar kapitel 18 19 Infektions­sjukdomar 535

Anna Kjällquist-Petrisi & Fredrik Resman Grundläggande begrepp 536 Initial bedömning (datainsamling) 538 Symtom och tecken 539 Diagnostik och provtagning 544 Problemidentifiering 548 Specifika bakteriella infektioner 548 Virusinfektioner 552

6

Malaria och svampinfektioner 554 Målidentifiering 555 Initial omvårdnad och behandling 556 Övrig omvårdnad 558 Särskilda aspekter på smittsamma sjukdomar 562 Förebyggande arbete mot infektionssjukdomar 565 Sammanfattning 566 Referenser 566 Digitalt material Sammanfattning kapitel 19 Övningar kapitel 19 20 Cancersjukdomar 569

Maria Planck & Annica Palmgren Patofysiologi 571 Prognos 572 Omvårdnad och behandling 572 Akuta onkologiska tillstånd 576 Vanliga cancerdiagnoser 579 Sammanfattning 585 Referenser 585 Digitalt material Sammanfattning kapitel 20 Övningar kapitel 20 21 Blodsjukdomar 587

Jenny Aronsen Torp & Jenny Klintman Blodets bildning 588 Diagnostik 591 Benigna blodsjukdomar 592 Maligna blodsjukdomar 597 Cytostatika – biverkningar 607 Kroniska blodmaligniteter och lymfom 615 Sammanfattning 619 Referenser 619 Digitalt material Sammanfattning kapitel 21 Övningar kapitel 21 Appendix Referensvärden 623 Fallbeskrivningar, register 625 Figurförteckning 627 Sakregister 631

© Författarna och Studentlitteratur

Till läsaren

Sjuksköterskans huvudämne, omvårdnad, ställt i relation till medicinska sjukdomar och kirurgiska sjukdomar tillhör de viktigaste och största grundstenarna i sjuksköterskeutbildningen. Här behövs ständigt aktuella och uppdaterade kunskaper i ett gediget och pedagogiskt uppbyggt läromedel för att du som blivande sjuksköterska ska kunna möta morgondagens vårdverksamhet på bästa sätt.

Att ha dessa kunskaper noga utvalda, kvalitetsgrans­ kade och sammanställda underlättar för dig som student i dina förberedelser inför föreläsningar, praktik, tentamen, examen och så småningom yrkesliv. Omvårdnad & medicin samt Omvårdnad & kirurgi har skapats mot denna bakgrund och med målsättningen att vara din ständiga följeslagare genom hela sjuksköterskeutbildningen och vidare ut i yrkeslivet eller till studier på avancerad nivå.

Det är ett projekt som har lett fram till två parallella publikationer. Vi hoppas att det ska bli tydligare för dig som student att navigera både inom, men också mellan böckerna. Vi har fokuserat på: • Att skapa ett enhetligt och igenkännbart upplägg,

struktur och utformning.

• Att kärnkompetensen ”Teambaserad vård” tydliggörs.

Det framträder av kapiteltexterna men också av att, så gott som, varje kapitel har författats av både sjuksköterskor och läkare.

• Att innehållet är relevant och noga utvalt för dig i dina teoretiska och praktiska studier med hänsyn till både innehåll och djup.

• Att de rikligt förekommande fotona, illustrationerna förklarar och förtydligar texterna eller visar dig komplicerade förlopp som annars kan vara svåra att överskåda • Att fallbeskrivningarna knyter teorin närmare praktiken. De flesta är skrivna i återkommande delar genom kapitlet för att du ska kunna följa en patients upplevelser genom sjukdomsförloppet.

• Att webbplatserna som är knutna till de respektive böckerna hjälper dig att se vilka kunskaper som du behärskar och vilka delar som du bör ägna mer tid åt att förstå.

• Att du påminns om interaktiviteten mellan bok och webb genom återkommande symboler i boken som kopplar till webbplatsen.

Plugga smartare digitalt Förbered dig för tentan med hjälp av våra digitala sammanfattningar, övningar och tester.

Du kan göra det var som helst så länge du har dator, surfplatta eller mobil med dig. Du hittar din aktiveringskod på omslagets insida.

© Författarna och Studentlitteratur

7

Förord till böckerna Omvårdnad & medicin och Omvårdnad & kirurgi

Idén till böckerna Omvårdnad & medicin samt Omvårdnad & kirurgi, har sitt ursprung i de sex kärnkompetenserna som Svensk sjuksköterskeförening (SSF) har föreslagit ska ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor. Tillsammans med Svenska läkarsällskapet har SSF tagit beslut om att två av kärnkompetenserna – säker vård och samverkan i team – ska förekomma i all högre vårdutbildning. Med anledning av detta såg vi att även kurslitteraturen för högre utbildning inom vård behöver spegla detta synsätt, och böckerna har därför dessa två kärnkompetenser som pedagogisk utgångspunkt.

Omvårdnad & medicin samt Omvårdnad & kirurgi är unika i den bemärkelsen att de medicinska delarna och omvårdnadsdelarna är integrerade i varje enskilt kapitel.

Detta avspeglas också i redaktörsskapet för respektive bok.

En sjuksköterska och en läkare med medicinsk respektive kirurgisk specialistkompetens, har tillsammans arbetat för att sammanställa böckerna. Varje kapitel har, med några få undantag, i sin tur författare som är läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens inom aktuellt område.

Tillsammans beskriver de specifika medicinska aspekter och omvårdnadsaspekter inom det aktuella området, betydelsen av teamet runt patienten samt hur samverkan är avgörande för vårdutfallet. På detta sätt får du som student en heltäckande bok vad gäller epidemiologi, symtom, tecken, utredning och behandling samt omvårdnad inom medicin respektive kirurgi.

I början av varje kapitel finns en fallbeskrivning som utgår från patientens upplevelser och som tydliggör personen. Fallbeskrivningarna är tänkta att spegla ett helhetsperspektiv där patienten och hens situation är i centrum.

Vår strävan är också att fallbeskrivningarna ska beakta mångfalden i samhället. Vidare ska fallbeskrivningarna betona samarbete och samverkan där områdena omvårdnad och medicin står jämsides, och där patientens behov styr rangordningen av insatser.

© Författarna och Studentlitteratur

Fakta som återges i böckerna vilar på aktuell forskning inom området. De flesta av författarna har ett stort nationellt nätverk som möjliggör beskrivningar av erfarenhetsbaserad kunskap som inte bara finns hos den enskilde författaren. Den vård och behandling som beskrivs utgår från rådande internationella och nationella riktlinjer och evidens. På så sätt kan böckerna bidra till att det redan i grundutbildningen banas väg för en jämlik medicinsk och kirurgisk vård med hög kvalitet.

Böckerna är avsedda att ge den bas som behövs för att arbeta som sjuksköterska inom medicinsk och kirurgisk vård, och motsvarar kunskapskraven för nyutbildade sjuksköterskor. Hänvisning till litteratur som ger möjlighet till fördjupning inom respektive område, erbjuds i varje kapitel. När det gäller grundläggande omvårdnadsåtgärder som inte kan kopplas till en specifik diagnos, till ett specifikt sjukdomstillstånd och till konkreta vårdrutiner, hänvisas det i böckerna till Omvårdnadens grunder och till Vårdhandboken. Alla kapitel har samma struktur och pedagogiska upplägg. De är rikt illustrerade och har återkommande faktarutor där viktiga moment eller aspekter betonas. Till varje kapitel finns även en webbaserad del där studenterna kan träna sina kunskaper och få en överblick över ämnet.

Vi hoppas att du som student ska ha stor nytta av böckerna Omvårdnad & Medicin och Omvårdnad & Kirurgi, och att de ska stimulera ditt lärande samt leda till reflektion och ett kritiskt förhållningssätt. Vår förhoppning är att du som färdig sjuksköterska ska känna dig väl förberedd för att tillsammans med läkare och övriga i vårdteamet bidra till en framtida jämlik, god och säker vård inom medicinsk och kirurgisk vård.

Redaktörerna Anna Ekwall & Anna M. Jansson Omvårdnad & medicin Christine Kumlien & Jenny Rystedt Omvårdnad & kirurgi

9

Redaktörernas förord

Välkommen till sjuksköterskeyrket och välkommen till den här boken!

Den här boken har tagit längre tid att få färdig än vad det tar att utbilda sig till sjuksköterska. Trots det innehåller boken långt ifrån allt du kommer att behöva lära dig om omvårdnad och medicin. Delvis beror det på att allt som kommer att vara viktigt ännu inte har upptäckts, eller visats vetenskapligt. Det beror också på att allt inte ryms i en enda bok. Men vi är övertygade om att den här boken är en bra inkörsport till att lära sig mer.

Uppdraget vi gav till våra medförfattare, var att fylla varje kapitel med det du som ny på en vårdavdelning behöver kunna för att ge dina patienter en god vård, och – kanske ännu viktigare – för att förstå varför du gör på ett särskilt sätt.

Med bokens fallbeskrivningar vill vi ge dig en tydlig bild av de patienter du kan komma att möta i ditt arbete som

© Författarna och Studentlitteratur

sjuksköterska, men också bidra till lusten att lära mer, så att du ska kunna ge dina patienter bästa möjliga vård. Vi hoppas även att bokens referenser ska inspirera dig till att läsa mer om ämnen som intresserar dig, och få dig att själv våga söka kunskap i vetenskapliga artiklar, databaser och kanske även i egen forskning.

Vad en sjuksköterska behöver veta och kunna varierar inte bara med specialitet och arbetsplats, utan förändras också i högsta grad med tiden. De kunskaper som världens bästa sjuksköterska har i dag skulle om fem år inte längre vara tillräckliga. Kunskaper behöver ständigt uppdateras.

Med den här boken lägger du en grund för dina kunskaper, men låt aldrig din jakt på kunskap ta slut.

Välkommen till ett livslångt lärande och till ett av de mest givande yrken som finns!

Anna Ekwall och Anna M. Jansson

11

Författarpresentation

Redaktörer Anna Ekwall är leg. sjuksköterska, specialistsjuk­ sköterska i ambulanssjukvård och docent i omvårdnad vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet.

Anna M. Jansson är med.dr, specialist i internmedicin, överläkare och verksamhetschef vid akutkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Författare Magdalena Annersten Gershater är leg. sjuksköterska och arbetar som universitetslektor vid Malmö högskola, fakulteten för hälsa och samhälle.

Jenny Aronsen Torp är leg. sjuksköterska, fil.lic och universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad, sektionen för hälsa och samhälle.

Valentina Bala är leg. sjuksköterska med vidareutbildning i reumatologi och magisterexamen i omvårdnad. Hon är doktorand i vårdvetenskap vid Lunds universitet och arbetar på specialiserad medicin, Helsingborgs lasarett.

Mariette Bengtsson är docent och leg. sjuksköterska med vidareutbildning inom gastroenterologisk vård verksam vid Malmö högskola, fakulteten för hälsa och samhälle.

Einar Eriksson är docent i preklinisk fysiologi vid Karolinska institutet och klinisk specialist i intern­ medicin och neurologi. Han är verksam vid neurolog­ kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Cecilia Follin arbetar som biträdande forskare vid Lunds universitet, institutionen för kliniska vetenskaper och som sjuksköterska vid Endokrinologen, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Anders Frid är med.dr och överläkare vid VE Endokrin, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Sebastian Gabrielsson är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i omvårdnad. Han arbetar som universitetslektor vid Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap i Luleå.

Rebecca Gagnemo Persson är leg. sjuksköterska, bio­ medicinsk analytiker, dr med.vet. samt funktions­ utbildad i lung- och pleurasjukdomar. Hon arbetar som universitetsadjunkt vid Lunds universitet, institutionen för hälsovetenskaper, avdelningen för hälsofrämjande omvårdnad i Lund.

Anders Gottsäter är professor och överläkare i kärlmedicin, kärlcentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Marie Holst arbetar som universitetslektor vid Malmö högskola, fakulteten för hälsa och samhälle.

Kaisa Bjuresäter är leg. sjuksköterska, fil.dr och klinisk lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon arbetar med utveckling av nutritionsområdet vid Landstinget i Värmland.

Gabriella Isma är specialistsjuksköterska med magister­ examen i omvårdnad. Hon är doktorand och arbetar som universitetsadjunkt vid Malmö högskola, fakulteten för hälsa och samhälle.

Karl Dreja är med.dr, specialistläkare i njurmedicin och invärtesmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Nazim Isma är med.dr. och specialistläkare i kardiologi och internmedicin, Skånes universitetssjukhus, kranskärlskliniken (HIA), Lund.

Eva Drevenhorn är distriktssköterska, fil.dr och lektor vid institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.

© Författarna och Studentlitteratur

13

Författarpresentation

Ann-Cathrin Jönsson är specialistsjuksköterska i neurosjukvård och intensivvård, med.dr. i neurologi, inriktning vårdvetenskap och docent vid Lunds universitet.

Anneli Jönsson är leg. sjuksköterska, doktorand och adjunkt vid institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet och njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund.

Gisela Olsson är leg. sjuksköterska, specialistutbildad inom barn och ungdom och är funktionsutbildad i lungoch pleurasjukdomar. Hon är verksam vid lungkliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Annica Palmgren är specialistsjuksköterska i onkologi vid Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Anna Kjällquist Petrisi är specialistsjuksköterska inom intensivvård, mag.med.vet. och arbetar som klinisk lärare vid kliniken för intensivvård och perioperativ medicin, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Mona Persenius är leg. sjuksköterska, specialistutbildad inom anestesi- och intensivvård, fil.dr och lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon undervisar inom intensivvårdsutbildningen.

Daniel Klintman är med.dr. och överläkare i gastroenterologi vid Gastrosektionen, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Maria Planck är docent i onkologi vid Lunds universitet och specialistläkare i onkologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Jenny Klintman är specialistläkare i internmedicin, VO hematologi, onkologi och strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus och forskare inom hematologi vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Fredrik Resman är läkare vid infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö, och med.dr vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Thomas Mandl är docent och överläkare i reumatologi, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Sara Modig är distriktsläkare och med.dr och arbetar på Tåbelunds vårdcentral, Eslöv, och avdelningen för allmänmedicin, Lunds universitet samt med läke­medels­ säkerhet för äldre på uppdrag av Läkemedelsrådet i Region Skåne.

Fredrik Nyström är professor och överläkare i internmedicin särskilt endokrinologi. Han disputerade 1997. Fredrik Nyström har handlett flera doktorander och undervisar på flera terminer på läkarprogrammet i Linköping.

14

Erik Rydberg är docent och överläkare vid kranskärlskliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö och vid Lunds universitet, kardiologi, institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Peter Thorén är överläkare och specialist i internmedicin och lungsjukdomar. Han arbetar vid Lycksele lasarett, medicin-rehabkliniken i Lycksele.

Christina Trollmo är medicinsk terapiområdeschef inom reumatologi vid Roche AB i Stockholm. Hon disputerade 1997 och har arbetat som forskare inom autoimmunitet i många år och även som pedagogisk utvecklare på Karolinska institutet.

© Författarna och Studentlitteratur

Presentation av sakgranskare

Ola Dahlberg arbetar som universitetsadjunkt vid högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, medicinsk vetenskap.

Åsa Nilsson, doktorand, arbetar som universitetsadjunkt vid Luleå Tekniska universitet, institutionen för hälso­ vetenskap, avdelningen för omvårdnad i Luleå.

Caroline Elmér, MD, PhD, är specialistläkare i urologi och gynekologi och arbetar som verksamhetschef vid Stockholms UroGynMottagning, Stockholms läns landsting.

Louise Rundkvist, doktorand, arbetar som universitets­ adjunkt vid Jönköping university, Hälsohögskolan, avdelningen för naturvetenskap och biomedicin i Jönköping.

Berit Forsman, leg. sjuksköterska anestesi och intensivvård, arbetar som universitetsadjunkt vid Högskolan Väst, institutionen för hälsovetenskap, avdelningen för omvårdnad i Trollhättan.

Birgitta Semark, med.dr, arbetar som lektor vid Linnéuniversitetet, fakulteten för hälso- och livsvetenskap, institutionen för hälso- och vårdvetenskap i Kalmar.

Maria Johansson arbetar som universitetsadjunkt vid Mittuniversitetet, fakulteten för humanvetenskap, avdelningen för omvårdnad i Sundsvall.

Ann-Cathrin Jönsson är specialistsjuksköterska, med.dr och docent vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Hon är verksam i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande vid Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) och klinisk patientnära forskning vid Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

Kerstin Lindberg Stenfell arbetade tidigare som universitetslektor vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle.

Annelie Lindholm arbetar som universitetsadjunkt i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, hälsa och vård i Halmstad.

Kent Stening, med.dr, arbetar som lektor vid Linnéuniversitetet, fakulteten för hälso- och livsvetenskap, institutionen för hälso- och vårdvetenskap i Kalmar.

Anna-Karin Wahn arbetar som universitetsadjunkt vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle.

Elisabet Welin Henriksson är leg. sjuksköterska och docent i omvårdnad. Hon arbetar som universitetslektor vid sektionen för omvårdnad på Karolinska Institutet. Hon arbetar även kliniskt på Reumatologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

Claes Wikström, leg. sjuksköterska inom anestesisjukvård, arbetar som universitetsadjunkt på Högskolan i Borås.

Han har lärarutbildning, magisterexamen i biomedicin och undervisar i medicinska ämnen.

Carina Lomgren arbetar som universitetsadjunkt vid Luleå Tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap, avdelningen för omvårdnad i Luleå.

© Författarna och Studentlitteratur

15

KAPITEL 1

Initial bedömning och grundläggande undersökningar A N N A E K WA L L A N N A M . JA N S S O N Anamnes 18 Undersökning/status 18 ABCDE 18 Status 25 EKG 29 Fallrisk 31 Smärta 32 Medicinska broscher och brickor 33 Laboratorieundersökningar 33 Sammanfattning 35 Referenser 35

FALLBESKRIVNING 1.1:1 VESNA, 69 ÅR

Vesna är 69 år gammal och har hypertoni och diabetes typ 2 som behandlas med tabletter. När hon vaknade i morse mådde hon som vanligt, men när hon vände sig i sängen för att stiga upp drabbades hon av kraftig yrsel och illamående. Efter fem timmar har yrseln inte gått över och hon har kräkts efter att ha gått till toaletten. Hon ringer då till sin vårdcentral för att få råd om hur hon ska göra. Vesna får prata med en sjuksköterska. Först får hon uppge sitt namn och personnummer eftersom all telefonrådgivning måste dokumenteras i journalen. Sjuksköterskan ställer frågor om yrseln och om hennes medicinska bakgrund för att kunna göra en korrekt bedömning. Utifrån det beslutsstöd (se faktaruta 1.1 Beslutsstöd i sjukvården) man använder på vårdcentralen bör Vesna erbjudas en akut bedömning och få en tid direkt.

N

är en person kontaktar sjukvården, per telefon eller personligen, är det ofta en sjuksköterska som gör den första bedömningen. I detta kapitel lär du dig om anamnes (patientens berättelse) och initial undersökning liksom hur en strukturerad undersökning enligt ABCDE-modellen går till. Som sjuksköterska kan du vara den som först märker att patientens tillstånd försämras och därmed behöva agera. För patienten och hens närstående kan upplevelsen av denna första kontakt och bedömning vara avgörande för hur resten av besöket uppfattas. Känner patienten förtroende för dig och den övriga personalen blir anamnesen bättre liksom följsamheten mot ordinationer och därmed ofta också behandlingsresultatet.

Anamnes Patientens egen berättelse har ofta stor betydelse för hur du som sjuksköterska bedömer patienten. För patienten är det viktigt att bli bekräftad och känna att ens berättelse tas på allvar. Det är därför viktigt att personalen lyssnar på patienten och samtidigt behåller sin professionella objektivitet för att inte missa någon viktig aspekt som kanske saknas i berättelsen. Dokumentationen är som alltid av största vikt, då utgångsvärdena behövs för att säga något om förändringens art över tid. Det finns flera bokstavsramsor för att underlätta och strukturera anamnestagning och bedömning, vilka presenteras i kapitlets följande avsnitt.

Se till exempel faktaruta 1.2 MAPLES.

Undersökning/status När du träffar en patient för första gången, eller ska ta en så kallad förnyad status, det vill säga göra en ny undersökning och bedömning, är det bra att utgå från en tydlig struktur – till exempel ABCDE – för att inte missa något.

ABCDE Patienter med akut sjukdom bedöms och handläggs utifrån ABCDE (ATLS-konceptet) (Surgeons 2014, Sverige 2014) (se förklaring i rubrikerna på följande sidor). Detta för att säkerställa att inga hot mot livet missas. Denna struktur är bra att använda vid alla bedömningar, även om patienten inte är akut sjuk. Konceptet har sitt ursprung i traumasammanhang där ett systematiskt omhändertagande ser till att man inte missar något livshotande för

© Författarna och Studentlitteratur

KAPITEL 1 • Initial bedömning och grundläggande undersökningar

FAKTARUTA 1.1 BESLUTSSTÖD I SJUKVÅRDEN

FAKTARUTA 1.2 MAPLES

För att ge alla patienter en likvärdig och säker bedömning vid till exempel telefonrådgivning finns beslutsstöd, en rekommendation om vilka frågor bedömaren utifrån patientens symtom ska ställa och vilka rekommendationer som ska ges baserat på patientens svar. Datoriserade beslutsstöd används till exempel av Sjukvårdsrådgivningen 1177 och av företagen som bemannar det nationella nödnumret 112.

M mediciner A allergi P past medical history (tidigare sjukdomshistorik) L life circumstances (livsomständigheter) E ethanol (alkohol) S smoking (rökning)

något uppenbart, till exempel en ofri luftväg för en öppen underbensfraktur. Som sjuksköterska kan du använda den strukturerade bedömningen i alla sammanhang där du ska undersöka eller bedöma en patient. Ibland är inte hela ABCDE tillämpligt, och då använder du de bokstäver som är relevanta, oftast bara ABC. ABCDE är ett hjälpmedel, inte en tvingande regel.

Att få sina vitalparametrar undersökta kan vara stressande för vissa patienter, speciellt för den som känner sig allvarligt sjuk. Andra kan finna det väldigt tryggt att någon kontrollerar deras parametrar tidigt under besöket. Kommunicera med patienten hela tiden, och berätta vad du letar efter och vad du hittar. Även om du är bekymrad över vad värdena visar vill patienterna känna att de är i trygga händer, och den känslan är det din uppgift att förmedla.

Du kan absolut uttrycka att något värde inte ser så bra ut, om du gör det på ett korrekt sätt och inte lämnar patienten med ovisshet. På samma sätt kan det vara lugnande att berätta för en patient där alla värden är normala, att allt är som det ska.

Viktiga aspekter för sjuksköterskor och andra att fråga och/eller lyssna efter är till exempel: • Vad är det aktuella problemet?

• Hur länge har patienten haft besväret?

• Om tillämpligt: var sitter det?

• Strålar det ut någonstans?

• Vad förvärrar/förbättrar besväret?

• Påverkar det patientens vardag?

• Och i så fall: Hur påverkar det? Överkänslighet och allergi: • Har personen någon gång fått en allergisk reaktion av något?

Viktigast här är om patienten har fått en allergi- eller överkänslighetsreaktion av ett läkemedel (eller av att bli sövd om det kan bli aktuellt) eller av ett födoämne.

Svårare reaktioner på luftburna ämnen är också viktiga att fråga om.

Smittbärarskap: • Bär personen på någon blodsmitta som hepatit eller HIV? • Bär patienten på någon resistent bakterie som MRSA? (Läs mer i kapitel 19 Infektionssjukdomar)

FALLBESKRIVNING 1.1:2 VESNA, 69 ÅR

• Vesna har fått en akut tid till vårdcentralen. Hon träffar sjuksköterskan hon pratade med i telefon för en första bedömning inne på ett undersökningsrum. Hon får först berätta mer om yrseln som är kraftigt snurrande, nästan som att sitta på en karusell. Hon berättar att yrseln kan försvinna nästan helt om hon håller sig alldeles stilla men att den sätter igång med full kraft om hon vrider huvudet åt vänster. Yrseln är lite bättre nu än då hon vaknade i morse. Hon har inte kräkts sedan toalettbesöket men mår lite illa. Vesna har inte upplevt några andra nya symtom i samband med yrseln och illamåendet. Hon har inte kunnat äta något och inte heller ta sina mediciner på morgonen.

© Författarna och Studentlitteratur

• M: Enalapril 10 mg 1 × 1 mot högt blodtryck, metformin 500 mg 1 × 2 mot diabetes, atorvastatin 10 mg 1 × 1 mot höga blodfetter, zopiklon 5 mg 1 till natten vid behov för sömnen • A: Inga allergier • P: Hypertoni, diabetes typ 2, opererad med kolecystektomi på grund av gallstensanfall • L: Ensamboende änka, klarar sig själv utan hemtjänst • E: Dricker ingen alkohol • S: Aldrig rökt

19

KAPITEL 1 • Initial bedömning och grundläggande undersökningar

A – Luftvägar (Airway) Bedömningen inleds med att man ser till att patienten har en fri luftväg. Tecken på ofri luftväg kan vara stridor (pipande, väsande andningsljud vid förträngning av de övre luftvägarna), snarkande andning, indragningar mellan revbenen och i jugulum (halsgropen) och paradoxalt andningsmönster (se figur 1.1 Onormala andningsmönster), det vill säga att bröstkorgen vidgas vid inandning, samtidigt som bukväggen rör sig inåt.

ration förkortas ofta SpO2, sat. eller pox. (förkortning av pulsoximeter, apparaten som används för saturationsmätning) och anger hur stor andel av de röda blodkropparna som transporterar syre (eller kolmonoxid, en gas som utvecklas vid till exempel brand och som kan ge falskt hög saturation). Saturationen mäts lättast på patientens finger, men om patienten är kall perifert, har nagellack eller fingret av någon annan anledning är olämpligt finns andra prober till mätaren som kan sättas på till exempel örsnibben.

B – Andning (Breathing) Normal andningsfrekvens (AF) för en vuxen är mellan 12 och 16 andetag per minut och mäts enklast/säkrast genom att titta på patientens bröstkorg eller, om det är svårt att se, lyssna med stetoskop. Räkna andetagen under en minut när patienten är tyst. Det är svårt att andas normalt när man börjar tänka på sin egen andning så säg inte till patienten att du räknar andetagen. Håll i stället dina fingrar på patientens handled, som om du känner på pulsen.

Andningsfrekvensen är vanligen den parameter som tidigast avslöjar akut allvarlig sjukdom såsom infektion och är därför väldigt viktig att ha koll på (Subbe m.fl. 2003).

I bedömning av andningen kan, utöver andningsfrekvens och saturation (syremättnad), också ingå att titta på andningsmönstret, lyssna på lungorna med stetoskop och känna på bröstkorgen samt bedöma blodgasprov och kapnometri (mätning av koldioxid i utandningsluften).

Saturationen är normalt > 95 procent när personen andas vanlig rumsluft. Personer med hjärt- eller lungsjuklighet, till exempel kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), kan ha lägre saturation som normalvärde. Satu-

C – Cirkulation (Circulation) Under C bedöms cirkulationen genom olika parametrar och mätningar (Smith & Roberts 2013). Syftet är att få kunskap om huruvida cirkulationen är tillräcklig för personens behov. Är den otillräcklig måste åtgärder vidtas för att säkerställa tillräcklig cirkulation. Det viktiga är att hjärta, njurar, hjärna får tillräckligt med syre för annars riskerar organen att svikta och även att skadas, vilket i sin tur påverkar hela övriga kroppen. Med hjälp av syn och känsel kompletterar du bedömningen av patienten.

Du tar reda på patientens puls genom att mäta eller känna. Även om det finns utrustning för automatisk mätning bör du initialt ha känt patientens puls manuellt för att ha ett utgångsvärde. Du bör dokumentera oregelbunden eller tunn puls eftersom det kan vara ett tecken på allvarlig sjukdom. Takykardi har patienten om pulsen är över 100 slag i minuten, och puls lägre än 50 slag i minuten kallas bradykardi. Vältränade personer kan ha låg puls utan att det är tecken på sjukdom. För låg puls kan innebära otillräcklig perfusion (genomblödning) av hjärnan och

ANDNINGSMÖNSTER Namn

Andningsmönster

Beskrivning

• Kussmaulandning

Snabba, djupa andetag som ses vid acidos (syraöverskott i blodet) eller vid hjärnskada.

• Cheyne-Stokes

Regelbundet mönster av ökande, sedan minskande storlek på andetagen följt av apné (andningsuppehåll) innan mönstret börjar om, kan ses vid t.ex. hjärtsvikt och vid stroke med skada på andningscentrum i hjärnan.

• Ataktisk andning

Oregelbundet, osammanhängande andningsmönster.

FIGUR 1.1 Onormala andningsmönster. Illustration: Jeanette Engqvist.

20

© Författarna och Studentlitteratur

KAPITEL 3 • Risk för ohälsa

(52 procent) svarade att de hade alldeles för mycket att göra på arbetet, medan 69 procent uppgav att de upplevde sitt arbete meningsfullt; något fler kvinnor än män. Bland kvinnorna var det främst sjuksköterskor, chefer och lärare och bland männen ingenjörer och chefer som upplevde detta. Nästan hälften (46 procent) av de tillfrågade svarade att de hade svårt att inte tänka på jobbet när de var lediga och drygt en femtedel (22 procent) hade svårt att sova på grund av det. Jobbtankar var särskilt vanligt hos lärare och chefer, men också inom andra yrken som styrs och präglas av kontakten med andra människor. Ungefär 7 procent svarade att de varje dag kände sig trötta efter arbetet eller att tiden inte räckte till för familj, vänner eller fritidsaktiviteter. Varannan tillfrågad uppgav att de två gånger eller mer under det senaste året gått till sitt arbete fast de borde stannat hemma, så kallad sjuknärvaro.

En hårdare arbetsmarknad, ökad samhällelig skiktning och individualisering har diskuterats som en möjlig förklaring till ungas ökade psykiska ohälsa från 1990-talet och framåt (SOU 2006:77; Socialstyrelsen 2009). Ungdomars förväntningar ökar samtidigt som det i ökad utsträckning är upp till den enskilde individen att definiera och leva upp till sin roll i samhället.

Psykisk sjukdom Hos personer med psykisk sjukdom finns ett samband mellan internaliserad stigma och hopp, självkänsla, empowerment, tilltro till den egna förmågan, livskvalitet och socialt stöd samt sjukdomssymtomens svårighetsgrad och följsamhet till behandling (Livingston & Boyd 2010).

Undersökningar av svenskars attityder mot psykisk sjukdom och personer med psykisk sjukdom visar att dessa blivit positivare under perioden 2009–2013 (CEPI 2014).

Stigmatisering är diskriminerande handlingar utifrån fördomar baserade på stereotypa uppfattningar om en grupp människor eller, vid internaliserat stigma, av en person mot sig själv (Corrigan & Watson 2002). Stigmatisering och diskriminering förekommer i olika sammanhang, inklusive hälso- och sjukvården, och förutom vid psykisk sjukdom även vid olika somatiska sjukdomstillstånd som till exempel HIV/AIDS (Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen 2007).

Personer med psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder löper ökad risk för somatisk ohälsa. Den omfattande psykiatriutredning som blev färdig 2006 konstaterade i sitt slutbetänkande (SOU 2006:100) att personer med psykisk funktionsnedsättning har en nedsatt somatisk hälsa, att deras behov inte alltid tillgodoses, att det finns 78

en betydande överdödlighet jämfört med befolkningen i övrigt och att personer med psykiska sjukdomar och samtidigt missbruk är särskilt utsatta ur hälsosynpunkt. Ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom hos personer med schizofreni och bipolär sjukdom beror delvis på ökad risk för fetma, rökning, diabetes, högt blodtryck och dyslipidemi (blodfettsrubbning) (De Hert m.fl. 2009). Antipsykotiska läkemedel kan leda till viktuppgång och förvärra metabola riskfaktorer samtidigt som personer med allvarlig psykisk sjukdom ibland har sämre tillgång till allmän hälso- och sjukvård, screening och förebyggande åtgärder jämfört med befolkningen i stort.

Levnadsmönster Bakgrunden till att de flesta människor dör i hjärt-kärlsjukdom är den ökade vällevnaden som innebär att vi äter mer, rör oss mindre, dricker stora mängder alkohol och använder tobak. Enligt rapport från Folkhälso­institutet 2011 (Folkhälsomyndigheten 2011) hade 12 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i Sverige två ohälso­samma levnadsvanor (av dem som nämndes ovan) och 5 procent kvinnor och 9 procent män fler än två ohälsosamma levnads­vanor. Hälsosamma levnadsvanor, däremot, förebygger hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och psykisk ohälsa. I sjuksköterskans arbetsområde ingår att ha ett hälso­främjande förhållningssätt där samtal om levnads­ vanor ingår. Samtalen med patienten kan variera från korta där vikten av hälsosamma levnadsvanor nämns till längre och djupare samtal där motiverande samtalsmetodik kan användas enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011b) (se tabell 3.1).

Tobak Tobaksrökning är skadlig och kan leda till en rad olika sjukdomar, främst KOL, lungcancer och hjärt-kärlsjukdom (Folkhälsomyndigheten 2014). Se figur 3.2. Passiv rökning är också skadlig om än i mindre omfattning. Varannan rökare dör i förtid och får i genomsnitt 10 års kortare levnadstid. Andelen dagligrökare har minskat sedan 1980talet och det är i dag 11 procent av den vuxna befolkningen som röker. Nyrekrytering av rökare i unga år fortsätter och det ses ingen minskning i antalet rökare i åldern 16–24 år. Även snusning och tuggtobak är skadligt och ökar risken för bland annat cancer i mag-tarmkanalen, hjärtinfarkt och stroke. Att röka tobak i vattenpipa är också skadligt © Författarna och Studentlitteratur

KAPITEL 3 • Risk för ohälsa

Makuladegeneration ("gula fläcken")

Stroke

Katarakt ("grå starr") Näscancer Cancer i bihålorna Cancer i munnen Tandlossning Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Farynxcancer Larynxcancer Ryggbesvär Esofaguscancer

Lungcancer Levercancer

Hjärtinfarkt, kärlkramp

Ventrikelcancer Sår i magsäck och tolvfingertarm

Njurcancer Diabetes Pankreascancer Bukaortaaneurysm

Äggstockscancer

Crohns sjukdom

Urinblåsecancer Livmoderhalscancer Missfall Plötslig spädbarnsdöd hos ens barn Infertilitet Impotens Benskörhet

Leukemi

Perifer artärsjukdom

FIGUR 3.2 Exempel på hur

tobaksbruk kan ge sjukdomar och påverka olika funktioner i kroppen.

Illustration: Lena Lyons.

Fig. Tobaksgubbe

då stora mängder nikotin kan tillföras kroppen under kort tid. Detsamma gäller för e-cigaretter (Folkhälsomyndigheten 2014).

Generellt rekommenderas tobaksavvänjning, till exempel rökstopp (Socialstyrelsen 2011b). I princip är det samma råd som ges oavsett vilken typ av tobak som en person brukar. En del kan ha nytta av att trappa ner sin konsumtion medan andra föredrar att sluta tvärt. För att © Författarna och Studentlitteratur

underlätta abstinensproblem finns nikotinersättningsmedel i form av bland annat plåster, resoriblett, nässpray eller nikotintuggummi som kan användas en period då mängden nikotin trappas ner. Alla vårdcentraler i Sverige brukar ha en specialutbildad sjuksköterska som kan ge stöd och råd för den som behöver eller vill sluta med sitt tobaksbruk.

Inom elevhälsan kan skolsköterskan hjälpa rökande elever med tobaksavvänjning och rökstopp.

79

KAPITEL 3 • Risk för ohälsa

Alkohol Alkohol kan ha en betydande negativ hälsoeffekt. Många som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården gör det som en följd av sin alkoholkonsumtion. Förutom att den kan leda till beroende och missbruk är alkohol en bidragande orsak till mer än 200 sjukdomstillstånd (WHO 2014).

Se figur 3.3. Till de vanligaste hör levercirros (skrumplever), pankreatit, olika cancerformer, avsiktlig skada genom våld eller självmord, olycksfall, fetalt alkoholsyndrom och för tidig födsel, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och infektionssjukdomar (Folkhälsomyndigheten 2014). Det finns

även ett starkt samband mellan alkoholkonsumtion och sexuellt överförbara sjukdomar. I Sverige vårdades under ett år 10 840 kvinnor och 21 948 män på sjukhus för en alkoholrelaterad diagnos. Alkohol bidrar till ohälsa genom direkt skadlig påverkan på organ och vävnad, genom att alkoholpåverkan medför sänkt koordinationsförmåga, medvetandegrad, tankeförmåga, uppfattningsförmåga och beteendeförändringar samt genom utveckling av beroende med förlorad kontroll över drickandet (WHO 2014).

Konsumtionen av alkohol minskade i Sverige mellan 2004 och 2012, men trots det har 13 procent av kvinnorna

Wernicke-Korsakoffs syndrom Demens Delirium tremens Abstinenskramper

Ångest, sömnstörning, nedstämdhet Stroke Traumatisk hjärnblödning: subduralhematom Ataxi

Cancer i munhåla och hals

Högt blodtryck Bröstcancer Fettlever, skrumplever, levercancer

Förmaksflimmer Hjärtinfarkt Dilaterad kardiomyopati Magsår Pankreatit

Koloncancer

Fetalt alkoholsyndrom hos barn om modern dricker under graviditeten

Erektil dysfunktion

Olycksfall Makrocytär anemi Undernäring Försvagat immunförsvar

FIGUR 3.3 Exempel på hur stor

alkoholkonsumtion kan ge sjukdomar och påverka olika funktioner i kroppen.

Illustration: Lena Lyons.

Neuropati

80

Fig. alkoholgubbe

© Författarna och Studentlitteratur

KAPITEL 3 • Risk för ohälsa

Formulär

3 S AMtAl SMe to D I k

73

AUDIT Här är ett antal frågor om dina alkoholvanor det senaste året.

Vi är tacksamma om du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för dig.

MED ETT GLAS MENAS

33 CL STARKÖL

HUR GAMMAL ÄR DU?

33 CL STARKCIDER

ÅR

1. Hur ofta dricker du alkohol?

2. Hur många ”standardglas” (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

3. Hur ofta dricker du sex sådana ”standardglas” eller mer vid samma tillfälle?

4. Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat sluta dricka sedan du börjat?

5. Hur ofta under det senaste året har du låtit bli att göra något som du borde för att du drack?

6. Hur ofta under senaste året har du behövt en ”drink” på morgonen efter mycket drickande dagen innan?

7. Hur ofta under det senaste året har du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av ditt drickande?

8. Hur ofta under det senaste året har du druckit så att du dagen efter inte kommit ihåg vad du sagt eller gjort?

9. Har du eller någon annan blivit skadad på grund av ditt drickande?

10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över ditt drickande eller antytt att du borde minska på det?

12–15 CL RÖTT ELLER VITT VIN

8 CL STARKVIN

4 CL SPRIT

■ MAN

■ KVINNA

ALDRIG

1 GÅNG I MÅNADEN ELLER MER SÄLLAN

2–4 GÅNGER I MÅNADEN

2–3 GÅNGER I VECKAN

4 GÅNGER/VECKA ELLER MER

■

■

■

■

■

1–2

3–4

5–6

7–9

10 ELLER FLER

■

■

■

■

■

ALDRIG

MER SÄLLAN ÄN EN GÅNG I MÅNADEN

VARJE MÅNAD

VARJE VECKA

DAGLIGEN ELLER NÄSTAN VARJE DAG

■

■

■

■

■

ALDRIG

MER SÄLLAN ÄN EN GÅNG I MÅNADEN

VARJE MÅNAD

VARJE VECKA

DAGLIGEN ELLER NÄSTAN VARJE DAG

■

■

■

■

■

ALDRIG

MER SÄLLAN ÄN EN GÅNG I MÅNADEN

VARJE MÅNAD

VARJE VECKA

DAGLIGEN ELLER NÄSTAN VARJE DAG

■

■

■

■

■

ALDRIG

MER SÄLLAN ÄN EN GÅNG I MÅNADEN

VARJE MÅNAD

VARJE VECKA

DAGLIGEN ELLER NÄSTAN VARJE DAG

■

■

■

■

■

ALDRIG

MER SÄLLAN ÄN EN GÅNG I MÅNADEN

VARJE MÅNAD

VARJE VECKA

DAGLIGEN ELLER NÄSTAN VARJE DAG

■

■

■

■

■

ALDRIG

MER SÄLLAN ÄN EN GÅNG I MÅNADEN

VARJE MÅNAD

VARJE VECKA

DAGLIGEN ELLER NÄSTAN VARJE DAG

■

■

■

■

■

NEJ

JA, MEN INTE UNDER DET SENASTE ÅRET

JA, UNDER DET SENASTE ÅRET

■

■

■

NEJ

JA, MEN INTE UNDER DET SENASTE ÅRET

JA, UNDER DET SENASTE ÅRET

■

■

■

Översatt och bearbetat bearbetat av professor Hans Hans Bergman Bergman vid Karolinska Institutet. Källa: WHO.

50 CL FOLKÖL

Har du besvarat alla frågor? – Tack för din medverkan!

FIGUR 3.4 ­– ett screeningverktyg.

Audit sammanställa enhar persons alkoholkonsumtion Figur 3.5Audit AUDIT. Totalt tio frågor där fråga 1–8kan kananvändas ge poäng för frånatt 0–4.

Fråga 9 och 10 poängen 0, 2

per eller vecka för att identifiera riskfylld och skadlig konsumtion.

Gränsen för riskfylld konsumtion är 9avstandardglas/ 4. Poängen summeras, poängintervallet ligger mellan 0–40.

Källa: WHO, översatt och bearbetat vecka förHans kvinnor och 14 för mäninstitutet, (Folkhälsomyndigheten 2014).Wennberg Ett standardglas innehåller prof.

Bergman, Karolinska Stockholm (Bermann, & Källmén 2012). 12 g 100 procent alkohol Arbetsblad o Formular.indd 6 2015-02-23 10.14 och är likvärdigt med till exempel 4 cl starksprit, 15 cl vin eller 45 cl folköl. Intensivkonsumtion det vill säga att dricka 4 (kvinnor) eller 5 (män) standardglas per tillfälle 1 gång i månaden eller oftare är också ett riskbruk. Källa: WHO, © F ö r och F a t tbearbetat a r e n o c h Sav t uprof. d e n t Hans l i t t e rBergman, atur översatt Karolinska institutet, Stockholm (Bermann, Wennberg & Källmén 2012). © Författarna och Studentlitteratur

81

KAPITEL 3 • Risk för ohälsa

och 20 procent av männen en riskfylld konsumtion (Folkhälsomyndigheten 2014). Riskbruk kan definieras som regelbunden konsumtion av en viss mängd alkohol under en vecka som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. För att mäta mängden alkohol som konsumeras används måttenheten standardglas som beskrivs i bilden överst i figur 3.4. Det internationella instrumentet, Audit, används för att bedöma i vilken grad en persons alkoholkonsumtion är skadlig. Gränser för risk­konsumtion och intensivkonsumtion presenteras i figur 3.4. Mest dricker unga vuxna, både män och kvinnor, mellan 16 och 29 år. Intensivkonsumtion, det vill säga 4 eller 5 standardglas per tillfälle 1 gång i månaden eller oftare, har minskat från 25 till 14 procent bland ungdomar i årskurs 9. Riskkonsumenter som minskar sin konsumtion minskar också risken att bli beroende av alkohol och risken för fysiska skador.

Många riskkonsumenter av alkohol är inte medvetna om att deras alkoholvanor innebär en risk. I dessa fall kan ett samtal med till exempel en sjuksköterska med information om gränserna för riskkonsumtion räcka för att patienten ska minska sin konsumtion. Till hjälp finns olika formulär varav Audit (se figur 3.4 Audit – ett screeningverktyg) rekommenderas för användning i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2014). Att på detta sätt som sjuksköterska uppmärksamma och ge personen tillfälle att reagera på en

riskabel alkoholkonsumtion ger stora möjligheter att sätta igång förändringsprocesser hos personer med riskbruk.

Av världens befolkning bedöms 3,6 procent uppfylla kriterierna för alkoholsyndrom, den diagnos som i senaste upplagan av den psykiatriska diagnosmanualen DSM har ersatt alkoholberoende och alkoholmissbruk (American Psychiatric Association 2013). Alkoholsyndrom innefattar kognitiva, beteendemässiga och psykologiska symtom som indikerar att en person fortsätter att använda alkohol trots att det medför betydande problem. Kriterierna som används berör kontrollförlust, sociala och hälsorelaterade konsekvenser, ökad tolerans samt abstinens. Som psyko­ social behandling vid missbruk eller beroende rekommenderas i första hand motivationshöjande behandling (MET), kognitiv beteendeterapi (KBT), community reinforcement approach (CRA) eller 12-stegsbehandling (Socialstyrelsen 2014). Användning av läkemedel som Antabus, Campral och Naltrexon Vitaflo, som minskar sug eller påverkar effekten av alkoholintag, rekommenderas också.

Kost Goda matvanor innebär enligt Livsmedelsverket (Livsmedelsverket 2014) att äta 500 gram frukt och grönt per dag (tre frukter och två rejäla nävar grönsaker), att välja fullkornsprodukter och livsmedel märkta med nyckelhål, att äta fisk

FIGUR 3.5 Tallriksmodellen.

Måltidens innehåll delas i tre delar.

Den första är kolhydratrik (till exempel potatis, pasta, ris, bulgur och bröd). I första hand väljs fullkornsvarianter. Den andra delen består av grönsaker och rotfrukter. Denna del ska helst vara lika stor som den förra.

Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.

Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor. Källa: Livsmedelsverket.

Illustration: Jeanette Engqvist.

82

© Författarna och Studentlitteratur

KAPITEL 3 • Risk för ohälsa

2–3 gånger/vecka och att använda flytande margarin eller olja i matlagningen. Regelbundna måltider med frukost, lunch och middag med något mellanmål rekommenderas då det då är lättare att hålla sig mätt och inte äta extra mellan måltiderna. Som ett hjälpmedel för att beräkna hur stort utrymme olika livsmedel behöver ta i en måltid används tallriksmodellen (se figur 3.5 Tallriksmodellen).

En fjärdedel av tallriken används till protein i form av kött, fisk eller ägg och resterande tre fjärdedelar delas i två lika delar med ett utrymme för potatis, ris eller pasta och den sista delen för färska eller kokta grön- eller rotsaker.

Ett ökat stillasittande och att många i dag äter stora portioner och extra mellan måltiderna är förmodligen en anledning till att befolkningen har ökat i vikt. Att vara överviktig eller fet ökar bland annat risken för att få diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Det innebär även att belastningen på kroppens leder ökar med risk för skador. Övervikt definieras som BMI (body mass index) 25–29,9 och fetma ≥ 30 (Bray 1987). Midjeomfånget är också ett viktigt mått för att bedöma övervikt. Omfång på 94–102 cm för män och 80–88 cm för kvinnor innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Även om BMI är under 25 bör vikten minskas för att också midjeomfånget ska ligga under respektive gränsvärde (Sönmez m.fl. 2003). Från 1980 till 2012 ökade antalet feta (BMI ≥ 30) såväl män som kvinnor i Sverige, från 4–5 procent till 11–12 procent och ökningen fortsätter i samma takt (Folkhälsomyndigheten 2014).

Vilken metod som väljs för att gå ner i vikt spelar mindre roll (Dansinger m.fl. 2005), men många har svårt att behålla viktnedgången över tid. Är alla olika möjligheter för att gå ner i vikt uttömda kan kirurgiskt ingrepp, gastric bypass (se kapitlet 21 Fetmakirurgi i Omvårdnad & kirurgi), övervägas (Region Skåne 2012). Ingreppet innebär att magsäcken krymps så att endast 30 milliliter föda får plats och större matintag därmed omöjliggörs. Många patienter får av den anledningen vitamin- och mineralbrist samt riskerar undernäring. Detta måste kompenseras och patienten ska följas upp årligen i primärvården. Forskning som visar på ökat alkoholintag hos personer som genomgått gastric bypass (Conason m.fl. 2013) kan tyda på att en begränsning av matintag hos vissa individer kompenseras med ett ökat alkoholintag. Fetma ingår också i kapitel 13 Endokrina sjukdomar.

Fysisk aktivitet Att vara fysiskt aktiv minskar risken för övervikt, förhöjt blodsocker, hjärtinfarkt, stroke, cancer, infektioner, benskörhet, förstoppning med mera och ger ett längre liv © Författarna och Studentlitteratur

(Folkhälso­institutet 2008). I fysisk aktivitet inkluderas alla fysiska rörelser av måttlig grad minst 150 minuter/vecka (hjärtat ska slå lite fortare och personen ska bli varm) eller hög intensitet minst 75 minuter/vecka (aktiviteten är kraftig och ger svettning) (Socialstyrelsen 2011b). Från 1980-talet till 2012 har den fysiska aktiviteten ökat med 50 procent bland vuxna både män och kvinnor (Folkhälsomyndigheten 2014). Antalet ligger i dag på drygt 60 procent som uppger att de är fysiskt aktiva under 30 minuter dagligen på fritiden. Andelen som hade en stillasittande fritid låg tidigare på 62–64 procent.

Fysiskt inaktiva personer som diagnostiseras med till exempel diabetes, hypertoni, spänningstillstånd eller ångest kan ordineras fysisk aktivitet på recept (FaR). FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) används som referens för ordinationen (Folkhälsoinstitutet 2008). Behandlingen ger till exempel sänkt blodsocker, sänkt blodtryck och minskad anspänning och har allmänt gynnsamma effekter på kroppen och energiomsättningen. Denna behandling ger inga biverkningar utom möjligen träningsvärk och en liten risk för fysisk skada vid utövandet.

Stress Hälsan påverkas av vilken typ av stress vi utsätts för, hur länge och hur vi hanterar den. Exempel på stressutlöst psykisk ohälsa är maladaptiv stressreaktion, akut stresssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), utmattningssyndrom, utmattningsdepression och utbrändhet (Åsberg, Wahlberg, Wiklander & Nygren 2011). Kris och sorgereaktioner vid förluster och andra smärtsamma livshändelser innebär ett lidande och den som drabbas kan ha ett stort behov av stöd, men är inte i sig uttryck för ohälsa eller något som måste diagnostiseras och behandlas. En maladaptiv stressreaktion yttrar sig i att en sådan påfrestning medför ett påtagligt större lidande eller sämre funktionsförmåga än förväntat. Akut stressyndrom är en reaktion på en traumatisk händelse som medfört akut, livshotande stress. Detta visar sig som stark rädsla, overklighetsupplevelser, flashbacks (återupplevande av händelsen), ångest och spändhet. Akut stressyndrom kan övergå till PTSD som utöver flashbacks och mardrömmar kännetecknas av ett undvikande av sådant som påminner om den utlösande händelsen och en ökad anspänning som kan innebära insomningssvårigheter, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska och överreaktioner på ljus- och ljudintryck. Vid en undersökning av invånare i Liberia, ett land med många års konflikt med våld och övergrepp 83

Redaktörerna vid utdelningen av Studentlitteraturs kurslitteraturpris.

Från vänster: Christine Kumlien, Anna M. Jansson, Jenny Rystedt och Anna Ekwall.

Anna Ekwall (red. Omvårdnad & medicin) är ambulanssjuksköterska och docent i omvårdnad. Hon undervisar vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet.

Anna M. Jansson (red. Omvårdnad & medicin) är specialist i internmedicin, med.dr och verksamhetschef vid Akutkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Christine Kumlien (red. Omvårdnad & kirurgi) är leg. sjuksköterska med inriktning mot kärlkirurgi, klinisk professor vid kärlenheten, Skånes universitetssjukhus, Malmö, samt institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola.

Jenny Rystedt (red. Omvårdnad & kirurgi) är specialist i kirurgi och doktorand, verksam vid lever-, pankreas- och gallvägsteamet, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Omvårdnad & medicin Böckerna Omvårdnad & medicin samt Omvårdnad & kirurgi är resultatet av ett gemensamt projekt som har lett fram till dessa två skräddarsydda publikationer för sjuksköterskeutbildningen. Innehållet förser läsaren med heltäckande kunskaper inom två viktiga kärnämnen i utbildningen. Målsättningen är att, på ett pricksäkert sätt, möta dagens och morgondagens sjuksköterskestudenters kunskapsbehov – genom hela utbildningen och in i yrkeslivet.

Verket omfattar 54 kapitel som i mesta möjliga mån har skrivits av en sjuk­ sköterska och en läkare i författarpar för att återspegla den teamsamverkan som studenten så småningom ska bli en del av i sin kliniska vardag. En följd av denna teamsamverkan är också att de naturvetenskapliga och omvårdnads­ vetenskapliga kunskapsfälten vävs samman på ett ändamålsenligt sätt för läsaren.

Syftet är att studenten ska förstå de bakomliggande sjukdomsprocesserna till patientens omvårdnadsbehov och därigenom kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder.

Patientens symtom, tecken och möjliga behandlingsåtgärder beskrivs på ett pedagogiskt sätt i dessa rikt illustrerade böcker som även omfattar ett digitalt material för att ytterligare förstärka studentens lärande.

Art.nr 35814 Boken har också ett digitalt material med sammanfattningar, övningar och tester, som hjälper dig att plugga smartare. Aktiveringskoden hittar du på omslagets insida.

studentlitteratur.se studentlitteratur.se