9789186287009

örjan westerlund

Om svenskarna och vårt kära brännvin

Sprit täcker in det mesta från motbok och nykterister till finfina Grönstedts Cognac och Absolut Vodka. Boken omfattar också en genomgång av våra strävsamma svenska spritentreprenörer − Norrtelje Brenneri, Mackmyra och Cariel samsas sida vid sida med punsch och snapsvisor. Alltsammans på ett smakfullt smörgåsbord med svensk sprittradition.

– Skål och välkommen!

sprit

Sverige är mångfacetterat när det gäller spriten och hur vi umgås med den. Här är boken som skildrar detta – tillverkare, traditioner, historia och hemkryddning. Läs Örjan Westerlunds underhållande genomgång av brännvinet från början till slut.

örjan westerlund

SPRIT Svensk sprithistoria Snapsvisor och kryddning Sveriges sprittillverkare

ISBN 978-91-86287-00-9

9

789186 287009

Grenadine Bokförlag AB Hammarby Fabriksväg 25, 5 tr 120 33 Stockholm info@grenadine.se www.grenadine.se

SPRIT © Grenadine Bokförlag och Örjan Westerlund 2010

Första upplagan ISBN 978-91-86287-00-9

Grafisk formgivning och illustrationer: Stevali Production Illustrationer sidorna 29, 102: Lena Blåsjö Textgranskning: Stevali Production Bilder: Abba Seafood, sidorna 56, 60, 61, 74, omslag Cariel Spirits, sidan 103 Darom, sidan 104 Fondberg & Co, sidan 132 Highland Park, sidan 11 Jules Olivier, illustrationer sidorna 10, 15 Kyrkeby Bränneri, sidorna 18, 19, 20, 24, 27, 110−112 Långviks Krydderi & Handel, sidorna 113 Private Brands, sidan 108 Rommehed, sidan 130 Saturnus, sidan 131 Sven Wingård, sidorna 39, 44, 45, 52, 64 Symposion, sidan 133 Träkumla Rom, sidorna 134–136 Vin & Sprithistoriska museet, sidorna 153–155 Pernod Ricard Sweden (tidigare V&S Group), sidorna 14, 47, 74, 80, 82-93 Övriga bilder: Örjan Westerlund Tryckt: Livonia Print, Lettland 2010

Citera gärna boken med angivande av källan.

För all reproduktion av bildmaterial eller annat ur boken krävs förlagets och författarens tillstånd.

örjan westerlund

SPRIT Svensk Sprithistoria Snapsvisor och kryddning Sveriges sprittillverkare

4

Bönans väg till Sverige

5

Förord

− Det är en kul bransch för de flesta är galningar på ett trevligt sätt.

Så sa en av de många personer jag pratat med under skrivandet av denna bok. Redan då föregående spritbok gjordes, framgick att den som skulle tillverka alkohol i Sverige behövde vissa egenskaper. Föreställ dig något av en blandning mellan outtröttlig entreprenör och dödsföraktande kamikazepilot.

Glädjande nog finns de flesta spritentreprenörer kvar ett par år senare. Några har till och med rusat ur startblocken och tagit några stora steg framåt. Än mer glädjande är att fler tycks vara på väg in i karusellen.

Entreprenörernas medverkan på mat- och dryckesmässor gör deras utbud mer känt för oss kunder. Bredare produktsortiment och allt ny-

fiknare konsumenter gör att ekonomin går ihop bättre.

Efterfrågan finns också där i grunden.

Snapsens popularitet får sägas vara etablerad och enligt statistikerna svagt ökande. Sverige lär dessutom, jämfört med ålderstyngda grannländer, ha en ovanligt spridd konsumtion sett till åldern på oss konsumenter av kryddat brännvin. Det lovar gott för framtiden. Intresset för snapsen finns där. Och det råder ingen tvekan om att viljan finns att prova nytt och kombinera smaker.

Galningar eller inte, i snapsens sällskap råder gemyt och glada miner.

– Välkommen till smörgåsbords och trevlig läsning! Örjan Westerlund, maj 2010

Innehåll

Att tillverka sprit ........................................9 Svensk brännvinshistoria − från krut till kräkmedel .......................29

− Kronan ..................................................... 109 − Kyrkeby Bränneri ...................................... 110 − Långviks Krydderi & Handel ....................... 113 – Mackmyra ................................................. 114

Snapskryddning och snaps till mat ...... 55 Punschen − en svensk klassiker.............. 67 Snapsen och snapsvisan ........................... 71

– Margretetorps Vinslott .............................. 118 − Nils Oscar ................................................. 119 − Norrtelje Brenneri ..................................... 121 – Precis Vodka ............................................. 130 − Rommehed ............................................... 130

Absolut framgång ...................................... 81 Cognac suédoise?! ....................................... 91

− Saturnus ................................................... 131 − Svedka Vodka ........................................... 132 − Svensk Vodka ............................................ 132

Ek − en förutsättning för mycket gott................................................... 95

– Symposion ................................................ 133 − Träkumla Rom ........................................... 134

Svenska spritentreprenörer − ärans och hjältarnas sprit ...................99 − Blaxsta .......................................................99 − Buustamons Fjällgård ................................ 100 − Cariel Spirits . ............................................ 102

FRAMTIDEN – AV MED HATTEN....................... 137 En sann historia om hembränning ....... 138 Referenser .................................................. 140

− Darom ...................................................... 104 − Facile & Co ................................................ 105 − Gute Vin ................................................... 106

Index ............................................................. 142 Tack ............................................................... 147

– Karlsson’s gold........................................... 108 − Kivik ......................................................... 109

Företag i branschen ................................. 151

7

8

Bönans väg till Sverige

9

At t tillverka sprit Destillation bygger i grunden på att samla upp och kyla ned ångor från en blandning av två olika vätskor. För den som vill göra spritdrycker är blandningen en alkoholhaltig mäsk baserad på till exempel kornmalt, vindruvor, ris, sockerrör eller kanske potatis.

Ju fler gånger vätskeblandningen ångar iväg och kyls ned, desto högre blir koncentrationen av den flyktigare delen av vätskorna. I vårt fall innebär det en allt högre alkoholhalt. När önskad styrka är uppnådd är spriten klar att användas.

Denna process har förfinats genom århundradena och i dagsläget är de tekniska lösningarna nästan lika många som tillverkarna. Här kommer en redogörelse för hur turerna gått från soluppvärmda lerkrukor till dagens precisionstillverkning av finsprit.

En flyktig kunskap Konsten att destillera är en enkel princip. Det gäller att sepa­rera två blandade vätskor med olika kokpunkt. Genom uppvärmning ångar den flyktigare delen iväg i störst utsträckning. Ångan får på så vis en högre koncentration av den del av vätskan som har lägst kokpunkt.

Sedan samlas ångan upp och kondenseras, kyls, så att den blir till vätska igen. Följaktligen kommer även kondensatet att ha högre koncentration av det flyktigare ämnet. Görs detta med vatten och etanol stiger alltså etanolhalten i det som droppar ur pannan, mer och mer för varje gång destillationen sker. I en enkelpanna, även kallad kittelpanna, sker en destillation per panna.

Modernare pannor med så kallad kolonn ger ett destillationssteg per våning i kolonnen.

Tidernas kokkärl Det mest basala sättet att destillera är väl att låta solen värma en kruka och samla upp det som dunstar. Det kan också ha varit så det började med jästa vätskor. Den som tyckte detta gick för långsamt utnyttjade det slutna skålformade kärlet med pip som kallas retort. Har du läst din Magica de Hex eller kan din Elake Arne vet du hur en sådan ser ut. Som en guldfiskskål med Leningrad-cowboys-lugg ungefär. Ur pipen ska det komma ånga som kan kylas till vätska.

Pot still eller kittelpanna Den enkla principen att skapa och sedan kyla ned ånga i en retort är också den princip som gäller­ för en kittelpanna. Runtom i världen där sprit fordom skulle brännas hälldes en jäst vätska i en kittel. Med en överbyggnad samlades ångorna­

16

Fråga Westerlund

Bönans väg till Sverige

Fråga Westerlund: − Stämmer det att Sverige köpt whiskypannor från Skottland? − Det är helt riktigt. Året var 1955.

I självhushållningens präktiga tidevarv skulle Vin & Sprit begåva det svenska folket med inhemskt tillverkad blended whisky. Finsprit kunde vi redan prestera, men pot still-delen saknades. Tre pannor köptes från låglandsdestilleriet Bladnoch. Detta antal just för att destilleriet på låglandsmanér hade trippeldestillerat innan det lades i träda.

Produktionen av maltwhisky startades i Södertälje. År 1961, samma år som regalskeppet Vasa bröt

vattenytan, lanserades så en svensk blend med det aktuella namnet ”Skeppets Whisky”. Den var en ung, för tiden rökig, blended whisky med nästan hälften maltwhiskyinnehåll.

Med Skeppets Whisky fick uttrycket ”upp som en sol och ned som en pannkaka” ett ansikte. Skeppets Whisky såldes under sin drygt tioåriga levnad lika mycket som Standard Selection gjorde på ett år, sådär 1 miljon liter. Floppen var en kombination av kort lagring, ovan konsument och det fundamentala felet att röra ihop en blended

whisky på för få ingredienser av tveksam kvalitet. Kan själv kunde inte riktigt tillräckligt.

När så V&S lade ner produktionen i Södertälje 1985 skeppades en panna till Vin & Sprithistoriska museet i Stockholm och de två andra pannorna installerades hos destilleriet i Nöbbelöv. Där står de än i dag och spelar en central roll i produktionen av kryddspriten från Reimersholms. De leve­rerar också en gnutta aromsprit som genom sin rundhet får vara topping i till exempel den folkkära Kronvodkan.

t Nuvarande ägaren av destilleriet Bladnoch i Skottland, Raymond Armstrong, stolt uppvisande historiska schabloner för märkning av whiskyfat.

Bild från Tärnö säteri, visande pannan u där Nils Oscars produktion sker.

17

54

Bönans väg till Sverige

55

Snapskryddning och snaps till mat Det har sagts att hantverk i hemmet hölls som kvinnogöra ända till dess männen upptäckte att det fanns pengar att tjäna. Ölbryggning, kocksysslor och brödbak kanske kan vara indicier för detta.

Brännvin tillverkas i huvudsak industriellt numera. Däremot bör kryddningen av brännvinet vara av både manligt och kvinnligt intresse, detta finlir med brödkryddor, bär och andra godsaker.

Varför krydda spriten?

Skälet till att vi kryddar spriten är för att den ska smaka gott. Kanske inget förvånande idag. Då det hela började fanns dock goda skäl. För århundraden sedan osade spriten av finkeloljor och andra orenheter. Viner var av dålig kvalitet och surnade och smakade illa. Julölen behövde både smaksättning och förbättrad hållbarhet genom kryddning.

För spriten fanns en rustikare syn på tillverkningen. Jäsningens hemlighet bestod ännu och kunskaperna i biokemi och hygien var empiriska, mer av trial and horror i många fall. Träfat användes som transportkärl och inte för att förhöja smakupplevelsen. Det var helt enkelt tvunget att pytsa i lite malört i glädjebägaren.

Kort kryddningshistoria Sprit tillverkades runt om i gamla Sverige. På våra breddgrader fanns likheter i andra länder när det gällde spritkultur. Brännvin gjordes på spannmål och senare även potatis hos oss och i våra grannländer. Sett till vanorna och geografin kan vi konstaKorianderfrö, fänkål och kummin.

tera att Brännvinsbältet är ett i högsta grad relevant dryckesgeografiskt namn.

Att skottar och irländare har en egen spritsort är välkänt. En intressant fråga är varför inte vi tillverkat whisky historiskt? Eller, för all del − varför inte Skottland har en egen O.P.? Som så ofta i mat- och dryckeshistorien är det tillfälligheter och historiska skeenden som spelar in.

Klart är att det i stort var samma dåliga, olagrade sprit som gjordes och dracks både hos Angus och Sven. En skillnad var att Angus med tiden transporterade spriten i överblivna sherry- och portvinsfat.

Då starkvinerna hade buteljerats återanvändes faten för whisky. Framåt modern tid upptäckte man att detta gav en mildare och smakligare whisky.

Lokala diversehandlare utvecklades under 1800-talet till världsnamn som Chivas, Dewars och Johnnie Walker. Spriten blev drickbar, till och med god, genom den lenande lagringen. Kryddningen av den skotska spriten avtog. Från 1700-talet började man göra skillnad på kryddad och okryddad sprit. Plain malt, som den okryddade då kallades,

56

Snapskryddning och snaps till mat

Snapskryddning och snaps till mat

des även för hälsans skull med medicinalväxter som malört, fänkål, dill och pors. Detta blev tradition huvudsakligen i Skandinavien och norra Tyskland.

Vad som hände var alltså att skottarna började lagra, medan vi aldrig slutade krydda.

kom helt att dominera över den kryddade. Mot slutet av 1800-talet utvecklades den mer systematiska lagringen vi idag känner till. Lagringstiderna var dock klart kortare än dagens eftersom faten mer sågs som transportbehållare än smakgivare. Detta kom att ändras. En bidragande orsak var att vinlusen år 1872 slog ut vinnäringen även i Charente, där cognac tillverkas. Whiskyn fick därefter möjlighet att konkurrera med konjak på allvar.

Hemma i fattiga bondesamhället Sverige var handeln med utländska varor begränsad. De fat som fanns var inhemska och användes fortsatt endast som transportkärl. För att förbättra smaken tog man vad täppan hemma kunde ge. Spriten krydda-

Hur kryddningen kan ske Att få kryddsmak på sprit kan ske på ett flertal sätt.

Det mest intuitiva är att lägga den smakgivande substansen − kryddor, örter, frukt, bär − i spriten.

Denna urlakning kallas med ett fackuttryck för macerering. Denna metod är den vanliga även vid industriell tillverkning när smakgivare som frukt, blad och bär används.

För torkade kryddor följs ofta macereringen av en ytterligare destillation av maceratet. Det ger en mildare kryddighet och gör i regel också spriten helt klar trots smaksättningen.

En specialvariant kan nämnas. För enstaka gintyper hänger man upp smakgivaren i en behållare av metallnät i toppen av pot still-pannan.

Spritångorna tar på så vis med sig kryddaromerna då de ångar ut under destillationen.

Vinet ska matcha maten, men brännvinet då?

Ett mulligt bordeauxvin till en mustig gryta och kanske en elegant torr riesling till sparrisen, så går trallen. Men varför alltid dricka Skåne när snapsen ska fram? Som att spela samma psalm oavsett om det är dop, bröllop eller begravning.

Finessen med att ha världens bästa kryddspritsortiment samlat i en butik med grön skylt är att utnyttja det och variera sig!

Förr fanns kryddorna som nämnts för att

dölja­ felsmaker. Idag är de där för att höja upplevelsen av mat och dryck. Så var lite galen, här är några tips för att motionera smaklökar och vädra ut invanda mönster: Drick Bäska Droppar till färska kokta rödbetor med smör och salt.

Prova läckra Läckö till dillsillen eller kräftorna.

Häll upp en maltigt söt Östgöta Sädes­ brännvin till senaps- eller currysillen, faktiskt lika delikat även till asia­tiskt kryddig mat!

Dessertsnaps! Svartvinbärsbrännvin eller­ Rånäs Brännvin till chokladmoussen.

Gästerna kommer att jubla. Rånäs är en utmärkt ersättning för sin vrålsöta spritkollega Cointreau.

Har du inte gjort det så beställ in en lätt kyld svartvinbärssnaps till Wallenbergarna nästa gång. Den umgås väl med kalvfärs, lingon, gräddsås, mos och ärtor.

Ta en skvätt Tällbergs till vaniljglassen eller den grillade kycklingen. Med kryddning av nypon, ingefära och pomerans överraskar den som tillbehör till denna mat.

Prova Herrgårds Akvavit till lantpatén nästa gång. Det får sauternes-vinet att verka överflödigt. Denna allround-nubbe kan med fördel avnjutas till de senare delarna av julbordet också. Finlirar bra ihop med småvarmt och viltgrytor med sin breda kryddning av koriander, fänkål, rönnbär och anis. Fatlagringen rundar av och ger lite söt fruktighet till denna pudding bland varmmatssnapsarna.

Fråga Westerlund: − Finns det lagregler om akvavit och snaps? − Akvavit är en lätt förvrängning av latinets ord för livets vatten, aqua vitae. Många sätter nog likhetstecken mellan akvavit och kryddsprit. Men EU förnekar sig inte, här finns lagregler. Tack och lov, ska sägas, eftersom det sätter ramarna för en traditionell produkttyp.

Akvaviten regleras av EU-lag (§1576/89) från maj 1989.

Något förenklat innebär lagen att akvavit ska vara baserad på sprit från jordbruksprodukter. Här går alltså cellulosabrännvinet från pappersindustrin bort − och skogsägarbönderna blir upprörda ha en karakteristisk smak och doft av kummin- och/ eller dillfrö (Carum carvi respektive Anethum graveolens). Utan att ha gått kursen ”EU-lag för icke-jurister” går det att förstå att andra kryddor, ”naturidentiska eller naturliga aromämnen”, är välkomna, men brödkummin och/eller dillfrö måste dominera ha sådan halt av bitterämnen att spriten inte smakar beskt (bittern har nämligen sin egen lagformulering) inte ha torrtillsatser på mer än 15 g per liter (för att fortfarande vara typisk för sitt namn) ha en miniminivå av 37,5% alkohol per volymenhet Detta begränsar urvalet. Hallands Fläder är således inte akvavit, medan Skåne är det. Och så vidare. Kryddsprit däremot är ett vidare begrepp, där även Hallands, Porsbrännvin och andra kända ickeakvaviter kvalar in.

57

81

Absolut framgång med internationell mersmak 1917: En nyskapad monopoljätte som slukade privata importörer och tillverkare.

1998: I hård internationell konkurrens utsedd till ”Distiller of the year” och klättrande till nummer tre i den benhårda kampen om världens mest säljande spritdryck.

2007: Ett av de statliga bolag som regeringen Reinfeldt beslutat sig för att sälja till Pernod Ricard eller andra hugade spekulanter.

2008: V&S säljs till franska Pernod Ricard för 55 miljarder svenska kronor. Bolagets öde blir att under kommande år styckas upp, om än i huvudsak till konkurrenter i grannländerna Norge och Finland.

Detta är 90 år av den svenska sprithistorien. Det är också en imponerande final på resan som började med Bratt och slutade med miljardförsäljning.

Folkägd vinst blev produktutveckling Monopolet på brännvinstillverkning är borta sedan 1990-talet. Då gick även ridån ned för Vin & Sprits soloföreställning vid Systembolagets sida. Det innebar en ökad konkurrens från andra tillverkare och importörer. Som en följd har nytänkande och marknadsanpassning krävts inom numera omdöpta och uppköpta V&S Group.

De fantastiska framgångarna med Absolut Vodka har också gett resurser till förändringar.

En mer affärsmässig orientering av verksamheten har genomförts och de olika delarna av verksamheten har stegvis marknadsorienterats, från en mer skyddad tillvaro under statens vingar, till ett modernt företag med delar som bär sina kostnader och drar in intäkter.

Tre affärsområden − fokus på elva länder Ett medvetet arbete gjordes under lång tid inom V&S Group för att internationalisera organisationen och fokus ligger idag på tio länder, förutom USA. Dessa är Mexiko, Storbritannien, Kanada, Brasilien, Tyskland, Spanien, Grekland, Polen, Ryssland och Kina. Under perioden ­mellan 1996 och 2006 gick V&S Group från ett mono­ polföretag med viss export till ett internationellt arbetande bolag med dubbelt så hög ­volym, tre gånger större försäljning och tio gånger bättre vinst.

Räknat i sålt antal nioliterslådor var Absolut världens fjärde största spritmärke 2008. Det avser all sorts sprit. Jämfört med konkurrenterna i vodkabranschen har Absolut gått upp som nummer

91

Cognac suédoise?!

Du kanske någon gång har haft känslan av att ensam ha funnit en artist. En undanskymd ­talang som inte slagit igenom som han borde.

Eller så kanske du har hittat den där krogen som aldrig har fått den uppmärksamhet som servicen och köket förtjänar.

Detsamma gäller Grönstedts Cognac.

Nåja, mittåt. Grönstedts Cognac har vunnit åtskilliga internationella utmärkelser. Men illa nog är att många här i hemlandet ser den som något slags avec ur Konsums blåvittsortiment. Vi är bortskämda med att den alltid funnits, liksom Old Glen, Grådask eller något annat av Vin & Sprits varumärken. Av hela Grönstedtsserien med den Trestjärniga, Monopol, V.O., X.O. och Extra är den Trestjärniga och Monopol de mest kända.

Den förra dessvärre ofta som bak­ingrediens.

Till viss del ligger skulden hos statsmakten som föredrog en minst sagt njugg inställning till sprit, hellre än att slå sig för bröstet för dess kvalitet. Spritens jantelag skulle man kunna säga.

Sakta börjar dock den välförtjänta berömmelsen komma. Grönstedts har upptäckts av vinoch spritkändisarna. Till exempel har cognacen

hyllats av den välrenommerade vinförfattaren Oz Clarke. Men när kommer det breda erkännandet, lanseringen, genombrottet? En släng av sleven från Absolut-succén hade varit på sin plats för denna rara ärta.

Många svenska taxfree-shoppare köper Otard, Martell, Renault, Larsen och andra ljuva droppar i besynnerligt formgivna flaskor. Men få har upptäckt storheten från norr. Den tas för given.

Alltför få har välsignats av de ljuvare droppar, som blir till en svensk, eller numera finsk, cognac med lagstadgat franskt ursprung.

Vad har då Grönstedts med svenska destillat att göra? Ja, kanske inte mer än att den tidigare blandats av Vin & Sprit. En tidigare monopolkoncern som, innan den såldes ut, också gjorde en rad högkvalitativa snapsar. Och så en vodka som seglat upp som en av världens mest säljande spritsorter.

Grönstedts ingick i exmonopolets aromspritsortiment. Produktionen sker under överinseende av master blender Folke Andersson.

De fem medlemmarna i familjen Grönstedt har alla helfranskt ursprung. Regelbundet besöker­

99

Svenska spritentreprenörer – Ärans och hjältarnas sprit Det puttrar ute i stugorna. Börjar du leta lite på Systembolaget och på krogen så ska du se att entreprenörsandan är god. Här listas några av dem som tillverkar och levererar destillat i Sverige.

Somliga med framgång, andra trist nog med bakslag. I vilket fall är det med en beundransvärd och närmast dödsföraktande vilja som de kastar sig ut i den svenska spritnäringen. ”That’s the spirit”, som engelsmannen sa.

Flera av de nämnda producenterna har bisysslor som blivit huvudsysslor. Det kan vara cateringverksamhet, vinproduktion eller handel med andra livsmedel som passar ihop med destillaten. Skälet till att verksamheterna breddas är att man annars inte får ekonomin att gå ihop.

Flera av producenterna har svårt att komma ur startblocken. Till stor del kan det skyllas på återförsäljarledets märkliga regler. Man får ju inte marknadsföra sina produkter hos återförsäljarna. Det gör att försäljningen söker sig andra vägar. Många av de mindre produkterna hittar du därför ofta lättare på restauranger och skärgårdsbåtar än i Systembutiken.

Blaxsta Vingård Söder om Flen, mitt i Södermanland, ligger Blacksta Kyrkby. Där har Göran Amnegård på några år skapat en vingård med en rad intressanta vinprodukter, bland annat ett prisbelönt isvin kallat Vidal Ice Wine, mousserande lingonvin och eiswein på åkeröäpplen. Produkterna är baserade på lokala råvaror som druvor, äpplen, päron och skogshallon. Ytterligare ett exempel är en glögg på åkeröäpplen. Omkring hälften av Blaxstas produktion säljs på export, bland annat till Japan, Storbritannien, Norge och Danmark.

Göran själv kommenterar framgången med de söta viner­na med att vårt klimat lämpar sig för denna typ av viner. Något annat som ligger Göran Amnegård varmt om hjärtat är den svenska tradition han själv förvaltar vidare. Det är att göra viner på lokala råvaror, ofta enligt äldre recept. Göran nämner att det finns flera exempel på hur våra kokboks­ikoner, som till exempel Cajsa Warg, gjorde vin på krusbär, rabarber, äpplen och vinbär. Många gånger höll recepten en stil som får en att misstänka att upphovsmännen − och kvinnorna! – strävade efter att imitera egenskaper hos sina större syskon på kontinenten.

Grenadines nya BOKSERIE Whisky Örjan Westerlund Visste du att vi svenskar är världsmästare på att dricka maltwhisky? Det enorma svenska whiskyintresset märks inte minst på alla provningar, speciallanseringar och celebra besök vi får från destillerichefer och marknadsförare från Skottland. Det märks även på det ökande antalet destillerier som startar eller planeras landet runt.

I Whisky berättar Örjan Westerlund på ett personligt och underhållande sätt allt du behöver veta om whisky och det svenska whiskyintresset – ett perfekt sällskap när du avnjuter din favoritwhisky i fåtöljen!

160 sidor, 205 x 225 mm, inbunden, ISBN 978-91-85329-99-1

KAFFE

Anne Nilsson Vi svenskar är näst bäst i världen på att konsumera kaffe, och denna svarta dryck är idag trendig och populär som aldrig förr. Här är boken som tar upp allt ifrån hederligt svenskt kokkaffe till kafétrender och häftiga kaffedrinkar.

Med stort engagemang berättar journalisten och kaffefantasten Anne Nilsson om kaffets historia, odling, tillverkning och alla de kända kaffemärkena, samt ger en mängd tips till såväl hemmabaristan som kaféälskaren. En perfekt coffee table-bok!

160 sidor, 205 x 225 mm, inbunden, ISBN: 978-91-86287-01-6

Tidigare böcker från örjan westerlund

Skottlands whiskydestillerier

En handbok whisky

En handbok bourbon

En bok whisky

Örjan Westerlund

Örjan Westerlund

Örjan Westerlund

Örjan Westerlund

192 sidor, 125 x 170 mm ISBN 978-91-85329-83-0

70 sidor, 125 x 170 mm ISBN 978-91-85329-66-3

med Jerry lindahl & rob cederlid 70 sidor, 125 x 170 mm ISBN 978-91-85329-18-2

240 sidor, 110 x 178 mm ISBN 978-91-85329-80-9

örjan westerlund

Om svenskarna och vårt kära brännvin

Sprit täcker in det mesta från motbok och nykterister till finfina Grönstedts Cognac och Absolut Vodka. Boken omfattar också en genomgång av våra strävsamma svenska spritentreprenörer − Norrtelje Brenneri, Mackmyra och Cariel samsas sida vid sida med punsch och snapsvisor. Alltsammans på ett smakfullt smörgåsbord med svensk sprittradition.

– Skål och välkommen!

sprit

Sverige är mångfacetterat när det gäller spriten och hur vi umgås med den. Här är boken som skildrar detta – tillverkare, traditioner, historia och hemkryddning. Läs Örjan Westerlunds underhållande genomgång av brännvinet från början till slut.

örjan westerlund

SPRIT Svensk sprithistoria Snapsvisor och kryddning Sveriges sprittillverkare

ISBN 978-91-86287-00-9

9

789186 287009