Page 1


s001 012 HFL 00 09 02 10 12.24 Sida 2


Carl Martin Allwood och Per Johnsson (red.)

Mänskliga möten över gränser – vård och social omsorg i det mångkulturella samhället

liber

Ma nskliga mo ten 2.indd 1

09-04-06 11.38.03


ISBN 978-91-47-08467-8 © 2009 Författarna och Liber AB FÖRLÄGGARE :

Kristina Hult

FÖRLAGSREDAKTÖR : PROJEKTLEDARE :

Eva Sundmyr

Maria Emtell

GRAFISK FORM OCH OMSLAG :

Birgitta Dahlkild

OMBRYTNING :

ord & form, Gudbrand Klæstad

PRODUKTION :

Jürgen Borchert

Första upplagan 1 REPRO :

Repro 8 AB, Nacka

TRYCK :

Kina 2009

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm. tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Ma nskliga mo ten 2.indd 2

09-04-06 11.38.04


Innehåll Förord 8 Författarpresentationer 12 1. Invandring, kultur och välbefinnande 14 Av Carl Martin Allwood och Per Johnsson

Inflyttningen till Sverige – en kort historik 14 Olika orsaker att flytta till Sverige 16 Begreppet invandrare 17 Kulturbegreppet 20 Välbefinnande och hälsa 23 Anpassning 24 Självuppfattning och identitet 25 Referenser 26 2. Barn och vuxna i asylprocessen 28 Av Henry Ascher Bakgrund 29

Asylrätten – en mänsklig rättighet 29 Den svenska asylprocessens struktur 29 Att vara asylsökande 30 På gränsen – i ingenmansland 31 Det förflutnas närvaro 32 Traumareaktioner hos barn 36 Livet under asylprocessen 38 Den första tidens möjligheter 38 Smygande osäkerhet – växande oro 40 Barn i asylprocessen 41 Asylsökande barns rättigheter 43 Beslutet – och därefter 44 Bifall 44 Avslag 45 Att leva gömd 46 Vardagen 46 Skolgång för barn 47 Sjukvård 48

Ma nskliga mo ten 2.indd 3

09-04-06 11.38.04


Synpunkter på stöd och förhållningssätt 49 Barn och familjer 53 Slutsatser 57 Referenser 58 Användbara kontakter för vård för papperslösa 59 3. Posttraumatiska störningar hos flyktingar 61 Av Etzel Cardeña och Magnus R. Larsson

Vad är ett trauma? 62 Karaktären och effekten av traumat 63

Posttraumatiskt stressyndrom 64 Symtom på PTSD enligt DSM-IV-TR 65 Akut och kronisk PTSD 66 ICD-10 66 Hur vanligt är PTSD hos flyktingar och asylsökande? 67 Samsjuklighet och PTSD 68 Orsaker och riskfaktorer för PTSD 68 Faktorer i den traumatiska situationen 69 Demografiska faktorer 70 Biologiska faktorer och individuella skillnader 71 Begränsningar i forskningen av PTSD 71

Akut stressyndrom 72 Komplex PTSD 73 Symtom på komplex PTSD 74

Slutord 75 Referenser 76 4. Smärta och kultur 81 Av Eugenia Rozenberg

Smärta 81 Förklaringsmodeller 84 Psykologiska faktorer vid långvarig smärta 86 Psykosociala riskfaktorer för utvecklandet av långvariga smärttillstånd 88 Hälsosamt självomhändertagande 89

Rehabilitering vid långvarig smärta 91 Smärtteam 92 Acceptans 93 Självinsikt 94 Kulturella aspekter 95 Smärta och invandring 99 Invandring och kris 99

Ma nskliga mo ten 2.indd 4

09-04-06 11.38.04


Tillit och sammanhang 101 Se möjligheter i situationen 103 Att ständigt vilja ge mer och göra bättre 104 Katastroftankar 104 Ta ansvar för sin egen situation 105

Sjukvårdens utmaning 106 Teamtänkande 107 Referenser 109 5. Våldsmekanismer i invandrarfamiljer med patriarkal struktur 111 Av Riyadh al-Baldawi

Typ av familjevåld 112 Våldets syfte 113 Invandringsprocessen i Sverige 115 Strategier för att möta den nya sociala situationen 115

Den patriarkala familjestrukturen 116 Grunden för patriarkala relationer 117 Från patriarkal familjestruktur till demokratisk 119 Att lyckas med anpassningsprocessen 121

Samhällets sociala organisation och dess inverkan på familjevåldet 123 Individcentrerat tankesätt 123 Gruppcentrerat tankesätt 125 Mötet mellan individ- och gruppcentrerade tankesätt 126 Hur kan familjen hantera grupptillhörighet? 128 Hjälp vid lojalitetskonflikter 130 Individens rättigheter i skam- och skuldpräglade kulturer 131 Hedersrelaterat våld – begrepp och innehåll 132 Noggrann analys viktig 133 Viktigt med rätt definition 134 Vad är hedersrelaterat våld? 135 Straff 138 Den hedersrelaterade våldsakten 140 Orienthälsans arbetsmodell för hedersrelaterade ärenden 140 Socioekonomisk status 140 Anknytningsmönster 141 Val av behandlingsstrategi 143 Om återförening inte är möjlig 145 Slutord 147 Referenser 148

Ma nskliga mo ten 2.indd 5

09-04-06 11.38.04


6. Människans läkande kraft – ett kultur- och kunskapsperspektiv 150 Av Lisbeth Sachs

Sjukdomsorsaker 151 Medicinsk teknik 154 Att kommunicera vård 156 Tilliten till det välkända 157 Ordets makt 158 Placebo – nocebo 160 Ett medicinskt myteri 160 Neurofysiologisk forskning 162 Referenser 164 7. Primärvårdens möte med invandrare 166 Av Per Johnsson

Kroppsligt eller själsligt? 166 Kroppen som metafor 168 Vem söker vård och varför? 169 Psykosomatiska sjukdomar 171 Stresshantering och anpassning 180 Primärvården 182 Bemötande och behandling 182 Det idealiska mötet 183 Teamarbete 187 Referenser 188 8. Diagnos av mentala förmågor i ett multikulturellt samhälle 191 Av Carl Martin Allwood

Kognitiva förmågor i Östasien och USA 191 Vad kännetecknar mänsklig kognition? 192 Svaga och starka metoder 193 Automatisering 194 Kultur 195 Kritik av Jean Piagets teori om tänkandets utveckling 196 Effekter av västerländsk skolutbildning och annan träning på kognitiva förmågor 197 Diagnos av kognitiva funktioner 200 Testsituationen som kommunikationssituation 201 Värt att tänka på vid diagnos av kognitiva förmågor 203

Ma nskliga mo ten 2.indd 6

09-04-06 11.38.04


Före testningen 203 Genomförande av testningen 205 Tolkning av testresultaten 205

Avslutning 206 Referenser 206 9. Psykoterapi och interkulturell rådgivning till flyktingar 207 Av Peter Elsass

Psykoterapi som social kontroll 209 Allmängiltiga helandemekanismer 212 Riktlinjer 215 Psykodynamiskt orienterad terapi 215 Kulturkänsliga behandlingar 219 Interkulturell rådgivning 226 Familjerådgivning 228 Pedagogisk psykologisk rådgivning till unga 230 Genogram 230

Avslutning 231 Riktlinjer för interkulturell rådgivning och psykoterapi 231 Referenser 233 10. Möten och anpassningar i det multikulturella samhället 237 Av Carl Martin Allwood och Per Johnsson

Att finna sin plats i ett nytt samhälle 237 Tillit och stress 239 Diskriminering 240 Trauman 240 Hur kan vi förstå anpassning i mötet mellan inflyttade och vården? 241 Situationen för barn till utlandsfödda 243 Tonårstiden 244 Skilsmässor 245 Generationsskillnader 245 Språk 246 Vad innebär mångkulturalism? 246 Fortsatt forskning kring invandring 248 Referenser 249 Register 251

Ma nskliga mo ten 2.indd 7

09-04-06 11.38.05


Förord

N

av något skäl flyttar till ett nytt land upphör många av de tidigare förutsättningar som individen utgått ifrån och förlitat sig på att gälla. Förändringar i levnadsomständigheter innebär ofta en stor påfrestning, och det kan ta lång tid att känna att livet i det nya landet går vidare på ett normaliserat sätt. Ju mer annorlunda den nya livsmiljön är den tidigare, desto större kan påfrestningen antas bli. I dag bor det i Sverige ca 1,4 miljoner individer som flyttat hit från andra länder. Många inflyttade till Sverige upplever problem som gör att de uppsöker medicinsk eller psykologisk behandling eller social omvårdnad för att få hjälp och stöd. En svårighet i detta sammanhang är att det svenska utbildningssystemet fortfarande brister när det gäller att förmedla kunskaper om hur man på bästa sätt kan hjälpa och stödja personer med annan bakgrund än den traditionellt svenska. Vi har med denna bok velat täcka lite av detta behov genom att kapitlen i boken fokuserar på sådana kunskaper och förhållanden som är viktiga att känna till för personer som möter människor som flyttat till Sverige från ett annat land. Bokens första kapitel Invandring, kultur och välbefinnande av Carl Martin Allwood och Per Johnsson beskriver historiken i samband med inflyttningen till Sverige och dagens situation i detta sammanhang. Vidare diskuteras olika begrepp såsom invandrare, kultur, coping, välbefinnande och identitet. Bland annat noteras att begreppet invandrare är kontroversiellt och kan förstås på olika sätt och att forskningen tyder på att människors egen förståelse av begreppet tenderar att vara mer positiv jämfört med hur de tror att andra förstår begreppet. På samma sätt är begreppet kultur i dag kontroversiellt – åtminstone inom socialvetenskaperna, vilket också behandlas i kapitlet. Henry Aschers kapitel Barn och vuxna i asylprocessen handlar om flyktningar och skildrar de påfrestningar den enskilda personen, mot bakgrund av tidigare ofta traumatiska erfarenheter, tvingas genomgå i samband med att han eller hon söker asyl i Sverige. Kapitlet behandlar i detta sammanhang också asylprocessens juridiska steg och former i dagens situation. Detta är viktigt att känna till, eftersom en stor del av asylsökandes tillvaro präglas av hotet att inte få stanna, att tvingas ÄR EN MÄNNISKA

8

Ma nskliga mo ten 2.indd 8

09-04-06 11.38.05


återvända till det land som man behövt lämna – ofta på grund av hot mot livet eller allvarlig tortyr. Till sist beskrivs erfarenheter av stöd och behandling med enkla medel i vardagsmiljön, med betoning på hälsofrämjande insatser. I kapitlet Posttraumatiska störningar hos flyktingar sammanfattar Etzel Cardeña och Magnus R. Larsson aktuell kunskap kring flyktingar och posttraumatiska problem. Stress och trauman är vanligt bland flyktingar och kan vara en anledning till senare psykiatriska störningar. Kapitlet ger en god beskrivning konsekvenserna av trauman och de beteenden som följer av de traumatiska upplevelserna. Inom sjukvården är det nödvändigt att känna igen tecknen på posttraumatiska symtom för att i förlängningen kunna ge rätt behandling. Eugenia Rozenberg ger i sitt kapitel Smärta och kultur en ingående beskrivning av smärtans psykologi och fysiologi. Människor upplever och påverkas av smärta på olika sätt, och vi kommunicerar den utifrån våra unika erfarenheter. Kapitlet ger viktig information om smärta och invandring. Det blir extra svårt när människor utöver omställningen hamnar i långvarigt smärtupplevande. Det är framför allt de känslomässiga konsekvenserna som kan bli omfattande. Kapitlet ger goda exempel på hur behandling kan ske. Kapitlet av Riyadh Al-Baldawi med rubriken Våldsmekanismer i invandrarfamiljer med patriarkal struktur handlar om familjevåld, speciellt inom familjer med patriarkalisk struktur. I sådana familjer representerar mannen i allmänhet familjen utåt samtidigt som han inför omgivningen bär det sociala ansvaret för att medlemmarna beter sig ansvarsfullt enligt traditionella värderingar. Tar han inte denna roll kan andra släktingar känna sig pressade att göra det i hans ställe. Migration medför ofta en rad förändringar i familjeinterna och -externa relationer liksom förändringar i familjemedlemmarnas förväntningar. Detta kan för mannens del innebära att han förlorar sin prioriterade ställning i familjen. Sådana processer är en vanlig orsak till familjevåld, oftast utövat av mannen. I kapitlet diskuterar Al-Baldawi det komplicerade fenomenet hedersrelaterat våld ur olika synvinklar. Kapitlet beskriver även hur man på Orienthälsan i Stockholm försöker att hjälpa i dessa svåra sammanhang. Lisbeth Sachs visar i sitt kapitel, Människans läkande kraft – ett kultur- och kunskapsperspektiv, att människor från olika kulturer kan se på sjukdomens orsak på andra sätt än vårt traditionella. I västvärlden tenderar vi att söka orsaken i våra kroppar. I andra kulturer, beskriver Sachs, söker man en eventuell orsak i de handlingar man utfört. Pla9

Ma nskliga mo ten 2.indd 9

09-04-06 11.38.05


cebo diskuteras och placeras in som en viktig del i allt läkande. Vi måste känna tillit till vår behandlare. Tillit till behandlaren är viktigt i alla samhällen, liksom att det svenska samhället har respekt för hur personer med olika kulturell bakgrund hanterar relationen till sin behandlare. Primärvårdens möte med invandrare heter det kapitel som Per Johnsson skrivit. Här beskrivs de problem och svårigheter som kan uppkomma på en primärvårdsenhet i mötet med invandrare. Man kan behöva se sjukdomen som en metafor för något annat, det vill säga att den har en mening på flera nivåer, och man får undersöka de olika nivåerna när patienten återkommer flera gånger för samma sjukdom. Kapitlet ger också exempel på sjukdomar och hur dessa kan bemötas. Invandrarens specifika svårigheter att anpassa sig till det nya berörs och problematiseras. I Carl Martin Allwoods kapitel Diagnos av mentala förmågor i ett multikulturellt samhälle beskrivs hur människans kognitiva förmågor är anpassade till lokala förhållanden i hennes omgivning och bygger på den träning som hon erhåller genom bland annat utbildning och samhällstyp. När en person flyttar till en ny typ av samhälle ändras förutsättningarna för hennes anpassning. Detta måste beaktas vid diagnos av kognitiva färdigheter hos individer från andra samhällstyper. Kapitlet behandlar även hur diagnos av kognitiva funktioner kan ge mer realistiska slutsatser om hänsyn tas till testpersonens bakgrund och förväntningar i testsituationen samt hur detta matchar testens antaganden. Peter Elsass kapitel Psykoterapi och interkulturell rådgivning till flyktingar ger en inblick i faktorer att ta hänsyn till vid psykoterapi och rådgivning. Vi behöver sätta rätt behandlingsmål i arbetet med immigranter och flyktingar och inte låta våra västerländska värderingar för snabbt ta överhand. Patologiseringen av det okända, det vill säga att vi gör om det vi inte förstår till psykiska störningar, är en välkänd fallgrop som Elsass belyser. Det är nödvändigt att ta hänsyn till de värderingar som finns i det land som flyktingen kommer ifrån. Slutligen behandlar bokens sista kapitel Möten och anpassningar i det multikulturella samhället, skrivet av Carl Martin Allwood och Per Johnsson, olika frågor kring anpassning i samband med att människor flyttar till ett nytt land och även, mer specifikt, frågor kring anpassning i mötet mellan inflyttade och vården. Vidare behandlas situationen för barn i inflyttade familjer och problematik kring det multikulturella samhället. Här betonas bland annat att anpassning mellan individ och 10

Ma nskliga mo ten 2.indd 10

09-04-06 11.38.05


samhälle är en tvåvägsprocess där båda parter måste vara beredda på förändring och att det är individer snarare än medlemmar från specifika kulturer som ingår i anpassningsprocesser. Vi vill ge ett stort tack till Eva Sundmyr för hennes arbete med att förbättra framställningen i bokens kapitel. Tack även till Gunnel BaggeAllwood, Eva Houltzén-Hammarberg och Kristina Hult för goda synpunkter på bokens innehåll. Vi hoppas att denna bok ska kunna bidra till att öka kunskapen om olika kategorier av inflyttades situation och bli ett bra hjälpmedel för dem som i sitt arbete möter dessa personer. Göteborg och Lund, mars 2009 Carl Martin Allwood och Per Johnsson

11

Ma nskliga mo ten 2.indd 11

09-04-06 11.38.05


Författarpresentationer Carl Martin Allwood är professor i psykologi vid Göteborgs universitet (tidigare vid Lunds universitet). Hans huvudsakliga forskningsintresse gäller social och annan kognitionspsykologi samt kulturorienterad psykologi. Hans forskning ligger främst inom områdena bedömningar och beslutsfattande, forensisk psykologi, vetenskapsstudier (inklusive forskningspsykologi) och teknikpsykologi. Per Johnsson är leg. psykolog och docent i klinisk psykolog vid Lunds universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är psykosomatik, hälsopsykologi och ätstörningar. Han har arbetat kliniskt i 25 år, främst med ätstörningar vid Lunds universitetssjukhus. Riyadh Al-Baldawi är specialist i psykiatri, överläkare, med. dr, leg. psykoterapeut med kognitiv inriktning, verksamhetschef och medicinskt ansvarig vid Orienthälsan i Stockholm samt tidigare medlem i regeringens referensgrupp mot våld och förtryck av kvinnor och flickor i patriarkala miljöer. Henry Ascher är barn- och ungdomsläkare samt docent i barnmedicin. Han är verksam vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg, medicinskt ansvarig för Rosengrenska, medicinsk hjälp till papperslösa i Göteborg, samt ordförande för Svenska Barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn. Etzel Cardeña är professor i psykologi, speciellt parapsykologi och hypnologi, vid institutionen för psykologi, Lunds universitet. Hans forskning har bland annat handlat om dissociationer, trauma och kriser samt deras behandling. Peter Elsass är Cand psych., med. dr, och professor i klinisk psykologi vid Köpenhamns universitet. Hans huvudsakliga forskningsintressen är kulturpsykologi, klinisk psykologi och hälsopsykologi. Magnus R. Larsson är fil.dr vid institutionen för psykologi, Lunds universitet. Hans forskning ligger inom områdena trauma, stress och neuropsykologi. 12

Ma nskliga mo ten 2.indd 12

09-04-06 11.38.06


Eugenia Rozenberg är leg. psykolog vid sektionen för specialiserad smärtrehabilitering, smärtrehabiliteringskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund. Lisbeth Sachs är docent i socialantropologi med medicinsk inriktning. Tidigare verksam vid Linköpings universitet, enheten för internationell hälso- och sjukvårdsforskning samt institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Hon är knuten till Osher centrum för integrativ medicin, KI.

13

Ma nskliga mo ten 2.indd 13

09-04-06 11.38.06


1. Invandring, kultur och välbefinnande Av Carl Martin Allwood och Per Johnsson

A

ett nytt land innebär nya möjligheter för individen men också i hög utsträckning att individen utsätts för olika typer av utmaningar och prövningar. Skillnaderna mellan livet i det land en inflyttad person kommer ifrån och livet i Sverige är många och av olika slag. Viktiga utmaningar är språket, att få ett arbete som man trivs med, umgängesformer, annorlunda konstnärliga och andra uttrycksformer samt det allmänna bemötande man får. Tidiga livserfarenheter av en viss miljö skapar dessutom en speciell känsla av bekantskap som människor ofta längtar tillbaka till när de befinner sig på en annan plats. Olika typer av statistik visar att människor som flyttat till Sverige från andra länder ofta visar tecken på sämre välbefinnande och anpassning än människor som bott i landet hela sitt liv. Inflyttade personers sjukvårdskonsumtion är genomsnittligt högre och deras kontakt med psykiatri och med psykologer är också högre än infödda svenskars. Vidare har inflyttade en högre arbetslöshet och fler skilsmässor jämfört med inhemska svenskar. Detta kapitel ger en bakgrund till boken i övrigt. Eftersom tidigare erfarenheter starkt bidrar till att prägla individens reaktioner i den aktuella situationen är det viktigt att beakta att de personer som flyttat till Sverige kommer från många olika länder med väldigt olika förutsättningar. Därför beskriver vi först kort den svenska inflyttningens historia och hur situationen ser ut i dag med avseende på vilka olika länder de inflyttade kommer ifrån och olika skäl till varför man kommit till Sverige. I den senare delen av kapitlet diskuterar vi olika sätt att förstå begreppen invandrare och kultur samt begreppen coping, välbefinnande och identitet. TT FLYTTA TILL

Inflyttningen till Sverige – en kort historik Sverige har alltid varit ett land som människor flyttat till och från. Här följer några ögonblicksbilder som kan ge en föreställning om inflyttningshistoriken. 14

Ma nskliga mo ten 2.indd 14

09-04-06 11.38.06


Sedan mycket lång tid tillbaka har människor flyttat fram och tillbaka mellan de nordiska länderna. Tidiga icke-nordiska inflyttare kom till Sverige i samband med affärer eller som experter inom något yrke. På medeltiden var det tyska inslaget i vissa svenska städer stort, kanske främst på grund av handel, och tyska talades allmänt i bland annat Stockholm under delar av 1200 talet. På 1600-talet kom holländare och belgare till Sverige för att hjälpa svenskarna att bygga städer och förädla järn. Långt senare skedde invandring på grund av möjligheten att få arbete i Sverige. Under 1700-talet var svenskt kulturliv kraftigt påverkat av franska idéer. Under senare hälften av 1800-talet var Sverige ett land som kännetecknades av att folk flyttade därifrån. En och en halv miljon människor utvandrade mellan 1850–1930, främst till USA. Många svenskar utvandrade under denna period även till Tyskland där de allmänt sett kan sägas ha varit mindre framgångsrika än de som flyttade till USA. Få personer flyttade till Sverige under 1900-talets tre till fyra första decennier. På 1950- och 1960-talen när den svenska industrin snabbt expanderade hade Sverige en stor arbetskraftsinvandring, då först italienare och sedan greker, turkar och jugoslaver flyttade till Sverige och tog arbete i olika typer av industrier som behövde arbetskraft. Under 1970-talets början flyttade även många människor från Finland till Sverige på grund av dåliga tider i Finland. Under detta decennium och framåt började också politiska flyktingar att komma till Sverige, bland annat flyktinggrupper från olika diktaturer i Latinamerika, till exempel Chile, Argentina och Uruguay. Allteftersom situationen i dessa länder successivt stabiliserats har många av dessa personer sedan kunnat flytta tillbaka. Andra stora flyktinggrupper har kommit till Sverige på grund av krig och oroligheter i sina hemländer, bland annat från Bosnien, Iran och Somalia. De senaste åren har den irakiska flyktinggruppen dominerat, till följd av det långvariga kriget i Irak. På 1990-talet ökade även den så kallade anhöriginvandringen starkt, det vill säga familjemedlemmar – barn och föräldrar till redan invandrade personer. De senaste 10 åren har Sveriges befolkning enligt officiella siffror ökat med 265 000 personer, varav ca 210 000 kom från andra länder. Vad den faktiska ökningen är vet vi av naturliga skäl inte, eftersom ett okänt antal personer förmodligen vistas utan tillstånd i landet. Under 2006 och 2007 ökade invandringen starkt. År 2007 utvandrade ca 20 000 personer medan ca 84 000 flyttade till Sverige. Av dessa kom grovt räknat 10 000 från Norden, 30 000 från övriga Europa och 45 000 från övriga världen. 15

Ma nskliga mo ten 2.indd 15

09-04-06 11.38.06


I dag lever inflyttade från många länder i Sverige. Tabell 1 visar fördelningen år 2006. Kontinenter och länder

Antal inflyttade fram till 2006

Norden

273 991

Finland

180 906

Europa

419 919

Serbien och Montenegro

80 476

Bosnien-Hercegovina

55 465

Polen

51 743

Tyskland

43 044

Turkiet

37 107

Asien

309 606

Iran

55 747

Libanon

22 697

Syrien

17 678

Sydamerika

58 221

Chile

27 967

Afrika

75 405

Somalia

18 342

Etiopien

11 427

Nordamerika

27 168

USA

15 225

Antal personer inflyttade till Sverige fram till 2006. Kontinenter och ett urval länder (Statistiken kommer från tabell 98, s. 119, Statistisk Årsbok 2008). Tabell 1.

Olika orsaker att flytta till Sverige Denna historik visar att människor kommer till Sverige av olika skäl. Att komma som arbetssökande innebär ofta att man själv valt att lämna sitt land för att söka en bättre livssituation eller för att skaffa inkomster som man till exempel kan ta med tillbaka till hemlandet. Mellan 1980 och 2007 kom ca 10 000 personer till Sverige i första hand för att arbeta i landet. De som har kommit som flyktingar har ofta tvingats lämna sitt land, ytterst på grund av hot om livet. Flyktingar söker i allmänhet asyl vilket innebär att man får uppehållstillstånd genom att tilldelas flyktingstatus. (Enligt Nationalencyklopedin definieras flykting som en ”person som lämnat sitt hemland och som inte kan återvända dit p.g.a. fruktan för förföljelse beroende på ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning”, och asyl definieras som ”det 16

Ma nskliga mo ten 2.indd 16

09-04-06 11.38.06


skydd som en stat ger inom sitt territorium eller på annan plats under dess jurisdiktion, t.ex. på ambassad eller krigsfartyg, till en person som söker detta skydd.”) Flyktingstatus tilldelas enligt Migrationsverket på grund av ”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religiös uppfattning, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning” (Migrationsverket, 2008). År 2007 kom flest asylsökande från Irak, 13 629 personer (72 procent beviljades asyl), följt av Serbien, 2 236 personer (24 procent beviljades asyl) och Somalia (1 932 personer, 80 procent fick asyl). Asylbeslutet fattas mot bakgrund av Migrationsverkets bedömning av hur farligt det är för den asylsökande att leva i hemlandet. Det är uppenbart att det inte är lätt att göra denna typ av bedömningar. Den före detta svenska FN-ambassadören Pierre Schori kritiserade till exempel Migrationsverket för att man under de senaste åren klassificerat Irak som ett ickekrigförande land och därför i vissa fall skickat tillbaka asylsökande personer dit (Schori, 2008). En stor del av alla inflyttade till Sverige utgörs av så kallade familjeanknytningsfall. Av den ungefärliga miljon människor som flyttade till Sverige mellan 1980 och 2007 var något fler än en halv miljon människor anknytningsfall, det vill säga människor som främst flyttat till Sverige på grund av önskan att förenas med sin kärnfamilj. Ytterligare en anledning att flytta till Sverige (för en tid i alla fall) är för att studera här. Mellan 1980 och 2007 kom ca 70 000 personer som gäststuderande. Det är möjligt att denna anledning till vistelse kommer att öka i framtiden allteftersom internationella samarbeten ökar.

Begreppet invandrare Begreppet invandrare förekommer flitigt i samband med diskussioner av personer som av olika skäl flyttat till Sverige från ett annat land. Allmänt sett har begrepp ofta olika innebörd i olika sammanhang, och även de officiella definitionerna på ett begrepp kan skilja sig något. I den här boken används begreppet i en vid bemärkelse, där även flyktingar och asylsökande inkluderas. Migrationsverket (2008) skriver: ”Någon vedertagen definition av begreppet ’invandrare’ finns inte och har egentligen aldrig funnits.” Statistiska centralbyrån (SCB) skriver om sin användning av begreppet invandrare: ”Invandrare – Begreppet används enbart då själva invandringen har betydelse. I stället används ’utrikes född’, ’inrikes född’ eller ’utländsk bakgrund’”. Begreppet ”utländsk bakgrund” definierar SCB som ”Utrikes född eller inrikes född med två 17

Ma nskliga mo ten 2.indd 17

09-04-06 11.38.06


utrikes födda föräldrar” (SCB, 2008). För att räknas som invandrare i SCB:s statistik ska man avse ”att stanna i Sverige i minst ett år”. Ännu större spridning i hur begreppet invandrare används och upplevs finns bland olika grupper av människor. Ett sätt att fastställa en betydelse är att se vilka associationer människor har till begreppet. I en studie bad man studenter vid universitetet och komvux (18–59 år) att skriva ner vad de trodde var de fem vanligaste associationerna till begreppet invandrare i Sverige. De tio vanligaste svaren var: • • • • • • • • • •

att leva på det allmännas bekostnad (69 procent av deltagarna) kriminell (63 procent) motstridande intressen mellan svenskar och invandrare (40 procent) sexister (38 procent) aggressiva/våldsamma (37 procent) olika typer av andra negativa svar (32 procent) smutsiga (31 procent) oärliga (26 procent) lata (25 procent) kultur (23 procent) (Akrami, Ekehammar & Araya, 2006).

Notera att deltagarna alltså inte återgav sin egen åsikt utan att de i stället beskrev vad de trodde var de vanligaste associationerna till begreppet invandrare hos andra. Mot bakgrund av dessa resultat är det lätt att förstå att begreppet invandrare är kontroversiellt och förmodligen mindre attraktivt att använda för personer som är inflyttade till Sverige. I kontrast till vad deltagarna i ovanstående undersökning trodde visar olika studier att svenskars inställning till invandrare över lag är positiv. Det visar exempelvis undersökningen ”Mångfaldsbarometern” från 2006 som bygger på ett slumpmässigt urval av personer från hela Sverige (Mella & Palm, 2006). Resultaten visar till exempel att på frågan ”Hur är dina erfarenheter med att arbeta/studera med kollegor med invandrarbakgrund?” svarade 84 procent Mycket goda eller Ganska goda. Kvinnor och speciellt personer med högre utbildning redovisade särskilt goda erfarenheter, exempelvis rapporterade 90 procent av personer med universitetsutbildning Mycket eller Ganska positiva erfarenheter. Andra studier visar att personer som har höga värden på personlighetsvariablerna ”öppenhet” och ”vänlighet” tenderar att ha mer positiv inställning till invandrare. Samtidigt är det uppenbart att det finns en minoritet av personer i Sverige med mer eller mindre negativ inställning till invandrare. Ofta 18

Ma nskliga mo ten 2.indd 18

09-04-06 11.38.07


bidrar här en rädsla för och negativ inställning till det som man uppfattar som annorlunda eller avvikande. Hos personer med ännu mer negativ inställning i dessa sammanhang finns dessutom ofta även en föreställning att det finns något prototypiskt eller genuint ”svenskt”. Sådana tankar har dock dåligt vetenskapligt stöd. Som vi nämnt ovan är Sverige ett land där människor alltid flyttat in och ut. Etnologerna Ehn, Frykman och Löfgren (1993) har visat att mycket av det som hävdas som svenskt kulturarv är av relativt sent datum. Löfgren (1984) skildrar hur just Dalarna genom olika historiska tillfälligheter kom att lyftas fram som representativt för det typiskt svenska. Allmänt sett kan sägas att denna typ av kultur-essentialistiska ståndpunkter rimmar dåligt med dagens förståelse av kulturbegreppet inom olika samhälls- och humanvetenskaper (se till exempel Atran, Medin & Ross, 2005; Eagleton, 2000; Karlsson 1994). Kulturbegreppet diskuteras ytterligare längre fram i detta kapitel. I detta sammanhang är det också viktigt att lägga märke till att själva attitydbegreppet som sådant, det vill säga att ha en inställning till något, innebär något i sig vagt, och att mätningar av attityder ofta är behäftade med en hel del brus, det vill säga inslag i mätvärdet som inte speglar den egenskap som forskaren ville mäta. Till exempel är vår attityd till ett visst attitydobjekt aktuell i en mängd olika sammanhang och ”attityden” kan ta sig olika uttryck beroende på vilket sammanhang vi talar om. Det är dessutom ibland oklart när en attityd till ett visst fenomen är aktuell eller inte. Dessa problem är tydliga när det gäller mätningar av attityder till invandrare. Ett illustrativt exempel är frågan i Invandrarbarometern som gällde i vilken utsträckning respondenten instämde i påståendet ”Jag skulle ha svårt att flytta till ett område där det bor många muslimer!” Här visar svaren att 55 procent av de svarande instämde Helt och hållet eller Ganska bra i denna formulering. Denna nivå kan verka oväntat hög, men det är inte självklart i vilken utsträckning den speglar någon invandrarfientlighet. Det är till exempel oklart i frågan vad muslim betyder. Om frågan uppfattas som att den handlar om aktivt troende muslimer kan ett negativt svar bero på att respondenten själv är emot religion. Vidare kan respondenten ha olika typer av föreställningar (korrekta eller inte) om vad som kännetecknar ett område med många muslimer. Till exempel kan den som svarar vara orolig för att stadsdelens kommunala service ska hålla dålig standard eller för att det ska finnas färre affärer med varor som respondenten vill köpa eller för att de boende ska ha sociala problem som kan få negativa konsekvenser för 19

Ma nskliga mo ten 2.indd 19

09-04-06 11.38.07


den svarande. I dessa fall är det med andra ord oklart i vilken utsträckning det är den svarandes attityd till invandrare som påverkar svaren eller något annat. Det är dessutom mycket osäkert i vilken mån attityder till muslimer är en bra markör för attityden till invandrare. Samtidigt är det troligt att man kan hitta skillnader mellan infödda svenskars uppfattning av begreppet invandrare och inflyttade personers syn på samma begrepp. Många svenskar kan till exempel tendera att se invandrare som en någorlunda sammanhållen kategori av människor med ett antal gemensamma egenskaper. Dessa egenskaper skulle kunna inkludera en tydligt positiv värdering att ”få” bo i Sverige och att de flesta inflyttade personer gärna vill närma sig och ta över stora delar av vad man uppfattar som typiska svenska värderingar (detta kan ibland också inkludera en uppfattning om att invandrarna inte redan har dessa värderingar). Mycket forskning visar att de flesta grupper och individer tenderar att betrakta sitt eget sätt att uppfatta världen som det mest naturliga och det bästa (se Allwood, 2000). Inflyttade personer har förmodligen ofta en något annorlunda förståelse av sin situation jämfört med de inrikes födda. En vanlig föreställning som kanske ofta är sann men som ändå är ofullständig är att inflyttade känner sig mycket tacksamma över att få bo i Sverige. I den mån det stämmer kanske det ändå inte stämmer på det sätt man tror. Som nämnts ovan finns det olika anledningar till att man kommit till Sverige. För en inflyttad person som kommit hit som anhöriganknytningsfall kanske det stora värdet inte är att få bo i just Sverige utan att få vara nära sina barn. För andra invandrare behöver inte Sverige vara deras första val utan är bara ett land som inte stod särskilt högt på deras ”önskelista”, men ett land där de kan bo utan att fängslas eller trakasseras. Ofta står den inflyttades första hemland på önskeposition ett när det gäller var de vill bo, men till exempel den politiska eller ekonomiska situationen tillåter inte detta. Etnologen Karl-Olof Arnstberg (2006) tillhör dem som påpekat att många inflyttade i hög utsträckning och kanske i första hand önskar upprätthålla kontakten med det samhälle de flyttade ifrån. Men även här är inflyttade säkert olika, bland annat kan den inflyttades ålder ha en stor betydelse.

Kulturbegreppet Människans välbefinnande och beteende är i allmänhet relaterade till hur de förstår sig själva och sin omvärld. I detta sammanhang är begreppet kultur relevant. Kulturbegreppet har oftast använts för att beskriva 20

Ma nskliga mo ten 2.indd 20

09-04-06 11.38.07


större grupper av människor såsom länder eller delar av länder. En central del av vad som kallas kultur antas ofta handla om människans sätt att förstå verkligheten. Ibland har man dessutom menat att exempelvis människors beteende och deras tillverkade föremål ska räknas in i det man kallar kultur (Berry & Triandis, 2006). I detta kapitel begränsar vi oss dock till att utgå ifrån att kultur handlar om människors förståelse. De senaste 100 eller 150 åren har frågan om hur man bäst kan beskriva vad kultur är varit ett centralt tema i socialvetenskaperna. I ämnet socialantropologi har kulturbegreppet stått (och står) i centrum. Ett tidigare vanligt sätt att tala om kultur är att beskriva kultur såsom en grupps delade förståelse och sätt att se på och värdera olika företeelser i världen. Detta sker till exempel när man talar om svensk kultur. I sådana sammanhang förutsätts i allmänhet att alla eller de flesta svenskar delar vissa typer av förståelseinnehåll. Ofta riktas olika typer av kritik mot denna typ av kulturbegrepp. Man har exempelvis menat att det ofta är svårt att avgränsa när ett förståelseinnehåll är tillräckligt delat mellan medlemmarna för att räknas till gruppens kultur. Krävs det till exempel att 90 procent, 50 procent eller 10 procent av människorna i gruppen delar den aktuella förståelsen? Vidare är det svårt att fastställa hur lika människornas förståelse måste vara för att den ska anses delad. Vissa kritiker av detta traditionella kulturbegrepp påpekar att en viss individ ofta har tillgång till förståelse som förknippas med flera olika grupper. I denna mening är det vanligt att individer tillhör många grupper och att de växlar mellan grupper (Barth, 1993). Andra kritiker har tyckt att det finns risk för att man gör en karikatyr av en grupps förståelse om man utgår ifrån att den endast förändras långsamt och att den går att beskriva på ett relativt enkelt och enhetligt sätt. Det nu beskrivna kulturbegreppet har stora likheter med vad man brukar kalla för tradition, men traditionen är endast en del (oklart hur stor) av vad som är rimligt att räkna till kulturen. Ett mera samtida kulturbegrepp tar fasta på att förståelse inom en grupp är fördelad i gruppen, snarare än delad, den är alltså heterogen (olika, skiljer sig mellan medlemmarna), snarare än homogen. Olika personer har olika perspektiv och uppfattningar och har deltagit i olika sammanhang. En viss person kanske inte ens känner till vad en annan person vet eller tycker sig veta, och olika personer har olika tolkningar och åsikter om ett och samma fenomen. Dessutom förändras människors förståelse hela tiden och denna förändring sker till stor del genom kom21

Ma nskliga mo ten 2.indd 21

09-04-06 11.38.07


9789147084678  

– vård och social omsorg i det mångkulturella samhället liber Carl Martin Allwood och Per Johnsson (red.) FÖRLÄGGARE : Kristina Hult FÖRLAGS...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you