9789147092895

eva nord

eva nord

Kultur- och idéhistoria

Kultur- och idéhistoria

Kultur- och idéhistoria

Syftet med den här boken är att presentera en översikt över den västerländska kultur- och idéhistoriska utvecklingen, samt att visa hur denna utveckling både präglat och präglats av övriga historiska processer.

I andra upplagan har avsnitten som behandlar tiden efter 1945 utökats.

Arbetsuppgifter finns att ladda ner från www.liber.se.

Sök: Kultur- och idéhistoria

eva nord

Boken är avsedd för gymnasiets kurs i kultur- och idéhistoria

Best.nr 47-09289-5 Tryck.nr 47-09289-5

andra upplagan

isbn 978-91-47-09289-5 © 2005 Eva Nord och Liber AB redaktion Thomas Johansson formgivare Eva Jerkeman bildredaktör Elisabeth Westlund produktion Thomas Sjösten teckningar Magnus Bard 42, 157, 188, 288, 250 Peter Varhelyi 49(2), 78, 82, 117, 194 omslagets bilder Flatiron Building (Fuller Building), 1902, Manhattan, New York Foto: Bettman/Corbis/Scanpix Illustration ur Copernikus Om de himmelska sfärernas kretslopp, 1543 Foto: Roger-Viollet/IBL Head with idea Gerald Bustamante/images.com/Corbis/Scanpix Andra upplagan 1 tryck Elanders Ungern, 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber

3

innehåll KULTUR- OCH IDÉHISTORIA

9

Idéer och föreställningar 9 Kulturbegreppet 10 Finkultur och populärkultur 11 Analysera en målning 12 Tidiga kulturella uttryck 15

ANTIKEN – GREKLAND OCH ROM 33

Det grekiska området Rom 36

idéhistoria

37

Religion – från Zeus till Jesus 37 Demokrati – medborgarvälde 39 Grekisk filosofi 41 Filosofin under hellenismen 44 Hellenistisk och romersk vetenskap 46

kulturhistoria

Flodkulturerna 19 Härskare och gud 20 22

En religiös världsbild 22 Astronomi, geometri, läkekonst och skrivkonst 24

kulturhistoria Arkitektur 26 Skulptur 28 Måleri 29 Litteratur 30 Musik och dans

31

48

Arkitektur 48 Skulptur 52 Måleri 55 Litteratur 56 Musik och dans 59 Konstnärens och författarens situation 60

MESOPOTAMIEN OCH EGYPTEN 19

idéhistoria

33

26

SVERIGES FORNTID

61

Stenålder och bronsålder 62 Järnålder 63 Vikingatid 64 Kristendomens intåg 64

RENÄSSANSEN

4

105

Nya tider, nya världar, nya ideal 105 Italien – renässansens hemland 106 Renässansen – ett omstritt begrepp 107

idéhistoria

108

Renässansmänniskan 108 Humanismen 109 Reformationen 111 Motreformationen 112 Vetenskap 113 MEDELTIDEN

kulturhistoria

67

Det medeltida samhället

67

idéhistoria 69 Medeltidens världsbild och människosyn 69 Filosofi och vetenskap 71

kulturhistoria

74

Det bysantinska riket 74 Arabiska kulturspridare 75 En kristen enhetskultur 76 Arkitektur 78 Skulptur 82 Måleri 84 Litteratur 88 Musik 89 Dans 91 Konstnärens och författarens situation 92

SVERIGES MEDELTID

Det medeltida Sverige

idéhistoria

93

93

De medeltida kyrkorna Världslig kultur 102

Arkitektur 116 Skulptur 121 Måleri 123 Litteratur 132 Dramat 134 Musik 137 Konstnären och författarens situation 139

RENÄSSANSEN I SVERIGE 140

Gustav Vasas Sverige

idéhistoria

140

141

Reformationen i Sverige

95

kulturhistoria

116

98 98

kulturhistoria

141 144

Vasarenässansens arkitektur Gustav Vasas bibel 147

144

STORMAKTSTIDENS SVERIGE 176

5

Från Gustav II Adolf till Karl XII 16

idéhistoria

177

kulturhistoria

178

Krig och kultur 178 Barockarkitekturen i Sverige BAROCKEN

149

UPPLYSNINGEN

Europa på 1600-talet 150 Kungligt envälde eller borgerlig republik? 150

idéhistoria

152

Teorier om den absoluta kungamakten 152 Religiös enhet 153 Den vetenskapliga revolutionen fortsätter 154 Den nya världsbilden befästs 155 Rationalism och empirism 156

kulturhistoria

159

Föregångslandet Frankrike 159 Arkitektur 160 Skulptur 163 Måleri 163 Den holländska guldåldern 167 Litteratur 170 Musik 171 Dans 173 Konstnärens och författarens situation 175

1700-talets Europa

idéhistoria

178

185

185 187

Vetenskap och nyttighetstro 187 En mekanistisk världsbild 188 Spridandet av upplysningsidéerna 189

kulturhistoria

194

Rokokon 194 Nyklassicismen 195 Arkitektur 196 Skulptur 198 Måleri 199 Litteratur 202 Musik 204 Dans 208 Konstnärens och författarens situation 209 1700-TALETS SVERIGE

1700-talets Sverige

idéhistoria

210

210 212

Vetenskap i samhällsnyttans tjänst 212

kulturhistoria Arkitektur 217 Skulptur 218 Måleriet 219 Litteratur 221 Musik och dans 223

216

6

kulturhistoria

252

Arkitektur 252 Skulptur 255 Måleri 256 Litteratur 262 Musik och dans 265 Konstnärens och författarens situation 267 ROMANTIK OCH REALISM I SVERIGE 269 ROMANTIKEN

1800-talets Sverige

225

Ett industrialiserat och sekulariserat samhälle

idéhistoria

idéhistoria 225

226

Romantikens grundidéer 226 Romantikens filosofi – den tyska idealismen 227 Nationalism och naturromantik 229

kulturhistoria

232

Arkitektur och skulptur 233 Måleri 233 Litteratur 236 Musik 237 Dans 239 Konstnärens och författarens situation 241

272 272

kulturhistoria

274

Nationalromantiken 276 Arkitektur 276 Skulptur 277 Måleri 278 Litteratur 280 Musik och dans 283 PERIODEN 1900–1945

Världskrigens tid

287

idéhistoria

289

Sigmund Freud och psykoanalysen 290 Den analytiska filosofin

287

291

243

Fortsatta framsteg och sociala skillnader 243 Kvinnans frigörelse 244

idéhistoria

245

De politiska ideologierna 245 Darwins evolutionsteori 247 1800-talets livsfilosofer 248

© Succession Marcel Duchamp/BUS 2009

REALISMEN

Göticismen och skandinavismen

269

kulturhistoria

293

Arkitektur 294 Skulptur 296 Måleri 297 Fotografi 306 Litteratur 306 Film 312 Musik 314 Dans 318 Konstnärens och författarens situation 320 TIDEN EFTER 1945

323

Efterkrigstid? 323 Teknik och vetenskap

idéhistoria

324

1900-TALETS SVERIGE

Välfärdsstaten Sverige

idéhistoria

7

369

369

371

kulturhistoria

373

Arkitektur 374 Skulptur 376 Måleri 378 Fotografi 383 Litteratur 384 Film 389 Musik 393 Dans 400

Sakregister 403 Personregister 406

326

Filosofi 327 334

Ungdomens kultur 334 Konstformerna integreras Modern konst – en provokation? 338 Arkitektur 340 Skulptur 341 Måleri 344 Fotografi 347 Litteratur 348 Film 353 Musik 357 Dans 368

336 © Mikael Richter/BUS 2009

kulturhistoria

8

© Charlotte Gyllenhammar/BUS 2009

I Charlotte Gyllenhammars installation Dö för dig (1993) hängdes en uppochnedvänd 120 år gammal ek upp över Drottninggatan i Stockholm. Detta oväntade möte mellan natur och kultur suddar ut gränsen mellan konst och verklighet.

I

kommer vi att följa de stora dragen i den västerländska kultur- och idéhistoriska utvecklingen. Vi kommer att se hur kulturen speglar de idéer och föreställningar som människan haft om sig själv, samhället och världen under olika tider. Eftersom dessa idéer hela tiden har utvecklats så har också de kulturella uttrycken förändrats och olika stilar och epoker har avlöst varandra. Genom att studera det konstnärliga skapandet kan vi få inblick i de föreställningsvärldar föregående generationer haft. Det är inte alltid att vi till fullo kan förstå eller tolka det vi ser, eftersom vårt synsätt är präglat av vår egen tid. Men om vi försöker kan vi lära oss en hel del om vår historia – och om oss själva.

D E N HÄR BOKE N

I DÉ E R OCH FÖR E STÄLLN I NGAR

Idéer och föreställningar uppstår inte av sig själva. De utvecklas och påverkas av historiska erfarenheter och av de sociala, vetenskapliga, religiösa och kulturella värderingar som råder. I äldre tider bestämde ofta makthavarna, t.ex. härskaren och kyrkan, vilka idéer som var acceptabla och vilka föreställningar som skulle styra undersåtarnas tankar och handlingar. Under medeltiden var det t.ex. den katolska kyrkans världsbild som var den enda godtagbara, de som opponerade sig mot denna förföljdes och dömdes som kättare, avvikare från den rätta läran. De allra flesta människorna såg det som naturligt att leva i enlighet med den katolska tron.

Genom historien har det funnits de som inte inordnat sig i det härskande idésystemet, utan som självständigt och nyfiket prövat fram nya tankemönster. Män som t.ex. Martin Luther och Galileo Galilei gick emot den mäktiga kyrkan genom att kräva reformation respektive lansera en ny världsbild. De nya idéerna har ofta motarbetats av överheten eftersom de utmanat samhällsordningen med sitt nytänkande. Ibland har makthavarna handgripligen försökt stoppa nytänkande – Galilei tvingades ta avstånd från sina teorier för att inte dömas som kättare.

För att förstå idéerna måste vi sätta in dem i deras historiska

k ultur- oc h i déhi stor i a

Kultur- och idéhistoria

9

114

Målningen av vetenskapsmannen Copernikus innehåller en rad religiösa symboler. Det skulle dröja länge innan religion och vetenskap skildes åt.

I den heliocentriska världsbild som Copernikus presenterade ersatte solen jorden som universums mittpunkt. Gravyren är en illustration hämtad från Copernikus Om de himmelska sfärernas kretslopp från 1543.

VE SALI US OCH MÄN N I S KOKROPPE N

Det vetenskapliga intresset riktades inte bara ut mot universum utan också mot människokroppen. Även på detta område började den kunskap som gällt som sanning sedan antiken att ifrågasättas.

Den flamländske läkaren Andreas Vesalius kom fram till att det fanns en rad felaktigheter i de antika skrifternas beskrivning av den mänskliga anatomin, mycket på grund av att de grundat sig på filosofiska antaganden istället för direkta observationer. Själv dissekerade Vesalius en mängd lik och i den utförliga och rikt illustrerade läroboken Om människokroppens byggnad (1543) sammanfattade han sina resultat. I dag räknas han som den moderna anatomins grundare, men av samtiden blev han starkt kritiserad när han ifrågasatte den vetenskapliga sanning som gällt under tusen års tid.

Illustration ur Vesalius Om människokroppens byggnad (1543).

115 r enässa nsen

visa att planeterna inte förflyttar sig med jämn hastighet utan rör sig snabbare ju närmare solen de kommer. Vad som gjorde att planeterna kretsade kring solen kunde han inte förklara, det skulle dröja ytterligare några årtionden innan Galilei och Newton kunde fullborda den nya, vetenskapligt grundade världsbilden (se kap.

Barocken). Fram tills dess fortsatte Aristoteles och kyrkans världsuppfattning att dominera vid universitet och skolor.

128 r enässa nsen

Den centrala och mest berömda scenen i takmålningen är Adams skapelse. Den föreställer det ögonblick då Gud gav liv åt den första människan. Gud framställs som en bestämd auktoritet med fast blick, omgiven av änglar och insvept i en vindfylld mantel som visar på kraft och rörelse. Adam ligger, än så länge, passiv och ser hängivet på sin skapare. Det centrala i motivet, den livgivande beröringen, framhävs genom att bakgrunden är neutral. I framställningen av Adams muskulösa kropp, och i freskens övriga gestalter, utnyttjar Michelangelo sina erfarenheter som bildhuggare. Idealen från de antika skulpturerna är överförda på fresken, men det vi ser är levande människor av kött och blod och med muskler och senor.

Trots att målningen ska betraktas på långt håll var Michelangelo oerhört noga med att få fram individuella och nyanserade känslouttryck hos samtliga gestalter. Fresken är, trots den stora mängden motiv och den stora ytan, väl sammanhållen med en noga uttänkt och harmonisk komposition.

LAVI N IA FONTANA

Den förmodligen första kvinna som gjorde karriär som konstnär och erkändes av sin samtid var Lavinia Fontana. Hon var dotter till en respekterad målare som både uppmuntrade och undervisade henne. Fontana blev snabbt en uppskattad konstnär, inte minst för sina porträtt. På uppdrag av påven gjorde hon också flera religiösa målningar. Även sedan Fontana gift sig och fött elva barn fortsatte hon som konstnär. Detta var ingen självklarhet, en man kunde vid den här tiden förbjuda sin hustru att måla. Men Fontanas make, som också var konstnär, valde istället att stötta och assistera sin hustru.

MAN I E R I S M E N – E L G R ECO

Högrenässansens mästare, däribland Leonardo da Vinci och Michelangelo, ansågs av samtiden ha nått den absoluta höjdpunkten inom måleriet. Skickligare än så här kunde ingen bli. För senrenässansens konstnärer återstod därför antingen att försöka efterlikna de stora mästarnas stil – eller att helt bryta mot den. Den dominerande stilriktningen under 1500-talets senare hälft, manierismen, bjöd på oregelbundna kompositioner, förlängda och förvrängda perspektiv och former, ofta målat i grälla färger. Brottet mot högrenässansens harmoniska ideal och korrekta proportioner kan ses som en föraning av barockens dramatiska formspråk.

129 r enässa nsen

Porträtt av Tognina, dotter till Gonsalvus (ca 1583). Precis som sin far och bror led Tognina av hypertrichosis, även kallat varulvssyndrom.

Det är en mycket sällsynt, genetisk sjukdom där ansikte och kropp mer eller mindre täcks av tjockt, pälsliknande hår. Togninas far var från Spanien, men som liten pojke togs han till det franska kungahovet där han visades upp för besökare. Han fick också utbildning och blev en mycket lärd man.

Tognina och hennes bror skickades runt till de europeiska furstepalatsen för att studeras och avbildas. Det var vid ett sådant besök hos en italiensk hertig som Fontana målade detta porträtt.

FONTANA:

FONTANA:

Självporträtt (ca 1600)

Š 2009, Banco de Mexico, Diego Rivera & Frida Kahlo Museums Trust, Mexico D.F., BUS

304

FRIDA KAHLO:

Den brutna pelaren (1944).

FR I DA KAH LO (1900 –1945)

Den mexikanska konstnären Frida Kahlo beundrades av surrealisterna, men ville inte själv kallas för surrealist. Viss påverkan från surrealismen kan man dock se hos Kahlo, motiven är ofta en blandning mellan fantasi och verklighet. Hennes måleri visar även inspiration från den mexikanska kulturen och bildkonsten genom sina starka färger och sitt kraftfulla uttryck.

Kahlo målade över 60 självporträtt och många av dem ger uttryck för både fysisk och känslomässig smärta. Kahlo fick allvarliga och livslånga skador i en trafikolycka när hon var ung och flera målningar visar hur hennes sönderbrutna kropp hålls ihop av stålremmar och korsetter. Hennes stormiga äktenskap med konstnärskollegan Diego Rivera påverkade också hennes måleri, i t.ex. Den brutna pelaren (1944) symboliserar en spik genom Kahlos hjärta den sorg Rivera orsakade henne genom sin ständiga otrohet.

305 per i oden 1 9 0 0 –1 9 4 5

censur utgör. Surrealismen ledargestalt, André Breton, menade att man med hjälp av konsten och litteraturen kunde sudda ut gränsen mellan den omedvetna världen och den synliga verkligheten och på så sätt uppnå en surrealitet, öververklighet. Detta skedde genom att konstnären eller författaren lät drömmar, tankar och fantasier fritt strömma upp ur det omedvetna och sedan avbildade han dessa.

Förnuftet tilläts inte att gripa in och välja bland de bilder som dök upp, precis som dadaismen så betonade surrealismen slumpen och vikten av att följa sina impulser.

Det surrealistiska måleriet visar ofta realistiska och detaljerade föremål framställda på oväntade eller orimliga sätt, ungefär som i en dröm eller en hallucination. Den belgiske konstnären René Magritte målade t.ex. en tavla där män i plommonstop regnar ner från himlen. Surrealismens obestridde mästare var den excentriske spanjoren Salvador Dalí. Han kallade sina målningar för ”handmålade drömfotografier”. Med stor teknisk skicklighet skapade han drömlika fantasilandskap fyllda med märkliga symboler i form av t.ex. smältande klockor, brinnande giraffer och människokroppar med utdragna lådor. Andra kända surrealistiska målare var Max Ernst och Joan Miró. Surrealismens storhetstid var 1920- och 30-talen, men rörelsens stora påverkan på efterföljande generationers författare och konstnärer har gjort att många ser surrealismen som 1900-talets mest betydelsefulla -ism.

336 ti den efter 1 9 4 5

och 70-talen präglades ungdomskulturen av ett avståndstagande inte bara ifrån föräldrarnas värderingar utan från hela det materialistiska samhället. Den höll föräldragenerationen ansvarig för krig, förtryck och miljöförstörelse. En hippierörelse uppstod och de unga protesterade mot USA:s krig i Vietnam under slagordet ”make love, not war”. De gjorde uppror mot det etablerade samhället med en blandning av pacifism, österländsk mystik och en liberal syn på sex och droger. Höjdpunkten för denna rörelse, och en manifestation av ungdomskulturen, var musikfestivalen Woodstock, utanför New York 1969. Under tre dagar samlades över 400 000 människor för att dansa, sjunga, utöva fri kärlek och lyssna till bl.a. Jimi Hendrix, The Who och Greatful Dead.

På 70-talet gjorde punken upp med det borgerliga samhället och chockerade föräldragenerationen med sin aggressiva framtoning. Idag beskylls ofta ungdomskulturen för att vara ytlig, likgiltig och kommersiell, ungdomar tröttnar snabbt och är ombytliga, det krävs snabba växlingar inom mode och musik för att hålla dem intresserade. Det betyder dock inte att engagemanget saknas hos dagens unga generation. I t.ex. rapmusiken kommenteras och kritiseras samhällets orättvisor och i delar av straight edge-kulturen förespråkas veganism som en protest mot djurindustrin.

KON STFOR M E R NA I NTEG R E RAS

Fram till 1960-talet var gränserna mellan de olika konstformerna fortfarande tydliga. Sedan 70-talet har det emellertid blivit vanligare att gränserna suddats ut och att konstformerna integrerats. T.ex. samverkar skulpturen ofta med andra konstformer som måleri, foto, text, film och musik, till mer eller mindre tillfälliga konstverk, s.k. installationer. Konstnärliga och vardagliga föremål placeras ut i ett rum och tillsammans förmedlar de en upplevelse eller ett budskap. Det kan handla om kritik mot konsumtionssamhällets resursslöseri, stereotypa könsroller eller olika moraliska frågor. Ibland kan den konstnärliga idén vara viktigare än själva utförandet. Detta är utgångspunkten för den s.k. konceptkonsten. Konstnärens tekniska skicklighet är alltså mindre intressant än hans/hennes idé, koncept. I extrema fall förekommer det inte ens något konstverk utan endast en dokumentation av konstnärens idé i form av skisser och anteckningar. Målet för konceptkonsten är att väcka tankar

ti den efter 1 9 4 5

© Erwin Wurm/BUS 2009

337

I ERWIN WURMS installation House attack (2006) placerades ett hus hängande, med takåsen neråt, ovanpå MUMOK; Wiens Museum för modern konst. Wurm kommenterar ofta samtida politiska skeenden och mänskliga beteenden i sin konst. Med House attack kritiserade han dålig stadsplanering och överbebyggelse.

hos publiken, inte att skapa bestående konstverk. Den österrikiske konceptkonstnären Erwin Wurm arbetar bl.a. med vad han kallar Enminutsskulpturer. Publiken får då ta del av Wurms skrivna eller tecknade instruktioner, och med hjälp av några föremål, t.ex. frukter och plastbollar, får de sedan själva förverkliga levande, högst tillfälliga, skulpturer.

I olika s.k. happenings och performances blir konsten levandegjord av konstnärer, poeter, skådespelare, musiker och dansare.

Det kan liknas vid en teaterföreställning utan intrig där vad som helst kan hända. Ofta får publiken ta aktiv del och blir delaktig i skapandet samtidigt som gränsen mellan ”konst” och ”verklighet” försvinner.

382 1 9 0 0 - ta lets sv er i ge

© Karin Mamma Andersson/BUS 2009

I många av KARIN MAMMA ANDERSSONS målningar finns andra konstnärers verk representerade. I Stairway to the Stars (2002) finns infällda målningar av bl.a. Edouard Manet, Paul Gauguin och Edward Hopper.

FOTOG RAFI

Först på 1950-talet slog fotografiet igenom som en självständig konstart i Sverige, bl.a. tack vare gruppen Tio fotografers abstrakta foton av olika byggnadsverk. På 60-talet skapade Christer Strömholm ett stort intresse för fotokonsten med sina närgångna porträtt och reportageserier från Paris undre värld. Strömholm lyfte fram utslagna, prostituerade och transvestiter, men hans foton visade både värdighet och respekt.

Få svenska konstnärer har skapat så starka känslor som fotografen Elisabeth Ohlson Wallin gjorde med sin utställning Ecce homo 1998. Idén var att visa att Guds kärlek omfattar alla och därför valde Ohlson Wallin att arrangera scener ur Jesu liv i en homo-

ELISABETH OHLSON WALLIN:

foto ur Gender Warrior, (2001).

383 1 9 0 0 - ta lets sv er i ge

Karin Mamma Andersson är en av de svenska, samtida konstnärer som uppmärksammats mest, även utanför landets gränser.

Hennes berättande målningar av landskap och människor har blivit mycket uppskattade. Anderssons verk innehåller ofta referenser och associationer till andra konstnärer och till andra tider och är sällan så självklara som de kan verka vid första anblicken.

bildförteckning © Aiken Andrew/Rex Features/IBL Bildbyrå 127 Almerén Jan 377(2) AM Corporation/Lucky Look 51 Andersson Klas 375(2) Ap/Scanpix 362(1) Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek 271 Armand Doug/Stone/Getty Images 197 Awad Ammar/Reuters/Scanpix 346 Aventurier Parick/Gamma/IBL Bildbyrå 66 Bastin & Evrard 254, 295 Benainous Alain/Gamma/Eyedea Presse/ IBL Bildbyrå 365 Benainous-Renault/Gamma/Eydea Presse/IBL Bildbyrå 360 Bettman/Corbis/Scanpix omslag (2), 253 Bialobrzeski/laif/Ina Press Agency 32 Blank Archives/Hulton Archive/ GettyImages 362(2) Blois, Musée du château © 2007 Photo Scala, Florence 129(1) Bohlin Stefan 8 Bridgeman Art Library Albright Knox Art Gallery, Buffalo 302 Bibliothèque Nationale, Paris 259 Courtesy of the Warden and Scholars of New College, Oxford 155 Gemäldegalerie Alte Meister, Dresden 246 Musée National de l’Education, Rouen 192 National Gallery of Art, Washington DC 329 Natural History Museum, London 213 Rijksmuseum, Amsterdam 169 Wallace Collection, London 200 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 172 Burghley House Collection, Lincolnshire 165 Musée Condé, Chantilly 86 Musée du Louvre, Paris 198 Uffizierna, Florens 124 Brissaud Eric/Gamma/IBL Bildbyrå 47 British Library Psalter of Robert de Lisle, ca 1310 70 British Museum, London © 2003 Photo Scala, Florence/HIP 53(2) Bustamante Gerald/images.com/Corbis/ Scanpix omslag (3) Cartier-Bresson Henri/Magnum/IBL Bildbyrå 342 Dahlskog Hans T/Scanpix 375(1) Danmarks Natur- og Laegevidenskabelige Bibliotek 114–115 Delden Jan/Scanpix 394

Deutsches Historisches Museum, Berlin 13 Feiler Dror & Gunilla Sköld Feiler 338 Flusin Lionel/Gamma/IBL Bildbyrå 367 Forsberg Jonas/N-Naturfotograferna 146 Fundacion Dolores Olmedo © 2003 Photo Scala, Florence 304 Galleria degli Uffizi, Florence © 1990 Photo Scala, Florence 129(2) Galleria Nazionale d’Arte Antica, Rome © 1991 Photo Scala, Florence 164 courtesy of the Ministero Beni e Att. Culturali Grahn Jan/N-Naturfotograferna 61 Granlund Eddie/IBL Bildbyrå 377(1) Gregorian Museum of Etruscan Art, Vatican © 1990 Photo Scala, Florence 55 Grönberg Henrik/Scanpix 392 Handl Christian/ImageBroker/Ina Agency Press 99 Harding Robert/Getty Images 17 Hendrie Peter/The Image Bank/Getty Images 340 Johannesson Sture, Legal Visions 373 Karlsson Lennart 96, 100, 101 Kjelbye Ola/Backa Teater 400 Koene Ton/Gamma/IBL Bildbyrå 352 Kulturen i Lund 385 Landmann Patrick/Gamma/IBL 29 Larsson Emma/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 399 Lauros/Giraudon/Bridgeman Art Library Museo Vaticano 54 Le Querrec Guy/Magnum/IBL Bildbyrå 331 Lessing Erich/IBL Bildbyrå 81, 111, 161, 309 Aegyptisches Museum, Berlin 22–23 Alte Pinakothek, München 166 Archaeological Museum, Kreta 34 Bibliothèque Nationale de l’Opéra, Paris 240 Bibliothèque Nationale, Paris 125 Egyptian Museum, Cairo 27 Eremitaget, St Petersburg 224 Garrick Club, London 135(2) Kunsthistorisches Museum, Wien 38, 153 Musée des Arts Décoratifs, Paris 266 Musée d’Orsay, Paris 257 Musée du Louvre 151, 184, 201, 235 Musée Ingres, Montauban 230 Musée Marmottan, Paris 242 Museo de Santa Cruz, Toledo 130 Museo del Prado, Madrid 131 Museo Nazionale del Bargello, Florens 121 Museo Vaticano 36 Museum of Modern Art, New York 260 Muzeum Narodowe Biblioteka

411

412

Czartorysich, Krakow 126 National Gallery, London 261 National Maritime Museum, Haifa 20 Naturhistorisches Museum, Wien 16 Private Collection 290 Saint John’s Church, Torun 114(1) Sant Apollinare in Classe, Ravenna 84, 85 Santa Maria della Vittoria, Rom 162 Schloss Ambras, Innsbruck 174 Schönbrunn, Wien 205 Staatliche Kunstsammlungen, Dresden 168 Tate Gallery, London 234 Liljeroth Erik/Nordiska museets bildbyrå 180 Lundh Gunnar/Nordiska museets bildbyrå 370 Malmö Konstmuseum 378 Manaud Jean-Luc/Rapho/IBL Bildbyrå 18 Martin Ben/Time & Life Pictures/ GettyImages 359 Mary Evans/The Women’s Library 244 Meyer Jens/AP/Scanpix 350 Miramax/courtesy Everett Collection / IBL Bildbyrå 355 Mitchell Jeff J/Reuters/Scanpix 364 Moderna Museet, Stockholm 343, 382 Mooney Gail/Masterfile/Scanpix 148, 149 Museo Nazionale, Naples © 1990 Photo Scala, Florence 40 courtesy of the Ministero Beni e Att. Culturali Museo Pio-Clementino, Vatican © 1990 Photo Scala, Florence 59 Museum of Modern Art, New York (MoMA) © 2005, Digital image, The Museum of Modern Art, New York/Scala, Florence 300 Nagl Dieter/Afp/Scanpix 337 National Archaeological Museum, Athens © 1990 Photo Scala, Florence 53(1) Nationalmuseum, Stockholm 145, 182, 211, 219, 220, 222, 274–275, 279, 284 Nave, Conques, Abbey of Saint-Foy © 1990 Photo Scala, Florence 79 Ness Ragnar/IBL Bildbyrå 94 Ohlson Wallin Elisabeth 383 Origlia Franco/Contributor/Getty Images News 104 Ospedale degli Innocenti, Florence © 1998 Photo Scala, Florence 118(1) Ospedale degli Innocenti, Florence © 1990 Photo Scala, Florence 118(2) Pictor/IBL Bildbyrå 49(1), 75 Plunger Max 217 Prammer Herwig/Reuters/Scanpix 135(1)

Réunion des Musées NationauxIBL Bildbyrå Bulloz 255 Christian Bahier/Philippe Migeat 296 Philippe Migeat/IBL Bildbyrå 301 Rheinisches Bildarchiv 286, 345 Roger-Viollet/IBL Bildbyrå 114(2), omslag (1) Sanford/Agliolo/Corbis/Scanpix 325 Santa Croce, Florence © 1990 Photo Scala, Florence/Fondo Edifici di CultoMin. dell’Interno 90 Scanpix 317, 396 Scrovegni Chapel, Padua © 1990 Photo Scala, Florence 87 Sjögren Christina/Scanpix 322 Snap photo Library/Sjöberg 313 Statens Museum for Kunst, Köpenhamn 298 Stockholms konstkansli 380 The Ancient Art & Architecture Collection 25 The Art Archive/Dagli Orti 119, 196 Museo del Prado 134 Underwood & Underwood/Corbis/ Scanpix 319 Vandeville Eric/IBL Bildbyrå 120, 122 Wiegmann Arnd/Reuters/Scanpix 288 Wikland Ilon 388 Wikström Jeppe/Scanpix 62 Woolfitt Adam/Corbis/Scanpix 232 Sidan 179, bild ur Erik Dahlberg, Svecia Antiqua et hodierna, 1667–1715 Sidan 378, Sigrid Hjertén, Självporträtt 1914, Malmö Konstmuseum.

Med tack till rättighetsinnehavarna för tillstånd att publicera verket.

Sidan 390, Det Sjunde Inseglet © 1957 AB Svensk Filmindustri, stillbildsfotograf: Louis Huch

eva nord

eva nord

Kultur- och idéhistoria

Kultur- och idéhistoria

Kultur- och idéhistoria

Syftet med den här boken är att presentera en översikt över den västerländska kultur- och idéhistoriska utvecklingen, samt att visa hur denna utveckling både präglat och präglats av övriga historiska processer.

I andra upplagan har avsnitten som behandlar tiden efter 1945 utökats.

Arbetsuppgifter finns att ladda ner från www.liber.se.

Sök: Kultur- och idéhistoria

eva nord

Boken är avsedd för gymnasiets kurs i kultur- och idéhistoria

Best.nr 47-09289-5 Tryck.nr 47-09289-5

andra upplagan