9789144086040

J O H A N A LV E H U S TOMMY JENSEN

OR GA NI SA TI ON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37183 ISBN 978-91-44-08604-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sättning: Blå Huset Omslagslayout: Daniel Sjöfors/Blå Huset Inlagebilder: tulpahn/Shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2015

INNEHÅLL

Introduktion 1 Organisationssamhället 13

Att förstå organisationssamhället 15 Vad är ”organisation”? 16 Vad är ”effektivitet”? 17 Bokens tre syften och lärandemål 20 Syfte 1. Presentera organisationsteorins fundament 21 Syfte 2. Problematisera organisationsteorins gränsdragningar 23 Syfte 3. Vaccinera mot popmanagement 24 Bokens tre delar 26 DEL I Människan 2 Arbete 31

Att uppleva arbete 33 Vad är arbete? 34 Arbetsuppgifter – vad gör vi på jobbet? 36 Rutiner 37 Improvisation 38 Motivvokabulär och motivation 39 Vad får oss att arbeta? 41 Löner 42 Kul och utmanande 44 Arbetsetik 46 Varför arbeta? 48

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3

I n ne h å ll

3 Personal 51

Att uppleva sig som personal 53 Människan som resurs 54 Fynden i Hawthorne 54 Human relations-rörelsen 56 Human resource management 58 Rekrytering 59 Utveckling för individen … 62 … och utveckling för organisationen 64 Avveckling 66 Mjuk och hård HRM 67 4 Identitet 71

Att uppleva identitet 73 Identitetsprocesser 74 Identitetsbegreppet 74 Socialisation 75 Könsidentitet 76 Intersektionalitet 79 Identitetsarbete 82 Segregerande och integrerande taktiker för identitetsarbete 83 Identifikation och disidentifikation 85 Identitetsstyrning 87 Inkapslade och korsande identiteter 87 Svårstyrda identiteter 90 Rena eller smutsiga jobb och organisationer? 91 5 Kultur 95

Att uppleva organisationskultur 97 Människan som tolkande varelse 98 Kulturbegrepp 99 Två dimensioner i kulturdefinitioner 99 Hur djup är kulturen? 101 Integrering, differentiering, mångtydighet 103 Organisationer och symboler 105

4

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll

Kulturstyrning 107 Kulturstyrningens grundidéer 107 När bör kultur styras? 109 Sambandet mellan kultur och prestation 110 Kritik av kulturstyrningen som idé 111 6 Arbetslivet 115

Att uppleva arbetslivet 117 Regleringen av arbetslivet 118 Arbetslivets lagar 119 Anställningskontraktet 122 Bortom anställningskontraktet 123 Dagens flexibla arbetsliv 124 Välfärdsstaten och arbetet 125 Arbetslivets individualisering 127 Flexibilitetsregimen 128 Karriär 130 DEL II Struktur 7 Design 135

Att uppleva organisationsdesign 137 Horisontell arbetsdelning 138 Specialisering och standardisering 138 Beroenden mellan arbetsuppgifter 140 Grader av arbetsdelning 141 Vertikal arbetsdelning 142 Grundläggande koordineringsmekanismer 145 Organisationsscheman 148 Fem konfigurationer 151 Enkel struktur 152 Maskinbyråkrati 153 Divisionaliserad struktur 154 Professionsbyråkrati 155 Adhocrati 156 Bortom det formella 157

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5

I n ne h å ll

8 Fabriken 159

Att uppleva fabriken 161 Fabriken som metafor och realitet 162 Hantverksproduktion 163 Fabrikssystem 166 Fordism 166 Mcdonaldisering och service management 168 Toyotism och lean 171 Kunskapsfabriker 173 Produktionsteknologin och organisationens struktur 177 9 Teknologi 181

Att uppleva teknologi 183 Teknik och teknologi 184 Informationsteknologin 185 Management som teknologi 186 Balans mellan människa och teknologi 187 Övervakning och vardagens teknologier 189 Från panoptikon … 189 … till synoptikon … 192 … och till självövervakning 193 Automatisering 195 Robotisering 195 Komplexitet och normala olyckor 197 Språkets automatisering 198 ”Vi kan!” men ”Bör vi?” 200 10 Föränderlighet 205

Att uppleva föränderlighet 207 Samspelet mellan omgivning och organisation 208 Analytiskt synsätt 210 Situationssynsättet 212 Systemteori 212 Mekaniska och organiska organisationer 214 Omgivningens komplexitet och dynamik 215 Institutionellt synsätt 216 Imitation och likformighet 217 Organisation som mode 219

6

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll

Föränderliga organisationer 220 Lösa kopplingar 221 Nätverksorganisationen 222 Projekt 223 Postbyråkrati och hierarkins ständiga återkomst 225 11 Byråkrati 229

Att uppleva byråkrati 231 Organisationsteorins reflexmässiga kritik av byråkratin 231 Byråkratin och samhället 233 Den dysfunktionella byråkratin 234 Den funktionella byråkratin 235 Byråkratisk organisation 235 Auktoritetstyper 236 Byråkratins karakteristika 238 Byråkratisk rationalitet 239 Byråkratins mörka sidor 241 Fyra bilder av byråkratin 241 Mål–medelförskjutning 244 Moralisk förskjutning 245 Byråkratins järnbur? 247 DEL III Styrning 12 Strategi 253

Att uppleva strategi 255 Vad är strategi? 256 Perspektiv på strategi 257 Strategiska val 258 Branschperspektiv 260 Resursbaserat perspektiv 263 Evolutionärt perspektiv 264 Strategi som praktik 267 Spelar strategin någon roll, egentligen? 269 Hantering av intressenter 269 Intressentteorin 270 Intressentstrategier 272 Organisatoriskt hyckleri 274

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

7

I n ne h å ll

13 Beslut 277

Att uppleva beslut 279 Rationaliteter 280 Den ekonomiskt rationella människan 280 Besluts- och handlingsrationalitet 282 Beslutsprocesser 284 Känslor 285 Soptunnemodellen 286 Framtiden 287 Data, information, kunskap 289 Intern informationshantering 290 Söka och registrera 290 Arkivera och dokumentera 291 Extern informationshantering 293 Att kommunicera utåt 293 Medialisering 294 Meningsskapande 295 14 Ledarskap 301

Att uppleva ledarskap 303 Vad är ledarskap? 304 Ledarcentrerade teorier 305 Ledaregenskaper 305 Ledarstilar och situationsanpassning 307 Transformativt, heroiskt och postheroiskt ledarskap 310 Distribuerat ledarskap och följarskap 312 Ledarskapsromantik och karisma 314 Chefskap 316 Vad chefer antas göra 317 Vad chefer verkligen gör 319 Det åskådande chefskapet 322 15 Makt 327

Att uppleva makt 329 Maktbegreppet 330 Individers maktutövande 331 Maktbaser 332 Inflytandetaktiker 333 Opportunism 335

8

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll

Maktstrukturer 336 Dolda hierarkier 337 Diskurser 338 Organisationsideologi 340 Distribuerad makt 342 Disciplinär makt 342 Översättningar och aktörer 343 Motstånd 345 Förändringsmotstånd 346 Motstånd genom distansering 347 Sorti, protest, lojalitet 349 Avslutning 16 Organisationsspråk 355

Att förstå organisationsspråket 357 Organisationsteori som språkbildning 357 Språkbildning och avbildning 357 Performativitet 358 Effektivitetsspråk 360 Effektiva språk 361 Referenser 363 Personregister 379 Sakregister 385

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

9

Introduktion

Arbete Organisationssamh채llet

21

1 Att förstå organisationssamhället Vår tids samhälle är ett organisationssamhälle. Man kan faktiskt med fog påstå att samhällen aldrig tidigare har varit så beroende och styrda av organisationer. Arbete har alltsedan industrisamhällets framväxt (i Sverige för drygt 150 år sedan) blivit en aktivitet som de flesta förknippar med att sälja sin tid, det vill säga lönearbete, och som därmed på olika sätt aktualiserar administration, styrning och kontroll – kort sagt organisation. Saker som tidigare hanterats inom familjen eller i andra slags mänskliga gemenskaper sköts i dag i lönearbetets regi. Barn- och äldreomsorg, friskvård, sjukvård och livsrådgivning är tjänster som administreras av såväl kommersiella som statliga och civilsamhälleliga organisationer. Det är i dag knappast möjligt att genomleva en organisationsfri vardag (och inte heller sova sig igenom en organisationsfri natt: någon levererar värme till dina element, och dina privata placeringar och din pension växer eller minskar).

Organisationskunnande är alltså ett slags kunskap som på sätt och vis ständigt låter sig göra påmind. Att läsa och fördjupa sin kunskap inom området organisation • är liktydigt med att öka sin förståelse av hela samhället, och av

livets alla skeenden. Det innebär att gå från vaga uppfattningar om hur samhälle och samhälleligt liv organiseras för att fungera, till en mer nyanserad och detaljerad förståelse.

• handlar om att bilda sig en förståelse för de problem och möjligheter som ryms i det organiserade livet, om vilket ansvar du tillsammans med andra kan tänkas ha och hur det kan skilja sig åt i olika sammanhang och situationer – som partner och förälder, familjemedlem, vän, konsument, medborgare och anställd.

• innebär att förbättra sin förståelse för hur det är att arbeta i, och också leda, organisationer. Arbetslivet upptar en stor del av mångas vardag och är bara av detta skäl viktigt att fördjupa sig i. Men en stor del av det tänkande som sker – och som har skett – kring organisationer handlar om att på olika sätt bidra till organisationers effektivitet och att få människorna i dem att producera mer, bli mer motiverade och så vidare.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

15

I n tr odu k t i o n

Att fördjupa sig i organisation ger alltså en unik möjlighet att ”bilda sig” om samhället och bidra till en mer insiktsfull och ansvarsfull ledning, styrning och organisering av verksamheter. Här har teorin kring organisationer en viktig roll att fylla i det att den skapar en ökad förståelse för hur sådana processer utformas, och vilka konsekvenser de får. De flesta organisationer har naturligtvis ökad effektivitet som mål (även om den mer konkreta innebörden i detta kan variera), och organisationsteorin har genom åren utvecklat en rad metoder, modeller och teorier som på olika sätt vill bidra till detta.

Samtidigt sker en mängd förändringar i organisationer av helt andra skäl, och det är viktigt att förstå även dessa. Det är viktigt att se bildningen inom organisationsområdet som något som utvecklar förmågan att kontinuerligt söka, pröva och utveckla kunskap som skyddar mot auktoriteter som strör vaga, och rent av felaktiga, argument kring sig för att påverka en organisation i en viss riktning. Organisationskunskaper handlar alltså också om att utveckla kunnandet och självförtroendet för att gå mot strömmen.

Vad är ”organisation”?

ORGANISATION

En enkel definition på en organisation är att det handlar om ett antal aktörer som arbetar tillsammans för att nå ett gemensamt mål.

FORMELL ORGANISATION

Formella organisationer karakteriseras av att samarbetet är medvetet designat.

16

Organisation är ett komplext begrepp, och det är omöjligt att i en enkel definition fånga denna komplexitet. Genom bokens fjorton huvud­kapitel kommer begreppet att successivt fyllas med innehåll. Definitioner, som de här intill, kan tjäna som utgångspunkter. Men det är några saker som bör noteras i samband med dem.

För det första, aktörer. Här tänker vi oftast på människor, men vi ska i sammanhanget inte glömma bort de icke-mänskliga aktörer som är en viktig del av organisationer. Vad vore en fabrik utan det löpande bandet eller en reklambyrå utan sina datorer?

Nästa nyckelord är tillsammans. Ofta poängteras det att organisationer har någonting gemensamt (en produkt, identitet, tjänst eller kultur) som erkänns såväl av dem inom som av dem utanför organisationen. Att se sig som en del av en organisation är för många viktigt, och det kan handla om status och självförverkligande. Organisationer vill också ofta att deras medlemmar ska uppleva sig som en del av dem; att förstärka känslan av att vara tillsammans kan ses som ett viktigt styrmedel. Men att dela någonting organisatoriskt tillsammans och att vara tillsammans i en organisation betyder inte att denna ”tillsammanshet” är densamma som i en bygemenskap, eller i en familj där man inte bara lever med varandra utan också för varandra.1

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Or ganisationssamhälle t

Det tredje elementet vi vill uppmärksamma är idén om ett gemensamt mål. Detta kan ofta stämma, men samtidigt ska vi inte stirra oss blinda på detta. Det finns ofta målkonflikter inbyggda i organisationer, både inom organisationen och i termer av att omgivningen har förväntningar som rent av kommer i konflikt med varandra.

Slutligen, idén om medvetet designade samarbeten. Här bör vi notera att även om vi kanske drömmer om fullständigt designade och styrbara organisationer så varken kan eller bör allt som sker i en organisation designas. Ibland tänker vi oss organisationer som maskinerier med kugghjul som länkar i varandra, eller som legobyggen där vi enkelt kan kontrollera hur klossarna sitter ihop och vid behov ändra dem. Men organisationer är sociala företeelser, och människors sociala liv kan inte organiseras och designas i minsta detalj. Tvärtom kan organisationer ofta baseras på förhållandevis lösa kopplingar.

Vad är ”effektivitet”?

När man för första gången hör talas om ämnet organisationsteori tänker man kanske att idén med den är att på olika sätt bidra till att organisationer blir effektiva. Effektivitet är ett centralt begrepp inom organisationsteorin, och likaså i organisationers vardag. Mycket riktigt handlar organisationsteori ofta om att på ett eller annat sätt bidra till, eller skapa en förståelse för, organisationers effektivitet. Även i de fall då den inte (i alla fall inte uttalat) gör det, finns effektivitet med som ett grundläggande tema för organiserad verksamhet. Detta är en utgångspunkt för denna bok, men vi vill kvalificera denna utgångspunkt med en vidgad syn på effektivitet.

Effektivitet är, som begrepp, något som vi alltför ofta tar för givet.

Vi hör ofta hur en förändring eller åtgärd motiveras med att det leder till ökad effektivitet, men det är mer sällan som motfrågan ”effektivt avseende vad?” ställs. Men som alla förgivettaganden bör begreppet effektivitet diskuteras mer nyanserat. Så vad betyder effektivitet i relation till organisationer?

Effektivitet kan diskuteras som tre lager (se figur 1.1) som bygger på varandra: Utan produktivitet kan organisationen inte nå inre effektivitet, men den kan ha hög produktivitet utan att ha hög inre effektivitet. Samma relation gäller för den yttre effektiviteten, som är beroende av den inre.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

EFFEK TIVITET

Effektivitet kan, något förenklat, definieras som grad av måluppfyllelse.

17

I n tr odu k t i o n

e effek tivitet Yttr e effek tivitet In r Produktivitet

Figur 1.1 Tre lager i effektivitetsbegreppet.

PRODUK TIVITET

Produktivitet handlar om hur mycket resurser som går åt för att producera ett visst resultat.

INRE EFFEK TIVITET

”Att göra saker rätt”

18

Den innersta cirkeln handlar om produktivitet. Produktivitet handlar om att maximera resursutnyttjande; ofta pratar man här om resurser i form av finanskapital, maskiner och andra materiella tillgångar, personalresurser samt immateriella resurser såsom kunskap eller varumärken. Om vi med en viss mängd resurser åstadkommer ett visst resultat, så betyder ökad produktivitet att vi åstadkommer samma resultat med mindre resursinsats (alternativt att vi får ut mer resultat av samma resursinsats). Produktivitet handlar emellertid inte om huruvida det resultat vi skapade var särskilt lämpligt eller inte. Det är här begreppet effektivitet kommer in i bilden.

Inre effektivitet handlar om hur effektiva organisationer är när de skapar värde genom att omvandla resurser, det vill säga i vilken grad de når sina uppsatta mål. Det betyder att produktivitet är ett element i inre effektivitet, men inre effektivitet innefattar även andra aspekter, såsom kvaliteten på de varor och tjänster som produceras, precision i kontroller (av produktionen men också av exempelvis anställda och samarbetspartners) samt förmåga att kommunicera varför organisationen är viktig. Den inre effektiviteten handlar alltså om att göra saker rätt får att nå sina mål.

Vad som inte alltid är uppenbart är att inre effektivitet inte är objektivt givet. Tvärtom är det något som förhandlas fram mellan aktörer i organisationen, där organisationens ledning, tjänstemän, arbetare och fackförbund utgör de tydligaste parterna. Även avdelningar som sysslar med marknadsföring och socialt ansvar (corporate social responsibility, CSR) och personal (human resource management, HRM) ägnar sig åt att definiera verksamhetens effektivitet.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Or ganisationssamhälle t

Yttre effektivitet handlar om att göra rätt saker. Ofta kommer yttre effektivitet att handla om att organisationen ska göra rätt saker i relation till sina direkta intressenter; framför allt brukar det diskuteras i relation till kunder, klienter och marknader, och att det då handlar om att producera varor och tjänster som fyller kraven på kvalitet, pris, kostnader med mera. Detta handlar alltså om den yttre effektiviteten sedd och definierad inifrån organisationen – men i likhet med den inre effektiviteten är den yttre effektiviteten en fråga om förhandling. För den yttre effektiviteten är det förhandling inom organisationen såväl som förhandling mellan organisationen och andra parter i samhället.

Tre saker är här viktiga att notera:

Y T TRE EFFEK TIVITET

”Att göra rätt saker”

1 Förhandling är lika central för inre som för yttre effektivitet.

2 Det florerar mängder av definitioner och sätt att mäta och kontrollera inre och yttre effektivitet. I denna bok gör vi inga anspråk på att systematiskt gå igenom dessa.

3 Den här boken kretsar kring såväl inre som yttre effektivitet när vi går igenom olika aspekter av organisation, organisering och organisationsteori.

4 Den distinktion vi gör mellan produktivitet, inre effektivitet och yttre effektivitet i figur 1.1 förekommer inte alltid i de teorier som vi tar upp i boken. Detta gör att effektivitetsbegreppet i texten då och då kommer att komma i konflikt med figur 1.1. Vi vill uppmuntra läsaren att se detta som en ingång till att reflektera över de gränsdragningar kring effektivitetsbegreppet som uppstår i olika teorier.

Organisationsteori och organisationspraktik tar alltså sin utgångspunkt i att företags och andra organisationers primära mål är inre och yttre effektivitet – effektivitet tenderar dessutom att betyda ekonomisk effektivitet. Ekonomisk effektivitet är ett centralt element i det moderna samhället, både som en (förmodad) drivkraft till ekonomisk, teknologisk och social utveckling och som ett mål för organisationer (oavsett om vi tänker på kommersiell, offentlig eller ideell verksamhet). Men ekonomisk effektivitet är inte det enda centrala intresset för mänsklig verksamhet – vi kan inte tillåta oss att upphöja det till en norm, en dogm eller ett axiom.

Ett centralt och genomgående element i denna bok är emellertid att såväl den inre som den yttre effektiviteten är alldeles för snävt definierad i organisationer och i organisationsteorin och att detta har stora negativa konsekvenser för de intressenter som berörs direkt av den inre

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

19

I n tr odu k t i o n

effektiviteten (till exempel anställda, närliggande ekosystem, råvaror i termer av djur och natur) såväl för dem som mer eller mindre direkt berörs av den yttre effektiviteten (till exempel större ekosystem eller människor i andra delar av världen). Vi vill alltså bidra till en vidgad och mer nyanserad syn på effektivitetsbegreppet – effektivitet handlar aldrig om något som objektivt kan mätas och utvärderas utan är alltid uttryck för ett eller flera intressen i eller kring en organisation.

En viktig avgränsning är emellertid att boken behandlar såväl inre som yttre effektivitet som de tar sig uttryck hos och behandlas av organisationen och dess medarbetare. På det viset är vi nästan uteslutande ”inne” i organisationen i denna bok. Med detta sagt finns det en lång rad kopplingar till andra aspekter av framför allt yttre effektivitet. Då och då kommer vi att beröra sådana, men bokens huvudfokus är inte de intressenter som organisationer agerar med och mot, såsom konkurrenter, samarbetspartners, stat, kommuner och landsting, medborgare, civilsamhälle, arbetare ”långt borta” samt ekosystem (djur och natur).

Bokens tre syften och lärandemål Alla (samhälls)teorier är i grund och botten normativa. Det vill säga de skrivs alltid utifrån idéer om vad som är rimligt, önskvärt, moraliskt gott eller liknande – och där innehar alltså effektivitet en särställning i organisationssammanhang. Det finns ingen neutral eller objektiv teori; alla teorier innehåller antaganden om vad som ska uppmärksammas, och till varje sådant ”vad” kan kopplas ett ”varför” och ett ”hur”.

Detta gör också att teorier om organisationer har en stor bredd, både i termer av vilka fenomen de uppmärksammar och i termer av hur de uppmärksammar dem. Ambitionen i denna bok är att fånga den bredd som organisationsteorin tillhandahåller och genom det bidra till en teoretisk bredd. Det finns ett talesätt: den som bara har en typ av redskap ser bara en typ av problem. Eller, ännu värre, tror att alla problem är av samma slag och kan lösas med samma metoder. Denna typ av enögdhet är dessvärre, enligt vår erfarenhet, väldigt vanlig. För den som vill lära sig att förstå sig på organisationer blir det således viktigt att ha en bred vokabulär för att begripa sig på (och ingripa i) organisationer. Mot denna bakgrund har denna bok tre syften, som vart och ett berör ett område: 1 presentera organisationsteorins fundament 2 problematisera organisationsteorins gränsdragningar 3 vaccinera mot popmanagement.

20

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Or ganisationssamhälle t

Syfte 1. Presentera organisationsteorins fundament Lika mycket som organisationsteorin handlar om att påverka, styra och leda organisationer, handlar den om att ställa frågor kring vad organisationer är till för och hur de ska fungera. Det är inte alltid de problem vi omedelbart upplever som är de egentliga problemen. Organisationsteorin tillhandahåller redskap för att bättre förstå och analysera organisationer för att kunna ställa bättre frågor kring de problem som de konfronteras med.

Bokens första syfte är förhållandevis uppenbart för en lärobok.

Genom att redogöra för ett antal centrala områden i organisationsteorin vill vi ge läsaren en möjlighet att tillägna sig den bredd av teorier och ansatser som organisationsteorin omfattar, och genom detta utveckla ett mångfacetterat sätt att förstå centrala organisationsproblem och organisationsteoretiska frågeställningar. Samtidigt utgör det naturligtvis ett urval, som i slutänden naturligtvis baseras på vår (författarnas) bedömning av vad om är mer eller mindre centrala teorier. Det finns några kriterier för detta urval som vi vill uppmärksamma.

Det första är att vissa teorier blivit centrala delar av vårt sätt att förstå organisationer, med ett fint ord kan man säga att de blivit upphöjda till kanon. Det finns vissa begrepp och teorier som man helt enkelt bör känna till. Det finns också vissa personer som till sina namn blivit kända. I texten använder vi noter för att hänvisa till litteratur, och dessa utgör en resurs för den läsare som vill leta sig vidare, men när namn och böcker nämns i texten indikerar det att dessa har fundamental betydelse för organisationsteorin.

En annan, lika viktig, utgångspunkt är att vi har ambitionen att knyta an till erfarenheten av att möta organisationer. Naturligtvis är läsekretsen till denna bok en heterogen grupp, men den delar ändå några gemensamma nämnare. Merparten av läsarna är unga och har inte hunnit börja arbetslivet, eller har bara några få års arbetslivserfarenhet. För den här gruppen är erfarenheten av arbete ganska liten och man har den största delen av arbetslivet framför sig. En annan grupp av läsare har mer arbetslivserfarenhet men söker sig till universitetet eller högskolan för att vidareutvecklas – för allmän förkovran, för att utvecklas i sitt yrkesliv i någon särskild riktning eller för att byta karriär. Men bara för att man inte lönearbetat i flera år innebär inte det att man saknar erfarenhet av organisationer. De flesta av oss har ändå tillbringat stora delar av livet i organiserade sammanhang – inte bara formella organisationer som skolan eller idrottsföreningar och frivilligverksamhet, utan också inom ramen för familjen, kompisgäng och andra informella sammanslutningar.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

SYFTE 1

Att presentera centrala och relevanta teorier om organisationer med tydlig koppling till samtids­ relevans och erfarenheter.

LÄRANDEMÅL 1

Efter att ha läst boken ska du kunna redogöra för och ha en grundläg­ gande förståelse för centrala begrepp, modeller och teorier inom organisationsteori.

21

I n tr odu k t i o n

Eftersom organisationer och organisering finns överallt, inom livets alla områden, betyder det att alla läsare av denna bok har erfarenhet av organisationer och organisering, även om den inte är direkt knuten till yrkeslivet. Den stora erfarenheten av organisationslivet i mer allmän mening gör det möjligt att relatera sin egen erfarenhet till de resonemang som förs i bokens tre delar. Med andra ord: din erfarenhet är absolut central för att tänka och reflektera kring bokinnehållet. Ambitionen är att i boken kontinuerligt uppmuntra till erfarenhetskoppling. Varje kapitel i boken inleds med ett avsnitt som handlar om att uppleva det fenomen som uppmärksammas i kapitlet för att underlätta kopplingen mellan vardagserfarenheten och de mer abstrakta begrepp som presenteras i teorier.

En tredje urvalsgrund är att vi vill lyfta fram teorier som har något centralt att säga i relation till organisationers problem i dag. Även om vissa teorier har några år på nacken kan de fortfarande ha relevans, dels i termer av att de kommit att bli en del i språket vi använder för att prata om organisationer, dels, och framför allt, i termer av att de fenomen de behandlar fortfarande är aktuella.

Det finns helt enkelt insikter inom organisationsteori som visat sig ha god bärighet över tiden, saker som vi med stor säkerhet kan säga att de stämmer. En variant på detta tema är teorier som fortfarande är aktuella ”i folkmun” (till exempel i lärosalar och managementböcker), fastän de för länge sedan förlorat sin vetenskapliga relevans. Det är inte ovanligt att föreställningar om organisationers och människors sätt att fungera lever kvar i praktiken långt efter att de kommit i vetenskaplig onåd. Vi ser det som en viktig uppgift i en lärobok att poängtera detta.

Slutligen har vi haft ambitionen såväl att lyfta fram internationellt etablerad forskning som att uppmärksamma svensk forskning, inte för att den senare nödvändigtvis är bättre utan för att den ofta rör förhållanden på den svenska arbetsmarknaden och i svenska organisationer.

VI HAR VETAT EN MASSA – SEDAN LÄNGE Om man jämför chefsarbete från 1950-talet med dagens chefsarbete så kommer delar skilja sig åt (till exempel förekomsten av e-post och sociala medier), men huvuddragen – att chefsarbete är tidspressat, att det handlar om att hålla många bollar i luften, att det är relationsorienterat och svårförutsägbart – kommer att vara desamma. De chefer och medar­ betare som arbetar i organisationer är också fortfa­

22

rande i mångt och mycket samma slags människor, och våra behov av gemenskap, uppmärksamhet och en viss grad av stabilitet och förutsägbarhet i tillvaron är desamma. Vi har alltså ofta mycket att lära även av äldre insikter. (Konstigt nog framhålls detta sällan i diskussioner om management. Inom skönlitteraturens område är det däremot närmast en självklarhet.)

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Or ganisationssamhälle t

Syfte 2. Problematisera organisationsteorins gränsdragningar I en värld där djurarter hotas av vad forskarna benämner en sjätte massutrotning,2 där en fjärdedel av korallreven redan är döda,3 där människor hålls i slaveri för att västerlänningar ska kunna äta räkor,4 där fattiga säljer sina organ för vad vi skulle betrakta som en spottstyver,5 där industriarbetare begår självmord på grund av vidriga arbetsförhållanden för att producera surfplattor,6 där kvinnor och män fortfarande har olika lön för samma arbete,7 där teleoperatörer sponsrar med mat under statligt påtvingat barnarbete8 och där fattiga lever under livegenskap för att vi ska kunna kolla på fotboll9 – i en sådan värld måste vi också, både som medmänniskor och som organisationsintresserade, fundera på vad det är för typ av kunskaper och kunskapande som vi får med på köpet i organisationsteorin. Den organisatoriska yttre effektiviteten sätts allt som oftast med snäva gränser som norm. Även människan styckas upp i olika sammanhang och situationer i organisationsteorin. Arbete och arbetsliv, organisation och organisationsliv behöver alltså inte uteslutande handla om inre effektivitet i form av de timmar och minuter du tillbringar på en arbetsplats, det vill säga att den blir irrelevant så fort du tar på dig mössan, kepsen eller sjalen och går hem. Det finns delar av din identitet och ditt varande som har betydelse under arbetsdagen och då du ingår i organiserade sammanhang och situationer i samverkan (eller i konkurrens) med andra människor. Men det finns också delar som organisationsteorin tenderar att vara blind för: dina relationer utanför arbetet, din familj, frågor som rör ditt ansvar mot andra som människa och andras ansvar för dig, din och andras trivsel, självrespekt, integritet, dina och andras rättigheter som människa. Boken kretsar kring arbete och ditt arbetsliv,

SYFTE 2

Att problematisera de gränsdragningar som vanligtvis görs gällande för vilka sammanhang och situationer som är relevanta i och för effektiva organisationer.

LÄRANDEMÅL 2

Efter att ha läst boken ska du kunna förstå betydelsen av utvidgade sammanhang och situationer för organisa­ tionsteorin och effektiva organisationer.

PROBLEMATISERING Att kunna problematisera är på många sätt en fundamental kunskap för den som vill arbeta i orga­ nisationer. En forskare som på ett mer nyanserat sätt vill förstå vad ett visst organisatoriskt fenomen handlar om måste börja med att fundera på vad det är för problem hen egentligen vill undersöka. På samma sätt måste en konsult eller företagsledning som vill förbättra en organisation på ett eller annat

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

sätt lära sig ställa frågor för att bättre ta reda på vad som ska göras. (Många konsulter upplever till exempel att de företagsledningar som anlitar dem själva inte vet vad problemet är.) Om man jobbar som anställd är det viktigt att ha en vokabulär som gör det möjligt att reflektera över, och ibland protestera mot, vad organisationen egentligen sysslar med.

23

I n tr odu k t i o n

men den gör det genom att alltid ta utgångspunkt i en ”hel människa” som befinner sig i en ”hel tillvaro”.

Givetvis är det så att alla beskrivningar och alla praktiker bygger på gränser och på att gränsdragningar skapas och upprätthålls, men också att de förändras och försvinner. Men på grund av snävheten i vad som ingår i såväl inre som yttre effektivitet skapas negativa effekter för människor, djur och natur. Vissa saker och ting sorteras konsekvent ut och ingår därmed inte i ”effektivitetens rum” (de placeras därmed i ”ineffektivitetens rum”). Men vad som betraktas som en effektiv organisation kan i ett större sammanhang betraktas som ett problem för människor, för samhället och för miljön. Graden av måluppfyllelse för organisationen – ekonomisk effektivitet – kan föra med sig att graden av måluppfyllelse för samhället försämras vad gäller såväl demokrati, rättvisa, dialog och jämlikhet som ekologiskt hållbara relationer till ekosystem, med mera.

SYFTE 3

Att vaccinera läsaren mot halvtomma och felaktiga påståenden som torgförs inom popmanagement.

LÄRANDEMÅL 3

Efter att ha läst boken ska du på goda grunder kunna kritisera popmanagemen­ tretorikens argument för och förslag till effektiva organisationer.

Syfte 3. Vaccinera mot popmanagement Att styra, leda och organisera verksamhet är något som ständigt är på agendan, både i företagssammanhang och inom offentlig verksamhet.

Ambitionen att effektivisera verksamheten är förstås alltid närvarande.

I ett företag vill aktieägarna få ut maximalt med avkastning, och i offentlig verksamhet vill man använda skattepengarna så bra som möjligt.

En ideell förening vill naturligtvis uppnå sina mål och därför använda sina medel på bästa sätt. Det finns också andra mål som är viktiga, till exempel att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön eller kvaliteten på varorna eller tjänsterna.

Detta har också gjort ”management” till ett tacksamt område för mer eller mindre väl underbyggt teoretiserande, den populära manage­ mentlitteraturen eller, kortare, ”popmanagement”.10 År 1914 – nästan exakt hundra år innan denna text skrivs – publicerades en bok med titeln The job, the man, the boss. Den innehöll managementtips baserade på, enligt författarna, femton års praktisk erfarenhet.

I en kommentar till denna bok konstateras: [M]an skulle kunna basera en kurs i HRM [human resource management] idag på den boken. Den förvånansvärt stora del av boken som fortfarande är aktuell borde ligga till grund för funderingar kring huruvida kunskaperna kring att leda och styra verkligen utvecklas, såsom det generellt hävdas, eller om de snarare går i cirklar kring en mittpunkt som etablerades för nästan ett århundrade sedan.11

24

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Or ganisationssamhälle t

POPMANAGEMENT PÅ FLYGPLATSEN Det finns en hel genre litteratur kring effektivi­ tetsförbättring, ibland lite skämtsamt kallad för flygplatslitteratur (då den ofta finns i överflöd just på flygplatsernas bokshoppar, där affärsresenärerna letar förströelse). Problemet är att denna litteratur

ofta är dåligt underbyggd och att den ofta huvud­ sakligen handlar om att marknadsföra koncept och recept som konsultföretag tillhandahåller, samtidigt som den får ett oproportionerligt stort genomslag.

Att återvända till de historiska rötterna för organisationsteorin kan ha en viss tillnyktringseffekt. Om man slår upp en popmanagementbok på temat effektivt förändringsarbete finns det stor risk att tipsen huvudsakligen kommer att handla om att engagera genom gruppmöten, att kommunicera tydligt och att involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Detta recept presenterades i studier redan på 1940-talet, och problemen med sådana råd – i termer av användbarhet, men också i termer av maktobalans, utnyttjande och effektivitet – är väl kända.

Drygt sextio år senare är alltså tipsen i stort sett desamma.

Vad säger detta om managementkunnandet? Att det inte utvecklats på sextio, eller hundra, år? Naturligtvis har det hänt saker inom en rad områden. Men samtidigt är det många saker som är sig lika.

En viktigare poäng är emellertid den som ryms i uttrycket ”nytt vin i gamla läglar”. Mycket av det som torgförs som nyheter och innovationer på popmanagementområdet handlar om gamla insikter som fått nya etiketter. Här ska vi naturligtvis påpeka att detta i viss grad även gäller akademiskt legitim organisationsteori. Mycket av de nyförpackade insikterna som lanseras i popmanagementlitteraturen förekommer huvudsakligen på grund av behovet hos akademiker, konsultföretag och chefer att förnya sig. Inte minst har popmanagement­ litteraturen större genomslag på marknaden för idéer och ”best practice” än akademisk litteratur (som allt som oftast är knöligt skriven med andra akademiker som målgrupp). Detta kan i värsta fall leda till en överdriven förändringslusta, där att förändra blir viktigare än att reflektera över varför och till vad, och där villkoren för förändringen mer baseras på generaliserade (och ofta vagt underbyggda) påståenden än egentliga behov i verksamheten, i samhället eller för ekosystemen.12 Men kanske är risken framför allt att gamla misstag och felaktigheter upprepas om och om igen.13 Genom att känna till föregångarna till nya och populära managementrecept kan också de nya problematiseras och ifrågasättas. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

25

I n tr odu k t i o n

Bokens tre delar Boken är strukturerad i tre delar som tar upp olika områden inom organisationsteorin: Del I. Människan Del II. Struktur Del III. Styrning Detta betyder inte att det är vattentäta skott mellan delarna. Naturligtvis finns det människor närvarande även i del II och III, och styrning och strukturer förekommer även de i alla tre delar. Icke desto mindre har de tre delarna lite olika fokus.

I bokens första del diskuteras organisation utifrån ett perspektiv som omfattar arbete och arbetaren. Vi börjar med att diskutera begreppet arbete (kapitel 2), det som organisationer förutsätts leverera. Som en direkt följd på detta diskuteras det som brukar kallas för ”mjuka” områden i organisationsteori, nämligen de ambitioner som finns kring att styra och leda organisationer genom att direkt påverka dem som arbetar i dem. Att fokusera på personalen (kapitel 3), medarbetarnas identitet (kapitel 4) och organisationens kultur (kapitel 5) är vanligt, och detta utgör centrala områden, inte minst sett i relation till hela människan. Del I avslutas med en diskussion om arbetslivet (kapitel 6) och dess betydelse både för organisationer och för dem som arbetar i dem.

Bokens andra del handlar om organisationers strukturer – om del I handlar om de ”mjuka” delarna, så är strukturer de ”hårda” delarna.

Inledningsvis diskuteras arbetsdelning och hur det utgör en utgångspunkt för att designa organisationer (kapitel 7). I följande två kapitel diskuteras först den produktionsfilosofi, fabriken (kapitel 8), som dominerat industrialiseringen och sedan teknologi i bred bemärkelse (kapitel 9). Framför allt lyfts relationen mellan teknologi och management fram.

Kapitlet om föränderlighet (kapitel 10) berör både hur och varför organisationsstrukturer förändras, och det avslutande kapitlet i del II berör ett grundläggande strukturerande element som finns i alla formella organisationer, nämligen byråkrati (kapitel 11).

Bokens del III handlar om hur de ”mjuka” och ”hårda” delarna möts i styrningens praktiker. Genom att utveckla strategier (kapitel 12) och fatta beslut (kapitel 13) är idén att organisationer och deras medarbetare ska kunna styras mot högre effektivitet. Både strategier och beslut påverkar och påverkas av strukturer, samtidigt som det är områden där antaganden om människor – strateger, beslutsfattare och de som för-

26

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Or ganisationssamhälle t

utsätts följa deras påbud – spelar en central roll. Kapitlet om ledarskap (kapitel 14) behandlar även det relationen mellan mer mellanmänskliga fenomen (ledarskap) och strukturer (chefskap). Makt, slutligen (kapitel 15), handlar om hur inflytande i organisationer utövas och hur detta förekommer på både individuell, relationell och strukturell nivå.

Genom hela boken kommer temat om effektivitet att dyka upp med jämna mellanrum. Ibland är det explicit diskuterat, framför allt i de sammanhang då det fyller en explicit roll i teoretiserandet. Även i andra sammanhang ligger emellertid effektivitetstanken med som ett underliggande tema, och vi lyfter fram det för att problematisera dess roll.

Boken avslutas med ett kapitel om språk (kapitel 16) där vi återknyter till tanken om effektivitet och till resonemangen om vad vi ska ha organisationsteori till.

Noter 1. Bauman (1995), Tönnies (1887/2001).

2. Kolbert (2014).

3. Roberts (2012).

4. www.theguardian.com/global-development/ 2014/jun/10/supermarket-prawns-thailandproduced-slave-labour 5. www.arbetaren.se/artiklar/kroppsdel-till-salu/ 6. www.nytimes.com/2012/01/26/business/ieconomyapples-ipad-and-the-human-costs-for-workers-inchina.html?pagewanted=all 7. Se kapitel 4.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

8. www.svd.se/naringsliv/telia-sponsrartvangsarbete_3909874.svd 9. www.theguardian.com/global-development/2014/ jul/29/qatar-world-cup-stadium-workers-earn45p-hour 10. Furusten (1995).

11. Jacques (1996 s. 99), vår översättning.

12. Se t.ex. Abrahamsson (1996) och Barley & Kunda (1992).

13. Jensen & Wilson (2011).

27

Johan Alvehus är lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad, där han undervisar i organisationsteori, ledarskap och akademiskt skrivande. I sin forskning intresserar han sig framför allt för professionsorganisationer, med fokus på styrning och ledarskap.

Tommy Jensen är professor i företagsekonomi och arbetar vid Stockholm Business School, Stockholms universitet. Tommy undervisar ekonomer i etik och hållbar utveckling. Hans forskning riktar sig mot de dilemman som uppstår då det privata möter det offentliga samt organisationers roll och ansvar i samhället.

ORGANISATION Organisation är en grundläggande lärobok i organisationsteori. Boken behandlar centrala områden inom organisationsteorin, bland annat arbete, personal, design, teknologi, makt, kultur, identitet och ledarskap. Ämnet ramas in och presenteras i tre delar – Människan, Struktur och Styrning – med begreppet effektivitet som genomgående tema.

Boken har tre övergripande syften: 1. Att presentera organisationsteorins fundament: Centrala teorier introduceras med tydlig samtidsrelevans och koppling till erfarenheten av att arbeta i organisationer.

2. Att problematisera organisationsteorins gränsdragningar: Betydelsen av ett utvidgat synsätt på organisatoriska sammanhang och organisationers ansvar förs fram.

3. Att vaccinera läsaren mot popmanagement: Ger läsaren möjlighet att på goda grunder säga emot de halvtomma påståenden som ofta torgförs kring hur organisationer bör fungera.

Organisation riktar sig till studenter på introducerande kurser i organisationsteori, ledning, styrning och management. Boken är lämplig för alla samhällsvetare som vill lära sig grunderna inom området.

Art.n 37183 ISBN 978-91-44-08604-0

www.studentlitteratur.se

9 789144 086040