9789147111916 by Smakprov Media AB

Här beskrivs hur socialpsykologin ﬁck den form som ämnet har idag. Många viktiga teoretiker och forskare – inte minst från sociologi och psykologi – som har bidragit till att forma dagens socialpsykologi presenteras. Sammantaget utgör boken en kombinerad fakta- och uppslagsbok om socialpsykologins innehåll och utveckling. Socialpsykologi – teorier och tillämpning, av samma författare, vidareutvecklar den förra bokens resonemang och presenterar ett antal socialpsykologiska forskningsområden som ger vägledning i möten mellan människor. Innehållet tar bland annat upp socialpsykologins forskningsområden som identitet, kommunikation, påverkan, makt, lydnad, hjälpande beteende, konﬂikter, aggression, attityder och relationer. *** Tillsammans utgör dessa två böcker en introduktion till socialpsykologi för studenter på grundnivå i sociologi, psykologi, socialpsykologi och socialt arbete samt på lärarutbildningar och vårdutbildningar.

SOCIALPSYKOLOGI – bakgrund och utveckling

Socialpsykologi – bakgrund och utveckling ger en översiktlig bild av hur socialpsykologins teorier och tillämpningsområden har vuxit fram i framför allt två olika kulturella miljöer – Europa och USA mellan 1890 och 2010. Syftet är att visa på den röda tråden i de idéer som har lett fram till dagens socialpsykologi och dess koppling till psykologi och sociologi.

BJÖRN NILSSON

SOCIALPSYKOLOGI – bakgrund och utveckling

SOCIALPSYKOLOGI

BJÖRN NILSSON är lektor i socialpsykologi och har skrivit ett tjugotal

böcker – förutom fyra verk om socialpsykologi även om kommunikation, utveckling, grupper och ledarskap. Han är för närvarande internationellt verksam i Europa, Asien, och Amerika med olika utbildningar som har socialpsykologi som grund.

Bakgrund och utveckling

Best.nr 47-11191-6 Tryck.nr 47-11191-6

Björn Nilsson

9789147111916c1c.indd All Pages

30/03/15 7:01 PM

SOCIALPSYKOLOGI Bakgrund och utveckling Bjรถrn Nilsson

Liber

9789147111916b1-208c.indd 1

07/04/15 8:18 PM

Innehåll

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Vad är ett ämne? 9 Om socialpsykologi 10 Individ och samhälle 16 Varför studera ett ämnes historiska bakgrund? 19 Tidiga verk 21 ”Handbook of Social Psychology” 24 Tidskrifter 26

2 Socialpsykologins historiska bakgrund i Europa och USA 27 Frankrike 27 Positivismen och tesen om vetenskapens enhet 28 Tyskland 35 Storbritannien 47 USA 50

3 Socialpsykologins utveckling fram till 1930

Psykologins inﬂytande 56 Sociologins inﬂytande 65 Metodutveckling 75 Den experimentella inriktningen 77

4 Socialpsykologin mellan 1930 och 1950

Flykten från Europa 80 Kunskapsteoretisk grund 81 Psykologins inﬂytande 82

9789147111916b1-208c.indd 3

07/04/15 8:18 PM

Socialpsykologin och synen på kognitiva faktorer 90 Sociologins inﬂytande 94 Metodutveckling 97

5 Socialpsykologin mellan 1950 och 1970

100

Vetenskapsteori 102 Psykologins inﬂytande 103 Sociologins inﬂytande 117 Metodutveckling 128

6 Olika former av socialpsykologi

130

Psykologisk och sociologisk socialpsykologi 130 Europeisk socialpsykologi 134 Socialpsykologin utanför Europa och USA 135

7 Socialpsykologin i kris?

138

Sammanfattning av krisen 146

8 Socialpsykologin fram till idag

148

Vetenskapsteoretiska idéer under 1970-talet 148 Psykologins inﬂytande 151 Socialpsykologi och postmodernism 161 Sociologins inﬂytande 164 Metodutveckling 169 Avslutning 172

Personer av betydelse för socialpsykologins utveckling 176 Centrala begrepp inom socialpsykologin 183 Referenser 189 Register 199

9789147111916b1-208c.indd 4

07/04/15 8:18 PM

Förord

Den här boken handlar om vad socialpsykologi är, dess teoretiska och metodiska utveckling under ca 120 år (mellan 1890 och 2010) och dess koppling till psykologi och sociologi. Att ha 1890 som startpunkt beror på att både samhällsvetenskap och beteendevetskap då hade tagit steget till att bli i dagens mening vetenskapliga, det vill säga att teori och empiri hade börjat kopplas samman och att moraliska förklaringar till samhälleliga problem hade börjat ersättas av samhällsvetenskapliga förklaringar. Texten är uppbyggd kring tre teman: • psykologins inflytande på socialpsykologin • sociologins inflytande på socialpsykologin • den metodiska utvecklingen inom dessa tre ämnesområden. Bokens struktur är den följande: • •

• • • •

• •

KAPITEL 1 berör socialpsykologin som ämne och tidiga publikationer inom området. I KAPITEL 2 beskrivs socialpsykologins uppkomst och utveckling, dels i Europa (Frankrike, Tyskland och Storbritannien), dels i USA. Temat för KAPITEL 3 är hur socialpsykologin fram till omkring 1930 började få sin moderna form. KAPITEL 4 tar upp socialpsykologins utveckling mellan 1930 och 1950. KAPITEL 5 går in på tiden mellan 1950 och 1970. I KAPITEL 6 behandlas olika former av socialpsykologi: dels psykologisk och sociologisk, dels amerikansk och europeisk. Kortfattat berörs även socialpsykologin i Asien, Afrika och Latinamerika. KAPITEL 7 ger en bild av den interna kritiken och ”krisen” inom socialpsykologin under 1970-talet. KAPITEL 8, slutligen, behandlar utvecklingen från 1970 fram till idag.

9789147111916b1-208c.indd 5

07/04/15 8:18 PM

Förord

Bokens syfte är inte att beskriva socialpsykologins historia och utveckling på ett ingående och detaljerat sätt – för det skulle krävas ett betydligt större utrymme och en starkare koppling till sociala, kulturella och politiska betingelser. För den läsare som vill ha en detaljerad och ingående genomgång av socialpsykologiska ämneområden finns Handbook of Social Psychology (Fiske, Gilberg & Lindzey 2010), Handbook of the History of Social Psychology (Kruglanski & Stroebe 2012), The Sage Handbook of Social Psychology (Hogg & Cooper 2009) och Blackwell Handbook of Social Psychology (Hogg & Tindale 2003). I den här boken ligger fokus på en översiktlig bild av hur socialpsykologins teorier och tillämpningsområden har vuxit fram i främst två olika kulturella miljöer – Europa och USA. En sådan uppdelning är förstås konstlad, eftersom den tidiga socialpsykologin inte kände några nationsgränser, även om det har funnits och fortfarande finns vissa teoretiska traditioner som kan göra en sådan indelning försvarbar. Syftet är alltså att visa på den röda tråden i de idéer som har lett fram till dagens socialpsykologi. Vad som inte finns med är innehållet i och utvecklingen av de konkreta forskningsområden, ”topics”, som socialpsykologin av tradition inrymmer, till exempel hjälpande beteende, aggression, attityder, relationer mellan grupper, kommunikation, social påverkan, social kognition, grupprocesser och konflikthantering. Visserligen berörs dessa områden i texten, men någon detaljerad redogörelse för de forskningsresultat som har ackumulerats inom respektive ”topic” finns inte med i denna bok. De har i stället samlats i en separat volym: Socialpsykologi – forskningsområden och teorier (Nilsson 2015). De tidigare nämnda engelska handböckerna (Handbook) har liknande innehåll. I många studier av förhållandet mellan individ och samhälle använde man sig inte alltid av termen socialpsykologi. Före år 1900 var termen ”amorf” (det vill säga att den saknade egentlig form) – området saknade tydliga gränser och uppfattades på mycket olika sätt av skilda skribenter (se Lubeck & Apfelbaum 2000), och en del av det som då benämndes socialpsykologi skulle nog inte anses tillhöra ämnesområdet idag. Det fanns vid förra sekelskiftet inte heller några institutioner för psykologi, sociologi eller socialpsykologi, även om studierna inom dessa områden hade påbörjats, och därmed fanns det inte heller några tydligt uppdragna akademiska gränser mellan dem. Det är till och med tveksamt om det fanns några tydliga områden som kan jämföras med dagens förhållandevis självklara idéer om innehållet i discipliner som psykologi och sociologi. Det är egentligen först efter andra världskriget som de moderna institutionerna för psykologi och sociologi i bland annat Sverige börjar få sin 6

9789147111916b1-208c.indd 6

07/04/15 8:18 PM

Förord

form; exempelvis blev psykologin hos oss ett självständigt ämne först år 1948 och sociologin fick sin första professur 1947. Socialpsykologin är därmed inte en disciplin som uppstod fix och färdig vid en viss tidpunkt och sedan växte till år efter år med ett tydligt slutmål i sikte. Socialpsykologin kan till och med sägas släpa efter genom att den inte är en disciplin med institutionell status utan återfinns på universitet och högskolor oftast på en institution eller avdelning för psykologi eller sociologi. Det går inte att betrakta socialpsykologin som helt skild från psykologin och sociologin, men inte heller som helt lik eller underordnad dessa ämnen. Efter nästan ett och ett halvt sekel är socialpsykologin fortfarande ett ämnesområde som söker en accepterad plats på den akademiska arenan, inte minst i Sverige. I texten förekommer ett antal biografiska notiser som rör olika socialpsykologer; informationen till dessa är i huvudsak hämtade från följande verk: Aagaard, K.C. (1999): Ljuset från Lykeion. Om psykologins klassiker. Studentlitteratur. Aron, R. (1974): Sociologiskt tänkande I–II. Argos. Coser, L.A. (1977): Masters of Sociological Thought. Harcourt Brace Jovanovich. Jary, D. & Jary, J. (1991): Collins Dictionary of Sociology. HarperCollins. Saugstad, P. (2001): Psykologins historia. Natur & Kultur. Boken vänder sig till studenter på grundnivå på exempelvis lärarutbildningar, utbildningar i sociologi, psykologi och socialt arbete samt på vårdutbildningar. Boken är också intressant för alla som yrkesmässigt eller till vardags funderar över sociala skeenden och hur dessa påverkar människors sätt att tänka, känna och handla – både när de är på egen hand och när de är tillsammans med andra i grupper och organisationer. Göteborg i mars 2015 Björn Nilsson

9789147111916b1-208c.indd 7

07/04/15 8:18 PM

9789147111916b1-208c.indd 8

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Vad är ett ämne? Kontexten för ett kunskapsområde är det som kallas ämne eller ämnesområde, vilket rymmer begrepp, teorier, standardiserade tillvägagångssätt, gemensamma försanthållanden och en historia. Det som Vad är egentligen ett styr vad ett (vetenskapligt) ämne är kan brytas ner i bland vetenskapligt ämne? annat följande delar eller kriterier: • Vad som studeras och ur vilka aspekter, det vill säga ett studieobjekt. • Utveckling och prövning av teorier och forskningsresultat på empirisk grund. • Etablerad metodik och utveckling av metoder som observationer, enkäter, intervjuer, attitydformulär och experiment för att de ska passa studieobjektet och ge svar på olika frågeställningar. • Publikationer (tidskrifter, monografier, läroböcker och övriga verk). • Utbildningar och kurser på olika nivåer. • En institutionell ram inom den högre utbildningen med olika typer av tjänster, till exempel som adjunkt, lektor, docent och professor, och att ämnet ingår i olika examina. Det står helt klart att sociologin och psykologin idag uppfyller dessa kriterier och att socialpsykologin egentligen bara saknar den institutionella kontexten. Ett otal ämnen har idag tillkommit sedan de medeltida universitetens fåtal teoretiska områden – men socialpsykologin har med några få undantag inte fått bli en egen akademisk institution, trots att ämnet uppfyller kriterierna (med det nyssnämnda undantaget) och trots att det snart har gått ganska exakt 150 år sedan de första publikationerna med ”socialpsykologi” kom ut. Det finns också ett spektrum av frågeställningar

9789147111916b1-208c.indd 9

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

som rör de områden som socialpsykologin tagit sig an men som varken psykologin eller sociologin har haft något huvudsakligt fokus på och som berättigar socialpsykologins status som ett eget ämne.

Om socialpsykologi Socialpsykologi är ett ämnesområde som syftar till en vetenskaplig förklaring, förståelse och förutsägelse av människors handlingar, den mening som de ger dessa handlingar och det samspel de är en del av. Målet för socialpsykologin är att komma fram till en förståelse av de sociala aspekterna av vad det innebär att vara människa (Augoustinos, Walker & Donaghue 2006). Människors sociala beteende relateras till både psykologiska och sociala processer – därav uttrycket en social psykologi – till exempel hur närvaron och frånvaron av andra människor kan påverka handlingar (Myers 2015). Det som kännetecknar socialpsykologin är därför vad som studeras, hur det studeras och vilken analysnivå man använder sig av (se Nilsson 2006). Detta är infallsvinklar som kommer att återkomma i bokens olika kapitel. Det finns många olika uppfattningar om vad socialpsykologi ”egentligen” är och vilken som är den ”rätta” socialpsykologin och därmed också en tendens att ta avstånd från eller till och med fördöma de inriktningar som inte passar in i en viss ideologisk ram. Det handlar då om en tämligen inskränkt uppfattning som egentligen går stick i stäv mot ämnets inneboende syfte att vara brett och att ha en grund i ”det sociala” – vad detta innebär och hur människor påverkas av förhållandet mellan individ och samhälle. Sociologin och socialpsykologin uppstod i huvudsak under 1800-talets senare hälft som ett sätt att förklara och åtgärda det som kallades ”den sociala frågan”, det vill säga de effekter som ”Den sociala frågan” under 1800-talet industrialiseringen och urbaniseringen medhandlade om industrialiseringens följder, förde: fattigdom, bostadsbrist, arbetslöshet, till exempel bostadsbrist, arbetslöshet, kriminalitet, alkoholmissbruk, rovdrift på urbanisering, kriminalitet och missbruk. människor i fabrikerna, upplösning av familjeband och upplopp i städerna. Nya grupperingar och strukturer uppstod också: arbetarklass, fabriker, polisväsende, revolutionära grupper och välgörenhetsorganisationer. Även om sociologernas främsta intresse handlade om makroinriktade frågeställningar, var socialpsykologiska teman viktiga för de tidiga sociologerna som betraktade både individer och grupper utifrån ett strukturellt perspektiv för att bland annat få en förklaring till och kunna formulera åtgärdsförslag för hantering av den so10

9789147111916b1-208c.indd 10

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

ciala oron. Det nya var som sagt att moraliska och religiösa förklaringar ersattes av vetenskapliga förklaringar, som efter hand och i allt större utsträckning kom att grunda sig på empiriska studier. Moraliska och religiösa förklaringar Slutet av 1800-talet kan därför sägas utgöra ersattes efter hand av vetenden egentliga grunden för socialpsykologin, då en skapliga förklaringar till sociala mängd olika synsätt och teorier omkring individ företeelser, främst i samband med och samhälle utkristalliseras på ett tydligare sätt sociala problem och störningar. och då man också började praktiskt tillämpa socialpsykologiska idéer. Ofta och inte minst idag är tillämpningen av teorier och forskningsresultat en viktig aspekt av ämnesområdet. Praktiskt taget alla definitioner som nämns i socialpsykologiska böcker rymmer förhållandet mellan det enskilda och det kollektiva eller mellan det individuella och det sociala. Ordet ”social” kommer också från latinets ”socialis”, som betyder sällskaplig, och ”socius” som betyder deltagare och kamrat (Hellquist 1980, Wessén 1963). Det senare ordet, ”kamrat”, betyder ursprungligen ”kammare” och ”personer som bor tillsammans”. Ordet social kan också härledas till ett ord från sanskrit, ”sacati”, som betyder ”följa tillsammans med” eller ”dela”. Denna etymologi ger en ganska bra bild av vad det sociala och kollektiva handlar om: gemenskap och sammanhållning, vilket i sin tur också kan utgöra en grund för beroende, kontroll och makt. Om vi till detta lägger att psykologi är kunskaper om psyket eller ”själen” och sociologi är studier av kollektivet blir socialpsykologin, som den svenske socialpsykologen Johan Asplund (1983) menar, kunskaper om förhållandet mellan individualiteten och gemenskapen eller, om man så vill, mellan oberoende och beroende. Föregångare – grundare

Man kan säga att socialpsykologins förhistoria inleddes redan under antiken med Platons och Aristoteles synsätt på människa och samhälle – deras divergerande åsikter handlade om i vilken utsträckning socialt beteende kan ses som en följd av inre faktorer (Platon) eller yttre faktorer (Aristoteles) och om förnuft eller känsloliv var det viktigaste. Eftersom det inte fanns någon socialpsykologi vare sig till namn eller till form före 1800-talet (däremot fanns det förstås ett socialpsykologiskt innehåll i tänkandet), handlar förhistorien om Vi kan skilja mellan föregångare till värderingar och tämligen generella synsätt som och grundare av socialpsykologin. inte rymmer den koppling mellan teori och empiri som ofta är ett krav för vetenskaplighet. Filosofiska idéer från antiken och framåt som rör människans tänkande, handlingar och relationer till 11

9789147111916b1-208c.indd 11

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

andra lever dock ofta kvar i olika blandformer och med olika tillskott i moderna teorier och perspektiv. Ett sätt att skapa ordning i en beskrivning av socialpsykologins historia är att som Farr (1996) skilja mellan föregångare och grundare. Föregångarna (i form av exempelvis Platon, Aristoteles, de engelska filosoferna Thomas Hobbes och John Locke och den franske filosofen Auguste Comte) befinner sig förstås längre bort i tiden än vad grundarna gör, men de står för idéer och tankegångar som behållit sin aktualitet. Under antiken formulerades idéer omkring människans natur, hur människor samspelar med varandra och hur de påverkar varandra (Goethals 2009). Platon och Aristoteles såg exempelvis samhället och staten som en helhet och som en organism där delarna (individerna) var beroende av helheten. De menade att samhället eller staten behövdes för att kontrollera människans lustar och egoistiska begär. Det var emellertid först under renässansen som den förhållandevis statiska bilden av samhället blev ifrågasatt; man förde då fram tanken att samhället hade ett ursprung och en historia. Det uppstod teorier om att grunden för samhället var en överenskommelse eller ett kontrakt mellan människor (Wikner 2014). Man letade efter samhällets ursprung i kontraktsmässiga förpliktelser och ömsesidiga sociala relationer. Hobbes menade på 1700-talet att människan egentligen var en anti-social maskin och att anledningen till att människor trots detta levde i samhällen var att det var det minst dåliga alternativet. I naturtillståndet var människan enligt Hobbes nämligen asocial, egoistisk och individualistisk. Människans naturliga sätt att leva var ett allas krig mot alla, vilket medförde ett hårt liv och svårigheter att överleva. Därför gick människor på rationella grunder samman för att organisera sig till ett samhälle. Vilda varelser blev sociala för att tillfredsställa icke-sociala behov, men detta på bekostnad av frihet och rätten att få göra som man ville. Hobbes påstod också att människan är ”fri att leva i enlighet med sina önskningar, men att hon inte är fri i sina önskningar”, vilket är en god utgångspunkt för en definition av socialpsykologi. Det innebär att målen för människornas liv finns givna av kulturen, och de väljer utifrån dessa sedan de mål som de tilldelas eller som de vill ha och som passar dem. Samhället begränsar alltså människans frihet genom att bestämma de befintliga målen och behoven; individen skapar sin frihet genom att välja bland dessa. Alla kontraktsteoretiker var inte så pessimistiska som Hobbes. Exempelvis John Locke menade att naturtillståndet var ett fredligt liv, där människor styrdes av sin goda vilja och av relationer till andra människor. 12

9789147111916b1-208c.indd 12

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Konflikter och motstridiga intressen var ett resultat av privat ägande, som lett till att ojämlikhet uppstått; samhället hade genom ägandet förstört människan. Jean-Jacques Rousseau spann vidare på Lockes åtskillnad mellan en god människa, som fanns i naturtillståndet, och det egoistiska och korrumperade samhället. Rousseau menade att människan som en produkt av naturen var en bra varelse, medan människan som en produkt av samhället blev en korrumperad varelse; ”tillbaka till naturen” blev därmed en av hans teser. Dessa och andra föregångare diskuterade även frihet, kontroll och individens roll i samhället och de markerar övergången till den moderna tiden, vilket gör att de står med ena benet i det förflutna och det andra i det moderna. Det viktiga med grundarna, å andra sidan, är att de skapat något konkret (inte bara idéer), deras påverkan har medfört en institutionell form – de kan ha grundat ett laboratorium, en tidskrift, en teori eller har varit författare till en viktig bok i ämnet, och de har i olika grad byggt sina tankar på en empirisk grund. Milstolparna i den nya vetenskapen psykologi under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kan exemplifieras av Wundts laboratorium, Freuds divan och behavioristernas inlärningslabyrinter och innebar ett vetenskapligt studium av det samspel mellan medvetande och omgivning som styr människans beteende, även om behavioristerna menade att det inte gick att studera medvetandet på ett vetenskapligt sätt (Goethals 2009). Man tog till en ny analysnivå (människa–social omgivning) och nya metoder som introspektion och experiment. Det var en vetenskap för den industriella eran som låg till grund, en vetenskap som skulle kunna kontrollera människors beteende och lösa de psykiska och sociala problem som hotade uppfattningen om människan som rationell varelse. Socialpsykologins senare utveckling

Vad ska då en social psykologi innebära? Före 1900 var termen ”socialpsykologi” synnerligen mångtydig – eftersom begreppet ”social” är flexibelt, kan socialpsykologin omfatta nästan vad som helst. McGarty & Haslam (2003) konkretiserar dock ”social” på bland annat följande sätt. Det handlar inte om en individ i isolering och inte om fysiologiska förhållanden som är oberoende av den sociala omgivningen utan om • samspel mellan människor • samspel i grupp (både stora och små grupper) • förhållandet mellan individ och samhälle.

9789147111916b1-208c.indd 13

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Jaspars (1983) åsikt om att socialpsykologin återfinns på psykologins makronivå och på sociologins mikronivå innebär att det uppstått en psykologisk socialpsykologi (som startar med individen) och en sociologisk socialpsykologi (som utgår från samhället). De har mycket gemensamt, men de skiljer sig också åt i vissa avseenden; se kapitel 6. Detta har underlättat socialpsykologins uppgift (att studera förhållandet mellan individ och samhälle) genom att ”makropsykologin” och ”mikrosociologin” närmat sig varandra och på så sätt skapat grund för en integration mellan Socialpsykologin handlar om förhålämnena. Idag har det gått drygt 30 år sedan landet mellan individ och samhälle och Jaspars skrev detta, men tyvärr är det snarare kan sägas förena ”makropsykologi” en motsatt utveckling inom psykologin och med ”mikrosociologi”. sociologin som vi kan bevittna idag. Det finns idag flera former eller yttringar av socialpsykologi, och orsakerna till det är flera. Det finns nämligen inget enat kollektiv av socialpsykologer utan snarare ett antal grupperingar som inte är helt överens med varandra om vilken position ämnet innehar – men det är ju något som också kan sägas karakterisera psykologin och sociologin. Samelson (2000) menar å sin sida att det rör sig om ett förhållandevis fragmentiserat område utan ett gemensamt credo och utan en samlande organisation som har varit tillräckligt stark för att kräva en akademisk institutionalisering. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet börjar dock ett socialpsykologiskt tänkesätt gradvis att skilja sig från det sociologiska (makro) och det psykologiska (mikro). Tonvikten låg på de sociala aspekterna av mänskliga förhållanden och på mänskliga aspekter av sociala förhållanden. Vi kan lägga till två grundteser för den gryende socialpsykologin: (1) att situation och omgivning påverkar individen och (2) att individen aktivt tolkar och konstruerar denna situation och omgivning (Hogg & Vaughn 2011). Myers (2015) menar att alla människor i grunden är socialpsykologer – att titta på och intressera sig för andra såväl bekanta som obekanta människor är vanligt över hela världen. När man iakttar andra, bildar man sig uppfattningar om vilka de är, vad de tänker på, vilka relationer de har till varandra och hur de påverkar varandra. Professionella socialpsykologer gör detsamma, men på ett betydligt mer systematiskt och vetenskapligt sätt. Den kanske vanligaste definitionen av socialpsykologi står Gordon Allport för (1954a, s. 3):

9789147111916b1-208c.indd 14

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Med få undantag uppfattar socialpsykologer sitt ämne som en strävan att förstå och förklara hur individers tankar, känslor och beteende påverkas av den faktiska eller inbillade närvaron av andra.

Allport menar också att denna förståelse ska bygga på vetenskapliga metoder och, som hans definition fortsätter, att denna faktiska eller inbillade närvaro av andra handlar om de aktiviteter individerna står för som ”en följd av deras position eller roll i en komplex social struktur och av deras medlemskap i en viss kulturell grupp” (a.a., s. 3). En persons närvaro och inverkan på andras tankar, känslor och handlingar är genomgripande. Det märks till exempel på hur självmedvetna och osäkra människor kan bli när de känner sig iakttagna eller på hur de sträcker upp sig och ordnar anletsdragen då de tittar sig i spegeln. Det är intressant att notera att Allport säger ”faktisk eller inbillad närvaro” – man kan således påverkas om man tror sig iakttagen, utan att det objektivt sett behöver finnas några betraktare. Man kan också agera som man tror att andra förväntar sig, även då man vet att de inte är närvarande. Det är ett exempel på den genomgripande inverkan som den ”skapade” eller inbillade verkligheten har på människor. Det påstås ofta att Allports definition enbart rymmer en psykologisk aspekt, men den senare delen av hans definition motsäger delvis detta. Allports definition är också tydligt fenomenologisk – har ett fokus på upplevelser – men detta brukar inte alltid uppmärksammas i den psykologiska socialpsykologin. Egentligen ligger Allports definition på gruppnivå – det borde ju handla om samspelet mellan individer och deras medvetande, men betoningen har oftare lagts på individens upplevelse av andra, det vill säga ett fokus på ”intra” i stället för på ”inter”. Den amerikanske sociologen C. Wright Mills (1959) ger en något annorlunda bild i sin bok Den sociologiska visionen – en sociologiskt inriktad syn på vad en socialpsykologi ska syssla med. Det är egentligen en definition av samhällsvetenskap, men eftersom han på ett tydligt sätt spänner över båda polerna i begreppsparet individ–samhälle lånar jag i detta sammanhang hans mikrosociologiska syn. Samhällsvetenskap handlar enligt Wright Mills om ”den mänskliga mångfald som utgörs av alla de världar där människor har levt, lever och kanske kommer att leva” (a.a., s. 146) och att denna mångfald ska förstås på ”ett ordnat sätt”; det senare innebär att ämnesområdet ska studeras systematiskt och vetenskapligt. Wright Mills skiljer liksom Sampson (1991) och Stevens (1998) mellan personliga bekymmer (individuell nivå) och sociala problem (samhällelig nivå) eller mellan individuella liv och sociala världar. 15

9789147111916b1-208c.indd 15

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Samhället påverkar individen, och individen påverkar samhället. Detta ger som konsekvens ett dialektiskt förhållande mellan individ och samhälle, mellan den enskilde och det sociala system han eller hon är en del av. Människan är bärare av samhället, samtidigt som hon bärs upp av samhället – vilket är en annan formulering av det som kallas ”Comtes problem”, det vill säga att människan både är upphov till och en följd av samhället. Att människan är social bygger på två utgångspunkter – en ontologisk som innebär att alla psykologiska processer är sociala till sin natur och en sociogenetisk som innebär att människans personlighet utvecklas via sociala erfarenheter (Valsiner & van der Veer 2000). Det betyder att människan antingen från början är (medfött) social eller också blir det genom påverkan utifrån och genom samspelet med andra människor. En stor del av spädbarnsforskningen visar att barn föds sociala och alltså inte behöver göras sociala, det vill säga socialiseras (Sommer 2005). Det som däremot krävs är en kulturell anpassning när det gäller de normer och beteendemönster som är gällande i den miljö som barnen föds in i, något som skulle försvåras högst avsevärt om barnet inte från början var mottagligt för andra människor och deras önskningar. Det sociala kan således komma inifrån (människan är medfött social) eller utifrån (människan görs social och formas av kultur och samhälle). Det sistnämnda brukar beskrivas med att människan föds två gånger – en gång rent kroppsligt och en gång socialt (då medvetenhet och självbild utvecklas).

Individ och samhälle Som framgått av de föregående sidorna rör de flesta beskrivningar av socialpsykologi förhållandet mellan individ och samhälle. Så här skrev den engelske poeten John Donne om människors förhållande till varandra (texten är moderniserad): I fri översättning: Ingen människa är en ö, fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av helheten … varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd för den skull aldrig bud och fråga för vem klockan klämtar; den klämtar för dig.

No man is an island, entire in itself; every man is a piece of the continent, a part of the main – – – any man’s death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls, it tolls for you.

9789147111916b1-208c.indd 16

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Ingen människa är således någon avgränsad enhet; människor är inte öar i havet, utan de hör ihop med varandra via psykologiska och sociala band. När klockan klämtar för den sista vilan är det inte en isolerad människa som är borta, utan med henne försvinner också de band som andra personer har till henne och som de därför definieras av. Dessutom utgör det en påminnelse om livets oundvikliga slut och antyder ritualer som är avsedda att kapsla in denna insikt i ett meningsfullt sammanhang för att göra den uthärdlig. Individualiteten och samhälleligheten möts därmed i människan; dessa begrepp är två sidor av samma mynt – samtidigt som samhället som struktur finns utanför individen, finns samhället som väsen inuti människan. Man kan utifrån detta således påstå att det råder ett ömsesidigt beroende mellan den enskilde individen och det större sociala sammanhanget. Samhället består av normer och föreställningar som via uppfostran överförs till de enskilda individerna. Det sociala systemet skapar på så sätt en gemensam världsbild, ett likartat beteendemönster och delade uppfattningar om vad som är rätt och riktigt. Men människor gör också något med dessa kunskaper och uppfattningar. Summan av dessa handlingar påverkar det sociala systemet. På så sätt upprätthålls systemet genom handlingar, som återskapar eller reproducerar människor i deras sociala sammanhang. Samhället formar individen som formar samhället som formar … och så vidare i en ständig och ömsesidig process. Exempelvis Kenneth Gergen (2012) menar att socialpsykologiska kunskaper är tidsbundna genom att de – när de sprids – påverkar människor och förändrar deras beteendemönster. Därför riskerar kunskapen, i likhet med all samhällsvetenskap som studerar vardagen och människors agerande i denna, att förhållandevis snabbt bli inaktuell. Samhället som social struktur finns inte heller till på samma sätt som fysiska föremål eller magnetiska fält. Anledningen till det är att samhället finns inneboende i individernas praxis och i deras produkter. Uppfattningar och tolkningar fungerar styrande på de handlingar som riktas mot andra människor. Ett exempel på det är den amerikanske sociologen William Thomas som menade att Thomas-teoremet: ”Om man uppfattar om man uppfattar en situation som verklig så en situation som verklig så blir den blir den också verklig i sina konsekvenser – också verklig i sina konsekvenser.” oavsett om man har rätt eller fel i sin tolkning. En ”overklighet” blir en skapad verklighet genom förhållandet mellan upplevelse och beteende, vilket också är titeln på en bok om avvikelsens socialpsykologi av den engelske psykiatern Ronald Laing (1969).

9789147111916b1-208c.indd 17

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Man kan studera människor och det sociala på ett objektivt sätt, som om man vore en främmande varelse eller som om man studerade objekt eller föremål. Men man måste också leta efter och förstå det subjektiva, den innebörd människor lägger i sina handlingar, eftersom det som styr (inte nödvändigtvis det som utlöser) en människas handlingar till största delen ligger inuti henne i form av avsikter, vilja och motiv samt den påverkan hon upplever sig vara utsatt för. En social psykologi måste därför vara både objektiv och subjektiv, till exempel på det sätt som Anthony Giddens struktureringsteori säger – en dubbelriktad process där den sociala verkligheten formas genom människors handlingar, samtidigt som människorna påverkas och formas av samhället eller den sociala verkligheten (Giddens & Sutton 2013; se även kapitel 8). Natur och kultur

En infallsvinkel på socialpsykologins ämnesområde handlar således om att betrakta människan som att hon hör både till naturen och till samhället. Hon har ett språk, tillhör en kultur och är därmed på ett ofrånkomligt sätt inlemmad i en social värld med en lika ofrånkomlig livssyn och världsbild. Hon är också bunden av sitt genetiska Människan har sitt ena ben i arv och av det faktum att hon tillhör naturen och naturen och det andra i samhället. en lång utvecklingskedja – det finns till exempel vissa fysiska gränser för vad en människa kan göra och uppnå. Hon kan exempelvis inte flyga eller leva naturligt under vatten och hennes liv har en begränsad utsträckning i tiden. Människan är således en biologisk varelse som har en mängd egenskaper som hon delar med djuren – hon står därmed med ena benet i naturen. Människor som naturvarelser är till övervägande delen lika: utseendet är likartat, invärtes är de i stort sett utbytbara – lungor och njurar fungerar i stort på samma sätt för vem som helst, den enes blod kan med vissa inskränkningar ges till den andre, den fysiska utvecklingen följer under barnaåren i stort sett samma mönster och människor åldras och dör på ungefär samma biologiska sätt. Denna likhet ger en grund för förutsägbarhet, det vill säga att de kunskaper vi har om människan som art är generella och gäller på andra platser och i andra tider än här och nu. Arvet utgör också en grund för personligheten – det som gör människor unika – på vilken samhälle och erfarenhet formar den konkreta person som de är (och blir). Men i och med att människan även står med det andra benet i samhället, präglas hon av att olika kulturer och samhällen skiljer sig åt och av att hon personlighetsmässigt (och idag även erfarenhetsmässigt) är unik, enastående och individuell. Varje människa har speciella erfarenheter, en egen 18

9789147111916b1-208c.indd 18

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

identitet, personliga behov med mål och inriktningar som ofta också är speciella. Varje människa är något för sig, och därför kan man ur denna aspekt inte säga något med säkerhet utan att Ett idiograﬁskt synsätt (”idiot” är ett ha kunskap om just den individen. Man kan grekiskt ord som betyder ”privatpergissa sig fram, men inte ingripa i en människas son”) handlar om att beskriva och få liv och veta konsekvenserna på samma sätt som kunskap om enskilda händelser, medan man kan ingripa i hennes kropp och förutsäga ett nomotetiskt (efter ett grekiskt vad som då kommer att hända. Människan är ord som betyder ”lag”) syftar till att på så sätt både lik och olik, både förutsägbar komma fram till generell kunskap. och obestämbar; hon är en skärningspunkt mellan likhet–olikhet och kontrollerbarhet–oförutsägbarhet eller mellan det som ibland kallas nomotetiskt respektive idiografiskt synsätt (en lagbunden och objektivistisk syn kontra en individuell och subjektivistisk syn).

Varför studera ett ämnes historiska bakgrund? Det är en komplex och svår uppgift att rekonstruera ursprunget till vilken vetenskaplig disciplin som helst, om man har som syfte att söka efter en konkret och grundläggande startpunkt (Farr 1996). Att välja en författare, en skola, en teori eller ett experiment som utgångspunkt för utvecklingen av ett kunskapsområde förutsätter med nödvändighet att andra utelämnas. Oftast vägleds sådana val också av en vilja att legitimera nutiden och de utmynnar ofta i en historia där man berättar det som blev och utelämnar en reflektion över vad som kunde ha blivit. Synen på nutiden och den uppfattning om disciplinen som man utgår ifrån riskerar därmed att utmynna i en skev bild av dåtiden (Morawski 2012). Men varför ska man överhuvudtaget beskriva ett ämnes historiska bakgrund? En första anledning är att man på så sätt kan läsa in såväl nuet i det förgångna som framtiden i nuet och utifrån det få en uppfattning om vilken riktning utvecklingen tar sig idag. Den spansk-amerikanske filosofen George Santayana påstod år 1905 att de som inte kan minnas sin historia är dömda att upprepa den med alla dess misstag (se Kruglanski & Stroebe 2012); nuet kan dessutom bara bedömas i förhållande till det som subjektivt och objektivt har funnits tidigare. En historisk infallsvinkel säger därmed inte bara vad som har gjorts utan också vad man inom ett ämnesområde är. En vetenskap utan minne riskerar att bli utlämnad åt dagens mer eller mindre nyckfulla krafter som rör vad som råkar vara ett för stunden populärt forskningsområde. Bland annat Farr (1996) menar att socialpsykologer därför behöver bli mer historiskt medvetna om sitt eget ämne. Om exempelvis enbart en 19

9789147111916b1-208c.indd 19

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

experimentell socialpsykologi ska vara det som gäller, är det många andra delar av socialpsykologin som därigenom osynliggörs (Stam m.fl. 2000). En andra anledning till att beskriva ett ämnes historia är att klargöra och avgränsa dess identitet. En historisk beskrivning rymmer också en legitimerande funktion; genom att koppla egna forskningsinsatser till teorier, metoder och forskningsresultat från förr gör man sitt eget arbete berättigat. Samelson (2000) är en av dem som menar att Gordon Allport och Edward Jones i sina historiekapitel i olika upplagor av Handbook of Social Psychology har formulerat en tillrättalagd eller ”mytisk” bild av ämnets historiska bakgrund för att denna ska passa bättre med en viss syn på ämnet. Samelson (1974) kallar det för ”whig history”, det vill säga att det är segrarna som skriver historien. Uppfattningen om disciplinens nutid riskerar därmed att ge en skev bild av dess dåtid, till exempel att socialpsykologin ska vara av positivistisk art eller att det bara är den psykologiska socialpsykologin som ska räknas. Den tyske psykologen Hermann Ebbinghaus påstod år 1908 att psykologin har ett långt förflutet men en kort historia – ett ofta citerat påstående, som också kan gälla för socialpsykologin. För Ebbinghaus bestod vetenskap av laboratorier och experiment och den korta historien för psykologin startade därför då Wilhelm Wundt år 1879 etablerade psykologin som en experimentell vetenskap genom sitt psykologiska laboratorium. En positivistisk vetenskapsfilosofi låg till grund för Gordon Allports (1954a) val av Auguste Comte som grundare av socialpsykologin, och det är enligt Farr (1996) en av anledningarna till att Wundts sociala psykologi i form av det som kallas folk- eller kulturpsykologi (Völkerpsychologie) brukar negligeras. Edwin Boring, som skrev en bok om psykologins historia (första upplagan kom ut 1929) ägnar till exempel bara några rader åt Wundts kulturpsykologi. Den franske sociologen Serge Moscovici (1972/1973) valde i stället sociologen Emile Durkheim som en viktig grundare av socialpsykologin, vilket visar att han föredrog en mer sociologisk än psykologisk socialpsykologi. Om man därför ska beskriva socialpsykologin ur ett idéhistoriskt perspektiv, får man uppenbara problem när det gäller vilka kriterierna ska vara för att innefatta eller utesluta vissa personer från redogörelsen. Det avgörande är hur man definierar socialpsykologin och vilken vetenskapssyn man ansluter sig till. Dagens olika idéer om vad socialpsykologi är påverkas således dels av tidigare historiebeskrivningar, dels av var någonstans man lägger fokus i såväl vetenskapsteoretisk som geografisk bemärkelse. Filosofin var det område som förr inrymde många av dagens humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Det sätt varpå samhällsvetenskaperna i egenskap av självständiga discipliner lösgjorde sig från 20

9789147111916b1-208c.indd 20

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

filosofin är i hög grad beroende av de kunskapsteoretiska uppfattningar som hör samman med positivismen och fenomenologin (Ross, Lepper & Ward 2010). Den starka utveckling som naturvetenskaperna uppvisade under 1800-talet ledde till uppfattningen att liknande framsteg skulle vara möjliga även inom samhällsvetenskapen, om man bara utgick från naturvetenskapens vetenskapsteoretiska och Uppfattningen av vetenskapens enhet metodologiska grundteser. En huvudsaklig innebär att det inte ﬁnns någon skillnad uppgift för samhällsvetenskaperna under mellan att studera å ena sidan naturföreden här första perioden var därför att bli teelser och å andra sidan mänskliga och oberoende av filosofin och etablera sig som samhälleliga företeelser. självständiga discipliner. Detta påverkades av i vilken utsträckning man accepterade positivismens teser (se kapitel 2), bland annat idén om vetenskapens enhet, det vill säga att det i grunden inte är någon skillnad mellan att å ena sidan studera naturen och att å andra sidan studera människor, grupper och organisationer.

Tidiga verk Ofta hänför man publikationen av ett verk som startpunkten för den egentliga socialpsykologin. Betydelsen av att det publiceras böcker och artiklar i ett ämne är förstås att det finns tillräckligt med idéer, teorier och resultat som anses tillhöra ämnesområdet – gränserna har (även om de är otydliga) ändå dragits upp, man kan visa på kumulativa forskningsresultat och det finns ett innehåll att fylla publikationerna med. Många som kommenterar socialpsykologins historia menar att socialpsykologins självständiga fas inleddes år 1908, efter det att två böcker med disciplinens namn i titeln publicerades: den brittiske psykologen William McDougalls Introduction to Social Psychology och den amerikanske sociologen Edward Ross Social Psychology: An Outline and A Source Book. Dessa två böcker hade karaktären av läroböcker, men det är svårt att skriva en lärobok om det inte finns något att skriva om – alltså måste det ha funnits både teorier och forskningsresultat innan dess. McDougall och Ross har emellertid konkurrens när det gäller att vara först, men deras ämnestillhörighet kom i varje fall att bli typisk för socialpsykologins dubbla hemvist inom psykologin och sociologin. Flera verk med socialpsykologi i titeln hade nämligen redan publicerats från mitten av 1800-talet och framåt (Jahoda 2007, Kruglanski & Stroebe 2012). Ett exempel på det är att den italienske filosofen och samhällskritikern Carlo Cattaneo år 1864 publicerade en artikel med titeln ”Dell’antiteso come metodo di psicologia sociale” (mycket av innehållet kan man idag dock 21

9789147111916b1-208c.indd 21

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

inte betrakta som socialpsykologi) och 1875 kom den franske lingvisten Philarète Chasles postuma verk, La psychologie sociale des noveaux peuples. Den sistnämndes tema var språk och kultur, vilket kan jämföras med en språklig och diskursiv inriktning inom dagens socialpsykologi. Samma år, det vill säga 1875, drog också nationalekonomen och sociologen Albert Schäffle upp några riktlinjer för en socialpsykologi i sitt verk Bau und Leben des sozialen Körpers (Nolte 2003). Nedanstående uppställning är en sammanställning över några tidiga publikationer med ett tydligt socialpsykologiskt innehåll: Tidiga publikationer med socialpsykologiskt innehåll 1864

Carlo Cattaneo var alltså den som myntade termen ”socialpsykologi” i den tidigare nämnda artikeln med titeln ”Om antitesen som en socialpsykologisk metod” (i fri översättning) i den av honom grundade tidskriften Il Politecnico.

1871

Gustav Adolph Lindners Grundzüge der Sozialpsychologie var andra delen av ett större verk, Idéen zur Psychologie der Gesellschaft als Grundlage der Sozialwissenschaft, som uppvisar stora likheter med en modern lärobok i socialpsykologi. Lindner var professor i pedagogik i Prag och han hade något tidigare givit ut sin bok på sitt modersmål (tjeckiska).

1875

Philarète Chasles: La psychologie sociale des noveaux peuples (postumt publicerad; han dog 1873).

1875

Albert Schäfﬂe: Bau und Leben des Sozialen Körpers (i fyra volymer mellan 1875 och 1878).

1890/1898

Gabriel Tarde: Etudes de Psychologie Sociale (ursprungligen två böcker som han skrev 1890 respektive 1895, men som kom ut i en samlingsvolym 1898).

1894

Den första läroboken i socialpsykologi var Albion Smalls och George Vincents, An Introduction to the Study of Society, som innehöll fem kapitel om socialpsykologi.

1894

Alfred Binet m.ﬂ.: Introduction à la psychologie expérimentale, som beskrev olika studier omkring suggestion och påverkan mellan människor.

1895

Gustave Le Bon: Psychologie de foules eller Massans psykologi.

1897

James Baldwin: Social and Ethical Interpretations in Mental Development: A Study in Social Psychology.

1899/1901

Charles Ellwood: Some Prolegomena to Social Psychology (den publicerades 1899 i American Journal of Sociology, men kom ut som bok 1901).

1901

Den italienske psykologen och syndikalisten Paolo Oranos Psicologia social.

1903

C. Bunge: Principes de psychologie individuelle et sociale.

1908

William McDougall: An Introduction to Social Psychology.

1908

Edward Ross: Social Psychology: An Outline and a Sourcebook.

9789147111916b1-208c.indd 22

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Även om denna uppställning inte är uttömmande är det uppenbart att antalet publikationer accelererar. Kring sekelskiftet 1900 fanns det enligt Danziger (1979) över 200 artiklar och böcker som hamnade under rubriken ”socialpsykologi” i de bibliografier som Zeitschrift für Psychologie gav ut i Tyskland. 1910, två år efter det att Ross och McDougalls böcker i socialpsykologi kom ut, publicerade Gordon Howard en mer koncis socialpsykologisk text (Social Psychology: An Analytical Syllabus) som i viss mån kan betraktas som en utveckling av Ross text. Andra exempel är Charles Ellwoods böcker Sociology and Its Psychological Aspects från 1912 och An Introduction to Social Psychology från 1917, Emory Bogardus båda böcker Essentials of Social Psychology och Fundamentals of Social Psychology samt Luther Bernards An Introduction to Social Psychology som publicerades 1926. Publiceringen av en bok eller artikel som utgångspunkt är emellertid ett ganska tillfälligt kriterium. Om man i stället för en bok skulle använda den första kursen i socialpsykologi, blir George Herbert Mead och den kurs som han startade på Chicagouniversitet år 1900 en utgångspunkt. Många betonar att socialpsykologin ska vara ett experimentellt studium av socialt beteende, och de första som drar upp gränserna för ämnet är egentligen Walter Moede (1920), Floyd Allport (1924) och Murchison (1935) med sin Handbook of Social Psychology (den första av flera och vidareutvecklade upplagor). Moede beskrev hur socialpsykologiska metoder kunde tillämpas på ett studium av grupper, Allport kunde formulera ett forskningsprogram för ämnet (även om han betonade att socialpsykologin skulle vara en del av psykologin) och Murchison hade i varje fall med tre kapitel som fortfarande idag betraktas som socialpsykologiska och som byggde på både teori och empiri. Det innebär återigen att det, för att man ska kunna skriva ett sammanfattande verk, måste ha funnits både teorier och forskningsresultat som man kunde fylla böckerna med (Kruglanski & Stroebe 2012). Läroböcker är viktiga inom ett ämne genom att de kan definiera ett område och sammanfatta viktiga insatser. Vanliga läroböcker under 1930- och 1940-talen var LaPiere & Farnsworth (1936) och Klineberg (1940); den sistnämnda hade tonvikt på kulturell påverkan. David Krech och Richard Crutchfield gav 1948 ut Theory and Problems of Social Psychology som hade en fenomenologisk utgångspunkt och som kom ut i många upplagor. Den första egentliga läroboken med en symbolisk interaktionistisk inriktning var Lindesmith & Strauss Social Psychology från 1949. Sedan 1981 har den sociologiska socialpsykologin haft sin egen ”handbok” – Social Psychology: Sociological Perspectives – först med Rosenberg & Turner (1981) och sedan

9789147111916b1-208c.indd 23

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

med Cook, Fine & House (1995) som redaktörer. Rohall, Milkie & Lucas (2010) har nyligen skrivit en bok med samma titel. Om vi ser till antalet läroböcker, fanns det år 1930 ett knappt tjugotal som benämndes som socialpsykologi. Vid mitten av 1950-talet fanns det omkring femtio sådana introduktionsböcker i socialpsykologi och omkring 1970 hade siffran ökat till ett hundratal (två tredjedelar av dessa var skrivna av psykologer och en tredjedel av sociologer). Idag, en bit in på 2000-talet, har den siffran mångdubblats. De flesta introduktionsböcker i socialpsykologi har en amerikansk prägel – några undantag är Tajfel & Fraser (1978), Moscovici & Abric (1984), Hewstone, Stroebe & Jones (2008) och Hogg & Vaughan (2011) som har ett europeiskt fokus.

”Handbook of Social Psychology” De olika upplagorna av Handbook of Social Psychology (1935, 1954, 1968/1969, 1985, 1998 och 2010) står för en sammanfattning av viktiga aspekter av teoretisk och metodisk utveckling och De sex olika upplagorna av Handhar varit viktiga när det gällt att förmedla var den book of Social Psychology från 1935 socialpsykologiska forskningsfronten ligger, men till 2010 utgör sammanfattningar också för att ge en bild av den psykologiska variav socialpsykologins teoretiska och anten av socialpsykologi. De har också fungerat metodiska utveckling (det gäller som ett filter som betonat vissa idéströmningar främst de fem senaste upplagorna). och idéer och negligerat andra; på så sätt har de olika upplagorna av Handbook påverkat hur socialpsykologer betraktar sitt ämne (Lubek & Apfelbaum 2000). Handböcker av den typen är annars generellt sett viktiga för ett ämnes historia genom att de sammanfattar läget inom disciplinen och utgör en formande påverkan beträffande socialisationen av blivande socialpsykologer. De utgör på så sätt en viktig källa för professionell identitet (Farr 1996). År 1935 gav som sagt den amerikanske psykologen Carl Murchison ut Handbook för första gången, och den utgåvan kan ses som en vattendelare mellan en tidig och en mer modern socialpsykologi. Murchison var redaktör för verket och gjorde en sammanfattning av socialpsykologiska forskningsresultat fram till dess. Samlingsverket kom att symbolisera en rörelse inom socialpsykologin från teori till empiri, från makro till mikro och från det kollektiva till det individuella. Utgångspunkten för denna första upplaga var emellertid en komparativ och fysiologiskt inriktad socialpsykologi (Ross, Lepper & Ward 2010). Omkring en tredjedel av bokens 1000 sidor behandlade till exempel bakterier, insekter och däggdjur, även om också teman som språk, magi, raser och materiell kultur togs upp. 24

9789147111916b1-208c.indd 24

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

1954 publicerade Gardner Lindzey en andra upplaga i fem volymer om vad socialpsykologin dittills hade uppnått (man brukar beteckna denna som den första moderna och ”riktiga” utgåvan av Handbook) och Gordon Allport skrev kapitlet om socialpsykologins historia. Denna andra upplaga var avsedd att vara starten på socialpsykologins moderna era, det vill säga socialpsykologin under efterkrigstiden. Gordon Allports definition, som nämndes tidigare, är tämligen bred och ”social”; i slutet av sin artikel beskriver han också en sociologisk syn på socialpsykologin som kompensation för den mera psykologiska vinklingen som artikeln i övrigt rymmer. Allport hade för övrigt strax innan den tredje upplagan av Handbook publicerades varit med om och bidragit till socialpsykologins och personlighetspsykologins utveckling i över femtio år.

Gordon Allport Gordon Allport föddes 1897 i Indiana som den yngste av fyra bröder. Han började studera på Harvard, där hans äldre bror Floyd Allport arbetade med sin doktorsavhandling i psykologi. På Harvard intresserade han sig för kopplingen mellan personlighetspsykologi och socialpsykologi, något som bland annat fick honom att bli verksam som frivillig övervakare och som rådgivare åt utländska studenter. Efter en tid reste han till Istanbul i Turkiet där han under ett år undervisade i ekonomi och filosofi. Därefter återvände han till Harvard och disputerade i psykologi 1922. Han studerade några år i Berlin och Hamburg och 1924 var han tillbaka på Harvard, där han gav en av de första kurserna i personlighetspsykologi i USA. Allport var en av de första psykologerna som riktade fokus på personligheten och betraktas ofta som grundare av personlighetspsykologin. Han tog avstånd både från det psykoanalytiska och det behavioristiska synsättet på personligheten, vilket kan ha berott på följande händelse: Allport besökte Sigmund Freud i Wien; som inledning berättade Allport om en pojke med bacillskräck som han mött på tåget och antydde att hans mamma hade påverkat honom till bacillskräcken. På det svarade Freud något i stil med ”Och den pojken var ni?” Detta blev något som bidrog till att Allport tyckte att psykoanalysen på lösa grunder var alltför djupgående, samtidigt som han avfärdade behaviorismen som alltför ytlig. Han fortsatte att arbeta med personlighetspsykologi och socialpsykologi vid Harvard under drygt 35 år. Han dog 9 oktober 1967 i lungcancer, 70 år gammal.

9789147111916b1-208c.indd 25

07/04/15 8:18 PM

1 Om socialpsykologi, dess historia och tidiga verk

Gardner Lindzey och Elliot Aronson var redaktörer för upplagorna från 1968/1969 och 1985. I upplagan från 1985 fanns fortfarande en redigerad version av Allports historiekapitel med. Även Edward Jones skrev ett kapitel om socialpsykologins historia under de då senaste fem decennierna (Ross, Lepper & Ward 2010). Han ansåg att socialpsykologi var en underavdelning av psykologi och negligerade därmed den sociologiska socialpsykologin i form av exempelvis George Herbert Mead, William Thomas, Herbert Blumer och Erwin Goffman (se kommande kapitel). I den fjärde upplagan (Gilbert, Fiske & Lindzey 1998) finns Jones kapitel fortfarande med (postumt) men nu kompletterat med en något annorlunda infallsvinkel på socialpsykologins bakgrund. Ett nytt historiekapitel av Shelley Taylor hade lagts till; både Jones och Taylor har dock ett tämligen ensidigt fokus på amerikansk experimentell socialpsykologi och nämner inte alls de nyare teoretiska perspektiv inom socialpsykologin som redan börjat utvecklas under 1970-talet (Lubek & Apfelbaum 2000). I den upplagan finns också ett kapitel om symbolisk interaktionism (Pettigrew 1991b). I den femte upplagan (Fiske, Gilbert & Lindzey, 2010) har den historiska genomgången kortats ner och utgåvan har fått en tematisk prägel utifrån en modern forskningsståndpunkt.

Tidskrifter Tidskrifter är på samma sätt som läroböcker viktiga för ett ämnesområde och fyller flera funktioner. En sådan är dokumenterande och arkiverande (om hundra år kan man till exempel gå tillbaka och se vad man gjorde tidigare); en andra funktion går ut på informationsutbyte (det vill säga att man kan få reda på vad andra socialpsykologier sysslar med på olika områden) och för det tredje visar de på en karriärväg för yngre forskare (Aronson 1977). En fjärde funktion är att de mejslar ut olika forskningsområden och skapar legitimitet för dessa. Under 1960-talet blev behovet akut av fler tidskrifter för att täcka den starkt expanderande socialpsykologiska forskningen genom att antalet socialpsykologer kraftigt ökade och genom att forskningen inom socialpsykologins olika ämnesområden (”topics”) utvecklades. Journal of Personality and Social Psychology (JPSP) är den viktigaste tidskriften för psykologiskt inriktade socialpsykologer. Social Psychology Quarterley är ett viktigt forum för sociologiska socialpsykologer. 1971 grundades European Journal of Social Psychology (EJSP) som idag anses vara en av de ledande socialpsykologiska tidskrifterna i Europa.

9789147111916b1-208c.indd 26

07/04/15 8:18 PM

2 Socialpsykologins historiska bakgrund i Europa och USA

Socialpsykologins historiska bakgrund i Europa och USA

Frankrike Det var i Frankrike som den positivistiska filosofin utvecklades i början av 1800-talet. I det följande avsnittet behandlas några av positivismens grundläggande idéer utifrån en tänkare som utövade ett viktigt inflytande över samhällsvetenskapernas utveckling, nämligen Auguste Comte. Jag tar även upp några teoretiska idéer som är av intresse för en förståelse av den tidiga socialpsykologin, nämligen Emile Durkheims sociologi, Gabriel Tardes idéer om imitation och Gustave Le Bons studier om massans psykologi.

Auguste Comte Auguste Comte föddes i Montpellier i sydöstra Frankrike 1798. Han gick på Ecole Polytechnique, en elitskola där en examen bäddade för en karriär inom forskning och höga poster inom staten och näringslivet (han tog dock aldrig någon högre examen där). Han inledde sin akademiska bana som lärjunge till och sekreterare åt Henri Saint-Simon, en fransk politisk tänkare. 1826 började han ge de planerade 72 föreläsningarna om sitt tänkande, men efter tre av dem drabbades han av en psykisk störning. Han själv beskrev detta som en ”hjärnkris” som resulterade i ett självmordsförsök. 1832 ﬁck han emellertid en lägre tjänst som lärare vid Ecole Polytechnique men med dålig betalning. Sex år senare kunde han avsluta de sex volymer som rymde hans idéer med titeln Cours de Philosophie Positive. I verket kritiserade han sitt lärosäte, vilket resulterade i att han två år senare inte ﬁck någon fortsatt anställning. Han förespråkade också något som han kallade ”hjärnhygien”, vilket innebar att han undvek att läsa vad andra hade skrivit.

9789147111916b1-208c.indd 27

07/04/15 8:18 PM

2 Socialpsykologins historiska bakgrund i Europa och USA

År 1825 hade han gift sig – ett stormigt äktenskap som slutade i skilsmässa. 1844 förälskade han sig häftigt i den yngre Clotilde de Vaux, känslor som dock inte blev besvarade med samma intensitet. Efter en tid insjuknade Clotilde i tbc och dog kort därefter, men kärleken till henne kom att påverka Comtes hela livsåskådning och författarskap. Han släppte fram en emotionell sida och skrev nu – tvärtemot tidigare – om känslornas företräde framför intellektet och vikten av att motverka det maskulina med det feminina. Han ville också grunda en mänsklighetens religion där han utsåg sig själv till dess överstepräst. 1857 ﬁck han cancer, som snabbt förvärrades och han avled den 5 september samma år.

Positivismen och tesen om vetenskapens enhet Det var Comte som för första gången använde termen ”positive” (som i grunden betyder ”säker”) i sitt verk Cours de philosophie positive, ett verk som kom ut i sex volymer mellan 1830 och 1842. Efter en analys av vetenskapernas historiska utveckling kom Comte fram till slutsatsen att de hade utvecklats genom tre stadier: • det teologiska stadiet, där man försökte förklara verkligheten med hjälp av övernaturliga krafter • det metafysiska stadiet, där det övernaturliga byttes ut mot abstrakta faktorer (till exempel ”naturen”) • det positiva stadiet, där man begränsade sig till att formulera lagar utifrån observerbara erfarenheter. Comte var också den förste att använda termen ”sociologi” för att beskriva ett vetenskapligt studium av samhället. Övertygad om att den sociala världen, i likhet med den fysiska verkligheten, styrdes av en serie fasta lagar, definierade Comte sociologin som en positiv vetenskap vars mål borde vara att söka de lagar som förklarar samhälleliga företeelser. Bland de undersökningsmetoder som Comte rekommenderade fanns observation, experiment och jämförande historisk analys. Comtes idéer gav inte upphov till en vetenskapsfilosofi i ordets rätta bemärkelse men de blev en utgångspunkt för positivismen, som i sin tur längre fram blev grunden för den logiska empirismen, en strömning inom vetenskapsfilosofin under den första delen av 1900-talet. Positivismen kan beskrivas med hjälp av följande principer (Bryman 2010): 28

9789147111916b1-208c.indd 28

07/04/15 8:18 PM

Socialpsykologi Bakgrund och utveckling ISBN 978-91-47-11191-6 © 2015 Björn Nilsson och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och graﬁsk form: Nette Lövgren Omslagsfoto: Thinkstock Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2015

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147111916b1-208c.indd 2

07/04/15 8:18 PM

SOCIALPSYKOLOGI – bakgrund och utveckling

BJÖRN NILSSON

SOCIALPSYKOLOGI – bakgrund och utveckling

SOCIALPSYKOLOGI

BJÖRN NILSSON är lektor i socialpsykologi och har skrivit ett tjugotal

Bakgrund och utveckling

Best.nr 47-11191-6 Tryck.nr 47-11191-6

Björn Nilsson

9789147111916c1c.indd All Pages

30/03/15 7:01 PM