9789147108282

SOtSerien från Liber

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap.

6 SAMHÄLLE ÅR 6

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE

Best.nr 47-10828-2 Tryck.nr 47-10828-2-03

Ulla M. Andersson

SOS_Sam_6_omslag.indd 1

2018-06-11 08:39

ISBN 978-91-47-10828-2 © 2014 Ulla M. Andersson och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Tecknare: Anders Nyberg s 9, 24, 26, 29, 32, 50, 67, 70, 72–73, 79, 80, 84–85, 86, 99, 100, 111, 117, 123, 127 Johnny Dyrander s 54, 57, 59, 61, 63, 126, 128, 129 Produktion: Thomas Sjösten

Andra upplagan 4

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Interak, Polen 2018

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

SOS_Samhälle_6.indd 2

2018-06-11 08:43

Innehåll Du, jag och vi 4 Viktigast är familjen och böckerna 6 Familjen 8 Kärleken och lagen 11 Jämställdhet 13 Vem hjälper mig? 15

Medier och information 18 Nätet är Felicias arbetsplats 20 Gamla och nya massmedier 22 Sociala medier 25 Lagar för medierna 26 Vem ska jag tro på? 30 Reklam 32

Mänskliga rättigheter 36 Med hjärta för mänskliga rättigheter 38 FN och de mänskliga rättigheterna 40 Urfolk och nationella minoriteter 42 Barnets rättigheter 44 Barnarbete i Sverige 45 Barnarbete i andra länder 46

Barn i världen 48 Om rättvisa 50 Skolbarn i världen 54 Alma och Clara i Danmark 55 Careen vill bli pilot 56 Andrei pratar flera språk 58 Omar och Malik slukar böcker 60 Mafalda är sportig och älskar skolan 62

Normer, regler och lagar 64 Normer 66 Regler 66 Sveriges Lagar 68 Rättigheter, men också skyldigheter 69 Regler och lagar i skolan 71

SOS_Samhälle_6.indd 3

Brott och straff 74 Polisen Lisa gillar att arbeta med ungdomar 76 Brott i skolan … 78 … och på fritiden 79 Allvarliga brott 82 Straff eller påföljd 83 Från brott till dom 84

Vart går alla pengar? 88 Ekonomi är mer än det som finns i plånboken 90 Jag och mina pengar 92 Att arbeta som ung 95 Kort eller kontanter? 96 Familjen och pengarna 98 Nästan alla betalar skatt 100 Kommunen och pengarna 104 Landstingen/regionerna och pengarna 105 Staten och pengarna 106

Att ta beslut 108 Vad är demokrati? 110 Demokrati och diktatur 111 Vem bestämmer om vad i skolan? 112 Olika typer av demokrati 114 Majoritet och minoritet 115

Vad är politik? 118 Louise lär andra om demokrati 120 Att påverka i föreningar 122 Svenska partier 124 Val i Sverige 126 Riksdagen 126 Regeringen 128 Landstingen och kommunerna 130

Register 132

2014-05-26 12.48

DU, JAG OCH VI

4

SOS_Samhälle_6.indd 4

2014-05-22 15.01

A

lla har en familj, men alla familjer ser inte likadana ut. Vissa har två föräldrar, en mamma och en pappa, men långtifrån alla. En pojke har en förälder, men flera andra nära som han inte är släkt med. En annan pojke har två pappor och hans kompis har två mammor. En flicka bor hos sin mormor och hennes kusin bor i familjehem. Men alla har en familj.

DU, JAG OCH VI Ibland är det svårt att veta hur man ska göra när man har problem. Gillar man sin familj går det ofta bra att prata med dem. Men ibland funkar det bara inte. Då finns det många i skolan som kan hjälpa till: mentor, skolsköterska eller kurator. Behöver man mera hjälp finns den att få utanför skolan också

DET HÄR KAPITLET HANDLAR OM: • Kärleken och lagen • Familjen • Vem hjälper mig?

• Jämställdhet

5

SOS_Samhälle_6.indd 5

2014-05-22 15.01

Viktigast är familjen och böckerna Gösta Carlson är 85 år och har hunnit med mycket i sitt liv. Trots en svår barndom, har han ändå kunnat göra det han har velat. Som att utbilda sig, skriva böcker och att hjälpa andra.

Foto av Nicke: Porträttbild

Gösta Carlson har skrivit ett 20 20-tall bböcker handlar hur d det G C l h k k som h dl om h var förr i tiden i Göteborg. Det har han gjort trots att han har dyslexi och bokstäverna hoppar omkring när han läser.

Förr i tiden kände man inte till vad dyslexi var, man trodde att barn som hade svårt att läsa var lata. Om barnen inte kunde sin läxa, fick de stryk av läraren. Det fick Gösta många gånger.

– Läraren stod och böjde rottingen innan han slog. Vi satte tidningar i baken för att det inte skulle göra så ont. Vissa ungar grät inte när de fick stryk, men jag lipade. Jag kunde inte låta bli, minns Gösta. Även om mycket var svårt och jobbigt när han växte upp, berättar han gärna.

6

SOS_Samhälle_6.indd 6

2014-05-22 15.01

När Gösta föddes 1927 fanns redan syskonen Gunhild och KarlOlof. Efter några år kom lillebror Kurt.

– Vi bodde i en nödbostad med ett rum och kök i Gamlestaden i Göteborg. Det föll på min lott att ta hand om lillebror, berättar han.

Nödbostäder var lägenheter som fattiga familjer med många barn kunde få bo i. När pappa Gustaf blev full, slog han både mamman och syskonen. Men pappa var inte hemma så mycket, ofta stack han hemifrån.

När föräldrarna skildes, fick Göstas mamma Maria försörja familjen ensam. Hon hade ett tungt och dåligt betalt jobb som tvätterska.

Ofta räckte inte pengarna till.

– Hela vårt liv präglades av att vi inte hade en pappa. Vi hade inget skydd. Jag var en pratmakare, så det var jag som fick gå runt till grannarna och låna ett par potatisar eller en kaka bröd, berättar han.

Både Göstas morbror Ernst och storebror Karl-Olof tyckte om att läsa, och Gösta förstod tidigt att det var viktigt med utbildning.

Han har jobbat på bilverkstad, gjort växellådor till stridsvagnar, varit kock på båtar och arbetat som journalist. Innan han blev pensionär, var han chef under många år i sjukvården.

Gösta har lätt för att skratta. Han är envis och nyfiken och vill hela tiden lära sig nya saker.

– Det är hyperviktigt att läsa. Ju mer man läser, ju mer förstår man och kan försvara både sig själv och andra, säger han.

När Gösta själv och hans fru Eva fick sina tre barn, ville han att de skulle få uppleva den trygghet som han själv inte fick. Han har sex barnbarn också.

– Min familj betyder enormt mycket för mig och det är en fantastisk tillgång i livet, säger han.

7

SOS_Samhälle_6.indd 7

2014-05-22 15.01

Familjen Idag kan familjer se ut på många sätt. Barn kan bo tillsammans med en ensamstående mamma eller pappa, med två pappor, två mammor eller kanske med flera vuxna. Vissa lever tillsammans med halvsyskon, för att mamma eller pappa har gift om sig eller är sambo med någon ny.

Hur ser din familj ut?

När ett litet barn har fötts in i en familj, får man barnbidrag ända tills barnet fyllt 16 år. Barnbidraget är lika stort för alla, hur mycket eller lite man än tjänar, om man är drottning eller jobbar i affär. Bidraget betalas ut till mamman, men kan också delas mellan föräldrarna.

Hur många barn föds i Sverige?

ANTAL FÖDDA BARN I SVERIGE 1945 135 373 1990 123 938 2011 111 770 2016 117 425

Källa: SCB

1965 122 806

Om befolkningen i ett land ska öka måste kvinnorna i genomsnitt föda fler än två barn. Det föds lite fler pojkar än flickor i Sverige och så brukar det vara i de flesta länder.

Barnafödandet går upp och ner. Ibland är det baby-boom och då föds det många barn. Särskilt många föddes 1945, 1965 och 1990.

Känner du någon som föddes då?

Familjen förr i Sverige

Fosterbarn kallades de barn som togs omhand av en utomstående familj.

En familj med mamma, pappa och två eller tre barn kallas ofta för kärnfamilj. Att leva i kärnfamilj var inte så vanligt för 100 år sedan.

Då var det vanligare att flera generationer bodde tillsammans. Kanske kunde mormor bo tillsammans med familjen till ett av sina barn, nära barnbarnen.

För två-trehundra år sedan födde svenska kvinnor mellan fyra och fem barn. Sedan sekelskiftet 1900 blev det vanligare att en kvinna födde två barn under sitt liv.

Det var vanligt att man tog hand om barn till en släkting som var väldigt ung, sjuk eller kanske hade dött. De barnen kallades fosterbarn. Ibland kunde familjer ta hand om flera fosterbarn. Ibland adopterade släktingen barnet och det var vanligt att hon eller han inte fick reda på vilka som var de biologiska föräldrarna.

8

SOS_Samhälle_6.indd 8

2018-06-11 09:37

En familj med flera generationer under 1900-talet.

Det är vanligt att barn i Sverige får flera förnamn och kanske ett av dem är efter en släkting. Efternamnet får man efter sin mamma om hon inte är gift. Annars får man mammas och pappas gemensamma efternamn. När föräldrarna bestämt vad barnet ska heta, måste de anmäla det till Skatteverket inom tre månader.

Nu börjar namn som var populära i början av 1900-talet komma tillbaka. Exempel är Astrid, Edit, Elsa, Ester, Greta, Märta, Rut, Signe och Svea. När det gäller pojkarna heter fler och fler Axel, Harry, Hugo, Ivar och Valter.

Har du någon äldre släkting med något av de namnen?

SKATTEVERKET håller reda på hur mycket skatt som ska betalas av personer och företag i Sverige. Men Skatteverket har också hand om folkräkningen i Sverige, dvs. hur många som bor här.

DE VANLIGASTE NAMNEN Bland alla som bor i Sverige är Maria det vanligaste namnet bland kvinnor och bland mansnamnen leder Karl.

9

SOS_Samhälle_6.indd 9

2014-05-22 15.01

Adoption

Vissa par längtar efter barn, men kan inte få egna, biologiska. Om de är gifta kan de ansöka om att få adoptera barn från ett annat land. Par kan också vilja adoptera, fastän de kan få eller redan har biologiska barn. Det går att adoptera som ensamstående, men bara från vissa länder.

Det tar lång tid att ordna med en adoption, ibland flera år. Först måste kommunen där paret eller den ensamstående bor, godkänna dem som föräldrar, bland annat måste paret vara gifta och ha en stadig inkomst.

Man vill att den adopterade ska få det så tryggt som möjligt i sin nya familj. Därför är det mycket som ska undersökas, för att barnet ska få samma rättigheter som biologiska barn har i en familj.

ADOPTERADE I SVERIGE Cirka 50 000 barn har kommit till Sverige genom internationell adoption mellan 1969 och 2009. De flesta av dem är födda i Asien.

Antal barn, efter land, som adopterats till Sverige mellan 2003 och år 2011.

Kina 2 634 Sydkorea 796 Colombia 442 Sydafrika 353 Indien 349

Här möter en far sitt adopterade barn för första gången i La Paz i Bolivia.

Vietnam 333 Källa: MIA

10

SOS_Samhälle_6.indd 10

2014-05-22 15.01

Kärleken och lagen När man träffar någon som man tycker om, kanske man så småningom vill flytta ihop och bli sambos. Andra vill hellre gifta sig och det kan man göra religiöst eller borgerligt.

En borgerlig vigsel kan hållas hemma, utomhus på någon vacker plats eller kanske på något annat ställe som båda tycker om. Den som viger kan vara borgmästare, kommunalråd eller kanske sjökapten. Den religiösa vigseln sker i kyrkan med en präst. Enligt lagen måste det finnas två vittnen med på båda typerna av vigsel för att de ska gälla.

Ingen som är under 18 år får gifta sig och man får inte gifta sig med någon som man är nära släkt med.

2009 infördes könsneutralt äktenskap i Sverige. Det betyder att personer som är bi- eller homosexuella kan gifta sig både i kyrkan och borgerligt. Sådana lagar finns sedan flera år i till exempel i Holland, Spanien och Sydafrika Rättigheter som gäller för sambos och gifta par är lite olika. Om man är gift får man till exempel adoptera barn tillsammans och man ärver den andre om den dör. Är man sambos får man inte adoptera och man ärver inte den man är tillsammans med.

Könsneutralt äktenskap betyder att två kvinnor, två män eller en man och en kvinna kan gifta sig.

Skilsmässa

Idag är skilsmässa ganska vanligt i Sverige. Den beror ofta på att mamma och pappa har problem med att vara tillsammans och vill gå skilda vägar. Skilsmässa är aldrig barnens fel, det är viktigt att veta.

Man måste ansöka hos domstol om att få skilja sig. Har man barn kan man ansöka om att få dela på vårdnaden om barnen, det kallas gemensam vårdnad. Ibland får bara den ena föräldern vårdnaden.

Gemensam vårdnad betyder att båda föräldrarna ansvarar för att barnet eller barnen får det som de behöver och har rätt till.

Diskrimminring

Diskrimineringslagen skyddar homo- och bisexuella och ser till att alla, oavsett kön eller sexuell läggning, har samma rättigheter. Sedan 2011 finns deras rättigheter inskrivna i Sveriges grundlag, där våra viktigaste lagar finns.

Den som blivit diskriminerad kan anmäla detta till DO, Diskrimineringsombudsmannen. DO undersöker då vad som hänt och hjälpa till i domstol om fallet tas upp där.

SOS_Samhälle_6.indd 11

11

2014-05-22 15.01

Sex och lagen

Den som våldtar vill ofta visa att man kan bestämma över en annan människas vilja.

Det handlar sällan om stark sexlust utan ofta om att visa makt.

Lagen säger att ungdomar måste ha fyllt 15 år innan man har sex. Den finns för att poängtera att det är förbjudet att vuxna utnyttjar unga sexuellt. Om någon tvingar till sig sex av någon som inte vill eller inte kan försvara sig, kan han eller hon dömas för våldtäkt.

När någon gör närmanden eller besvärar någon annan som är under 15 år, kallas det sexuellt ofredande. Straffet för detta är fängelse eller böter.

Prostitution betyder att någon säljer sex till någon annan för pengar. I Sverige finns en lag som gör det brottsligt att köpa sex. Den kallas sexköpslagen och den som bryter mot den kan också straffas med böter eller fängelse.

Könsroller

Könsroller betyder att vissa saker förknippas med män och andra med kvinnor.

I familjen kan sysslorna vara uppdelade. Vissa saker brukar mamma göra, andra gör alltid pappa.

Hur ser det ut i din familj? Undersök hemma och fyll i listan nedan: Tabell huvud

Mamma

Pappa

De delar på det

Annan person

Tvättar kläder Lagar saker som går sönder Tvättar bilen Hjälper dig med läxorna Handlar mat Ordnar med tekniska saker Lagar mat Har högst lön Stryker kläder Städar

12

SOS_Samhälle_6.indd 12

2014-05-22 15.01

Jämställdhet Om det finns jämställdhet mellan könen i ett land betyder det att män och kvinnor har samma makt och möjlighet att påverka sina liv.

Sverige är ett jämställt land på flera sätt. Vi är ett av de länder i världen som har en mest jämställd riksdag. Kvinnor utbildar sig, det finns förskolor så att kvinnor med barn kan arbeta ute i samhället.

Både kvinnor och män kan också ta ut föräldraledighet.

På andra sätt är det inte så jämställt i Sverige. De flesta chefer i företagen är män och skillnaden mellan mäns och kvinnors löner kan fortfarande vara flera tusen kronor i månaden för liknande arbete. Ett annat stort problem i samhället är de män som misshandlar kvinnor som de lever tillsammans med.

På alla dessa områden finns det fortfarande mycket att göra för jämställdheten.

Föräldraledighet innebär att både kvinnor och män kan ta ut ledighet tills deras barn har fyllt ett och ett halvt år.

PROFESSORER är de högst utbildade lärarna vid universitet och högskolor.

PROFESSORER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2017

En professor är en sorts

Kvinnor

Män

Antal professorer

1 776

4 785 män

Andel professorer i procent

27 %

73 %

expert som forskar och utbildar andra till forskare.

EN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR har ansvar för det ORDFÖRANDEN ELLER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER I BÖRSFÖRETAG 2012

Kvinnor

Män

praktiska arbetet i ett företag.

Den verkställande direktören, eller vd:n, väljs av företagets

Antal ordföranden

10

220

Antal verkställande direktörer, vd

11

219

Styrelseledamoter

355

1 156 Källa: SIS Ägarservice AB

styrelse.

EN STYRELSE består av ett antal styrelseledamöter, till exempel i ett företag. Styrelsen tar beslut om vad företaget ska tillverka eller erbjuda för

Att klura på

och med förskollärare Det är vanligast m är kvinnor. sjuksköterskor so r, det brist på kvinno I andra arbeten är ekniker. arbetare eller IT-t till exempel gruv det är så?

Varför tror du att

tjänster och har ansvar för ekonomin.

13

SOS_Samhälle_6.indd 13

2018-06-11 08:49

Två elever stickar halsdukar till hemlösa under Elevens val på en skola i Stockholm.

Jämställdhet i skolan

Hur ser det ut med jämställdheten i din klass?

Gör en liten undersökning och ta reda på hur många flickor eller pojkar det är som oftast gör nedanstående. Tänk på att det inte spelar någon roll vilka personer det är. Inga svar är rätt eller fel.

Vilka är det som …

Flickor

Pojkar

pratar mest på lektionerna håller ordning alltid måste vinna i tävlingar ibland gråter bestämmer över andra delar med sig ibland är aggressiva hjälper sina kompisar med praktiska saker

14

SOS_Samhälle_6.indd 14

2014-05-22 15.01

Vem hjälper mig?

Ibland är livet jobbigt och man behöver någon att prata med. Om det går, kan man först prata med mamma eller pappa, sin mentor eller någon annan vuxen som man tycker om. Men om det inte funkar, finns det andra vuxna att ta kontakt med.

Vissa vuxna är särskilt utbildade för att hjälpa barn och ungdomar med bekymmer. Det kan vara så att man passar bättre ihop med några och inte med andra, men det känner du bäst själv.

Skolsköterska

Ibland kan man få ont i kroppen, få svårt att sova och äta om man är orolig för något. Då kan man gå till skolsköterskan, så att ni tillsammans försöker komma på vad det är som oroar dig.

Skolsköterskan har förstås hand om saker som har med den kroppsliga hälsan att göra, till exempel hälsokontroller och vaccination. Men på många skolor arbetar han eller hon också med mobbningsförebyggande arbete. Om man känner sig utsatt för mobbning kan man berätta det för skolsköterskan, som vet hur man kan gå vidare.

Skolkurator

Det är inte alla skolor som har en kurator, men om han eller hon finns kan man söka hjälp hos dem. Kuratorn hjälper till med praktiska problem, som till exempel att söka en ny skola eller att få kontakt med socialtjänsten.

Kuratorn arbetar också med att förebygga mobbning på skolan.

Men du kan förstås prata med en kurator om det är något som är jobbigt hemma också. Mamma och/eller pappa kan vara med vid samtalen med kuratorn, men du kan även gå dit ensam.

15

SOS_Samhälle_6.indd 15

2014-05-22 15.01

BRIS

BRIS

Barnens rätt i samhället, BRIS, är till för barn som inte mår bra och som kanske inte kan prata med någon därhemma om det.

Alla som är under 18 år kan ringa dit och få prata om det som är jobbigt. Det är alltid en vuxen som svarar.

Det kostar inget att ringa till BRIS och ditt telefonnummer syns inte hos dem som svarar i BRIS-telefonerna. Man kan heller inte se på telefonräkningen hemma att du har ringt till BRIS. Det går att ringa anonymt och det betyder att man inte behöver säga vad man heter.

KONTAKTA BRIS Telefonnumret till BRIS är 116 111.

Du kan ringa måndag till fredag mellan klockan 15 och 21 samt lördag och söndag mellan klockan 15 och 18.

Vid andra tider kan du mejla eller chatta.

Vill du veta mer, gå in på www.bris.

Om du eller din kompis behöver tolk vid besöket på BUP, så går det att ordna.

Barn- och Ungdomspsykiatrin, BUP

BUP

Den som är under 18 år kan kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, om man behöver hjälp och stöd. Unga som söker sig till BUP kan ha olika problem.

Det kan vara att man känner sig utstött i skolan eller någon annanstans, har svårt att sova, har problem i familjen eller har varit med om en olycka. Man kan själv ha blivit sjuk eller kanske har någon nära blivit svårt sjuk eller har dött.

De som arbetar på BUP är psykologer, socionomer, läkare och sjuksköterskor. Det finns också psykoterapeuter som kan stödja med samtal. Alla dessa har tystnadsplikt.

Det finns BUP-mottagningar i alla landsting i landet. Om man känner att man vill ha hjälp, är det bara att ringa till mottagningen och bestämma en tid. Alla besök är gratis.

Om du har en kompis som inte mår bra, kan du tipsa om att söka hjälp på BUP. Du kan också följa med vid första besöket om du vill.

Men om din kompis har ett stort problem, är det viktigt att en vuxen får veta. Du som kompis ska inte behöva ta ett för stort ansvar.

16

SOS_Samhälle_6.indd 16

2014-05-22 15.01

Socialtjänsten

I varje kommun i landet finns det en socialtjänst. De som arbetar där har som uppgift att se till att de barn och ungdomar som växer upp i kommunen har det tryggt.

När man är under 18 år har föräldrarna rätt att bestämma över en.

Men en förälder får inte slå sitt barn, kränka det eller missköta det.

Om barn mår dåligt i en familj, kan samhället behöva gå in för att ge stöd. Kanske utsätts barn för våld eller sexuella övergrepp. Kanske får de inte den vård som man som ung behöver.

De som arbetar på förskola, skola eller i sjukvården måste göra en anmälan till socialtjänsten, om de misstänker eller ser att ett barn inte har det bra i sin familj.

Ibland behöver ett barn flytta ifrån sina föräldrar som missbrukar alkohol eller droger, eller kanske misshandlar varandra och kanske även barnet. Då undersöker socialtjänsten om barnet kan placeras hos en nära släkting. Ibland funkar inte det och då får socialtjänsten söka efter ett annat hem.

Vad kommer du ihåg?

1. Vad gör Skatteverket?

2. Förklara vad könsneutralt äktenskap är.

3. Vid vilken ålder får man tidigast ha sex, enligt lagen?

4. Ge fem exempel på hur du eller din kompis kan få hjälp, om ni behöver.

17

SOS_Samhälle_6.indd 17

2014-05-22 15.01

Register A adoptera 11 adoption 10 advokat 82 allemansrätten 69 argument 93

B bankkort 96 barnafödandet 8 barnarbete 45, 46 barnbidrag 8 Barnens rätt i samhället, BRIS 16 barnets rättigheter 44 Barnkonventionen 44, 47 Barn- och Ungdomspsykiatrin, BUP 16 behandling 83 bidrag 99 borgerlig 22 brott 79 Brottsförebyggande rådet, BRÅ 79 budget 101 böter 83, 86

C CISV 122 Colombia 52

D dagordning 123 demokrati 110, 111, 114, 116, 122 diktatur 111 direkt demokrati 114 diskriminering 41, 42, 71 diskrimineringslagen 11, 78 Diskrimineringsombudsmannen, DO 78 Djurens rätt 122

djurförsök 122 domare 82 dödsstraff 86

E elektronisk fotboja 86 elevrådet 113 EU 129 Europarådet 42

F familj 8, 116 fattighus 102 FN 40, 44 fosterbarn 8 fullmäktige 130, 131 funktionsnedsättning 131 Fältbiologerna 122 fängelse 83, 86 föreningar 122 förhandla 93 förundersökning 82 föräldraledighet 13

G gemensam vårdnad 11 grundlagar 11, 24, 68

H hets mot folkgrupp 69 häkta 82 häleri 81

I indirekt demokrati 114 inkomster 98 internet 22, 24, 27, 30, 35 Iran 59

132

SOS_Samhälle_6.indd 132

2014-05-26 15.39

J jiddisch 43 judar 42, 43 justerare 123 jämställdhet 13, 14

K klassråd 113 kollektivtrafik 105 kommunal skatt 104 kommunen 104, 112, 126, 130, 131 kontanter 96 konventioner 40, 41 kurator 15 kön 11 könsneutralt äktenskap 11 könsroller 12

L lagar 68, 69, 71, 78, 79, 82, 127, 129 landsting 16, 105, 126, 130 likabehandlingsplan 71 lärare 113 lön 99

M massmedia 22 medier 23, 24, 26 medlemsmöten 123 mened 81 meänkieli 43 Miljöpartiet 124 minister 128 misshandel 81 mobbning 15 modersmål 43 moms 106, 107 moral 66 mål 82 månadspeng 93 mänskliga rättigheter 36, 40, 42

N narkotikabrott 86

nationella minoriteter 42 normer 66 nämndemän 82

O olaga hot 81 opartisk 23 ordförande 123

P Palestina 61 parti 124 pengar 92 politiker 126 politiska partier 129 Portugal 63 prostitution 12 protokoll 123 påföljd 83, 86

R rasdiskriminering 41 ratificera 40 redaktion 23 regeringen 126, 127, 128, 129 regeringsförklaring 128 regionen 130 regler 66 rektor 113 representativ demokrati 114 riksdagen 126, 127 romani chib 43 romer 42, 43 rån 81 Rädda Djuren 122 ränta 101 rättegång 82, 84 rättighet 69 rättvisa 50, 51 rösträtt 110

S sambo 8, 11 samer 42, 43 samiska 43

133

SOS_Samhälle_6.indd 133

2014-05-27 10.24

sekreterare 123 sex 12 sexköpslagen 12 sexuell läggning 11 sexuellt ofredande 12 Sierra Leone 52 sjukersättning 99 sjukpenning 99 sjukvård 130 skatt 100, 101, 102, 124 Skatteverket 9 skilsmässa 11 skolan 54, 71 skollagen 78 skolrådet 113 skolsköterska 15 skyddstillsyn 86 skyldighet 69 snatteri 81 sociala medier 25, 32 socialtjänsten 15 stadgar 122, 123 staten 124 statlig inkomstskatt 106, 107 statsbudget 129 statsminister 127, 128 stifta lagar 68 straffmyndig 83 studiemedel 99 svenska partier 124 svensk medborgare 107 Sverige 52 sverigefinnar 42, 43 sverigefinska 43 Sveriges grundlag 11 särskild vård 86

T Tanzania 57 tornedalingar 42, 43

U ungdomsbrott 79 ungdomshem 83 urfolk 42 utgifter 99

V val 126 val till EU 129 veckopeng 93 vigsel 11 villkorlig dom 86 Vi Unga 122 våldtäkt 12 välgörenhet 102

Å åklagare 82 åtala 82 återköp 96

134

SOS_Samhälle_6.indd 134

2014-05-26 15.39

Bildförteckning 4 6 9 10 14 17 18-19 20 24 25 34 36(1) 36(2) 38 41 43(1) 43(2) 45(1) 45(2) 46 48-49 53(1) 53(2) 54 64 68 71 74(1) 74(2) 75 76 85 86 88 88 90 95 97 98 102 103

Fredrik Schlyter/Naturbild RF/Johnér Bildbyrå Nicke Johansson Per Stjernberg/Kulturen i Lund/IBL Bildbyrå Lars Bertelsen/Scanpix Denmark/TT Lotta Härdelin/DN/TT Richard Melloul/Gamma-Rapho/Getty Images Lise Åserud/NTB Scanpix/TT Nicke Johansson Tore Hagman/TT Maskot/TT Jonathan Nackstrand/AFP Photo/TT Carl-Johan Utsi/TT Pascal Deloche/Godong/DPA/TT Nicke Johansson Gene Herrick/AP Photo/TT Håkan Röjder/Sydsvenskan/TT Jessica Gow/TT Ingvar Karmhed/SvD/TT Paul Hansen/DN/TT Probal Rashid/LightRocket/Getty Images Oli Scarff/Getty Images Ahmed Jallanzo/EPA/TT imageBROKER/Alamy/All Over Press Adam Haglund/Maskot/TT Stefan Jerrevång/TT Jonas Ekströmer/TT Chris Maluszynski/TT Lisa Thanner/GP/IBL Bildbyrå Yves Herman/Reuters/TT Fredrik Sandberg/TT Nicke Johansson Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT Lisa Thanner/GP/IBL Bildbyrå Carlos García Bujalance/Flickr RF/Getty Images Denny Lorentzen/TT Nicke Johansson Tommy Svensson/KB/TT Jessica Gow/TT Ulf Palm/TT Landskrona Museum/IBL Bildbyrå Robert Ekegren/TT

104 Magnus Hallgren/TT 105 Jessica Yngve/TT 107 Markus Dahlberg/TT 108 Susanne Walström/Johnér Bildbyrå 112 Ingvar Andersson/TT 114 Pelles Photo/TT 118(1) Björn Larsson Rosvall/TT 118(2) Erik Mårtensson/TT 120 Nicke Johansson 126 Henrik Montgomery/TT 130 Johan Wingborg/Handout/TT 131 Fredrik Sandberg/TT Övriga bilder Shutterstock Omslagsteckning: Anders Nyberg

136

SOS_Samhälle_6.indd 136

2014-05-22 15.06

SOtSerien från Liber

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap.

6 SAMHÄLLE ÅR 6

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE

Best.nr 47-10828-2 Tryck.nr 47-10828-2-03

Ulla M. Andersson

SOS_Sam_6_omslag.indd 1

2018-06-11 08:39