9789113033150

Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2012 Björn Nordström, Ulf Nordström, Lars Nylin, Marie Oskarsson och Norstedts, Stockholm Omslag och grafisk form Olof Helldin Original Jan Holtz Bildredaktörer Gabriella Sahlin, Michaéla Marmgren Redaktörer Björn Nordström, Michaéla Marmgren PREPRESS Italgraf media Tryckt i Kina genom Italgraf media 2012 ISBN 978-91-1-303315-0

Förord

Det kändes som ett närmast omöjligt uppdrag. Boken Tusen svenska klassiker som kom 2009 var en nog så stor uppgift. Den innehöll böcker, filmer, skivor och tv-program som speglat, definierat och format sin tid från 1956 till i dag.

Nu gällde det utländska verk. Var det ens görligt att ta sig an hela världen och pressa in tusen titlar på listan?

Ganska tidigt under arbetet insåg vi att flera av världens största nationer haft en tämligen begränsad populärkulturell inverkan på Sverige. För hur många kinesiska tv-serier har blivit klassiker här? Eller afrikanska filmer och sydamerikanska låtar? Däremot en ansenlig mängd brittiska, amerikanska och australiska.

Med världskartan utspridd på matsalsbordet, år av arkivgrävande, frågeställningar på Facebook och Twitter, och rotande i egna artiklar ända tillbaka till 70-talet tog listan så småningom form. Och antalet länder som var representerade växte vartefter.

På musikfronten valde vi att skriva om när artisterna faktiskt slog igenom i Sverige. Själva hade vi läst alldeles för många texter om Rolling Stones »(I can’t get no) Satisfaction«. Att i stället fånga gruppens svenska genombrott »It’s all over now« kändes betydligt mer intressant.

Det som präglar alla fyra kategorier i Tusen klassiker är att verken har påverkat Sverige på ena eller andra sättet, oavsett om det är Federico Fellinis filmer, tantsnuskböcker av Judith Krantz eller Sex Pistols »God save the queen«.

Det fanns en tid då världsberömda jazzmusiker kände sig hemtama i svenska folkparker, då filmen Gökboet gick elva år på bio i Stockholm, då alla läste Joseph Hellers Moment 22 och halva Sveriges befolkning satt i tv-soffan och tittade på Cosby.

I dagens intensivt interaktiva medieklimat där allt tycks finnas bara ett knapptryck bort är det lätt att glömma hur svenskt kulturliv såg ut förr: att det faktiskt finns levande svenskar som

2012

växte upp utan tv, att alla musikintresserade tonåringar lyssnade på Tio i topp, och att »Manolito« från tv-serien High Chaparall kunde dra storpublik i folkparkerna bara genom att låtsas skjuta på ballonger.

Men Tusen klassiker är inte bara en hyllning till det förflutna, en tid med LP-skivor, kassettdäck, rullbandspelare, gravallvarliga bibliotekarier och överdimensionerade hörlurar. Det är även en tegelsten med rötterna i nutid, en era med Youtube, ljudfiler, e-böcker och streamade filmer.

Det är en historia som känns viktig att skriva.

För snart kan även cd-skivorna, böckerna och biograferna ha försvunnit för gott.

Björn, Lars, Marie, Ulf Vid ett mötesbord på Riddarholmen 2012

14

Songs for swingin’ lovers! Frank Sinatra

1956

LAND USA FORMAT LP SKIVBOLAG Capitol PRODUCENT Voyle Gilmore SIDA A You make me feel so young It happened in Monterey You’re getting to be a habit with me You brought a new kind of love to me Too marvelous for words Old devil moon Pennies from heaven Love is here to stay SIDA B I’ve got you under my skin I thought about you We’ll be together again Makin’ whoopee Swingin’ down the lane Anything goes How about you?

Vad hände egentligen i Finspång den 30 maj 1953? Under årens lopp har Frank Sinatras fjorton dagar långa parkturné det året antagit mytiska proportioner.

Var det verkligen bara 38 betalande och några uttråkade vaktmästare på plats i Finspångs Folkets park den kvällen?

Dokumentärfilmaren Olle Häger beslöt sig för att gå till botten med saken och 2003 visades Frank Sinatra glömde aldrig Finspång på svensk tv.

1953 var Frank Sinatra (1915–98) nere i den djupaste svackan av sin karriär. Tio år tidigare var hans popularitet enorm, men nu hade hans gamla skivbolag sagt upp kontraktet och när han kom till Sverige med sin dåvarande hustru, filmstjärnan Ava Gardner, hade pressen slipat knivarna.

Sverigeturnén började i Malmö. Det var en kylslagen kväll och vinden gick rakt igenom Frank Sinatras tunna kostym. De danska orkestermedlemmarna var så berusade att de höll på att ramla av stolarna och bara 3 000 personer hade sökt sig till Folkets park. När Gösta »Snoddas« Nordgren sjungit vid ett tidigare tillfälle hade 13 000 slutit upp.

Efter 50 minuters uppträdande kördes Frank Sinatra direkt till Helsingborg för kvällens

andra konsert. Det var ljusår från det upphöjda livet på kasinon i Las Vegas. »Bedagad och nonchalant Sinatra kyligt avtackad«, konstaterade Helsingborgs Dagblad.

Den verkliga storsläggan drabbade en förkyld Frank Sinatra efter hans konsert på Chinateatern i Stockholm. »Annars låg det en air av imbecillitet i luften och den lär inte bli mindre när hr Sinatra i kväll skall söka förgylla Solliden med sin konst – så nära apburen som det ligger«, skrev Aftonbladet.

Men Frank Sinatra reste sig efter upplevelsen i Sverige. Efter hemkomsten till USA hade filmen Härifrån till evigheten premiär. Den gav honom en Oscar för bästa biroll och plötsligt var han tillbaka på toppen.

En rad utmärkta album följde och den 1 juli 1956 recenserade Carl-Erik Lindgren Songs for swingin’ lovers i Stockholms-Tidningen: »Den som missar denna platta går förlustig årets verkliga händelse ifråga om jazzsång – samlingen är så bra att det är fullkomligt otroligt!« Och Finspång? Jodå, tv-dokumentären visade att det kom 537 personer, som betalade entré på fyra kronor. Normalpriset var en och femtio.

59

60

På drift Jack Kerouac

I hetaste laget

1959

LAND USA ORIGINALTITEL On the road ORIGINALÅR 1957 ÖVERSÄTTARE Jan Nyström, Lars Wilson FÖRLAG Rabén & Sjögren

Jack Kerouac (1922–69) kom att representera de amerikanska författare som kallades beatgenerationen, med bland andra William Burroughs och Allen Ginsberg.

Genombrottsromanen På drift blev en omedelbar framgång som gav Jack Kerouac kultstatus. Huvudpersonen Sal Paradise (Jack Kerouac) och den karismatiske Dean Moriarty (Neal Cassady) reser i boken kors och tvärs över den amerikanska kontinenten på jakt efter sex, sprit, narkotika och nya, djupa insikter.

Jack Kerouac skrev det slutgiltiga manuskriptet på en enda lång teleprinterrulle under tre veckor i maj 1951. Allt skrevs som ett enda flöde på 120 000 ord. Innan romanen kom ut fick berättelsen dock både punkter och kommatecken.

När På drift gavs ut på svenska hade recensenterna svårt med en del av vokabulären. Vad betydde »beat« egentligen? Var det en jazzrytm? Ordet »slagen«? Eller kanske »utslagen«? Och hur skulle man översätta Jack Kerouacs favoritord »dig«? Lösningen blev pragmatisk – det nya verbet digga införlivades helt enkelt i det svenska språket.

1959

LAND USA ORIGINALTITEL Some like it hot Originalår 1959 REGI Billy Wilder MEDVERKANDE Tony Curtis, Marilyn Monroe, Jack Lemmon, George Raft, Joe E Brown LÄNGD 121 min

»Spexig och sexig och i strålande form«, skrev man om Marilyn Monroe vid premiären på I hetaste laget. I själva verket var Hollywoodstjärnan i högst diskutabel form. Under inspelningen krävdes det ibland oräkneliga omtagningar för att få henne att säga en enkel replik, berättade regissören Billy Wilder (1906–2002).

I filmen är Marilyn Monroe »Sugar Kane«, sångerska i en damorkester som får förstärkning i form av två damer som egentligen är herrar. Jack Lemmon och Tony Curtis, som gör sitt bästa för att stjäla föreställningen från Marilyn Monroe, har råkat bli vittnen till en gangsteruppgörelse och bestämmer sig för att det bästa sättet att undkomma förföljarna är att låtsas vara kvinnliga musiker.

I hetaste laget var vågad för sin tid och blev säsongens största publikframgång i Sverige.

Den har länge setts som en av filmhistoriens bästa komedier.

Filmen blev en av Marilyn Monroes sista.

1962 dog hon av en överdos sömntabletter, 36 år gammal.

Filmen nominerades till sex Oscars, men vann bara en, för bästa kostym. Året därpå kunde dock regissören Billy Wilder (1906– 2002) glädja sig åt storslam när hans komedi Ungkarlslyan bland annat tog hem Oscar för bästa film, regi och manus.

Billy Wilder hade varit journalist och manusförfattare i Berlin på 30-talet, men som många andra filmarbetare med judisk familjebakgrund valde han att lämna Tyskland när nazisterna tog över. Som regissör gjorde han bland annat film noir-klassiker som Kvinna utan samvete och Sunset Boulevard innan han på 50-talet specialiserade sig på komedier, ofta med en satirisk underton som var hans alldeles egen.

82

Let’s twist again Chubby Checker

83

1961

LAND USA B-SIDA Everything’s gonna’ be all right FORMAT Singel SKIVBOLAG Columbia

Skådespelaren Jarl Kulle satt på parkett i augusti 1963 när det bjöds på popgala på Johannes­hovs isstadion. Svenska grupper som Sten & Stanley och Telstars stod på programmet, men det var den knubbige amerikanen Chubby Checker, kompad av Sven-Olof Walldoffs orkester, som var dragplåstret.

Twistflugan hade nått Europa och ingen gjorde den »obscena« dansen bättre än Chubby Checker, som i »Let’s twist again« manade på med sitt »Come on, everybody, clap your hands!«. 1960 hade han släppt USA-ettan »The twist« som rhythm ’n’ blues-sångaren Hank Ballard skrivit två år tidigare.

Före twisten var det pardans som gällde. Nu fick man för första gången släppa greppet om partnern och dansa var och en på sin kant. De oanständiga höftvrickningarna framkallades genom att bakdelen rörde sig från sida till sida, som mot en osynlig badhandduk.

Trots miljontals sålda plattor har Chubby Checker alltid känt sig förbisedd av musikindustrin och 2001 satte han in en helsidesannons i tidskriften Billboard där han krävde sin plats i Rock ’n’ roll hall of fame.

Född fri: Berättelsen om lejonet Elsa Joy Adamson 1961 LAND Storbritannien/Kenya ORIGINALTITEL Born free: A lioness of two worlds ORIGINALÅR 1960 ÖVERSÄTTARE Karin Jacobsson FÖRLAG Bonniers

Konstnären Joy Adamson (1910–80) skrev den hjärteknipande berättelsen om lejonet Elsa i Kenya. Hennes man, vilttillsyningsmannen George Adamson, sköt en lejonhona som hade tre nyfödda ungar. Paret Adamson skickade två av dem till Rotterdam Zoo och behöll en.

De fostrade lejonungen Elsa till ett självständigt lejon, som skulle kunna återvända till friheten i vildmarken. Joy Adamson berättade om hur Elsa följde dem på promenader, helst sov i tältsäng och lärde sig jaga av George Adamson.

När Elsa var två år ansågs hon mogen att flytta hemifrån.

Boken om Elsa blev en internationell bestseller och Joy Adamson följde upp med fler böcker om lejonet, hennes ungar, och dessutom en leopard som utsattes för samma experiment som Elsa.

Den 3 januari 1980 hittades Joy Adamsons kropp i Shaba National Reserve i Kenya. Först antogs att hon hade dödats av ett lejon, men polisen slog fast att hon hade mördats. Nio år senare mördades George Adamson av tjuvskyttar.

143

The house of the rising sun The Animals

144

1964

LAND Storbritannien B-SIDA Talkin’ about you FORMAT Singel SKIVBOLAG Columbia

»Vi, de unga i London, Newcastle och Manchester, stoppade handen i USA:s soptunna och plockade upp – kultur«, sade Animals sångare Eric Burdon 2007 i tv-serien Seven ages of rock.

Bandet Animals från den skitiga industri­ staden Newcastle grävde djupt i amerikansk blues. Producenten Mickie Most tog dem till London och med andra singeln, »The house of the rising sun« om en bordell i New Orleans, kom genombrottet. Låten var ett av sångerskan Nina Simones paradnummer. »Jaså, ni är jävlarna som har stulit och förstört min sång«, sade hon när hon mötte engelsmännen.

Bob Dylan hade med låten på sitt debut­ album. Animals gitarrist Hilton Valentine berättade för Svenska Dagbladet att Bob Dylan i samma ögonblick som han hörde Animals version av »The house of the rising sun« bestämde sig för att till fansens stora förskräckelse plocka fram elgitarren.

Animals radade upp hitlåtar som »Bring it on home to me« och »We gotta get out of this place«, men det är »The house of the rising sun« som gatumusikanter världen över måste behärska för att överleva.

Yeah! Yeah! Yeah!

1964

LAND Storbritannien ORIGINALTITEL A hard day’s night originalÅR 1964 REGI Richard Lester MEDVERKANDE John Lennon, Paul McCartney, George Harrison, Ringo Starr LÄNGD 87 min

Tajmingen kunde inte varit bättre. I slutet av juli 1964 anlände Beatles till Stockholm för två konserter på Johanneshovs isstadion. Samtidigt låg Yeah! Yeah! Yeah! premiärklar på biograferna.

Filmen hade spelats in under mars–april samma år. Storyn var synnerligen simpel: Beatles åker tåg från Liverpool till London för att göra en tv-konsert, fansen jagar dem, diverse missförstånd uppstår, Ringo kommer bort, men spelningen blir till sist av som planerat.

Beatlarna spelade lätt överdrivna versioner av sig själva.

Regissör var Richard Lester, en 32-årig amerikan som jobbat med tv och film i England sedan 1953. Han gjorde filmen i en halvdokumentär stil som hyllades av kritikerna för sin fräcka lekfullhet och bildade skola för framtida musikvideomakare med snabba klipp och rörlig handkamera.

Beatles och Richard Lester återförenades och gjorde filmen Hjälp! året därpå, samtidigt som oräkneliga popband runtom i världen började drömma om att göra egna långfilmer.

294

Shaft Isaac Hayes

295

1971

LAND USA FORMAT Dubbel-LP SKIVBOLAG Stax PRODUCENT Isaac Hayes OMSLAG Tony Seiniger, The Graffiteria FOTO Barry Feinstein

Flera årtionden som vinjettmusik till söndagskvällarnas Sportspegeln gör att generationer svenskar associerar Charles Pitts rytmiska wahwah-gitarr till stordåd av idrottsprofiler som Ingemar Stenmark och Björn Borg. Ur svenskt perspektiv är därför »Theme from Shaft« långt mer än ett tidlöst exempel på svulstig »deckarfunk«.

Isaac Hayes (1942–2008) skrev låten som ledmotiv till filmen Mitt namn är Shaft sedan han lovats få provspela för huvudrollen. Men han fick aldrig medverka i filmen som innebar starten för 70-talsgenren blaxploitation, som mest består av lågbudgetproduktioner i storstadsmiljö.

Huvudrollen som privatdetektiven Shaft gick i stället till Richard Roundtree, som blev den första svarta superhjälten på vita duken.

Isaac Hayes fick en Oscar för låten och soundtracket tillhör de bäst säljande i sin genre.

Långt senare lånade han sin röst till den sexfixerade kocken Jerome »Chef« McElroy i den animerade tv-serien South Park.

13 icke önskvärda reportage Günter Wallraff

1971

LAND Västtyskland ORIGINALTITEL 13 unerwünschte Reportagen ORIGINALÅR 1969 ÖVERSÄTTARE Roland Adlerberth FÖRLAG PAN/Norstedts omslag Leif Zetterling

Hans efternamn har blivit ett verb och en journalistisk arbetsmetod. Günter Wallraff skapade något helt nytt med 13 icke önskvärda reportage.

Han iklädde sig rollen som alkoholist på en psykiatrisk klinik, bytte identitet och ljög om sina syften för att avslöja missförhållanden.

Resultatet blev en reportagebok som fick beröm för språket och noggrannheten med fakta, men också kritik för själva arbetsmetoden.

Günter Wallraff hade tidigare hört till författar­ kollektivet Die Dortmunder Gruppe 61. Det var när gruppen splittrades som han satte wallraffandet i system. »Att byta identitet är smärtsamt. Du måste skaka av dig gamla vanor och beteenden för en lång tid. En annan person kanske skulle tappa besinningen i en sådan situation, men jag upplever det ofta som en stor befrielse«, sade Günter Wallraff i Dagens Nyheter 1995.

539

540

Garp och hans värld John Irving 1979 LAND USA ORIGINALTITEL The world according to Garp ORIGINALÅR 1978 ÖVERSÄTTARE Caj Lundgren FÖRLAG Bonniers

Knock on wood Amii Stewart

1979

LAND USA B-SIDA When you are beautiful FORMAT Singel SKIVBOLAG Hansa International

En natt 1966 komponerade Eddie Floyd och Steve Cropper »Knock on wood« på det motell i Memphis, Lorraine Motel, där Martin Luther King senare blev mördad. En åskstorm drog över staden och nådde ända in i textfrasen »It’s like thunder, lightning, the way you love me is frightening«.

När den amerikanska dansösen Amii Stewart 1979 spelade in sin version av låten var miljön London och skivbolaget tyskt. Denna gång stod syntar för det explosiva inslaget. Resultatet blev en av de mest framgångsrika coverversionerna i pophistorien. Amii Stewarts inspelning är i dag minst lika känd som originalet. I Sverige låg den 56 veckor på Topplistan.

1980 gästade hon Måndagsbörsen i tv. Redan då sade hon att discosångerska inte var hennes framtid. Två år senare gifte hon sig med en italienare och det nya hemlandet blev hennes främsta marknad.

Hon har sedan dess flera gånger spelat in med filmmusikkompositören Ennio Morricone och 1993 framträdde hon för påven i Vatikanen.

Efter fyra romaner slog John Irving till med en klassisk amerikansk, 500 sidor tjock skildring med extra allt och fick ett brett internationellt genomslag.

Garp och hans värld berättade historien om den faderlöse pojken Garp, som dominerades av sin manipulerande mamma.

John Irving mindes i Dagens Nyheter 2006 vad han tänkte när boken såldes i miljonupp­ lagor: »Nu när jag är berömd får min far syn på mig, och läser vad jag skrivit. Nu hör han av sig.

Men det gjorde han inte. Ingen läsarreaktion har någonsin gjort mig så besviken som detta uteblivna gensvar.« Tempot och de många absurda detaljerna gjorde att läsarna snabbt sögs in och inte kunde sluta läsa. Eller fick total avsmak och tyckte att boken var som en romanversion av tv-programmet Lödder.

Garp och hans värld samt efterföljarna Hotell New Hampshire och Ciderhusreglerna blev storsäljare.

565

Carrie Stephen King

566

1980

LAND USA ORIGINALTITEL Carrie ORIGINALÅR 1974 ÖVERSÄTTARE Bo G. A. Ericsson FÖRLAG Askild & Kärnekull

Det var nära att skräckmästaren Stephen Kings debutroman Carrie aldrig hade kommit ut. Han gillade inte manuset, så hans fru Tabitha fann det i papperskorgen – och skickade det till ett förlag.

För många svenskar var Stephen King en okänd författare när Carrie kom på svenska, men de kände till Brian de Palmas filmatisering av boken som hade haft svensk premiär 1978 med Sissy Spacek i huvudrollen som den mobbade tonårsfickan Carrie White, utrustad med övernaturliga förmågor.

Under 80-talet baserades sedan en lång rad succéfilmer på hans böcker, som Varsel och Död zon.

Stephen King fick en stor läsekrets i Sverige – och han hade själv nytta av sina svenska översättningar. När romanen Thinner, på svenska Förbannelse, kom ut 1985 kunde förvånade läsare av den engelska utgåvan hitta märkliga fraser på »romani« som »Döende av att vara smal« och »Du nästan färsk«.

Stephen King erkände att han plockat några meningar ur en svensk version av Varsel, i original The shining, som låg i bokhyllan när han skrev.

British steel Judas Priest

1980

LAND Storbritannien FORMAT LP SKIVBOLAG CBS PRODUCENT Tom Allom OMSLAG Roslav Szaybo FOTO R. Elsdale

Industristaden Birmingham, där både heavy metal-pionjärerna Black Sabbath och »metallgudarna« Judas Priest bildades, har en given plats i hårdrockens historia.

På albumet British steel lyckades Judas Priest förena Black Sabbaths gotiska undergångsrock med Led Zeppelin-liknande gitarriff. Plattan var en viktig byggsten i »The new wave of British heavy metal« och innehöll milstolpar som »Breaking the law« och »Living after midnight«.

I centrum stod falsettsångaren Rob Halford med läderkeps, skinnjacka, nitbälte och dinglande handbojor. De övriga medlemmarna i Judas Priest var medvetna om att machoimagen var en del av läderbögestetiken. Men att Rob Halford var homosexuell blev offentligt först i en direktsändning i MTV 1998. »Det var inget planerat och när jag hade sagt det tänkte jag för mig själv, vad tusan sa jag egentligen? Dagen efter var det ute över hela världen. Men de enda som reagerade nervöst var folk i musikbranschen. Fansen var kanon«, sade han år 2000 till Stefan Malmqvist på Svenska Dagbladet.

759

760

Varats olidliga lätthet

Evil dead

1988

LAND USA ORIGINALTITEL The unbearable lightness of being ORIGINALÅR 1988 REGI Philip Kaufman MEDVERKANDE Daniel Day-Lewis, Juliette Binoche, Lena Olin, Derek de Lint, Erland Josephson LÄNGD 173 min

Den tjeckiske exilförfattaren Milan Kunderas roman Varats olidliga lätthet gavs ut 1984 och blev med sin sammansmältning av politik, filosofi och erotik en internationell bestseller.

På film hamnade kärlekshistorien i förgrunden, även om den utspelas före och efter den sovjetiska invasionen 1968, då det politiska tövädret under Pragvåren fick ett brutalt slut.

Amerikanen Philip Kaufman var mer intresserad av att fånga en europeisk stämning i filmen än en specifikt tjeckisk. Därför passade det bra med en trio bestående av tämligen okända skådepelare från olika länder i huvudrollerna.

Engelsmannen Daniel Day-Lewis är hjärnkirurgen Tomas, en Don Juan-liknande livsnjutare som aktar sig för fasta förhållanden.

Det förändras då han möter den allvarsamma, sårbara servitrisen Tereza, spelad av Juliette Binoche, och gifter sig med henne. Ändå fortsätter han att tvångsmässigt bedra henne, bland annat med den utlevande konstnären Sabina, gestaltad av Lena Olin.

Efter invasionen flyr Sabina till Schweiz, och Tomas och Tereza följer snart efter. Exilen förändrar deras liv och kastar om deras relationer.

För att vara en amerikansk film är Varats olidliga lätthet ovanligt starkt rotad i den europeiska myllan. Bland skådespelarna finns ytterligare två svenskar: Stellan Skarsgård och Erland Josephson. För fotot svarar Ingmar Bergmans mångårige medarbetare Sven Nykvist. Manusförfattare – tillsammans med regissören – är fransmannen Jean-Claude Carrière, som tidigare bland annat hade skrivit manus till Borgarklassens diskreta charm och Blecktrumman.

Att Lena Olins Sabina målade erotiska tavlor iförd svarta underkläder och ett plommonstop skadade knappast hennes framtidsutsikter.

Snart befann hon sig i Hollywood och spelade mot Robert Redford och Richard Gere.

1988

LAND USA ORIGINALTITEL Evil dead ORIGINALÅR 1981 REGI Sam Raimi MEDVERKANDE Bruce Campbell, Ellen Sandweiss, Betsy Baker, Hal Delrich, Sarah York LÄNGD 75 min

Sam Raimi hade nätt och jämnt lämnat tonåren när han började spela in Evil dead med ett gäng kompisar, lånad utrustning och en – med tanke på omständigheterna – imponerande budget på 375 000 dollar.

Storyn handlar om ett gäng studenter som tillbringar en helg i en övergiven stuga där en kvarlämnad bandinspelning väcker liv i onda demoner, som snart sprider skräck och död omkring sig. Spadar, skjutvapen och motor­ sågar plockas fram, blodet sprutar åt alla håll.

Att hitta en distributör var inte lätt. Det var inte alla som såg den sjuka humorn bakom allt splatter. I många länder totalförbjöds filmen.

Eller också gjorde man som den svenska filmcensuren: klippte bort minut efter minut av otäck­heter. När Evil dead släpptes direkt på video 1988 saknades hela sju minuter.

Men ocensurerade piratkopior cirkulerade och bidrog till att Evil dead fick en kultstämpel.

888

Barbie girl Aqua

889

1997

LAND Danmark ÖVRIGA SPÅR Barbie girl (Extended version) FORMAT CD-singel SKIVBOLAG Universal

Upplägget var planerat in i minsta detalj.

Genom att skapa en värld befolkad av serie­ figurer berättade dansk-norska popbandet Aqua historier som liknade tecknade serier från tv:s barndom. Gruppens videor var som att se Familjen Flinta i 90-talstappning.

Singeln »Barbie girl«, som svepte över världens hitlistor, anklagades för att vara infantil och fördummande med sitt barnsliga tilltal.

Men Aqua var inte bara ett dagisband, även vuxna med några gin & tonic innanför västen skrålade med i textraderna »Come on Barbie, let’s go party – ah ah ah yeah!« utan att skämmas.

Världens största leksakstillverkare Matell, som ägde dockan Barbie, var inte smickrat över det kitschiga tilltaget utan stämde Aqua på miljon­belopp för att gruppen smutskastat Barbie, och med textstrofer som »You can brush my hair, undress me everywhere« antytt att hon och Ken hade sex.

Efter en segdragen strid fastställde en federal appellationsdomstol i Kalifornien 2002 att Aqua utan risk kunde fortsätta sjunga »Barbie girl«.

Ängeln på sjunde trappsteget Frank McCourt

1997

LAND USA ORIGINALTITEL Angela’s ashes ORIGINALÅR 1996 ÖVERSÄTTARE Thomas Preis FÖRLAG Bonnier Alba Omslag Kerstin Nord Foto Culvwe Pictures

Alkoholism, svält och religionsförtryck var några av ingredienserna i de historier från barn­domen som läraren Frank McCourt (1930–2009) i New York ofta berättade för sina elever.

När han pensionerat sig bestämde han sig för att skriva ner dem. Den självbiografiska debuten Ängeln på sjunde trappsteget gjorde den 65-årige läraren världsberömd.

Han föddes i Brooklyn och flyttade tillbaka till Irland som fyraåring när föräldrarna gav upp den amerikanska drömmen. Livet i Limerick var dock allt annat än en dans på rosor.

Frank McCourt ville inte kalla sin debut litterär. »Det är en gammaldags historia om en familj, om fattigdom, om religion – och mot slutet finns det hopp«, sade han.

Hans sätt att berätta med en humoristisk knorr irriterade en del svenska recensenter.

Juryn för Pulitzerpriset stördes dock inte utan gav honom priset för bästa biografi 1997.

Frank McCourt skrev vidare om sitt liv i Lyckans land och Magistern.

892

Bridget Jones dagbok Helen Fielding

1998

LAND Storbritannien ORIGINALTITEL Bridget Jones’s diary ORIGINALÅR 1996 ÖVERSÄTTARE Carla Wiberg FÖRLAG Richter

»Jag skäms medan jag läser.«

Nina Björk i Dagens Nyheter 1998

En kaloriräknande, självhjälpsboksläsande, kärlekstörstande och socialt klumpig kvinna i 30-årsåldern blev många kvinnors hjältinna i slutet av 90-talet.

Singeltjejen Bridget Jones i London dök först upp i tidningen The Independent. Bakom den anonyma dagboksspalten, där Bridget Jones berättade om barrundor med väninnorna, misslyckanden på jobbet och personliga kärlekskriser, stod frilansjournalisten Helen Fielding, som annars mest skrev krogrecensioner.

Bridget Jones fick snabbt en hängiven läsekrets. Ändå var det nog ingen som kunnat räkna ut hur hypen kring Bridget Jones skulle växa när Helen Fielding förvandlade sina kolumner till en roman. Boken hade knappt hunnit från tryckpressarna innan den toppade försäljningslistorna – och blev kvar där.

För att försäkra sig om en hållbar intrig byggde Helen Fielding Bridget Jones dagbok på Jane Austens klassiker Stolthet och fördom. Hon gav till och med den manlige hjälten samma namn som Jane Austens romanfigur, mr Darcy.

Läsarna älskade den vimsiga men godhjärtade singeltjejen, men feministen Nina Björk i

Dagens Nyheter påpekade att Bridget Jones, till skillnad från 80-talets hjältinnor i underhållningslitteraturen, inte alls ville stå på egna ben eller strävade efter ekonomiskt oberoende.

Helen Fielding höll delvis med. »Men samtidigt som bilden av den ratade ungkarlsflickan är otidsenlig, känner sig många lika misslyckade som på Austens tid«, sade hon.

När Bridget Jones dagbok skulle bli film fick den amerikanska skådespelerskan Renée Zellweger huvudrollen. Regissören hette Sharon Maguire, en vän till Helen Fielding som stått modell för Bridget Jones väninna Shazza i boken.

Det kom ytterligare en roman om Bridget Jones, På spaning med Bridget Jones. Därefter lämnades hon åt sitt öde, och författaren flyttade från London till Los Angeles.

929

Ms. Jackson Outkast

930

2001

LAND USA ÖVRIGA SPÅR Ms. Jackson (instrumental) FORMAT CD-singel SKIVBOLAG Arista

André Benjamin och Big Boi från Georgia utgör Outkast, som under 00-talet var världens största hiphopduo. Debutalbumet Southerplaya­listicadillacmuzik kom 1994 och blev början på en våg av hiphop från USA:s sydstater. När den fjärde plattan Stankonia med hitlåten »Ms. Jackson« gavs ut ansågs de ha skapat den hårdast svängande funken sedan Prince.

André Benjamin, som i dag kallar sig André 3000, har ett barn tillsammans med sångers­ kan Erykah Badu. När paret gick skilda vägar upplevde han att han framställdes som en dålig far. För att ge sin sida av saken skrev han »Ms. Jackson«, där texten riktar sig till den forna svärmodern.

André Benjamin förklarade för Atlanta Journal-Constitution: »Jag skulle troligen aldrig ha gått till Erykahs mamma och sagt: ’Jag är ledsen för vad som gick snett.’ Men musik ger dig chansen att säga det du vill ha sagt. Och hon älskade låten.« Senare har Outkast blivit kända mest för »Hey ya!«, som vid 00-talets slut toppade flera listor när decenniets bästa låtar skulle utses. I videon spelar den modemedvetne André 3000 åtta olika roller.

Blonde Joyce Carol Oates

2001

LAND USA ORIGINALTITEL Blonde: a novel ORIGINALÅR 2000 ÖVERSÄTTARE Ulla Danielsson FÖRLAG Bonniers OMSLAG Jan Biberg FOTO Bert Stern

En bild på tonårsflickan Norma Jean Baker väckte Joyce Carol Oates fantasi. Flickan med hela livet framför sig påminde om hennes mor som ung.

Den produktiva författaren, som kommit ut med minst en bok om året sedan debuten 1968, var redan välkänd bland litteraturälskare. Med den drygt 800 sidor tjocka romanen Blonde om Marilyn Monroe nådde hon den verkligt breda läsekretsen.

Det handlade inte om en biografi i verklig mening. Snarare var det »en spökbiografi« – som Ulrika Kärnborg kallade den i DN 2001 – en monolog där Norma Jean själv berättade från andra sidan.

Romanen höll sig tätt intill den verkliga historien och berättades med stor ömhet för den lilla misshandlade flickan som genom hela livet utnyttjades av mäktigare män. Filmstjärnan blev en människa, inte bara en myt. »Jag ville återupprätta hennes värdighet på något sätt, och hela arbetet med boken var en fin upplevelse för mig«, sade Joyce Carol Oates när hon besökte Sverige 2009 för att tala på Kulturhuset i Stockholm.

988

Just dance Lady Gaga featuring Colby O’Donis 2008 LAND USA ÖVRIGA SPÅR Just dance (Hccr’s bambossa radio edit) Just dance (Trevor Simpson radio edit) FORMAT CD-singel SKIVBOLAG Interscope

»Folk kommer alltid att snacka, så låt oss ge dem något att snacka om.« Lady Gaga på Twitter

Den 30 augusti 2008 uppträdde en 22-åring från New York i TV4:s Sommarkrysset på Gröna­Lund i Stockholm och sjöng sin nya låt »Just dance«. Efteråt flockades fansen runt Markus Fagervall och Molly Sandén. Den okända Lady Gaga tog ingen någon större notis om.

Ett år senare landade hon på Östersunds flygplats iklädd nätstrumpor med string­trosor utanpå. Med fyra hitlåtar – »Just dance«, »Poker face«, »Lovegame« och »Paparazzi« – i bagaget och status som världsstjärna lockade Lady Gaga 26 200 till festivalen Storsjöyran. Samma helg drog hon 23 000 till Gröna Lund, den högsta siffran sedan Bob Marleys konsert 1980.

På 80-talet blev namnet Madonna ett begrepp långt utanför popsammanhang och hon uppmärksammades lika mycket för sin attityd och image som för sina många hitlåtar.

På 00-talet skedde ett jämförbart genombrott. Även denna gång handlade det om en sångerska från New Yorks undergroundscen med rötter i Italien. Stefani Germanotta hade tagit sitt artistnamn Lady Gaga från låten »Radio ga ga« med Queen, i övrigt var det uppenbart att Madonna var hennes viktigaste förebild. »Vi blev båda berömda när vi blonderade oss«, sade Lady Gaga tidigt i karriären.

Den svensk-marockanske producenten Nadir »RedOne« Khayat spelade en huvudroll när Lady Gaga slog igenom med »Just dance«.

Han övertalade hennes skivbolag att låten skulle göras som refrängtung dansmusik, en stil som dittills varit betydligt populärare i Europa än i USA. »I grunden var det en rocklåt med syntar i stället för gitarrer … Gudskelov hade vi tur, tajmingen blev perfekt«, sade RedOne till Billboard.

Lady Gaga har blivit minst lika uppmärksammad för sina märkliga och fantasifulla kreationer som för sin musik. »Jag klär inte ut mig. Jag skulle dö utan mina peruker«, sade hon 2009 till TT Spektra.

995

996

The social network 2010 En dag David Nicholls LAND USA ORIGINALTITEL The social network

ORIGINALÅR 2010 REGI David Fincher MEDVERKANDE Jesse Eisenberg, Andrew Garfield, Justin Timberlake, Armie Hammer, Max Minghella LÄNGD 121 min

Hösten 2007 rapporterade Facebook att en miljon svenskar hade anslutit sig. Och det var ändå bara början. Snart hade nyord som »fejan« och »fejsbooka« införlivats i svenska språket och att inte finnas på Facebook var lika udda som det tidigare varit att inte ha någon e-postadress.

Vita huset-skaparen Aaron Sorkins manus till The social network fokuserar inte på Facebook som fenomen, utan på grundaren, Harvardstudenten Mark Zuckerberg.

Liksom i Vita huset är realismen förhöjd: varje gång någon öppnar munnen är replikerna precist knivskarpa och tempot är rappt trots att det i grunden handlar om något så visuellt hopplöst som nördar som hukar framför sina laptops.

Sanningen om Facebook får man kanske inte – Aaron Sorkin medger villigt att han tagit sig stora friheter i sitt manus – men filmen gör en effektiv poäng av att den smarta killen som byggde världens största sociala nätverk egentligen är socialt inkompetent.

2010

LAND Storbritannien ORIGINALTITEL One day ORIGINALÅR 2009 ÖVERSÄTTARE Pia Printz FÖRLAG Printz Publishing

Under 00-talet minskade förlagen sin utgivning av översatt litteratur. Översättningar ansågs för dyra, samtidigt som allt fler svenskar läste böcker i original på engelska. Många engelsk­ språkiga författare blev därför utan svenskt förlag, däribland David Nicholls.

Samtidigt funderade tidskriftsjournalisten Pia Printz på att lämna journalistiken och ta sig in i bokbranschen. På väg till Kanarieöarna med familjen köpte hon en bok på Arlanda, plöjde den under semestern och bestämde sig raskt för att lägga ett bud på manuset.

Utan några marknadsföringsmuskler, men med ett nätverk i medievärlden och en tilltro till bokens potential sjösatte Pia Printz projektet med en egen översättning av En dag på sitt nystartade förlag. Snart syntes boken med det karakteristiska orange omslaget överallt och under större delen av 2011 toppade den försäljningslistan för pocketböcker.

David Nicholls lyckas i boken med konststycket att på ett lättsamt sätt formulera känslor och tankar i vuxenblivandets tjugo första år. En dag hyllades snart som en När Harry träffade Sally för alla som var unga på 90-talet.

Romanen handlar om vännerna Emma och Dexter. Deras öde återges utifrån var de befinner sig den 15 juli under åren som kommer, en varm historia med bitterljuv underton om att bli vuxen på riktigt.

David Nicholls hade tänkt sig en karriär som skådespelare, men efter ett antal år med småroller hamnade han i manusfacket i stället och skrev bland annat för tv-serier som Kalla fötter.

När En dag blev film med Anne Hathaway och Jim Sturgess i huvudrollerna fick han dock plocka fram sina skådespelarkunskaper. I en pubscen går han fram till Dexter, Jim Sturgess, för att ta emot dricks.

996

»One day är en bok som vägrar släppa taget, som fortsätter att göra ont efter sista sidan, som jag gärna rekommenderar till alla vänner jag har kvar.« MARKUS LARSSON I AFTONBLADET 2010