Page 1

Här har ni mig

Sigge Svamphund

Mitt liv som svamphund

Fem kronor per sålt exemplar av boken skänks vidare till Bosses hundhjälp (bosseshundhjalp.se) som lägger ner ett fantastiskt jobb på att hjälpa hundar och deras människor.

Sigge Svamphund/Helena Andersson

Sigge Svamphund, hunden som hade en dålig start i livet. Bytte hem ett par gånger under mina första två år. Sedan hamnade jag i mitt livslånga hem och blev en otroligt duktig svamphund som kan 25-30 olika sorter nu. När jag inte jobbar som svamphund så har jag uppdrag som Sörmlandsledens förste fyrbente etappledare, jag sköter två etapper så att de ska vara i allra bästa skick för vandrande hundar. Har många andra intressen också som samla fynd, bada i alla sjöar jag hittar, uppfostra mattes barnbarn människovalparna och mycket mer. Allt detta och mer därtill berättar jag om med mina egna ord och bilder i denna bok. Jag har drivit en blogg i drygt fem års tid och den är grunden till historien om mitt liv.

Mitt liv som svamphund ISBN 9789174634402

Sigge Svamphund/Helena Andersson


Mitt liv som Svamphund

1


© 2012 Sigge Svamphund Helena Andersson Förlag: Books on Demand GmbH, Stockholm, Sverige Tryck: Books on Demand GmbH, Norderstedt, Tyskland ISBN 9789174634402 2


Denna bok tillägnas mina allra bästa människovalpar, mattes älskade barnbarn Oliver och Adam. Tack för allt underbart bus jag har tillsammans med er.

3


Mars 2004 till juni 2006 Jag föddes 2 mars 2006 och kom inte till denna värld med silversked i tassen precis. Hade många syskon och en hel hög med halvsyskon också, sammanlagt var vi som mest nästan tjugo valpar. Det var ett evigt slagsmål om maten och våra mammor hade inte speciellt mycket att ge oss heller eftersom de fick dåligt med mat. Vi var inte mer än någon vecka gamla när de första av oss blev sjuka. Personen som vi och våra mammor bodde hos brydde sig inte om att se till att de sjuka kom till veterinären. Alla pengar gick till hennes missbruk istället. Så fler och fler av mina syskon lämnade livet endast ett par veckor gamla. Vi andra kämpade och kämpade men sjukdomen slog obönhörligt mot oss. Så den dagen vi var fyra veckor bestämde sig människan för att nu skulle vi säljas. Alla vi som fortfarande levde hade drabbats av både valpsjuka och undernäring, men stoppades ner i en stor korg och bars ut på den lilla stadens torg. Där försökte människan sälja oss för femtio kronor styck till alla som passerade förbi. Ingen ville köpa alldeles för unga och dessutom sjuka valpar. Men så helt plötsligt hände något. Någon tog oss allesammans och vi hamnade på ett helt nytt ställe.

Allra första bilden på mig ca 4 veckor ung Foto Carina Karlsson

En familj med hjärtan av guld bestämde sig för att försöka rädda oss. Tämligen omgående så kördes vi till veterinären. Tyvärr så slutade några av oss sina liv där eftersom de var alldeles för svaga och sjuka för att kunna räddas. Vi andra fick behandling och människorna job4


bade och jobbade för att rädda oss. Jag var rejält sjuk, men ville inte dö redan. Kände att mitt liv skulle komma att vara värt att leva så jag kämpade och människorna kämpade. Till slut så var det bara jag och en bror som levde, alla andra hade valpsjukan tagit. Med rätt behandling och näringsrik mat så vände mitt liv och jag mådde för första gången riktigt bra. Så en dag flyttade min bror hemifrån. Jag där emot fick bo kvar hos familjen som räddade livet på oss. Kändes lite konstigt att vara ensam kvar, men jag hade fullt upp med att upptäcka världen.

Jag har blivit lite äldre. Foto Carina Karlsson

I att upptäcka världen ingår ju att smaka på allt, det kan kanske vara gott. Men det var inte speciellt smart att äta upp en giftig blomknopp. Återigen blev jag väldigt sjuk och blev tvungen att åka till veterinären. Väl där så funderade veterinären på om jag verkligen var något att spara eftersom jag varit så väldigt sjuk redan i början av livet. Men människorna sa att det var jag visst och behandlad blev jag och även frisk. Livet rullade på, jag lärde mig en massa trevliga hundkunskaper och hade roligt nästan jämt. Så åkte jag med familjen på semester till havet Vatten har alltid varit något som intresserat mig väldigt mycket och ett stort hav det var jag ju tvungen att bada ordentligt i. Men saltvatten var inte så bra så jag blev sjuk igen av att ha fått i mig alldeles för mycket sådant. Fast jag repade mig snabbt. Min ett års dag kom och gick, jag började få upp ögonen för det där med snygga tikar och att jag faktiskt hade en egen vilja också. 5


På det hela taget var mitt hundliv mycket bra. Så fyllde jag två år. Jag vet egentligen inte vad som hände eller varför men en dag talade min familj om att jag inte kunde bo kvar hos dem. Förstod ingenting, hörde bara att jag hade annonserats ut på Internet och nu skulle jag få ett nytt hem. Så en dag fick jag säga adjö till min familj som faktiskt räddat livet på mig och flytta vidare. Hittills hade jag levt mitt liv i södra Dalarna och nu flyttade jag till Eskilstuna. Kom till en familj där det fanns massor med barn i olika åldrar och många katter. Jag behöver mycket motion och sysselsättning för att må bra. Min nya familj förstod tyvärr inte det så jag satt mest fast ute på tomten medan de kastade saker till mig. Ingen hade riktigt tid att ta med mig på trevliga promenader heller. Jag blev nog lite jobbig eftersom jag inte fick utlopp för mina behov. Så en dag var det dags igen. Hörde hur det pratades om att nu fanns jag på annons på Internet igen och skulle få nytt hem. Funderade en hel del över varför jag inte fick bo kvar där heller. Ungefär samtidigt så lästes annonsen i ett litet hus utanför Malmköping och svar skickades om att livslångt hem kunde erbjudas. Detta hände i juli 2006.

6


Dags att flytta till nytt hem igen I dag började mitt nya liv. Redan på morgonen så hörde jag att människorna pratade om att jag skulle flytta. Såg hur alla mina saker packades ihop för andra gången i mitt liv. Så kom det en bil och ur klev en människa som sa att jag skulle få mitt nya hem hos henne. Människorna pratade en massa med varandra om mig och mitt liv. Lyssnade noga och funderade en del på varför de jag bott hos sa att jag bott hos dem sen jag var åtta veckor. Egentligen hade jag bara bott där knappt tre månader. Hörde fler konstiga saker som inte stämde men som hund är det svårt att lägga sig i mänskliga diskussioner. Så packades jag och alla mina saker in i bilen för nu skulle jag till mitt nya hem. Åkte några mil och så stannade bilen vid ett litet hus utanför Malmköping. Hade kommit till mitt nya hem och min nya matte. Gick husesyn och träffade på några gamla katter, de gillade inte mig fast jag försökte vara vänlig. Serverades mat och vatten. Sedan fick jag gå till skogen, mycket trevligt för är det något jag gillar så är det att vara där. Tillbaka i mitt nya hem så kom det besök. Min nya mattes son och hans tjej ville självklart träffa mig. Mycket trevliga människor som jag omgående förstod att de skulle kunna bli mina nya bästa människovänner. Blev mycket bus med dem. När kvällen kom var jag en mycket trött hund, hade hänt så mycket hela dagen med flytten, mitt nya hem, ny skog och nya människor. Kändes lite oroligt också för tänk om jag inte skulle duga och bli tvungen att flytta igen.

Detta är den första bild matte såg av mig.

7


Första dagarna i nya hemmet Verkar bra, jag får gå långa promenader varje dag i skogen. Nya skogar och det finns massor att upptäcka. Jag är alldeles slut på kvällarna av alla nya händelser. Inte bara nya skogar, jag träffar nya människor och det finns intressanta saker precis överallt. Blev skjutsad till en ny skog och där gick jag en alldeles speciell stig. Enligt matte så heter den Sörmlandsleden och hon jobbar med att sköta den etappen. Hon talade om att framöver då kommer jag att få hjälpa henne med jobbet på den. Idag var jag mest upptagen med att undersöka allt nytt och intressant som jag såg. Allra bäst var faktiskt när jag gått länge i skogen och helt plötsligt hade en sjö framför mina tassar. Jag älskar allt vatten och i den där sjön kunde jag bada massor. Simmade från många ställen, bestämde mig för att om nu matte ska ha min hjälp att sköta Sörmlandsleden då ska jag sköta sjön!

Sjön Hällaren vid Sörmlandsleden etapp 22

Finns säkert ännu mer vatten jag kan ta hand om. Hjälpte till med att rensa bort en del pinnar från stigen också. Etappen som matte sköter är nästan en mil och jag har bara hunnit med att undersöka några kilometer så det finns säkert mycket annat spännande att upptäcka på den. När jag är i skogen så brukar jag få leta efter gömt godis. Första gångerna var det hur enkelt som helst att hitta det. Men för varje gång så har det blivit 8


svårare. Ibland så ligger det djupt nere i mossan, eller nästan under stenar eller rötter. Jag gillar att jobba och använda huvudet så det är aldrig några bekymmer att hitta det. Matte har pratat om att inom en ganska snar framtid så kommer jag att få leta efter annat också. Något om att jag ska få ett jobb och där ingår det att leta efter detta något. Känns som mitt nya hem är väldigt bra, jag bara hoppas att jag kommer att få bo kvar här. Törs ju inte riktigt tro på det ännu.

9


Midsommarafton Idag är det midsommarafton. Jag skulle få vara med om någonting helt nytt sa matte. Det är nya saker varje dag och hela livet känns som ett stort äventyr just nu. Visste att jag för första gången skulle få träffa mattes föräldrar och några andra av hennes släktingar. Åkte ganska långt och hamnade utanför Eskilstuna. När jag kom fram så trodde jag att matte hade en enorm släkt för det var mängder med människor där. Men det var bara några få som tillhörde mattes släkt, alla andra var där och firade midsommar. Presenterade mig ordentligt för mattes släktingar, jag ska ingå i familjen så det var bäst att visa framtassarna ordentligt. Det där med att dansa runt en stång kändes inte riktigt som min grej så jag gick en runda istället. En mycket trevlig överraskning väntade, för bara en liten bit bort så hittade jag en jättelik sjö. Heter visst Mälaren och den skulle jag omgående provsimma. Gick alldeles utmärkt att bada där och jag hade inte ett dugg lust att lämna sjön. Men matte sa att nu skulle jag till hennes föräldrars hus så det var slut med badandet för en stund. Gick en trevlig stig och så var jag vid stora sjön igen men inte fanns det något hus där inte. Tänkte naturligtvis bada. Men se det skulle jag inte alls göra istället skulle jag hoppa i något underligt som kallas roddbåt. Blev väldigt tveksam till det påhittet. Vatten ska man simma i inte vara ovanpå. Med lite lockande så gick jag med på att följa med i den där båten. Kändes underligt att vara i en roddbåt, men när jag kom fram så hade jag hamnat i paradiset. Nu fanns det där huset och det ligger på en liten ö som är omsluten av Mälaren. Jag badade och badade för överallt kom jag till vattnet. Provade flera tusen olika badplatser kändes det som.

Ön Blåsut, huset är dolt bakom träden.

10


Inte nog med allt vatten, jag träffade mattes bror och han hade besök av en massa människor som hade människovalpar med sig. Alla de där barnen ville väldigt gärna busa med mig och jag tackar inte nej till sådant inte. Dessutom gillade de när jag kastade mig i vattnet så det blev extra mycket badande. Blev bjuden på en massa god mat också så jag blev väldigt mätt och belåten. Efter många timmars midsommarfirande så var jag en väldigt trött hund så det var skönt att åka hem och sova.

11


Fått ett jobb Mitt nya liv känns riktigt bra. Nästan varje dag berättar matte att jag aldrig mer ska behöva byta hem utan få bo hos henne hela mitt liv. Hoppas det stämmer. Matte har inget sådant där tråkjobb utan är hemma med mig hela dagarna, känns väldigt bra. Men jag har fått prova att passa huset alldeles på egen tass, tråkigt men jag klarade det hur bra som helst. Väldigt ofta så åker vi en bit till något som heter Sagostigen, mycket trevligt ställe. Men jag får alltid fortsätta ut i skogen för matte håller på med något som ska bli en ny etapp på Sörmlandsleden. Jag har fått jobb med att bära undan en massa pinnar och sådant som ligger på fel ställen. Men det finns något som är ännu bättre där. En bäck! Den har jag utsett till min alldeles privata bäck. Så fort jag kommer till skogen så rusar jag till den och kastar mig i vattnet. Jag har hittat ett absolut favoritställe, där står jag i vattnet så gräver jag medan jag skäller taktfast. Första gången det hände så reagerade inte matte, andra gången började hon fundera och tredje gången då stod hon och stirrade ner i bäcken fullt övertygad om att jag vilken sekund som helst skulle gräva upp en benknota eller så. Äsch, det är bara mitt sätt att visa uppskattning för att jag har en alldeles egen bäck att sköta. När jag gräver så kommer det upp en massa trevlig lera från botten vilket gör att jag får bra lerinpackningar till min päls. Har hört att människor betalar massor med pengar för att gå på något som kallas spa. Onödigt, spa utförs allra bäst i bäckar och andra vattensamlingar i skogen. Men självklart så hjälper jag matte med jobbet på det där som ska bli en Sörmlandsledsetapp. Har en hel del pyssel med att dra undan kvistar, hjälpa till att hitta lämpliga stigar och annat viktigt. Troligen så kommer det att vandra en och annan hund när den Sörmlandsledsetappen är färdig så jag ser till att den går på hundvänliga ställen. Bäcken är lätt att nå, det finns gott om bra pinnar och annat som är viktigt för oss hundar. Känns som om jag fått ett betydelsefullt arbete.

12


Här har ni mig

Sigge Svamphund

Mitt liv som svamphund

Fem kronor per sålt exemplar av boken skänks vidare till Bosses hundhjälp (bosseshundhjalp.se) som lägger ner ett fantastiskt jobb på att hjälpa hundar och deras människor.

Sigge Svamphund/Helena Andersson

Sigge Svamphund, hunden som hade en dålig start i livet. Bytte hem ett par gånger under mina första två år. Sedan hamnade jag i mitt livslånga hem och blev en otroligt duktig svamphund som kan 25-30 olika sorter nu. När jag inte jobbar som svamphund så har jag uppdrag som Sörmlandsledens förste fyrbente etappledare, jag sköter två etapper så att de ska vara i allra bästa skick för vandrande hundar. Har många andra intressen också som samla fynd, bada i alla sjöar jag hittar, uppfostra mattes barnbarn människovalparna och mycket mer. Allt detta och mer därtill berättar jag om med mina egna ord och bilder i denna bok. Jag har drivit en blogg i drygt fem års tid och den är grunden till historien om mitt liv.

Mitt liv som svamphund ISBN 9789174634402

Sigge Svamphund/Helena Andersson

9789174634402  

ittlivsomsvamphund SiggeSvamphund/HelenaAndersson MittlivsomSvamphund 1 ©2012SiggeSvamphundHelenaAndersson Förlag:BooksonDemandGmbH,Stockhol...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you