__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SVENSKA 1

HELT ENKELT Lena Winqvist & Annika Nilsson


Utgiven av NA förlag AB, Lund www.naforlag.se © Lena Winqvist & Annika Nilsson, NA förlag AB Produktion: NA Förlag AB Textbearbetning: Hanna Welin journalistik Grafisk form & layout: Kolossal.se Fotografier från Matton och Johnér. ISBN: 978-91-980247-4-6 Tryck: Exakta, Malmö 2014


FÖRORD

10

KAPITEL 1 – FIKTIVT BERÄTTANDE

12

Inledning

14

Lyrik

14

›› Vanliga lyriska begrepp

16

›› Stilfigurer

17

›› Att analysera 

18

Dramatik

20

›› Dramats struktur

21

›› Dramatikens kännetecken

21

Epik

24

›› Novellens kännetecken

24

›› Att analysera och skriva en novell

24

›› Fabel och konflikt

25

›› Persongestaltning och dialog

25

›› Miljöbeskrivningar

28

›› Värdeladdade ord och vikten av ordval 

30

›› Berättarperspektiv

31

›› Tid och ordning

32

›› Att inleda

33

›› Att avsluta

34

Sammanfattning

35

›› Novell Pälsen

36

›› Novell Att döda ett barn

40

›› Novell Min nye kille

42

Övningsuppgifter

44

Slutuppgift

51

Bedömningsmatriser 

52


KAPITEL 2 – MUNTLIG FRAMSTÄLLNING

54

KAPITEL 3 – ARGUMENTATION

86

Inledning

56

Inledning

88

Intellectio – mottagare, sändare och budskap 57

Tes, argument och motargument

90

Ethos, logos och pathos

58

Att välja hållbara argument

91

›› Ethos – Karaktär 

58

›› Logos – Fakta 

59

Vilka argument ska du undvika och lära dig att genomskåda? 92

›› Phatos – Känslor

59

Den retoriska arbetsprocessen

60

›› 1. Inventio – att ordna innehållet

60

›› 2. Dispositio – att ordna strukturen

60

›› 3. Elocutio – att bearbeta språket

62

›› 4. Memoria – att fästa i minnet

65

›› 5. Actio – att framföra

65

Feedback

›› Ensidigt faktaurval

92

›› Majoritetsargument

92

›› Generalisering

92

›› Personangrepp

92

›› Vaghet

93

›› Auktoritetsargument

93

Att skriva argumenterande texter – i en bra ordning

94

68

›› Rubrik

96

›› Hur du ger konstruktiv feedback

68

›› 1. Inledning och bakgrund

96

›› Hur du tar emot feedback

68

›› 2. Fördjupning

96

70

›› 3. Avslutning

97

›› Familjepack

72

›› Extremt högt och otroligt nära

74

›› Debattartikel, Exempeltext – Fel av försvaret att rekrytera skolelever 

98

Sammanfattning

›› Kvistbunten

77

›› Nordanvinden och solen

77

›› Insändare, Exempeltext – Gratis körkort – om du väntar tills du blir 25 100

Övningsuppgifter

78

›› Insändare, Övningstext – Inför skoluniform – minska mobbning 101

Slutuppgift 

83

›› Debatt – ett ordnat meningsutbyte

Bedömningsmatris 

84

102

Sammanfattning

104

Övningsuppgifter

106

Slutuppgift

112

Bedömningsmatris

113


KAPITEL 4 – SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING

Krönika 

150

›› Innehåll

150

114

›› Disposition

150

Inledning

116

›› Språk och stil

151

›› Referat

120

›› Exempeltext – Krönika

152

›› Källhänvisningar

122

›› Övningstext – Krönika

154

›› Citat

124

›› Plagiat

124

›› Innehåll

156

›› Översiktlig disposition

125

›› Disposition

156

›› Styckeindelning

126

›› Språk och stil

157

›› Rubriker 

127

›› Exempeltext – Essä

158

128

›› Övningstext – Essä

162

Att hitta en passande stil och ton 

Essä 

Den tredelade uppsatsen 

156

164

›› Skillnaden mellan talat och skrivet språk

128

›› Språkliga drag

130

›› Innehåll

164

›› Stilanalys

130

›› Källkritik

164

Recension

134

›› Disposition

166

›› Innehåll

134

›› Språk och stil 

166

›› Disposition

134

›› Att ge respons – Opponering

168

›› Språk och stil

135

Övningsuppgifter

170

›› Exempeltext – Recension

136

Slutuppgift 4a 

187

›› Övningstext – Recension

138

Slutuppgift 4B

187

Reportage 

140

Bedömningsmatris 

188

›› Innehåll

140

›› Disposition

140

›› Språk och stil

141

›› Exempeltext – Reportage

142

›› Övningstext – Reportage

146


KAPITEL 5 – SPRÅKLIGA BEGREPP OCH SPRÅKRIKTIGHET

190

Inledning

192

Ord och synonymer

194

›› Språkliga begrepp – språkets byggstenar

195

›› Processer (verb/predikat)

195

›› Aktiv och passiv form 

198

›› Nominalfraser och nominalisering

198

›› Vänstertung mening

201

Huvudsats och bisats

202

›› Bisatsinledare

203

›› Satsradning

204

›› Modalitet

205

Interpunktion

206

›› Punkt

206

›› Frågetecken 

206

›› Utropstecken

206

›› Kommatecken 

206

›› Kolon

207

›› Semikolon

207

Sammanfattning

208

KAPITEL 6 – SPRÅKLIG VARIATION

220

Inledning

222

Kronolekter – ungdomsspråk

224

›› Sexolekter – manligt och kvinnligt språk 

230

›› Språk i förändring

231

›› Svenska nyord

232

›› Dialekter – regionala språkliga varianter

234

Informellt och formellt språkbruk ›› Fack- och fikonspråk

237 239

Sammanfattning

240

Övningsuppgifter

242

Slutuppgift

250

Bedömningsmatris

251


VERKTYGSLÅDAN

252

Musik/Lyrikanalys

254

Den dramaturgiska modellen

255

Novellanalys 

256

Att skriva en novell – arbetsgång

258

Stilfigurer

260

Dispositio – att ordna innehållet (muntligt anförande)

262

Att skriva PM

263

Din checklista – muntlig framställning

264

Argumenterande tal och text

265

Sammanhangssignaler

266

Respons på uppsats

267

Kunskapskrav, Svenska 1, 100p

268

REFERENSER

270


SVENSKA 1

HELT ENKELT


Den här boken rymmer hela kursen Svenska 1. Bokens genomgångar, exempeltexter, övningar, uppgifter och betygsmatriser utgår från kursens centrala innehåll, kunskapskrav och det nationella provet. Vi ger dig som elev viktiga verktyg för att klara kursen. Vi ger dig som lärare allt material du behöver för att leda dina elever genom kursen. Vi gör det helt enkelt lättare att nå målen, för såväl elever som lärare.

Varje kapitel avslutas med en slutuppgift som i sin tur summerar kapitlets centrala innehåll. Vid flera av slutuppgifterna ger vi förslag på hur elever och lärare kan jobba med formativ bedömning. Genom en medföljande betygsmatris förtydligas vilka kunskapskrav eleven tränar på. Några av bokens slutuppgifter förbereder också för det nationella provet i Svenska 1. Vid dessa hittar du följande symbol

ENKELT UPPLÄGG

ENKEL ANVÄNDNING

Det centrala innehållet är uppdelat i följande kapitel: fiktivt berättande, muntlig framställning, argumentation, skriftlig framställning, språkliga begrepp och språkriktighet samt språklig variation. Varje kapitel innehåller teoretiska genomgångar och för att konkretisera och förtydliga teorin medföljer textutdrag av både sakprosa och skönlitterära texter. Varje kapitel innehåller många olika övningsuppgifter som är direkt kopplade till de olika teoretiska delarna. Två av bokens kapitel lägger särskild vikt vid verktyg för lässtrategier och läsförståelse. I flera kapitel hänvisar vi till Verktygslådan som ger fullständiga och strukturerade verktyg för muntlig och skriftlig framställning. Verktygslådan innehåller checklistor och lathundar – enkla att hitta och enkla att använda.

I Svenska 1 har vi samlat material för hela kursen. Väljer du att arbeta med boken från pärm till pärm täcker du in hela det centrala innehållet och du står väl rustad för det nationella provet på vårkvisten. Vill du jobba med delar av boken hittar du enkelt vilket centralt innehåll som varje kapitel går igenom. Det går naturligtvis även att använda sig av annan referenslitteratur än den som är bifogad och ändå använda de flesta av bokens övnings- och slutuppgifter. Vi hoppas att du når dina mål genom Svenska 1 helt enkelt.

Inledning

11


INLEDNING Retorik är ett begrepp för konsten att tala väl. Retoriken lär dig hur du bäst övertygar dem som lyssnar om att det du säger är sant och intressant. Retoriken lär dig även olika knep som hjälper dig att genomskåda andra talare. Retoriken utformades av grekerna under antiken, i en tid då demokratin växte fram och det blev viktigt att kunna tala för sin sak. Under historiens gång har retoriken i perioder haft dåligt rykte. Kritiker har menat att den har använts för att lura folk och förklä sanningen i vackra ord. Detta rykte kom sig bland annat av att flera skickliga retoriker använde retorik för att övertyga folk om att onda handlingar var av godo. En av dessa talare var Hitler. Med honom i minnet inser du varför det är så viktigt att kunna genomskåda talare.

56

Muntlig framställning

Nu har retoriken åter fått ett stort uppsving. Samhället av idag värdesätter social kompetens och då är det viktigt att du kan uttrycka dig så att alla förstår, att du kan fånga människors uppmärksamhet och hålla den kvar, att du kan tala inför folk och framföra ditt budskap. Vi hamnar alla i situationer där vi måste tala inför publik – i skolan, på arbetsplatsen eller på bröllop och födelsedagar. Många tycker att det är obehagligt och jobbigt. Men oron hänger ofta samman med att man inte vet hur man ska skriva sitt tal eller vad man ska tänka på för att fånga publikens uppmärksamhet och hålla den kvar. När du har lärt dig det kommer nervositeten att lägga sig och du kanske till och med kommer att tycka att det är riktigt roligt. Läs vidare och lär dig knepen!


INTELLECTIO - MOTTAGARE, SÄNDARE OCH BUDSKAP När du ska jobba med muntlig framställning är det viktigt att du funderar igenom din talsituation. Fundera över vem du talar till, det vill säga vem som är mottagare. Ska du tala inför en liten eller en stor publik? Hur pass kunniga är åhörarna i ämnet? Vad är de intresserade av? Fundera också över vad du vill med ditt tal. Vill du informera, övertyga, hylla, förklara eller ifrågasätta? Vad vill du säga med ditt tal – vad är ditt budskap? Mottagare och budskap kommer att forma innehåll, disposition och språk i ditt anförande. Föreställ dig att du ska berätta om trafikregler för åtta sexåriga pojkar. Byt sen ut mottagarna till trettio medelålders kvinnor och talet till ett ifrågasättande av rådande trafikregler. Ett och samma anförande fungerar inte alls. När du har klart för dig vad du vill säga och vilka mottagarna är måste du också tänka på vem du är (sändare) för publiken. Detta är en väldigt viktig del av talet eftersom vi människor väldigt snabbt värderar varandra. Mottagaren värderar vad han ser, alltså hur du som talare ser ut, hur du rör dig och vad du har på dig. Därför ska du noga tänka igenom vem du är för publiken. Vilka fördomar kan publiken ha om dig som sändare? Är du kort och ska tala om din passion för basket kommer delar av publiken att fokusera på din längd istället för ditt budskap. Därför inleder du med något i stil med: “Nu undrar du säkert hur en så kort

person som jag kan spela basket.” På så vis använder du den fördom publiken kan ha om dig för att få dem att känna att du ser samma sak och tänker likadant som de gör. På samma sätt ska du tänka på vilka fördelar just du som talare har och använda dem. Ska du vikariera som tysklärare i en högstadieklass och du är nästan jämngammal med dina elever lönar det sig inte att berätta hur duktig du är. I stället ska du plantera insikten hos lyssnarna så att de själva kan dra slutsatsen: “Jag bodde i Tyskland tills jag var tio år för min mamma kommer därifrån”. ÖVNING 1. ORDKOMBINATION ÖVNING 2. NONSENSORD ÖVNING 3. EXPERTEN

Muntlig framställning

57


ETHOS, LOGOS OCH PATHOS Som talare är det viktigt att du kan övertyga lyssnarna om att det du säger är sant eller åtminstone sannolikt. Redan under antiken kom en filosof vid namn Aristoteles fram till att det finns tre saker du ska tänka på om du vill övertyga andra: Ethos – Karaktär Logos – Fakta Pathos – Känslor

ETHOS – KARAKTÄR ”Jag är en kul kille och de flesta gillar mig så fort de träffar mig.” Talaren som inleder så här vinner sällan sympatier och det är nog inte många som kommer att skratta åt hans skämt. Genom att framhäva sin egen förträfflighet tar lyssnarna avstånd och en av grundreglerna när du ska tala är att få mottagaren att tycka om dig. Publiken ska känna att du är en av dem eller att de kan identifiera sig med dig på något sätt, på samma sätt som den korta basketspelaren gjorde. Du ska genom din karaktär skapa ett förtroende som gör att mottagaren lyssnar på dig. Därför gäller det att fundera över hur du skapar trovärdighet. Beroende på talsituationen kan du lyfta fram olika delar av din karaktär. Kanske du i just den här situationen har nytta av din ålder, din utbildning eller din erfarenhet? Tänk dig följande:

58

Muntlig framställning

En professor i matematik är inbjuden till din klass. Han kommer in i klassrummet, sätter sig ner på katedern och säger med allvarlig röst: “Två gånger två är sex.” Klassen skruvar på sig. De börjar bli osäkra. Har han kommit på något nytt, hur har han räknat ut det? Om däremot din kompis hade viskat samma sak under en lektion, hade du förmodligen bett henne vara tyst och inte ens övervägt sanningshalten i påståendet. Professorn däremot har genom sitt yrke större trovärdighet och därmed större ethos. Du ska övertyga med ditt eget ethos inom områden som du vet att du kan och som du har hög trovärdighet inom. Vet publiken att du har svart bälte i karate kan du säga i stort sett vad du vill om sporten. Har du plockat jordgubbar fyra somrar kan du med stor trovärdighet uttala dig om vilket hårt jobb det är. Men, ibland vill man övertyga inom områden där man inte själv har så stor erfarenhet. Då kan man låna ethos av någon som har större trovärdighet, det vill säga att du använder en annan person för att förstärka ditt budskap. ”Enligt Erik Dahlström, hjärtkirurg på Universitetssjukhuset i Lund, så ...” Ethosförstärkning, det vill säga när du lånar andras karaktärer eller erfarenheter för att skapa förtroende, används ständigt inom alla möjliga områden, inte minst när det gäller reklam. Kändisar intygar att deras hår blev extra blankt av ett visst schampo eller deras tänder kritvita av en särskild tandkräm. På så vis använder företagen kändisarnas ethos för att få dig att vilja köpa produkten. Att använda dig av ethosförstärkare fungerar även i vardagen. Vill du övertyga dina föräldrar att du ska få åka utomlands på semester kan du låna ethos genom att hänvisa till en kompis som du vet att


dina föräldrar litar på: ”Joel sa att det är bäst att åka till Kreta för där är det så trevligt och lugnt”.

LOGOS – FAKTA Du kan inte bara använda din karaktär, ditt ethos, för att övertyga din publik. Förnuft och logik är minst lika viktigt. Hävdar du att människor i storstäder känner sig mer ensamma än de på landet måste du “bevisa det” och det kan du göra genom att använda fakta. “Enligt Statistiska Centralbyrån har det visat sig att 47% av alla stadsbor känner sig ensamma, motsvarande siffra för landsbygden är 22%.”

Du kan också visa på ett samband eller en regel som leder till en slutsats, det vill säga din ståndpunkt. “Transportstyrelsen har sammanställt en undersökning som visar att de som inte använder cykelhjälm riskerar att få men för livet och i värsta fall att dö vid cykelolyckor. Alltså borde det även vara lag för vuxna att använda cykelhjälm.”

När du använder dig av fakta och/eller allmänna regler kommer lyssnarna att uppfatta det du säger som logiskt och sannolikt.

PHATOS – KÄNSLOR Med bara fakta kommer du långt – men inte hela vägen. I de flesta fall behöver du få lyssnarna att känna något. Vädja till deras känslor. Detta kallas phatos.

I meningen har du fakta (var femte) kopplad till en känsloväckare (mamma drabbas av bröstcancer) och det påverkar lyssnaren på ett helt annat sätt. Du kan också använda phatos utan fakta och det gör du lättast genom att berätta. “Mia var bara 12 år när hon blev påkörd av en bil på väg till skolan. Om hon hade haft cykelhjälm hade hon varit 17 år idag.”

När det gäller pathos är det extra viktigt att du känner din publik så att du vet på vilka strängar du ska spela. Vad väcker just deras känslor? Vad är de mest intresserade av? Familjen, karriär eller välgörenhet? Tänk också på att du kan vädja till olika sorters känslor. I Sverige tycker vi om att använda oss av humor och glädje för att framföra budskap, i andra länder kan exempelvis sorg vara vanligt. Att använda sig av fruktan och hopp är vanligt inom både religion och politik: ”Om Alliansen vinner valet kan vi frukta att ännu mindre pengar satsas på skolan och vården, men om Socialdemokraterna vinner finns det hopp om att det kan bli bättre inom dessa områden.”

I USA är det vanligt att använda sig av stolthet och nationalism för att framföra sitt budskap. De flesta amerikanska presidenter har vädjat till sina väljare med hjälp av dessa känslor. “We are an american family, and we rise or fall together, as one nation and as one people!” (Barack Obama)

”Var femte mamma drabbas av bröstcancer.” ÖVNING 4. ETHOS, LOGOS, PATHOS

Muntlig framställning

59


DEN RETORISKA ARBETSPROCESSEN Nu när du vet hur du ska göra för att fånga och övertyga mottagaren är det dags att hitta en bra arbetsgång för att bygga ditt anförande. Genom den retoriska arbetsprocessen jobbar du systematiskt och strukturerat, vilket gör arbetet enklare och säkerställer att du får med alla viktiga delar. Arbetsgången är logisk och förmodligen jobbar du redan på ett liknade sätt.

1. Inventio 2. Dispositio

3. Elocutio 4. Memoria

5. Actio 60

Muntlig framställning

1. INVENTIO – ATT ORDNA INNEHÅLLET För att kunna hålla tal måste du ha ett innehåll att prata om. Inventio handlar om att du inventerar och samlar in stoff till ditt tal. Detta arbete har du redan påbörjat genom att tänka igenom ethos, logos och pathos. Ett bra knep för att samla in en stor mängd information med många infallsvinklar är att ställa följande sex frågor: var? vem? vad? varför? när? hur? Om du ska hålla ett muntligt föredrag om exempelvis trafikljus kan du samla information om var trafikljus finns, vem som ska följa signalerna, vad trafikljus fyller för funktion, varför de finns, när de uppfanns och hur de är konstruerade.

2. DISPOSITIO – ATT ORDNA STRUKTUREN I nästa steg är det dags att strukturera all den information som du har samlat in. Börja med att dela upp ditt stoff i tre delar: 1. inledning (kortare) 2. avhandling (längre) 3. avslutning (kortare) Bilden med pirayan på nästa sida illustrerar hur du ska disponera ditt tal.


DISPONERA DITT TAL

Huvudet - Hugg tag! Väck intresse!

De olika delarna: Säg vad du ska säga. Säg det. Säg vad du har sagt. Det här innebär att du först ger en bild av vad du ska säga, att du därefter berättar det grundligt och att du slutligen sammanfattar det viktigaste.

Kroppen - Fylligt innehåll! Säg det!

Säg vad du ska säga!

Stjärten - är snärten som ger lyssnaren något att tänka på. Säg det du

Kroppen är talets längsta del. Den

har sagt!

Syftet med inledningen är att fånga

här delen fyller du med innehåll,

lyssnarnas uppmärksamhet, väcka

berättelser, fakta och information

Vad är det du vill lämna lyssnaren

deras nyfikenhet och få dem att bli

om det du vill förmedla.

med? Ofta är det en känsla: hopp,

välvilligt inställda till dig. Du ska också tänka på vilka fördomar publiken har om dig och din karaktär (ethos).

ilska, glädje? »» Gå till Verktygslådan på s. 262 för tips på olika dispositioner.

»» Gå till Verktygslådan på s. 262 för tips på olika avslutningar.

»» Gå till Verktygslådan på s. 262 för förslag på olika sätt att inleda ditt tal. ÖVNING 5. ATT INLEDA OCH AVSLUTA

Muntlig framställning

61


3. ELOCUTIO – ATT BEARBETA SPRÅKET När du har ordnat ditt stoff i en genomtänkt och tydlig disposition är det dags att arbeta med språket. Bearbeta språket så att det blir språkriktigt, varierat och pedagogiskt – allt för att fånga mottagaren. Slå in ditt språk i snygga paket genom att använda stilfigurer. Stilfigurer är som färdiga mallar som hjälper dig att förtydliga ditt budskap.

Retorisk fråga Den retoriska frågan förväntar man sig inte något svar på, men riktar den ändå till publiken. Ställ frågan, gör en konstpaus och ge sen det svar som publiken redan svarat på i tysthet. Borde vi lyssna till dagens ungdomar? Har vi rätt att uttrycka våra åsikter?

Liknelse Liknelsen lånar bilder från annat håll för att förklara exempelvis en egenskap eller känsla. Han är slug som en räv (i betydelsen att någon är listig och beräknande). Mitt hår är som svinto (i betydelsen att mitt hår är torrt och spretigt). Pastan var som sten (i betydelsen att pastan var hård).

62

Muntlig framställning

Antites En antites bygger på motsatser så som: liten/stor, hög/låg, tung/lätt, inne/ute, varm/kall. Små förändringar för stora resultat. Kalla händer, varmt hjärta. De sparade inte – de slösade. De begick brotten i frihet – och får sona dem i bojor.


Bearbeta språket så att det blir språkriktigt, varierat och pedagogiskt - allt för att fånga mottagaren. Muntlig framställning

63


Evidentia Att berätta är ett trevligt sätt att behålla publikens intresse. Nyckeln till en bra berättelse är att ge lyssnaren bilder av det du berättar. Var detaljrik och använd dina sinnen. Låt lyssnaren smaka, lukta, känna, se och höra din berättelse. Har du fått i uppgift att presentera din klasskamrat så blir det ganska trist om du säger: “Detta är Martin, han är 17 år och gillar att spela Fifa 14.”

Berätta istället: “Det första som slog mig när jag såg Martin var att det strålade om honom. Man blir liksom på gott humör när man träffar den här långa, glada killen som alltid har något snällt att säga. Vill du honom något och du inte hittar honom i skolan, då sitter han garanterat uppkrupen i sin slitna röda soffa med ett spänt uttryck i ansiktet i full färd med nya utmaningar i sitt favoritspel Fifa 14.” ÖVNING 6. ÖDELÄGGELSE – ABSTRAKT BLIR KONKRET ÖVNING 7. PRESENTERA VARANDRA MED STILFIGURER »» Gå till Verktygslådan på s. 260 för fler stilfigurer.

LIKNELSE ANTITES RETORISK FRÅGA 64

Muntlig framställning

EViDENTIA


SLUTUPPGIFT – MUNTLIG FRAMSTÄLLNING FAMILJ Temat för det muntliga provet är familj. Texterna i kapitel 2 behandlar temat på olika sätt. Läs texterna för att hitta inspiration och idéer till ditt tal. Du ska hålla ett anförande på ungefär 4 minuter om en aspekt på temat familj.

SLUTUPPGIFT DEL 2 – FORMATIV BEDÖMNING Om ni i klassen vill kan man välja att varje elev är ansvarig för att fylla i en matris för en specifik elev. Då avsätter man ca 10 minuter efter att alla har talat för att i par diskutera vad man har markerat i varandras matriser. Detta blir en extra övning i att ge och ta feedback och även en extra möjlighet att få en uppfattning om vilka ens svaga och starka sidor är. Spara matrisen och ta fram den nästa gång du ska hålla tal, så påminner du dig själv om vad du ska tänka på.

Anförandets delar: 1. Presentera ditt ämne och kommentera det du presenterat, till exempel med en värdering, en egen åsikt eller en egen erfarenhet. 2. Använd dig av något presentationstekniskt hjälpmedel, t ex powerpoint, overhead, whiteboard eller blädderblock. 3. Använd dig av någon källa, såsom en bok, artikel eller film. Minst en källa som du använder ska vara hämtad ur kapitlet. 4. Formulera en inledning och en avslutning. »» Gå till Verktygslådan på s. 263 “Att skriva PM”. »» Gå till Verktygslådan på s. 264 för att kontrollera att du fått med allt, “Din checklista – muntligt anförande”. »» Gå till Bedömningsmatris – ”Muntligt framställning” på nästa sida för att bekanta dig med kunskapskraven.

Muntlig framställning

83


INLEDNING Med jämna mellanrum läser vi texter som är svåra att förstå. Texten kanske har ett krångligt språk eller handlar om ett okänt ämne. Men en text kan också vara svår att förstå för att man inte vet vilket syfte den förväntas ha eller vilket mönster den kommer att följa. Vad skiljer till exempel en insändare i en dagstidning från en vetenskaplig text i en tidskrift och hur brukar en krönika på nätet se ut? Om du redan innan du börjar läsa en text vet vilket syfte eller upplägg texten har, aktiveras din förförståelse och du kommer lättare att förstå innehållet. Du vet ju ungefär vad som väntar när du läser en deckare: ett brott kommer att begås och detektiven kommer att söka ledtrådar och peka ut en grupp misstänkta. Du kanske luras ut på ett villospår, men till sist kommer du likt Sherlock Holmes att med hjälp av ledtrådar och logik hitta den skyldiga. Du vet alltså en hel del redan innan du har börjat läsa. Insändare, vetenskaplig text, krönika och deckare är exempel på olika texttyper. Texttyperna hjälper dig även när du ska skriva. Man kan säga att texttyperna följer ett visst mönster eller en slags uppkodad struktur för vad som ska finnas med och i vilken ordning. Mönstren känns igen av de flesta i samma kultur och det gör att vi möter texter med vissa förväntningar. I förra kapitlet fick du lära dig vilka olika delar (tes, argument och motargument) som ska finnas med när du skriver texttypen insändare och vilken ordning de olika delarna ska ha. Du fick också lära

116

Skriftlig framställning

dig att smycka språket med stilfigurer. Språket i olika texttyper varierar. Olika texttyper kräver olika stil och ton. När du är bekant med olika texttyper har du också lättare att välja vilken sorts text du själv ska skriva. Textens innehåll men också syftet, mottagaren och sammanhanget kommer att styra ditt val. Vill du övertyga allmänheten om att gymnasieelever har rätt till en egen dator bör du välja texttypen insändare och ska du reflektera över svåra val i livet bör du skriva en krönika. Slutligen. När du har lärt dig olika texttyper har du också lärt dig ett metaspråk, det vill säga ett språk om språket. Du har lärt dig nya begrepp för språkets uppbyggnad och hur de fungerar i olika sammanhang. Du har fått ord och begrepp som hjälper dig att prata om språk och kommunikation. Det här kapitlet nosar också på läsförståelse som utgör den andra delen av det nationella provet i svenska i årskurs ett. Det nationella provet testar bland annat om du kan tolka och förstå textens innehåll och budskap. En del av kapitlets övningsuppgifter tränar på läsförståelse. Du kommer att jobba med texttyperna: recension, reportage, krönika och essä samt börja bekanta dig med den vetenskapliga uppsatsen. Flera av dem kräver att du hämtar information från annat håll. Då behöver du kunna skriva referat och du behöver kunna källhänvisa. Låt oss börja med detta.


aktiveras din förförståelse förstår du lättare

innehållet Skriftlig framställning

117


CITAT

PLAGIAT

Tänk på att ett citat ordagrant återger vad någon sagt eller skrivit och att det är mycket viktigt att källhänvisa direkt efter citatet. Är citatet längre än fem rader görs ett blockcitat. Då används inte citattecken utan istället tydliga indrag och ett något mindre typsnitt än den övriga texten. Så här:

Plagiera betyder att man kopierar eller skriver av vad någon annan har skrivit utan att ange källan. Det är detsamma som att stjäla någon annans text eftersom man lurar läsaren att tro att det är du som har skrivit det. Däremot går det bra att använda andras texter och idéer, bara man är noga med att källhänvisa. ÖVNING 2A. RITA ETT SERIEREFERAT Á LA LANGE ÖVNING 2B. SKRIV REFERAT

1

Fotnoten avslutar citatet och visar vem som står bakom det.

1

ÖVNING 1. SKRIV EN KÄLLHÄNVISNING

124

Skriftlig framställning


ATT SKAPA EN ÖVERSIKTLIG STRUKTUR – OAVSETT TEXTTYP När du har en skrivuppgift med en deadline framför dig är det lätt att du känner dig pressad. Ofta känns det bra att komma igång och börja skriva så snart som möjligt. Kanske börjar du med inledningen och fyller på resten av texten efter hand. Gör du så finns det en risk för att du fastnar i jakten på träffsäkra och sköna formuleringar. Dessutom är det lätt hänt att textens olika delar får felaktiga proportioner och att du tappar bort budskapet på vägen. Börja med att planera din text i stora drag istället för att börja på detaljnivå. Gör en grovskiss där du delar upp din text i större block, för att få en översiktlig disposition. Då tvingas du fundera över vad du ska ha med, i vilken ordning och vad du vill säga med din text. Låt varje innehållsblock stå i ett eget stycke och markera viktiga delar med rubriker. En översiktlig disposition, styckeindelning och rubriker är tre enkla verktyg som ger din text struktur – oavsett texttyp.

ÖVERSIKTLIG DISPOSITION Oavsett vilken sorts text du ska skriva, om det är en recension, en krönika eller en essä, är det vissa delar du alltid ska ha med. Du måste alltid inleda och avsluta och ha ett intressant innehåll däremellan. Återigen ska du använda bilden av pirayan på sidan 61. Fundera över vilket innehåll du ska fylla pirayans maffiga kropp med. Hur du än strukturerar pirayans kropp så ska delarna inom kroppen hänga ihop, på samma sätt som kroppen i sin tur ska hänga ihop med huvudet och stjärten. Några korta tips på hur du kan inleda och avsluta:

INLED MED • ett citat som leder läsaren in i texten och anger innehållet: ”Jag stod högst upp i Eiffeltornet och drabba­ des av en enorm kärlek. Paris hade träffat mitt hjärta.” • en stämningsbild som beskriver en spännande detalj eller som likt en kamera zoomar in från en helhet till en detalj: Sjön låg spegelblank och den skeva bryggan blänkte i solen. På bryggans yttersta planka kunde man fortfarande urskilja de inristade orden: oskyldigt dömd. • en kontrastbild som visar på skillnaden mellan exempelvis olika platser, föremål eller idéer: I skidbacken var hon oövervinnlig och sten­ hård. Hon var självsäker. På hemmaplan var hon osäker. Hon var ingen.

AVSLUTA MED • ett citat med ett budskap, en sammanfattning eller en uppmaning: ”De enda människor som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker.” • en cirkelkomposition som kopplar ihop början och slutet: Så var vi tillbaka på bryggans yttersta planka där allt tog sin början. Oskyldigt dömd. • en överraskning som avslöjar det oväntade: Nu förstår ni hur stor pappans kärlek var och vilken plats den tog i hans liv. Följande dag fick han reda på att Noah inte var hans son.

»» Gå till s. 266 i Verktygslådan för att läsa mer om hur du skapar sammanhang i texter.

Skriftlig framställning

125


STYCKEINDELNING Styckeindelning gör din text överskådlig och lättläst. Börja på ett nytt stycke när din text kommer in på något nytt: ny tanke, ny händelse, ny person, ny plats eller nytt argument. Styckeindelning blir en tankepaus för läsaren men också en förberedelse på att texten leds in på något annat. Hur långt bör ett stycke vara? Korta stycken ger en lättläst text, men för många korta stycken riskerar att göra texten hackig och uppstyckad. För många korta stycken medför också en risk för att sammanhanget går förlorat. Använd ditt sunda förnuft och prova dig fram. Givetvis ska du ta hänsyn till läsaren. En van läsare kan lättare hantera längre textpartier.

Du kan styckemarkera med hjälp av blankrad eller indrag: Blankrad

Indrag

Skriver du längre texter kan du använda dig av både blankrad och indrag. Då kan du markera brytpunkten mellan större avsnitt med blankrad och använda dig av indrag inom avsnitten. Men innan du känner dig säker på att styckeindela – håll dig till ett sätt. ÖVNING 3. STYCKEINDELA ÖVNING 4. GOOGLEÖVERSÄTTNINGAR – ATT LITA PÅ?


RUBRIKER En rubrik ska gripa tag i läsaren och fungera som en slags innehållsdeklaration genom att ange eller antyda textens innehåll. Rubriken förbereder läsaren på vad som komma skall och läsaren kan börja fundera över ämnet, om det är något välkänt eller okänt. Läsaren aktiverar sin förförståelse. Graden av förförståelse har stor betydelse för förståelsen av innehållet. Ju mer man vet i förväg, desto lättare är det att läsa och förstå texten. Låt dina rubriker vara korta och stryk onödiga och överflödiga ord. Är rubriken för lång kan den tråka ut läsaren, är den för kort kan det vara svårt att förstå vad texten kommer att handla om. Testa dig fram. Låt din bänkkamrat läsa din rubrik och komma med synpunkter. Rubriker kräver inte fullständiga meningar. Utelämna punkt i rubriken men ha med frågetecken eller utropstecken om det behövs. Rubriken ska stå på en egen rad och det ska vara ett tydligt mellanrum före den löpande textens första rad. Är din text lång kan du använda dig av underrubriker. De hjälper både dig och läsaren att hålla ordning på innehållet.

LÅT RUBRIKEN VARA: • En fråga: Är Malmö en farlig stad? • Ett utrop: Malmö är en farlig stad! • En uppmaning: Gör Malmö till en trygg stad! • Ett påstående: Bilden av Malmö är delad • Ange vad texten ska handla om för att sedan, efter ett tankestreck, utveckla, exemplifiera eller närmare förklara vad du inriktar dig på: Malmö en av Sveriges farligaste städer – stäm­ mer bilden med verkligheten?

STILFIGURER I RUBRIK: Att använda stilfigurer i rubriken är vanligt förekommande. Här har skribenten använt sig av allitteration och antites (Se Verktygslådan s. 260). • Löständer ut – tandtroll in (antites) • Rysslands mjuka makt är hård (allitteration och antites) • Ljus i mörkret (antites)

ÖVNING 5. SKRIV RUBRIKER

Skriftlig framställning

127


ATT HITTA EN PASSANDE STIL OCH TON Olika texttyper kräver olika språkstilar. Som skribent behöver du kunna variera ditt språk och hitta en passande stil och ton. Men innan vi går in på språkliga skillnader ska vi närmare undersöka det språkliga drag som förenar både recensionen, reportaget, krönikan, essän och den vetenskapliga uppsatsen. Alla dessa texttyper följer skriftspråket, inte talspråket. Låt oss reda ut vad som skiljer dem åt.

128

Men en text om servicen på kaféet ställer helt andra krav. Eftersom mottagaren med stor sannolikhet inte har varit på kaféet och än mindre fikat med er, måste du göra mottagaren bekant med kaféet och personalens bemötande. Texten måste vara självbärande vilket innebär att du måste vara så klar, tydlig och utförlig att även läsare som inte har varit där kan följa med i ditt resonemang. En läsare har ju inga möjligheter att ställa följdfrågor. Du kan heller inte göra ett stickspår om er slöjdlärare, något som garanterat skulle förvirra mottagaren. Vill skribenten redogöra för servicen på kaféet eller berätta om barndomsminnen, två vitt skilda ämnen?

TALSPRÅKLIGA DRAG

SKILLNADEN MELLAN TALAT OCH SKRIVET SPRÅK

• talspråkligt uttal – såsom olika dialekter

Med lite fantasi kan vi förstå varför talspråk och skriftspråk ser så olika ut. Fundera över följande: Du och din vän fikar på Nisses Kafé och pratar om servicen på kaféet. Du tycker att en av servitriserna är snorkig och slö. Din vän undrar vem av dem du menar. Du blänger på servitrisen i blått förkläde. Din vän frågar: ”I blått?”. Du nickar till svar och gör en sur grimas. Din vän skrattar och säger att servitrisen påminner om er slöjdlärare. I ett samtal kan du förstärka och förtydliga budskapet genom tonfall och ljudstyrka. Du kan läsa av mimik, gester och blickar. När du ser att mottagaren förstår kan du kosta på dig att inte fullfölja din mening. Du kan dessutom peka på föremål i din omgivning, istället för att använda ord. Delar ni dessutom gemensamma erfarenheter kan ni utelämna en hel del information och ändå förstå varandra. Mycket i en talsituation är underförstått.

• tvekljud: ah, öh, hm

Skriftlig framställning

• onödiga småord: ju, liksom, vet, där, då • oavslutade och ofullständiga meningar • upprepningar • pratigt och ordrikt • associativt • mycket information är underförstådd

SKRIFTSPRÅKLIGA DRAG • utförligt • klart och tydligt • självbärande – kan läsas var som helst, när som helst, av vem som helst

ÖVNING 6. TALSPRÅK TILL SKRIFTSPRÅK


Nu vet du vad som skiljer talspråk från skriftspråk. Att skilja dem åt är som att göra en första grovsortering i dina spellistor på Spotify. Du kan skapa en lista för exempelvis houselåtar och en lista för klassiska stycken. Musiken har olika stil och de olika spellistorna passar för olika tillfällen. Oavsett om du ska skriva en recension eller en krönika ska du undvika talspråk och hålla dig till skriftspråk. Men det räcker inte med att du har samlat alla dina klassiska låtar i en spellista. Nästa steg är att sortera den klassiska musiken i nya spellistor. Dela upp spellistan i pianostycken, stråkkvartetter och blåsorkestrar för att hitta rätt nyanser, rätt känsla. Det handlar om finlir och fingertoppskänsla, att välja en passande stil och ton. Låt oss fundera över vad som utmärker stil och ton i språket.


SPRÅKLIGA DRAG

STILANALYS

Du sitter i ett väntrum och bläddrar i en veckotidning. Du läser ett uppslag om sångerskan Britney Spears och tänker att det är smörja och skräp. Sen slår det dig att innehållet må vara meningslöst och förmodligen påhittat från början till slut, men att texten ändå lyckas tillfredsställa läsarens förväntningar. Läsaren av en skvallertidning förväntar sig ett lättsamt och sensationellt innehåll, med enklare ord och meningar, kortare stycken, smaskiga bilder och lustiga kommentarer. Du har fått ett förstahandsintryck av texten och beskriver den kanske som enkel, konkret och subjektiv. Det du då har gjort är att beskriva textens stildrag. Stil handlar om hur du förmedlar ett och samma innehåll på olika sätt, med olika effekt. Stil ger språket färg.

När du gör en stilanalys ska du plocka isär texten och särskåda dess enskilda delar, precis som när du analyserade en låttext eller en dikt i Kapitel 1. Analysera ord, meningsbyggnad och stilfigurer. Som alltid ska du förankra och ”bevisa” analysen genom att hitta talande exempel från texten, det vill säga stilmarkörer. Läs de tre texterna på nästföljande sidor och se hur de skiljer sig åt i stil och ton.

Ett exempel: När Fredrik Reinfeldt under en partikongress vill hylla sina partikamrater för en framgångsrik politisk insats säger han kanske: ”Ärade partimedlemmar, jag vill tacka för er insats.” I omklädningsrummet uttrycker tränaren samma beröm med: ”Men ärligt, så fantastiska ni har varit, vilken insats, tack!” I ett annat sammanhang hade vi kunnat höra: ”Men för fan, tack, och shit vilken insats! Ni är så grymma!” De tre exemplen bär på samma innehåll men har olika form och gör, så klart, olika intryck på läsaren. Man kan säga att hur det skrivs påverkar upplevelsen av texten. En text kan upplevas som enkel eller svår, formell eller personlig, subjektiv eller objektiv, konkret eller abstrakt, pratig eller koncentrerad, engagerad eller distanserad. Det finns många adjektiv som beskriver stildrag.

130

Skriftlig framställning

STILDRAG enkel

svår

formell

personlig

subjektiv

objektiv

konkret

abstrakt

pratig

koncentrerad

engagerad

distanserad


1. FÖRÄLDRAR ÄR MESPROPPAR Ibland är jag så trött på ungar att jag bara vill lämna allt. Bara dra och fuck the rest. Jag är så trött på ungar som bara gnäller, som vägrar att samarbeta, som bara strular, som bara tjatar, som bara förpestar för alla andra, som inte kan ta ett nej, som slåss och skriker och gormar. Framför allt är jag trött på alla föräldrar som låter ungarna bli så här. Vad är det med dagens föräldrar? För det är knappast barnens eget fel att de är så hopplösa som de är. Vad är det som har hänt och när hände det? Och varför? Varför är föräldrar i dag såna mesproppar, så rädda för att sätta starka gränser, så rädda för att säga till sina barn, så rädda för gammal hederlig uppfostran? Nånting håller på att gå riktigt snett. Om vi inte stoppar nu kommer våra barn växa upp och bli monster. SvD har under veckan haft en lysande artikelserie om så kallade Curlingföräldrar. Det vill säga föräldrar som vill ”slipa isen framför sina barn så de slipper allt motstånd”. Linda Skugge Kvällsposten 2004-01-17

Texten är värdeladdad och engagerad genom att skribenten tydligt visar sina egna känslor ”ibland är jag så trött på ungar att jag bara vill lämna allt ... fuck the rest”. Orden ”gnäller” och ”gormar” är negativt värdeladdade. Synonymer som klagar och ropar hade förmedlat ett mer neutralt förhållningssätt. Språket är fyllt av slangord (strular, gormar, mesproppar). Tonen är undersökande och prövande genom skribentens många frågor ”Vad är det med dagens föräldrar?” Frågorna är också ett sätt att tilltala läsarna direkt. Stilfigurer som retorisk fråga, hyperbol och metafor ger språket variation och nyanser.

Textens innehåll är enkelt och begripligt för gemene man: barnuppfostran. Språket är personligt, engagerat och pratigt.

Skriftlig framställning

131


KRÖNIKA

150

INNEHÅLL

DISPOSITION

En krönikör är en skribent som funderar över sin tillvaro och omvärld och som delar med sig av sina erfarenheter och tankar. Ofta är krönikörer reflekterande, ibland med glimten i ögat. De kan fundera över allt från hur det kommer sig att många vill sitta ensamma på bussen till hur vardagen fungerar i ett krigshärjat land. Ett känt exempel på en mer lättsam krönikör finns i tv-serien Sex and the city. Där gestaltas seriens huvudperson Carrie Bradshaw av Sarah Jessica Parker. Varje avsnitt cirkulerar runt hennes arbete med att skriva sin spalt vid namn ”Sex and the City”, som publiceras varje vecka i den fiktiva dagstidningen The New York Star. År 2000 försköts betydelsen av begreppet krönika. Texterna blev ofta ännu mer kommenterande och personligt hållna, men samtidigt ändå sakinriktade. Samma år var en av uppgifterna i det nationella provet för första gången att skriva en krönika. Numera förekommer genren varje år. Krönikan är en lättsam texttyp. Den är underhållande och behandlar ofta ett ämne i samhället som alla kan känna igen sig i, ofta något aktuellt. Krönikan kan på så vis ibland ses som en personlig nyhetsartikel eftersom den bjuder på skribentens egna kommentarer. Den påminner också om den argumenterande texten när krönikören tar ställning och argumenterar för sin sak. De flesta tidningar har flera olika krönikörer som reflekterar personligt över olika ämnen och som med hjälp av träffande beskrivningar och ett fyndigt språk underhåller sina läsare. Exempel på olika sorters krönikor är: sport-, film-, nöjes- och tv-krönikor.

En krönika är en ganska kort text som består av tre delar samt rubrik. Krönikan bör hålla sig under 3 000 ord, annars riskerar den att bli för långrandig.

Skriftlig framställning

KRÖNIKANS DELAR: 1. Inledning (med rubrik) 2. Argument för din åsikt 3. Slutsats eller uppmaning


1. INLEDNING

SPRÅK OCH STIL

Krönikans rubrik får gärna innehålla krönikörens åsikt, och den kan tillåta sig att vara ironisk eller provokativ. Ex: ”Ingen ska se att jag är en turist” eller ”När jag var 18 var jag snygg”. Inledningen ska presentera ämnet och ge en bakgrund. Börja gärna med en aktuell iakttagelse eller några viktiga fakta. Det ska helst inte vara en personlig upplevelse i stil med ”I går när jag var på stan ...”. Det blir för likt en blogg. Använd hellre ”Nu är det över 70 år sedan andra världskriget slutade” eller ”Plötsligt ska alla springa maraton istället för att bara jogga”.

Tonen i krönikan är personlig. Det ska märkas att det finns en människa som tycker och tänker bakom texten. Detta uppnår du genom att skriva om dina tankar och känslor. Men det är inte en dagbok du ska skriva. Därför ska du varva dina egna funderingar med mer allmänna händelser och tankar för att få alla att känna igen sig och för att få balans. Det går bra att använda jag i en krönika och du kan också använda dig av direkta uppmaningar och du-tilltal ”du känner säkert igen dig i situationen”. Överdriv inte du-tilltalet så mycket att det börjar likna en blogg. För att förhindra just detta kan du presentera dina åsikter som ett faktum och inte skriva ”jag tycker”. Tänk på att använda dig av stilfigurer (se Verktygs­ lådan s. 260). Använd till exempel liknelser och metaforer så att bildspråket lyfter krönikan och läsaren ser på bekanta händelser med nya ögon. Andra sätt att få till en viss ton i texten är att varva korta och långa meningar och olika långa stycken. Du kan också sträva efter att få in en viss känsla, såsom sorg, glädje, vemod eller förväntan. För att skapa en gemenskap med läsaren och plantera en känsla av att vi lever i samma verklighet är det vanligt att referera till populärkultur såsom tv-program, kändisar, musik eller böcker. ”Att ett avsnitt av ”Two and a half men” kunde kännas så tryggt och bekant hade jag aldrig föreställt mig.” Om du refererar till något som läsarna inte alls känner igen kommer du istället skapa ett avstånd. Därför är det mycket viktigt att noga tänka igenom vem krönikan vänder sig till. Vilka är dina läsare?

2. ARGUMENT FÖR DIN ÅSIKT Krönikan är en personligt argumenterande text. Det innebär att den som skriver ska argumentera för sin åsikt men till skillnad från den argumenterande texten ställs det inte samma krav på att underbygga argumenten med fakta. Rena känsloargument är vanliga.

3. SLUTSATS ELLER UPPMANING I slutet av krönikan samlar du ihop dina åsikter till en slutsats eller uppmaning.

Skriftlig framställning

151


EXEMPELTEXT – KRÖNIKA

Hjälp barn

att bli superhjältar

Rubriken visar på en åsikt och en uppmaning om att hjälpa barn att bli något stort. Skribenten väcker läsarens intresse genom att inte avslöja hur vi kan få barnen att bli superhjältar. Rubriken med "superhjältar" är också en stilfigur, en hyperbol. Inledningen ger ett första exempel på det positiva som hänt efter att Alex och Amanda stängt av sina apparater: samtalen blomstrar. Stilen är personligt hållen genom att Amanda

Hemma hos oss får vi inte ha några apparater i vardagsrummet, berättade Alex Schulman nyligen i en intervju i Svenska Dagbladet. Förut låg han och frun Amanda på var sin sida av soffan och kollade Instagram. Nu blomstrar samtalet, bara för att de stängt av sina Iphones. Samma häpnadsväckande upptäckt gjorde vår familj under Experimentet förra året. Då, när vi bytte ut skärmtid mot en massa äventyr. Plötsligt hade vi tid att se varandra i ögonen, vi lyssnade på varandra, vi skrattade mer och jag och min man blev faktiskt lite nykära i varandra. För, som någon sa, hur sexigt är det egentligen med en man som bara sitter framför datorn hela kvällen? Vi började läsa högt för varandra igen. Jag vet inte varför vi slutade, men jag tror att det var för att barnen hellre ville se på lite tecknad film någon kväll och sedan var det kört. Tidigare hade vi alltid läst för varandra. Jag minns när jag var höggravid med första barnet och min man låg och läste högt för mig och magen så att jag kunde somna. Det fanns en sådan trygghet och tillit i det. Ett befriande lugn.

­berättar om hur relationen förändrades när skärmtid byttes mot äventyr. Stycket avslutas med en retorisk fråga som drar in läsaren i texten. Det andra stycket är som en förlängning av det första stycket genom att skribenten ger fler exempel på hur mindre tekniktid ger mer tid för varandra: ”samma häpnadsväckande upptäckt gjorde vår familj ...”. Stycket är en tillbakablick, om hur paret innan de fick barn läste högt för varandra och om den trygghet, tillit och lugn som följde. Styckets sista mening är en kort och ofullständig mening som betonar ett ”befriande lugn” som infann sig. Skribenten låter ”lugnet” bli en övergång till nästa stycke som inleds med ”Nu infann sig samma lugn ...”. Texten går från mer generella fördelar av att stänga av tekniken till att fokusera på läsning.


Nu infann sig samma lugn – och fascination i familjen. Alla ville se bilderna, de klättrade nästan över oss för att komma närmast boken. De frågade vad ord betydde, vi pratade om döden och kärleken och ensamhet. Vi skrattade åt folk som bar sig tokigt åt. Barnen frågade om arbetslöshet, fattigdom, hemlösa och skilsmässa. Det var som en islossning, de högt utlästa orden förlöste så mycket grubblerier de gått och burit på. I böckernas värld kan vi bli vem som helst, killar eller tjejer, mammor eller pappor, hundar eller hästar, skomakare eller superhjältar. När jag ser barnen ligga och lyssna och titta på en fläck i taket så vet jag att de har lyft från boksidorna. Nu är de någon annanstans. I fantasins värld. Den värld som har räddat så många utsatta barn. Sjuåringen har just fått bokstäverna att dansa. Alldeles nyss fick han sådan fart på dem, så han slapp tänka på tekniken. Nu är det han som kommer rusande till oss och vill läsa högt. Mamma visste du att en ko kan mjölka fyrtio liter på en dag! Och Uranus har tjugosju månar, minst! Vi häpnar och säger va! och wow! och han är så otroligt stolt över att han inhämtade denna kunskap först. Att han vet något som inte vi vet. Det är ett inre jubel som jag önskar varje barn. Allt börjar med högläsning. På 1980-talet läste 80 procent av föräldrarna för sina barn varje dag. I dag är det bara 35 procent som gör det. Högutbildade läser betydligt oftare för sina barn än lågutbildade, sorgligt nog. Alla barn behöver kunna förvandla sig själv till en superhjälte, åtminstone för en stund. Så stäng av skärmarna och läs för varandra igen. För om man bara har orden, så klarar man nästan allt.

Stilfigur, liknelse. Stilfigur, besjälning. Följande stycke ger fler argument för att läsa, både för barnen och för de vuxna. Stycket innehåller flera verbala processer: frågade, pratade och skrattade. De verbala processerna förtydligar den kommunikation som följde med att familjen började läsa. Stycket argumenterar för läsning. Stilfigur, besjälning. Skribenten använder sig av utropstecken i flera meningar, till och med mitt i meningar, för att visa den glädje och det engagemang som både föräldrarna och barnen kände inför läsningen. Stilfigur, metafor. Krönikan avrundas med att understryka hur viktig högläsning är. Läsaren uppmanas (i en tes) att stänga av skärmarna och läsa för varandra igen. Tesen följs av argumentet och metaforen ”om man bara har orden, så klarar man nästan allt”.

ÖVNING 12. LÄSFÖRSTÅELSE OCH ANALYS AV KRÖNIKAN ”VÄNNERNA SOM GÖR DIG ENSAM”

Hillevi Wahl, Metro, 2013.03.12

Skriftlig framställning

153


12. LÄSFÖRSTÅELSE – OCH ANALYS AV KRÖNIKAN ”VÄNNERNA SOM GÖR DIG ENSAM” Välj att arbeta med vissa rubriker eller fördjupa din kunskap och arbeta med dem alla. Förförståelse 1. Sammanfatta i punktform vad som kännetecknar en krönika. Gå till s. 150 för repetition. 2. Vilket syfte har krönikan, tror du? 3. Läs rubriken och inledningen. Vad tror du att krönikan kommer att handla om? 4. Krönikan är publicerad i gratistidningen Metro. Vem tror du att krönikan vänder sig till, vem är mottagare? Motivera ditt svar. Läsförståelse Läs först igenom hela krönikan för att få en helhetsbild. 1. Finns det ord, uttryck, meningar och stycken som du inte förstår eller som är oklara? Markera oklarheter och ta hjälp av lexikon och din bänkkamrat för att förstå. 2. Vad fyllde låtsaskompisarna för funktion när Erik Eje Almqvist var liten? 3. Vad fyller Iphonen för funktion för Erik idag? Tror du att den fyller samma funktion som hans låtsaskompisar gjorde? 4. Varför blev Erik så ledsen när hans låtsaskompis Kristina dog? Vad sörjde han? 5. Hur umgås du med dina vänner på Facebook och Instagram? Vad hade du känt och tänkt om du inte hade haft några vänner på sociala medier?

6. Sammanfatta, dvs skriv ett kort referat av hela krönikan, på cirka 100 ord. • Vad handlar texten om? • Hittar du ett budskap? • Vad är viktigt att lyfta fram? • Vad kan du utelämna? Disposition 1. Markera i krönikan var den är personlig och var den är allmän. Vad dominerar, det personliga eller det allmänna? 2. Vilken åsikt har krönikören och hittar du några argument som stödjer åsikten? Språk och stil 1. Är krönikören närvarande, dvs är det krönikörens egna tankar och känslor som lyfts fram? 2. Använder krönikören någon referens till populärkulturen? 3. Finns retoriska figurer? Vilka? Ger bildspråket en tydlig bild av textens tema? 4. Är innehållet konkret eller abstrakt? 5. Är språket enkelt eller komplicerat?

Skriftlig framställning

181


SLUTUPPGIFT 4A – SKRIV EN SPECIFIK TEXTTYP

SLUTUPPGIFT 4B – KÄLLKRITIK

VÄLJ EN AV DE FYRA UPPGIFTERNA NEDAN.

Till den uppgift du har valt i 4A ska du bifoga en sida där du redovisar hur du har värderat och granskat källor som du har hittat på andra ställen än i denna bok. Leta upp minst två användbara källor och en som är oanvändbar. Redovisa hur du värderat och granskat dina båda källor. Motivera ditt källkritiska resonemang tydligt och utförligt. Tänk på att läsaren ska kunna följa med i dina tankegångar utan att ha läst dina källor. Du kan med fördel citera och referera.

Du väljer vad din text ska handla om, men du ska hitta inspiration från något/några textutdrag i det här kapitlet. Uppgiften kräver att du refererar och citerar samt källhänvisar till kapitlets text/er. Du ska också få med den valda texttypens olika delar. En väldisponerad text med en disposition som är tydligt urskiljningsbar värderas högt. Tänk på att hitta rätt stil och ton som anpassas efter syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriv 300–600 ord.

OM DU INTE HADE ANVÄNT DIG AV TEXTER I DETTA HÄFTE, VAR HADE DU DÅ HÄMTAT DINA KÄLLOR?

1. Skriv ett reportage. Ditt reportage är tänkt att publiceras i kvällstidningen Expressen. Repetera texttypen, s. 140. 2. Skriv en essä. Din essä är ett bidrag till en skrivtävling för gymnasister. Vinnarens essä publiceras i tidningen Ungdomar. Repetera texttypen, s. 156. 3. Skriv en krönika. Din krönika är tänkt att publi­ ceras på en seriös och välbesökt hemsida som riktar sig till en något yngre läskrets. Repetera texttypen, s. 150. 4. Skriv en recension. Din recension vänder sig till allmänheten och är tänkt att publiceras i dagstidningen Sydsvenskan. Repetera texttypen, s. 134. »» Gå till Betygsmatrisen för reportage, essä, krönika eller recension på nästa sida.

Skriftlig framställning

187

Profile for Smakprov Media AB

9789198168143  

9789198168143  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded