9789144107943

Metod

& Yvonne

Guide fรถr historiska studier

Martin Gustavsson & Yvonne Svanstrรถm (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38950 ISBN 978-91-44-10794-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild och delrubriksidor: Shutterstock.com Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2018

3

INNEHÅLL

Inledning 5 Martin Gustavsson & Yvonne Svanström Del I Ramar

1 Undersökningsdesign 13 Martin Gustavsson & Yvonne Svanström 2 Källkritik 41 Maria Ågren Del II Kvalitativa metoder

3 Textanalys 69 Maria Sjöberg 4 Begreppshistoria 97 Jani Marjanen 5 Diskursanalys 133 Anna Nilsson Hammar 6 Muntlig historia 161 Malin Thor Tureby Del III Kvantitativa metoder

7 Beskrivande statistik 189 Johan Söderberg 8 Korrelations- och regressionsanalys 213 Martin Dribe

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

4

I n ne h å l l

9 Kollektivbiografi och korrespondensanalys 241 Martin Gustavsson & Andreas Melldahl 10 Rumslig metod 275 Tom Mels Ordlista 305 Författarpresentationer 313 Person- och sakregister 315

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

INLED N I N G Martin Gustavsson & Yvonne Svanström

Den första förklaringen som ges till ordet ”metod” i den historiska ordboken Svenska akademiens ordbok lyder: 1) mer l. mindre systematiskt l. planmässigt l. regelbundet tillvägagångssätt l. förfarande vid lösandet av en (vetenskaplig) teoretisk uppgift l. utförandet av ett arbete o.d., på erfarenhet l. praktik grundat förfarande, teknik; förfaringssätt.1

Det är metod i den meningen som står i fokus i den här boken: de konkreta tillvägagångssätten – verktygen, teknikerna och procedurerna – vid planering och genomförande av vetenskapliga studier.2 Eftersom vi i stort sett utelämnar frågor om metodologi – de principiella tänkesätten om hur olika metoder bidrar till kunskapsutvecklingen – kan greppet kanske sägas vara smalt. Men eftersom boken samtidigt strävar efter att erbjuda en så rik metodpalett som möjligt för historiskt intresserade forskare får anslaget också sägas vara brett: allt från kvalitativt orienterade diskursanalytiska metoder till kvantitativt orienterade regressionsanalytiska tekniker presenteras i bokens olika kapitel.3 Att inom samma bokpärmar presentera en rad olika metoder som brukar hållas isär har varit ett medvetet val.4 Vi delar synsättet att det är viktigt att känna till flera olika metoder för att kunna undersöka vetenskapliga frågor. Även för dem som av olika skäl vill göra skillnad mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, liksom mellan samtida och histo1 Svenska akademiens ordbok (Stockholm 1944) spalt M 892 band 17.

2 Redaktörerna vill tacka Karin Palmkvist, Stefan Borg, Andreas Melldahl och Johan Söderberg för värdefull hjälp i arbetet med denna metodbok.

3 Se även diskussioner i Martin Gustavsson och Yvonne Svanström, ”En bred palett av metoder för historievetenskaperna. Inledning tema metod”, Historisk tidskrift 133:3 (2013) s. 328–331.

4 En del metodböcker gör annorlunda genom att i huvudsak koncentrera framställningen kring historiska eller samhällsvetenskapliga metoder, genom att fokusera kvalitativa eller kvantitativa analystekniker.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

6

Ma r t i n G ustav s s o n & Y v onne Svans t r öm

riska studier, blir det viktigt att sätta sig in i hur olika metoder fungerar, eftersom det annars finns risk för att även läsningen av vetenskaplig litteratur smalnas av. Det krävs metodkunskaper för att både skriva och läsa vetenskaplig text. En nyfiken, historiskt orienterad humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning – och läsning – är helt enkelt beroende av både kvalitativa och kvantitativa metoder av olika slag.

Varför behöver historiker, ekonomhistoriker och andra historiskt intresserade samhällsvetare ägna metodfrågor ett särskilt och samlat intresse? Svaret på den frågan är relativt enkelt, menar de brittiska hi­sto­ ri­ker­na Simon Gunn och Lucy Faire: ”Metod spelar roll eftersom det sätt på vilket vi studerar ett fenomen formar (eller till och med bestämmer) den kunskap vi kan erhålla om detsamma.”5 Om den metod som forskare använder i hög grad påverkar resultaten de erhåller blir det också viktigt att känna till och reflektera över egna och andras val av undersökningsdesign och analysmetod. Att känna till fler metoder än den egna favoritmetoden blir närmast en förutsättning om forskare ska kunna fråga sig om den forskning de genomför skulle kunna göras på något annat sätt. En bredare metodinläsning vidgar vyerna och bör ge uppslag till hur vetenskapliga frågor kan lösas på nya sätt, och kanske till och med ge upphov till nya vetenskapliga frågor.

Ambitionen med den här boken är således att du som kanske känner dig som mest bekväm med kvantitativ forskning och statistiska beräkningar på ett enkelt sätt ska kunna stifta bekantskap även med kvalitativa metoder, vilka rent av kan utmana ditt sätt att tänka kring hur vetenskapliga uppgifter kan lösas. På samma sätt kan boken förhoppningsvis väcka lust hos dig som har ett mer kvalitativt orienterat förhållningssätt till metod att även bekanta dig med en eller flera av de statistiska tekniker som kan användas för att få svar på vetenskapliga forskningsfrågor.

Metoder som ses som motsatta, eller åtminstone ibland brukar hållas isär och porträtteras som att stå i motsatsställning till varandra, kan ofta med fördel kombineras. Alla statistiska samband behöver i varje fall tolkas i samhällsvetenskaplig forskning, och mycket kvalitativt orienterad forskning jobbar de facto med kvantitativa frågor, om olika gruppers och företeelsers representation etc. Att åtminstone något mer i detalj känna till andra angreppssätt än de som är mest utbredda inom det egna forskningsområdet berikar det vetenskapliga samtalet, enligt en bärande tanke i den här boken. Att i förlängningen också vid behov kunna använda fler än en metod berikar både den egna forskningen 5 Simon Gunn & Lucy Faire (red.), Research methods for history (Edinburgh 2012) s. 4, vår övers. från engelskan.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nledning 7

och det vetenskapliga samtalet. I de kapitel som ingår i denna bok – som är orienterad mot universitetsstudier på grundnivå – har författarna försökt visa hur de olika metoderna används. Målsättningen är att du som läsare ska kunna följa författarna i fotspåren och själv kunna pröva metoden i en analys av ett valfritt historiskt källmaterial. Som sagt, vi tror inte att det är möjligt att på djupet lära sig alla metoder som presenteras. Att inhämta allmänna kunskaper om många metoder, och mer specifika kunskaper om hur du konkret kan tillämpa några av tillvägagångssätten i det egna forskningsarbetet, ska däremot vara möjligt. Vi utgår också ifrån att aktiva seminarieledare – och hand­ ledare – introducerar och hjälper till att förklara de olika metoder som behandlas i boken.

Bokens historiska fokus ska understrykas. Den vänder sig i första hand till dig som är intresserad av att få svar på historiska forskningsfrågor, om situationer och skeenden i det förflutna. Det innebär naturligtvis inte att du som har ett mer samtidsorienterat intresse inte kan ha nytta av de metoder som diskuteras i denna volym. Metoderna är i stort sett desamma som humanistiskt och samhällsvetenskapligt orienterade forskare med samtidsfokus använder. Att arbeta historiskt innebär emellertid att du inte kan lita på att du med olika insamlingsmetoder (som till exempel enkäter, intervjuer, deltagandeobservation eller fältarbete) kan skapa ditt eget material för att få svar på dina frågor.

Historikern är beroende av att dåtidens människor har valt att spara och arkivera handlingar som dagens forskare kan använda för att få svar på frågor om det förflutna. Att arbeta historiskt innebär också att du måste förstå och tolka händelser som ligger mer eller mindre långt bort från din egen samtid. Oavsett vilken historisk period du arbetar med – samtidshistoriska frågor om det sena 1900-talets marknadsreformer eller konflikter mellan olika grupper under 1300-talet, för att ta två exempel ur högen – ställer det höga krav på dig som forskare. Således, utöver den mer konkreta uppgiften att samla in ett relevant historiskt käll­material och välja en lämplig analysmetod, måste du skaffa dig en allmän förståelse för en historisk period som du inte själv har någon erfarenhet av. I den här boken ger flera erfarna forskare handfasta exempel på hur du kan gå tillväga med uppgiften, från flera olika teoretiska perspektiv, med hjälp av olika sorters källmaterial och, som framgått, med hjälp av en rad olika tekniker och tillvägagångssätt. *** Bokens första block kan sägas behandla de inledande faserna av en hi­sto­risk studie. Blocket inleds med ett kapitel – Undersökningsdesign © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

8

Ma r t i n G ustav s s o n & Y v onne Svans t r öm

av Martin Gustavsson och Yvonne Svanström – som handlar om hur du planerar din studie från ax till limpa, från problemformulering till uppläggning av materialinsamlingen. I det efterföljande kapitlet, Källkritik, visar Maria Ågren hur en kritisk granskning av materialet är nödvändig för att du ska kunna genomföra en historisk studie på ett vettigt sätt.

Källkritik sägs ofta vara en historisk metod, men i kapitlet visas att källkritik snarare är vad som förenar forskare över disciplingränserna – allt material måste alltid granskas kritiskt. De efterföljande kapitlen fokuserar sedan hur historiska källmaterial kan analyseras med olika typer av metoder. Varje kapitel ger exempel på hur forskare konkret gått tillväga för att besvara en historiskt orienterad fråga. De exemplifierar med egen eller andras forskning. Du får följa forskaren i fotspåren och se hur hon eller han gripit sig an en fråga och försökt besvara den genom att använda olika upplägg och tekniker.

Det andra blocket samlar kapitel som grovt sett skulle kunna karakteriseras som kvalitativa ansatser. Maria Sjöberg beskriver i kapitlet Textanalys det praktiska arbetet med texternas ord, meningar och innehåll. Hon diskuterar även tolkningslära i vid mening. I nästföljande kapitel, Begreppshistoria, visar Jani Marjanen hur du kan undersöka hur språket förändrats över tid, och på så sätt analysera både historisk kontinuitet och förändring. Han beskriver också hur du kan studera historiska aktörers uppfattning om sin egen samtid. Därefter följer Anna Nilsson Hammars kapitel Diskursanalys. Där ges exempel på hur du kan undersöka frågor som ligger inom det diskursanalytiska området, men från ett historiskt perspektiv. Frågor om historisk föränderlighet som präglar samtal över tid är viktiga utgångspunkter för historievetenskapliga diskursanalyser, hur texter och tal formulerat och kommunicerat bilder av verkligheten och vilka konsekvenser detta fått.

I kapitlet Muntlig historia beskriver Malin Thor Tureby slutligen hur du genom att intervjua personer om deras historia kan nå och skapa ny empirisk kunskap om det förflutna. Hon visar också hur dessa personers berättelser om det förflutna inte endast kan tolkas som fakta utan också måste förstås som berättelser som skapats i olika situationer och kontexter. I samtliga dessa kapitel som fokuserar kvalitativa metoder visar författarna också hur dessa metoder på ett eller annat sätt innehåller vissa kvantitativa inslag.

På samma sätt blir det i det sista blocket, som har ett kvantitativt fokus, tydligt hur de (text)tolkande ansatserna är närvarande, att både textmaterial och siffermaterial kan analyseras med kvantitativa metoder. I kapitlet Beskrivande statistik förklarar Johan Söderberg grunderna i beskrivande statistik och visar hur du kan sammanfatta och presentera © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nledning 9

ett siffermaterial för att upptäcka eventuella tendenser eller mönster.

Därpå följer kapitlet Korrelations- och regressionsanalys av Martin Dribe. Där visas hur du kan mäta om det finns ett samband mellan två eller flera olika historiska enheter och avgöra om någon av dessa enheter påverkar ett historiskt skeende mer än något annat. I kapitlet Kollektivbiografi och korrespondensanalys presenterar Martin Gustavsson och Andreas Melldahl två metoder: den ena (kollektivbiografi) för att systematiskt samla in information om personer eller institutioner, den andra (korrespondensanalys) för att överblicka och hitta mönster i informationsrika material. I det sista kapitlet, Rumslig metod, visar Tom Mels hur historiker kan arbeta med att undersöka både geografiska, sociala och ekonomiska förändringar över tid genom att arbeta med kombinationer av texter och kartmaterial. Du får där se hur du kan undersöka och visa förändringar eller frånvaron av förändringar i det lantliga och urbana landskapet.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

DEL I RAMAR

1

UN D ERSÖ K N I N G SD ESI G N Martin Gustavsson & Yvonne Svanström

Undersökningsdesign står här för hela det förberedande arbetet med en vetenskaplig studie: funderingar kring vilka teorier, metoder och material, liksom vilken tidsperiod, analysnivå och vilket geografiskt undersökningsområde som ska användas. I historiska studier, där källmaterialtillgången ofta är mer knapp än i samtida studier, blir det förberedande arbetet synnerligen centralt. Du behöver bland annat kontrollera att det finns bra underlag både i början och i slutet av undersökningsperioden innan du sätter igång med den egentliga undersökningen. 1

Vad är undersökningsdesign?

I det här kapitlet står undersökningsdesign för hela det förberedande arbetet med en vetenskaplig studie, från problemformulering till uppläggning av materialinsamlingen. Vi går igenom och illustrerar samtliga centrala faser i historiskt forskningsarbete: att välja och arbeta med teori, metod och material, liksom att specificera tidsperiod, analysnivå och geografiskt undersökningsområde. Det är just diskussioner om hur det övergripande ramverket kan se ut som saknas i befintliga metodböcker som vänder sig till historiskt intresserade forskare.2 1 Författarna vill tacka Silke Neunsinger, Ronny Pettersson och Maria Sjöberg för värdefulla synpunkter på kapitlet.

2 Undersökningsdesign brukar inte ta stor plats i metodböcker inom historieämnena.

I många metodböcker inom samhällsvetenskapliga ämnen är undersökningsdesign visserligen något centralt men ändå en ganska avgränsad del av planeringen av en studie. I en samhällsvetenskaplig metodbok likställs till exempel undersökningsdesign med vilka jämförelser som görs i studien (Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan.

Konsten att studera samhälle, individ och marknad [Stockholm 2007] s. 97). I en annan metodbok likställs undersökningsdesign inte bara med jämförande – eller komparativa – undersökningar. Här inkluderas än fler typer av studier: experiment, surveystudier, longitudinella studier, fallstudier och komparativa undersökningar (Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder [Stockholm 2011] s. 53). Enligt vårt sätt att se i den här boken handlar detta snarast om tekniker; det går med fördel ha med såväl ”longitudinella studier” – om inte ”tvärsnitt” väljs av arbetsekonomiska skäl – som rumsliga

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

14

Mar t i n G us tav s s o n & Y v onne Svans t r öm

AT T FÅ TEORIER, METODER OCH MATERIAL AT T SAMSPELA I HISTORISK A STUDIER

”Teori”, ”metod” och ”material” är centrala byggstenar i det vetenskapliga hantverket. Att få dessa tre att samspela – att hänga ihop på ett bra sätt – utgör konststycket i många vetenskapliga studier. Idealen kan dock se ganska olika ut inom olika ämnen. Inom många sam­hälls­veten­ skap­liga ämnen är det vanligt att röra sig från de generella teorierna till de mer specifika källmaterialen (jämför deduktiv ansats och se figur 1.1 nedan). Vissa forskare tenderar att göra tvärtom. De rör sig alltså snarare från en given sakfråga via ett specifikt empiriskt material till de generella teorierna (en mer induktiv ansats, jämför figur 1.2). ”När man talar med historiker”, skriver exempelvis historikern Klas Åmark (f. 1944), ”resonerar de ofta annorlunda. De har börjat med att välja en sakfråga. Empirin är given. Sedan söker de, ibland entusiastiskt, ibland misströstande efter en teori som passar deras empiri.”3 Eftersom sakfrågorna sällan är tagna ur luften, utan impregnerade med vad tidigare mer eller mindre teoretiskt inspirerad forskning på området har uttalat sig om, så skiljer sig angreppssätten kanske inte åt så mycket i praktiken.4 Det är svårt att hitta helt ”rena” sakfrågor, opåverkade av teorier och tidigare forskning och skeenden i samtiden. Däremot betonas värdet av att alls arbeta med teoretiska perspektiv olika mycket inom olika ämnen, och vid olika tidpunkter under utbildningen.

I den här boken illustrerar vi två arbetssätt, det deduktiva och det induktiva. Vi börjar med att exemplifiera det deduktiva sättet att arbeta, som tar avstamp i teorier. Därefter exemplifierar vi det omvända induktiva tillvägagångssättet, som ofta tar avstamp i en sakfråga och tillgängliga empiriska material. I avsnitten som följer diskuterar vi sedan i tur och ordning hur du kan arbeta med forskningsfrågor (enligt dessa båda arbetssätt) och med frågor om källmaterial. Eftersom all historisk forskning är helt beroende av att relevanta källmaterial kan identifieras ägnas en stor del av kapitlet åt frågor om hur uppläggningen av materialinsamlingen och den inledande materialorienteringen kan gå till: hur du gör för att hitta och välja källmaterial från olika arkiv liksom

”komparationer” i en och samma väl designade uppsats. Det är bra tekniker i historiska studier. Vi återkommer till några av dessa sätt att arbeta.

3 Klas Åmark, Varför historia? En ämnesintroduktion för nya studenter (Lund 2015) s. 37.

4 I praktiken rör sig mycket forskning fram och tillbaka mellan ”teori” och ”empiri”.

Metodböcker brukar nämna ”abduktion”, en kombination av deduktiv och induktiv ansats, i dessa sammanhang. Se till exempel John W. Creswell, Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches (Lincoln 2003).

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 U ndersökningsdesig n

hur du väljer inom källgrupper som du har lokaliserat. Även flera av de kommande kapitlen berör materialfrågor.

Då bokens övriga kapitel sedan ägnas åt genomgångar av olika kvantitativa och kvalitativa metoder som kan användas för att bearbeta olika materialtyper ägnar vi inte så stort utrymme åt själva forsknings­ teknikerna – den tredje centrala byggstenen i forskningsprocessen – i det här bakgrundskapitlet om undersökningsdesign. För att göra framställningen så konkret som möjligt illustrerar vi varje steg i arbetsgången med ett exempel om hur vissa kvinnor blev ”reglementerade” under 1800-talet, det vill säga regelbundet ”besiktigade” av polisen och läkar­ kåren, eftersom de anklagades för att vara prostituerade och de styrande i Stockholm var rädda för att venerisk smitta spreds i befolkningen.

Arbetsgången kunde självklart ha illustrerats även med andra undersökningsfrågor, men för enkelhetens skull begränsar vi oss i första hand till frågan om just 1800-talets reglementering.5

Teori, problemområde, forskningsfrågor Det här avsnittet handlar om de inledande stegen i forskningsprocessen: att hitta ett problemområde, att formulera en forskningsfråga i relation till tidigare forskning på det valda området samt att avgränsa forskningsfrågan i tid och rum. Enligt det första (mer deduktiva) arbets­ sättet formuleras forskningsfrågan i nära dialog med en teori. Enligt det andra, omvända (mer induktiva) förfaringssättet kommer de teoretiska perspektiven framför allt in senare i arbetet, när resultaten ska analyseras. I båda traditionerna måste forskningsfrågan relateras till tidigare forskning på området.

ET T MINIMIKRAV: AT T RELATERA TILL TIDIGARE FORSKNING PÅ OMRÅDET

Som vi redan varit inne på är det inte alltid ett krav att uppsatser måste knyta an till teorier. Det är säkert kopplat till dels vilken nivå du läser på, dels inom vilken disciplin. Ett minimikrav är dock alltid att frågorna i din undersökning relaterar till tidigare forskning på området.

Det finns olika sätt att ringa in vad som skrivits inom ett område.

Ett sätt är att använda de olika forskningsdatabaser som finns vid 5 Exemplen kommer i första hand från Yvonne Svanström, Policing Public Women: The Regulation of Prostitution in Stockholm 1812–1880 (Stockholm 2000). ”Besiktiga” var i sammanhanget liktydigt med läkarundersökning.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

15

16

Mar t i n G us tav s s o n & Y v onne Svans t r öm

universitetens och högskolornas forskningsbibliotek. Universiteten har artikel­databaser och databaser över tidskrifter och böcker. Det finns även nationella databaser, såsom Libris, som Kungliga biblioteket ansvarar för, samt deras egen databas Regina. Med hjälp av dessa kan forskaren söka systematiskt efter relevanta böcker och artiklar. Här är det naturligtvis viktigt hur sökningen avgränsas. För att återgå till exemplet med reglementeringen av 1800-talets prostitution ger en sökning i Libris på ”prostitu*” 5 054 träffar. En avgränsning till ”prostitu* 1800” ger 355 träffar, och en ytterligare avgränsning till ”prostitu* regl*” endast 67 träffar.6 Kombinationen av ord samt språk är således viktig.

Ett annat effektivt sätt är att undersöka referenslistorna i slutet av de böcker och artiklar som har relevans för undersökningsområdet.

Genom dessa forskares referenslistor kan du dels få fatt på litteratur som kanske inte nödvändigtvis kommer fram genom de mest självklara sökorden, dels även få tips om användbart (kompletterande) källmaterial genom att se vilka arkiv dessa forskare använt sig av.

AT T VASK A FRAM EN FRÅGA UR TEORIER

Hur ska du göra om du aktivt vill/behöver använda teorier när du formulerar dina forskningsfrågor? För att inte teorierna bara ska vara påklistrade i början av undersökningen utan en integrerad del av hela studien måste de göras forskningsbara, översättas till någorlunda handfasta frågor, eller som det heter i samhällsvetenskapliga metodböcker: ”operationaliseras”.

Låt oss ta den tämligen kända feministiska teorin om det ”sexuella kontraktet” som exempel. Hur ska den teorin kunna ”operationaliseras”, översättas till hanterbara forskningsfrågor? Det är det första steget i forskningsprocessen när forskaren utgår från en teori eller en modell.

Först när teoretiskt informerade frågor är formulerade börjar jakten på relevanta källmaterial och metoder (se figur 1.1). I sin allmänna form menar kontraktsteorin att samhället består av fria individer som ger bort delar av sin frihet till staten, eller kanske snarare byter bort delar av sin frihet mot medborgerlig säkerhet. Den amerikanska statsvetaren och feministen Carole Pateman (f. 1940) menar att detta samhälleliga kontraktstänkande vilar på ett outtalat sexuellt kontrakt, där män anses ha rätt att bestämma över kvinnors kroppar. Alla individer är alltså inte lika fria. Det finns en orättvisa mellan könen inbyggd i samhälls­ 6 Sökning på Libris www.libris.kb.se 20170615. Hur du kan kombinera sökord, trunkera och andra sökfunktioner finns beskrivet på Libris hemsida.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 U ndersökningsdesig n

Intresseområde Teori (Forskningsfrågor: informerade av teorin + forskningsläget) Material (Underlaget: materialet som ger svar på frågorna) Metod (Verktygslådan: olika tekniker för att få svar på frågorna) Resultat

Figur 1.1 Idealtypisk illustration av forskning som utgår ifrån teorier.

kontraktet. Hur och var blir detta outtalade kontrakt synligt? Det formellt jämlika men reellt ojämlika samhällskontraktet blir synligt på olika samhälleliga områden, enligt Pateman: som äktenskapskontrakt i den privata sfären och som prostitutionskontrakt i den offentliga.7 Eftersom teorin om det sexuella kontraktet dels har anspråk på att förklara en hel samhällsordning, dels är tämligen abstrakt måste forskningsområdet begränsas och de allmänna påståendena översättas till några mer handfasta frågor att ta med till arkiven (att kartlägga och analysera en hel samhällsformation är inte arbetsekonomiskt realistiskt). Du kan till exempel begränsa omfånget genom att bryta ut en del av teorin, i exemplet nedan den del av Patemans teori som handlar om prostitution. Uppgiften kan också göras något mer hanterbar om undersökningsperioden begränsas. Vårt illustrerande exempel fokuserar 1800-talet då det industrikapitalistiska ”moderna” samhället började ta form i Sverige, och mer specifikt åren 1812 till 1880 eftersom det kom ny lagstiftning som berörde prostitution vid dessa två tillfällen. Det verkar vara en meningsfull – formerande – period att undersöka när forskaren vill arbeta med en teori som påstår något om grundläggande förhållanden i den moderna samhällsordningen. För det tredje bör rumsliga avgränsningar göras. I exemplet begränsar vi undersökningsområdet till Stockholm. Nu när ett något mer hanterbart forskningsområde kan skönjas är det dags att formulera teorianknutna, forskningsbara frågor.

Hur ska historikern komma åt och undersöka frågan om makten över manliga och kvinnliga kroppar på 1800-talet? Ett sätt kan vara att börja med att försöka utreda orsakerna bakom 1800-talets prostitution, den fråga som är aktuell här: handlade det om rationella val (vilket 7 Carole Pateman, The Sexual Contract (Cambridge 1988). Pateman har naturligtvis inte stått oemotsagd, men här finns inte utrymme att gå in på den kritiken.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

17

18

Mar t i n G us tav s s o n & Y v onne Svans t r öm

verkar ligga mer i linje med teorin om fria individer som sluter kontrakt) eller handlade det snarast om en ordning där kvinnor hade begränsat handlingsutrymme (vilket verkar ligga mer i linje med Patemans diskussion om att män bestämmer över kvinnors kroppar)? Ytterligare ett sätt – som än mer aktivt knyter an till Patemans diskussion som samhällskontraktet – är att undersöka vad staten och staden gjorde, såväl de lagstiftande myndigheterna som poliskåren på Stockholms gator.

Att en hel del åtgärder faktiskt sattes in för att stävja spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar är källmaterialmässigt tacksamt för den här studien. Kontrollerades kvinnor, exempelvis gruppen som kallades prostituerade, och män, exempelvis gruppen inskrivna soldater, i lika stor utsträckning? Enligt dagens mått mätt skulle det kanske förefalla rationellt att inte särbehandla kvinnor, då både män och kvinnor kan sprida könssjukdomar. Genom att ställa följdfrågan om kvinnor och män behandlades i lika stor utsträckning för veneriska sjukdomar ges också en bild av hur läkarkåren agerade: verkar det i främsta rummet ha handlat om att kontrollera venerisk smitta eller kvinnliga kroppar? Den här typen av mer konkreta frågor gör arbetet med att leta upp relevanta källmaterial betydligt lättare.

Vi återkommer till frågan om källmaterial. Här ska det bara sägas att den typ av historiskt material som består av debatter och diskussioner utgör ett mindre väl valt underlag till den forskningsfråga som formulerats här: det är inte ”synen på” prostitution i olika sammanhang (om kvinnliga kroppar bör kontrolleras eller inte) utan hur en eventuell kontroll fungerade på vardaglig basis som står i centrum.

Slutligen är det viktigt att föra en löpande dialog genom hela arbetet mellan det valda teoretiska perspektivet – eller perspektiven om du har valt flera – och de studerade källmaterialen. I historiska studier får du närmast utgå ifrån att de teoretiskt informerade forskningsfrågorna måste justeras mer eller mindre under resans gång, och även förhålla dig kritiskt till teorin.8 Att förhålla sig kritiskt till en teori innebär inte krav på att förkasta den, snarare att justera och komplettera delar av teorin för att få den fruktsam i just din undersökning.

Tre moment som nämndes i inledningen av kapitlet – att välja tidsperiod, analysnivå och geografiskt undersökningsområde – inkluderas under ”teoriblocket” i figur 1.1: forskningsfrågorna ska inte bara relateras till teorierna och forskningsläget, utan också vara vettigt avgränsade i tid och rum. Det gäller alla historiska studier, alltså i lika hög grad för forskare som arbetar enligt det idealtypiskt motsatta (induktiva) sättet, 8 Jfr not 4.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 U ndersökningsdesig n

genom att snarare röra sig från arbete med källmaterial och sakfrågor till generella teorier (i ett senare skede av studien). Vi återkommer till de tre nämnda momenten efter en genomgång av det här arbetssättet.

AT T RELATERA FORSKNINGSRESULTAT TILL TEORIER

Ovan citerade Klas Åmark menade att historiker ofta börjar arbetet med att välja en sakfråga. Här använder vi oss för enkelhetens skull av samma sakfråga som ovan när vi illustrerar det här arbetssättet: vi vill göra en historisk studie om prostitution i bred bemärkelse, med särskilt fokus på kontroll av kvinnor. Kanske lockar pågående frågor i samtiden, kanske finns det andra bevekelsegrunder för intresset. Den stora skillnaden mot det deduktiva arbetssättet (figur 1.1) är att teorier inte spelar lika stor roll när forskningsfrågorna formuleras av den induktivt orienterade forskaren (jämför figur 1.2). Frågorna måste som framgått alltid relateras till forskningsläget på området, men de behöver här inte vara framsprungna ur teorier. På sätt och vis kan det därför sägas handla om en mer öppen ingång än när vi arbetar med en teoretiskt styrd ursprungsfråga. Den historiska forskaren som börjar arbetet med en ganska bred fråga läser och letar sannolikt också än bredare efter kunskapsluckor i tidigare forskning om prostitution i Sverige och andra länder, än vad historikerna gör som utgår från en teoretisk problematik och inledningsvis formulerar en (ganska) avgränsad teoretiskt motiverad fråga.

Samtidigt är gränserna mellan olika sätt att arbeta på – förstås – betydligt grumligare i praktiken. Även om frågorna i huvudsak for-

Möjliga teorier (som fungerar som tolkningsram) Resultat Metod (Verktygslådan: olika tekniker för att få svar på frågorna) Material (Underlaget: materialet som ger svar på frågorna) Sakfrågor (Informerade av forskningsläget) Intresseområde

Figur 1.2 Idealtypisk illustration av forskning som utgår från sakfrågor.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

19

Elva forskare från en rad lärosäten och discipliner är författare till den här mångvetenskapliga metodboken. Vid sidan av redaktörerna Martin Gustavsson och Yvonne Svanström medverkar Martin Dribe, Jani Marjanen, Andreas Melldahl, Tom Mels, Anna Nilsson Hammar, Maria Sjöberg, Johan Söderberg, Malin Thor Tureby och Maria Ågren.

Metod Guide för historiska studier Metodkunskaper är nödvändiga för att både skriva, läsa och förstå vetenskaplig text. För att kunna få fram och ta del av information i historiska källor krävs både kvalitativa och kvantitativa metoder av olika slag. Den här grundboken har därför ett brett anslag och presenterar ett flertal praktiska tillvägagångssätt inom historiska studier.

Martin Gu Svanström

Boken har tre delar. I den första behandlas de inledande faserna av en historisk studie, med kapitel om undersökningsdesign och källkritik. Den andra delen har en kvalitativ inriktning och samlar kapitel om textanalys, begreppshistoria, diskursanalys och muntlig historia. I den tredje delen är fokus kvantitativt och här tar författarna upp beskrivande statistik, korrelations- och regressionsanalys, kollektivbiografi och korrespondensanalys samt rumslig metod.

Metod – guide för historiska studier är avsedd för studenter i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med historisk inriktning vid universitet och högskolor.

Art.nr 38950

studentlitteratur.se