9789140697257

­

C

Terese Andersson Tiia Ojala

Jalla – raka vägen! C

Jalla – raka vägen!

Jalla – raka vägen! är ett genrepedagogiskt och stöttande ­arbetsmaterial för svenska som andraspråk/svenska i åk 7–9. Genrepedagogik utgår ifrån ­kommunikativ undervisning där språket står i fokus. Eleverna arbetar med ­elevnära och autentiska texter.

Jalla – raka vägen! C är en av tre böcker som syftar till att stötta ­elever att ­utveckla både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Varje kapitel är uppbyggt utifrån genrepedagogikens cirkelmodell med sina fyra faser: 1. Förförståelse och bygga kunskap 2. Modelltext 3. Gemensam text 4. Individuell text Detta arbetssätt hjälper elever att förstå och upptäcka de språkliga ­mönster som finns i olika texttyper samt att olika texter har olika syften.

Med sina omväxlande uppgifter och elevnära texter skapar Jalla – raka vägen! ett kommunikativt klassrum och erbjuder en snabbare väg till språkutveckling!

Tiia Ojala är läromedelsförfattare, föreläsare, ­legitimerad coach samt före detta förstelärare i svenska som andraspråk.

Vann läromedelsförfattarpriset Lärkungen 2014.

Genrepedagogik i svenska som andraspråk/svenska

Terese Andersson är f­ örste­lärare i svenska och svenska som andraspråk, legitimerad coach samt föreläsare. ­Sedan fler år tillbaka har hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald.

ISBN 978-91-40-69725-7

9

789140 697257

Kunskapskrav svenska åk 9, Lgr 11 Texttyper

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Att arbeta med lässtrategier Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell Att diskutera texter

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Att arbeta med lässtrategier Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell Att diskutera texter

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Att arbeta med novell

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

1

Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

2

Att arbeta med minital

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell Att diskutera texter

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Att arbeta med minital Att diskutera texter

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Jalla – raka vägen! ger dig ett rikare språk Var så god! Här är din nya bok i svenska som andraspråk/svenska.

Att få en snabbare språkutveckling vill alla oavsett bakgrund.

Här har du chansen!

Ett rikare språk får du med hjälp av Jalla – raka vägen! Bokens aktuella texter engagerar och inspirerar dig och utmanar ditt språk. I varje kapitel tränar du din läsförståelse, din ordförståelse, din muntliga förmåga och ditt skrivande. Materialet ger dig stöd och tydlig struktur hela vägen genom t.ex. skrivmallar, checklistor och kamratrespons. Dessutom som ryggrad har du genrepedagogikens cirkelmodell med dess fyra faser.

4

Individuell text

3

Gemensam text

Förförståelse

Modelltexter

Jalla – raka vägen! ställer höga krav på dig och får ditt språk att lyfta. J­ alla, dags att jobba!

Lycka till!

Terese Andersson och Tiia Ojala

Innehållsförteckning Att arbeta med lässtrategier

4

Att rangordna argument

64

Fyra lässtrategier

6

Att läsa och förstå

66

Fyra roller och fyra lässtrategier

10

Att arbeta bort jaget i debattartikeln

70

Att jämföra

13

Att göra källhänvisningar

71

Att utvärdera

13

Att arbeta med grammatik

72

Att arbeta med minital

14

Att skriva tillsammans

75

Att skapa förförståelse

15

Att skriva egen debattartikel

76

Att studera bilder

16

Att jämföra texter

77

Att läsa och förstå

18

Att ge och få respons

78

Att läsa och förstå

21

Att utvärdera

78

Att träna minital

23

Att bedöma text

79

Att arbeta med grammatik

24

Att arbeta med novell

80

Att veta om upphovsrätt

27

Att skapa förförståelse

81

Att skriva tillsammans

28

Att veta om novell

82

Att skriva eget minital

30

Att läsa och förstå

85

Att ge och få respons

32

Att läsa och förstå

92

Att utvärdera

32

Att arbeta med grammatik

96

Att bedöma ett minital

33

Att skriva tillsammans

100

Att arbeta med krönika

34

Att skriva egen novell

101

Att skapa förförståelse

35

Att ge och få respons

102

Att läsa och förstå

36

Att utvärdera

102

Att skriva resonemang

38

Att bedöma text

103

Att läsa och förstå

41

Att diskutera texter

104

Att arbeta med grammatik

43

Att skapa förförståelse

105

Att skriva tillsammans

49

Text till diskussion 1

106

Att skriva egen krönika

50

Text till diskussion 2

109

Att jämföra texter

51

Text till diskussion 3

115

Att ge och få respons

52

Text till diskussion 4

118

Att utvärdera

52

Att leda och delta i en textdiskussion

121

Att bedöma text

53

Exempel på textdiskussion

122

Att arbeta med debattartikel

54

Att skapa förförståelse

55

Att veta om debattartikel

56

Att läsa och förstå

58

Textdiskussion 124 Att ge och få respons

125

Att utvärdera

126

Att bedöma en textdiskussion

126

Kunskapskrav svenska som andraspråk åk 9 128

3

ATT ARBETA MED

krönika I DET TA KAP ITEL FÅR DU VETA: vad en krönika är hur man skriver en krönika vad ett resonemang är om huvudsats och bisats

TEMA:

Rätten att få vara den man är SAMTID IGT TRÄ NA R DU PÅ ATT : läsa texter diskutera texter använda lässtrategier förstå texter jämföra texter ge och få respons bearbeta text bedöma text utvärdera

Krönikan är en åsiktstext som finns i bland annat dagstidningar och på nätet. I en krönika använder skribenten sig av en resonerande ton istället för en argumenterande ton. Där­ för säger man att krönikan är en resonerande text och debattartikeln en argumenterande text, men båda är åsiktstexter. Den som skriver en krönika kallas för krönikör.

En krönika kan i stort sett handla om vad som helst men det ska vara en aktuell händelse eller ett aktuellt ämne som läsarna kan känna igen sig i. Många gånger har krönikören en personlig koppling till ämnet.

Krönikören kan till exempel ha upplevt det själv och vill nu uppmärksamma andra om det. En krönika har ett budskap som är kopplat till det aktuella ämnet. I en krönika diskuterar krönikören med sig själv genom att resonera kring ämnet ur olika perspektiv.

34 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Som läsare får man följa med i krönikörens tankegång från början till slut. Det är inte nödvändigt att krönikören kommer fram till ett självklart svar utan det kan vara så att hen lämnar över det till läsaren genom en avslutning med frågor riktade till läsaren.

Krönikor kan vara humoristiska och ironiska, samtidigt som budskapet är allvarligt och viktigt. För att lyckas med det används många gånger bildspråk till exempel metaforer och liknelser. Ett annat kännetecken för krönikan är ett tydligt jag eftersom krönikören vill ta upp något som berör hen. Språket i en krönika är fritt, lättsamt och många gånger nytänkande.

Nu för tiden hittar flera krönikörer på egna ord för att vässa sin krönika med just sin personlighet. Dessutom ska språket anpassas till mottagarna.

Att skapa förförståelse

Tips!

Läs mer på www.manskligarattigheter.se

1 Diskutera frågorna.

•• Kapitlets tema är Rätten att få vara den man är. Enligt mänskliga rättigheter har alla rätt att få vara den man är eller upplever sig vara. Men är det så? Berätta hur du tänker.

•• I vilka situationer kan det vara lätt att vara den man är?

•• I vilka situationer kan det vara svårt att vara den man är?

2 a Leta i dagstidningar efter aktuella ämnen eller händelser.

Tänk på att det ska finnas en koppling till temat Rätten att få vara den man är. Skriv ner era ämnen.

b Välj det ämne som intresserar dig mest.

Jag har valt

c Skriv kort hur du tänker kring ämnet eller händelsen.

d Skriv kort hur du tror att andra kan tänka kring ämnet eller händelsen.

e Dela med dig av dina tankar.

f Dela era tankar i gruppen.

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 35

Att läsa och förstå

3 a Högläs krönikan. Samtidigt som ni högläser texten stryker du under nya eller ovanliga ord.

Tänk på att använda dig av lässtrategin att reda ut oklarheter.

Varför kan inte män krama varandra?

Rubrik

Har du under din uppväxt fått höra hur dina intressen och det du gillar att göra inte är rätt? Att det inte stämmer överens med andras förväntningar på dig och ditt kön? Att din familj, din skola och din omvärld förväntar sig att du ska bete dig på ett visst sätt? Det händer alla. Även om det sker på olika sätt för olika personer. Varför ska någon behöva bete sig på ett visst sätt bara för att hen är född med en särskild kropp?

Inledning med bakgrund och presentation av ämne

Hela mitt liv har jag fått höra: ”Var en man”. De säger: ”Det där kan du inte ha på dig”. ”Det där är kvinnligt”. ”Du är ju stark”. Redan som små barn tvingas vi in i roller som vi inte nödvändigtvis vill vara en del av.

Den här månaden är det premiär för den efterlängtade dokumentärfilmen ”The Mask You Live In”. Regissören Jennifer Siebel Newsom har följt pojkar och unga män i utforskandet av sin identitet samtidigt som de stöter på samhällets smala syn på maskulinitet.

Barn växer egentligen upp med en enorm nyfikenhet. Trots det hålls pojkar tillbaka från att pröva på nya idrotter, musikgenrer och intressen av rädsla för att omgivningen ska tycka att det är ”tjejigt”. Det som ses som kvinnligt får ett lägre värde i samhället. Därför försöker den traditionella mansrollen hålla ett avstånd från det ”kvinnliga”.

Det finns många fler exempel på hur de här könsrollerna påverkar människor.

Ojämställdhet drabbar alla. Vi borde strunta i alla förväntningar. Bryt normerna och var positiva förebilder för andra. En del unga killar tycker det är tjejigt med lypsyl, då det ser ut som läppstift. Därför har en vän till mig börjat använda lypsyl tydligt när han föreläser för ungdomar.

Ett annat problem är att killar har svårt att prata med varandra. På riktigt alltså. Det verkar vara lättare för män att prata om vad som helst förutom känslor. Det gör att män får svårt att skapa äkta och långsiktiga vänskapsband. Att vara kompis har för många utvecklats till att hålla avstånd från varandra, och vår närhet minskar. Det märks på kroppsspråket. Kan killar kramas ordentligt utan att klappa varandra på ryggen två–tre gånger? Hur många män berättar att de saknar varandra? Det finns också en föreställning om att män inte ska gråta. Allt det bidrar till att trycka ner känslor som är viktiga att få utlopp för. Det kan inte vara hälsosamt.

36 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Huvuddel med resonemang ur eget perspektiv och ur bredare perspektiv

Samtidigt lär vi oss att våld kan vara en lösning på många problem. Sorg och ledsamhet kan därför gå över till en uppdämd ilska. I värsta fall kan det ta sig uttryck i våldsamt beteende. Mot andra, eller mot en själv. När vi accepterar att pojkar slåss med varandra för att ”det är så killar gör”, lär vi dem att det är rätt att använda våld för att få utlopp sina känslor.

Vi behöver motverka de här könsrollerna. Till att börja med kan vi ställa en viktig fråga till de män som vi känner. Hur mår du? På riktigt?

Avslutning med en upprepning av ämne och retorisk fråga

TANVIR MANSUR

Krönikörens namn

Metro 2015-02-27

Källa

b Läs dina understrukna ord och välj fem av dem. Skriv upp orden.

ORDLISTA

c Ta redan på ordens betydelse genom att till exempel:

•• dela upp ordet i olika delar •• läsa det som står före och efter ordet/begreppet/meningen •• läsa om meningen flera gånger •• förstå ordets funktion •• slå upp i ordlista/lexikon

d Vilket eller vilka sätt använde du för att ta reda på ordens betydelse?

Skriv på ett separat papper eller digitalt.

e Berätta för varandra vilka sätt ni använde för att reda ut oklarheter.

4 Diskutera frågorna.

•• Vem skriver krönikan och var är den publicerad?

•• Vilket ämne skriver krönikören om?

•• Varför vill han lyfta just det ämnet?

•• Vilka olika perspektiv finns i krönikan?

•• Vad håller du med om i krönikan och vad håller du inte med om? Förklara hur du tänker.

•• Vilka spår av temat Rätten att få vara den man är finns med i krönikan, tycker du?

•• Har du några frågor till krönikan?

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 37

Att skriva resonemang Att kunna skriva resonemang är ett kunskapskrav i många skolämnen. Men vad betyder ett resonemang egentligen? Ordet resonemang kommer från verbet att resonera. Att resonera kan jäm­föras med att diskutera och att utveckla en tanke­ gång. När man resonerar försöker man förstå ett ämne eller ett problem ur olika perspektiv. För att förstå så ställer man frågor till sig själv: •• Varför tycker jag som jag gör?

•• Vad leder det till att jag tycker som jag gör?

Man kan förklara ett resonemang på följande sätt. Ett resonemang inleds med ett påstående, alltså vad du tänker eller tycker om ett aktuellt ämne eller en händelse. Därefter ställer du dig frågan varför du tycker eller tänker du som du gör. Nästa steg är att ge exempel på varför du tycker som du gör. Du diskuterar ditt påstående fram och tillbaka och ur olika perspektiv. För att förtydliga detta för läsaren kan du använda dig av egna eller andras erfarenheter. Efter det tänker du ut vad konse­kvenserna blir av att du tycker och tänker som du gör. Till sist kommer du fram till en slutsats som inte alltid be­höver vara ett bestämt svar, men du ska visa att man kan förstå ditt påstående ur olika perspektiv.

Exem

pel

a n egn … f rå enheter. er far u så? ker d c y t Vad

… dras u så? n an ter. d å r ? r f

u e k … ker d enhe … tän … tyc er far u så? d ? r u e n ker d … kän … tän ? u ner d … kän

r Var fö

VAD

VARFÖR

38 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

EXEMPEL

Kons

ser ekven

na enser v k e s n lir ko ?

Vad b ag tänker j t e av d n av öljde f r i l b g?

Vad egån tank n i m

KONSEKVENSER

Sluts

ats

er komm Vad till? fram

SLUTSATS

du

Här ser du ett resonemang i flera led: VAD? Det är en självklarhet för mig att man få vara den man är.

VARFÖR? Det är en självklarhet för mig att man får vara den man är därför att jag bor i ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter respekteras.

EXEMPEL: Det är en självklarhet för mig att man får vara den man är därför att jag bor i ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter respekteras. I min klass till exempel finns det personer med olika religioner och alla behandlas på ett likvärdigt sätt. Men jag vet att det inte alltid är så. Min kompis går i en annan skola där det finns elever som tillhör olika religioner och de trakasseras och diskrimineras på grund av det.

KONSEKVENSER: Det är en självklarhet för mig att man får vara den man är därför att jag bor i ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter respekteras. I min klass till exempel finns det olika personer med olika religioner och alla behandlas på ett likvärdigt sätt. Men jag vet att det inte alltid är så. Min kompis går i en annan skola där det finns elever som tillhör olika religioner och de trakasseras och diskrimineras på grund av det. Om alla skulle få möjlighet att få vara sig själva skulle allas välbefinnande bli bättre och på så sätt skulle alla bli mer toleranta mot varandra. Om man inte har ett tillåtande klimat i klassrummet där man får vara sig själv, finns det risk att eleverna mår dåligt, vilket i sin tur kan leda till konflikter i klassrummet.

SLUTSATS: Det är en självklarhet för mig att man får vara den man är därför att jag bor i ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter respekteras. I min klass till exempel finns det olika personer med olika religioner och alla behandlas på ett likvärdigt sätt. Men jag vet att det inte alltid är så. Min kompis går i en annan skola där det finns elever som tillhör olika religioner och de trakasseras och diskrimineras på grund av det. Om alla skulle få möjlighet att få vara sig själva skulle allas välbefinnande bli bättre och på så sätt skulle alla bli mer toleranta mot varandra. Om man inte har ett tillåtande klimat i klassrummet där man får vara sig själv, finns det risk att eleverna mår dåligt, vilket i sin tur kan leda till konflikter i klassrummet. Alltså, för allas skull är det viktigt att vi är toleranta mot varandra och låter alla få vara den de vill vara.

5 a Skriv ett resonemang utifrån påståendet Det är en självklarhet för mig att man får vara den man är. Följ samma struktur som i exemplet men utgå från era tankar och erfarenheter. Ta hjälp av bindeorden.

b Jämför ert resonemang med ett annat par.

Bindeord på grund av utifrån detta eftersom därför att för att detta leder till

å ena sidan – å andra sidan alltså dessutom alltså vilket en anledning kan vara

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 39

6 Högläs krönikans struktur.

Krönikans struktur 1. Rubrik – intresseväckande och/eller slagkraftig – speglar krönikans ämne 2. Inledning – innehåller en kort bakgrund till ämnet och varför du valt det – kan inledas med en fråga till läsaren – kan inledas med ett citat 3. Huvuddel – är en fördjupning av ditt ämne – du resonerar med dig själv genom att ställa frågor som du vrider och vänder på för att förstå dem ur olika perspektiv – tar upp konsekvenser som olika perspektiv kan leda till 4. Avslutning – upprepar påståendet med andra ord och sammanfattar det som du har kommit fram till – kan knytas ihop med inledningen – kan avslutas med en retorisk fråga – kan avslutas med en uppmaning som låter läsaren fundera vidare på ämnet 5. Krönikörens namn 7 Högläs krönikans typiska drag.

Krönikans typiska drag är:

•• En aktuell händelse eller ett aktuellt ämne •• Slagkraftig, intresseväckande rubrik, gärna en fråga •• Skriven i jag-form •• Resonerande ton •• Vardagligt, personligt språk och bildspråk (liknelser och metaforer) •• Beroende på ämne och målgrupp kan tonen i en krönika vara humoristisk, ironisk, allvarlig, upprörd, ungdomlig etc.

•• Retoriska frågor •• Kan blanda nutid och dåtid (tempus)

40 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Att läsa och förstå

8 a Högläs krönikan. Samtidigt som ni högläser texten stryker du under nya eller ovanliga ord. Tänk på att använda dig av lässtrategin att reda ut oklarheter.

Att vara sig själv Var bara dig själv. Hur många har fått det rådet när det gällt att till exempel träffa nya människor eller klara av en ny situation? Jag har fått höra det många gånger. Var bara dig själv så kommer allt gå bra. Egentligen är det ju en komplimang, det betyder att personen som säger det tycker om mig precis som jag är.

Men som vägledning i livet är det ett ganska värdelöst råd. ”Var dig själv” betyder i princip ”var som du är nu”. Och det är ett jättebra råd – så länge man känner sig bekväm, trygg och härlig. Men när man känner sig osäker, blyg eller rädd hjälper det inte att ”bara vara sig själv”. För ”mig själv” är ju i det ögonblicket en väldigt osäker, blyg, rädd eller skamsen person.

Visst duger alla som de är, alla är lika värdefulla och ingen behöver förändra sig för någon annans skull. I bland tjänar man dock på att förändra sig för sin egen skull.

Det är inte roligt att vara osäker, blyg eller rädd – man har mycket att vinna på att jobba bort de känslorna.

I helgen följde jag till exempel med en vän på en fest där jag inte kände någon annan.

En situation där det är lätt att bli obekväm.

Om jag då ska ”vara mig själv”, ska jag alltså acceptera att jag är obekväm och göra som jag alltid gjort i sådana situationer. Alltså hålla mig i bakgrunden och bara prata med den jag känner. Är det en kul kväll för mig? Gör jag festen roligare för någon annan? För mig är svaret nej x2.

Därmed inte sagt att det är lätt att komma förbi de där mentala spärrarna, men genom att väcka tanken så är i alla fall första steget taget.

Om man omformulerar rådet ”var den du är” till ”var den du vill vara”, så tycker jag att man kommer närmare en konstruktiv tankegång som kan leda till positiv utveckling. Om vi alltid beter oss som vi alltid har betett oss, kommer vi alltid att få samma resultat. Börjar vi istället fråga oss själva saker som ”vem vill jag vara?” när vi hamnar i en främmande situation, börjar vi röra oss mot helt nya perspektiv och beteenden som kanske passar oss bättre. Så – vem vill du vara?

ANDREAS ROLFER

DN 2009-12-14

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 41

b Läs dina understrukna ord och välj fem av dem. Skriv upp orden.

ORDLISTA

c Ta redan på ordens betydelse genom att till exempel:

•• dela upp ordet i olika delar •• läsa det som står före och efter ordet/begreppet/meningen •• läsa om meningen flera gånger •• förstå ordets funktion •• slå upp i ordlista/lexikon

d Vilket eller vilka sätt använde du för att ta reda på ordens betydelse?

Skriv på ett separat papper eller digitalt.

e Berätta för varandra vilka sätt ni använde för att reda ut oklarheter.

9 Diskutera frågorna.

•• Vem skriver krönikan och var är den publicerad?

•• Vilket ämne skriver krönikören om?

•• Vilken åsikt har krönikören? Håller du med honom? Varför/varför inte?

•• Har krönikan ett öppet eller stängt slut? Motivera hur du tänker.

•• Vilka spår av temat Rätten att få vara den man är finns med i krönikan, tycker du?

•• Har du några frågor till krönikan?

10 Leta efter krönikans olika delar. Anteckna i krönikan.

11 Leta efter de typiska dragen för krönikan. Anteckna i krönikan.

42 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Att arbeta med grammatik

Ordföljd = I vilken ordning orden placeras i en mening.

Huvudsatser med rak ordföljd I svenskan bestäms ordföljden av om det är en huvudsats eller en bisats.

Andra språk kan vara friare i sin ordföljd än vad svenskan är.

En huvudsats kan stå självständigt och därmed bilda en mening.

En huvudsats är en fullständig sats och innehåller minst två ord.

Det ena ordet är ett subjekt och det andra ett predikat.

EXEMPEL:

Predikat = Verb, vad som händer/sker/pågår.

Subjekt = Substantiv eller pronomen, vem/vilka/vad som gör något?

Maria springer.

subjekt predikat

Temperaturen stiger.

subjekt predikat

En huvudsats kan även vara en fråga eller en uppmaning men då är ordföljden annorlunda.

Diskussionen tystnar.

subjekt predikat

Ofta börjar en huvudsats med ett subjekt som följs av ett predikat. Detta kallas för rak ordföljd. Titta på följande tre meningar som är huvudsatser med rak ordföljd.

EXEMPEL:

Könsrollerna påverkar alla människor.

subjekt predikat

Vi

behöver alltså motverka könsrollerna.

subjekt predikat

Människor ska inte följa alla könstypiska normer.

subjekt

predikat

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 43

Huvudsatser med omvänd ordföljd En huvudsats kan börja med något annat än ett subjekt, som till exempel med ett tids-, rums- eller sättsadverbial. När en mening börjar med ett adverbial får meningen en omvänd ordföljd. Det innebär att predikatet står på andra plats i meningen medan subjektet hamnar efter predikatet.

EXEMPEL:

I samhället

har

tjejer

ofta lägre status.

Adverbial = Ord som svarar på frågan När? Hur länge? Hur ofta?

Var? Vart? Varifrån? Hur? På vilket sätt?

rumsadverbial predikat subjekt

Samtidigt

slåss

killar

för att visa sin manlighet.

tidsadverbial predikat subjekt

Försiktigt

höjde

han

rösten.

sättsadverbial predikat subjekt

12 a Bilda meningar genom att ordna orden i rätt ordning. Börja med det fetmarkerade ordet. lika alla värdefulla är

precis jag tycker om själv jag är som mig

man ibland tjänar för egen på att sig sin skull förändra

ska ske egen vilja av förändringen naturligtvis

b Fundera på om meningarna i uppgift 12 a har rak eller omvänd ordföljd.

c Jämför era svar med ett annat par.

44 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Huvudsats med huvudsats Huvudsatser kan stå självständigt men kan även stå tillsammans med en annan huvudsats. Då kopplar man ihop huvudsatserna med hjälp av konjunktioner, till exempel och, men, eller, för och utan.

EXEMPEL:

Vissa människor behöver visa mer ödmjukhet och andra människor behöver ta mer plats.

Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder men det finns fortfarande mycket arbete att göra.

13 a Bind ihop huvudsatserna till en hel mening med hjälp av orden och, men, eller, för, eller utan. Du kan behöva göra vissa ändringar för att meningen ska bli korrekt.

Det är viktigt att bryta normerna. Det är viktigt att vara en positiv förebild för andra.

Jag vill vara mig själv. Jag kan ändå ändra mig något.

Det är en mänsklig rättighet att vara sig själv. Det är ingen självklarhet för alla.

Jag är inte slarvig. Jag är väldigt noggrann.

Jag går till skolan. Jag cyklar till skolan.

b Jämför era meningar med ett annat par.

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 45

Bisats En bisats är en del av en mening och bisatsen kan aldrig stå för sig själv.

Den behöver alltså stå tillsammans med en huvudsats. En bisats börjar alltid med en subjunktion. mening

EXEMPEL PÅ SUBJUNKTION

Könsrollerna har påverkat oss alla även om vi inte vill erkänna det.

att

om

subjunktion

huvudsats

bisats

innan medan därför att

En mening kan även börja med en bisats.

eftersom fastän

mening

även om

Även om vi inte vill erkänna det, har könsrollerna påverkat oss alla.

subjunktion

bisats

huvudsats

Jag funderar på om jag ska göra läxorna.

Ali lyssnar på musik när han pluggar till provet.

Trots att det var regnigt och kallt gick Salma ut utan skor.

Eleverna samlas på trappan för att de ska på utflykt.

Innan eleverna åt lunch hade de haft idrott.

Eleverna fick inte lämna klassrummet förrän de hade ställt i ordning borden och stolarna. Även om eleverna inte har läsläxa bör de läsa varje dag.

Medan läraren högläser lyssnar eleverna efter nya och ovanliga ord.

Reza lägger sig tidigt så att han känner sig pigg imorgon bitti. b Jämför era svar med ett annat par.

46 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

för att så att

14 a Stryk under bisatsen i meningarna.

trots att

när

Ordföljd i bisats Ordföljden i en bisats skiljer sig från ordföljden i en huvudsats. Bisatsen inleds med en subjunktion och därefter kommer ett subjekt. Om det finns ett satsadverbial, kommer predikatet efter det. huvudsats

inte alltid aldrig

bisats

Könsrollerna har påverkat oss alla även om vi inte vill erkänna det.

EXEMPEL PÅ SATSADVERBIAL

antagligen förmodligen nog bara

subjekt predikat

subjunktion satsadverbial

ibland ofta kanske absolut

15 a Skriv klart meningarna. Varje mening ska innehålla både en huvudsats och en bisats.

alltså egentligen

Jämställdhet är viktigt i samhället för att

faktiskt gärna möjligtvis

Killar uppmuntras att leka med dockor medan

naturligtvis troligtvis säkert

Jag vill vara mig själv även om

tydligen slutligen vanligen

Innan

läste jag en krönika om jämställdhet.

Om

får vi ett samhälle där klyftorna ökar.

När

mår vi alla mycket bättre.

b Jämför era meningar med ett annat par.

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 47

16 a Leta efter tre meningar med huvudsats och bisats i krönikorna.

Skriv ner era valda meningar.

1

2

3

b Markera vad som är huvudsats och vad som är bisats i meningarna.

c Jämför med ett annat par.

17 Formulera en regel för hur man känner igen en bisats och hur ordföljden är i en bisats.

48 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Att skriva tillsammans 18 a Välj ett av ämnena. Planera er krönika.

Skriv stödord och/eller stödmeningar i skrivmallen.

utseendefixering identitet normer/oskrivna regler rätten att få vara sig själv sociala medier framtiden eget ämne

Rubrik – intresseväckande och/eller slagkraftig – speglar krönikans ämne Inledning – innehåller en kort bakgrund till ämnet och varför ni valt det – kan börja med en fråga till läsaren – kan börja med ett citat Huvuddel – är ett fördjupat resonemang av ert ämne – diskuterar fram och tillbaka genom att ställa frågor för att förstå dem ur olika perspektiv – tar upp konsekvenser till det som har skrivits

Avslutning – innehåller en upprepning av det viktigaste i texten – kan knytas ihop med inledningen – kan avslutas med en retorisk fråga – kan avslutas med en uppmaning som låter läsaren fundera vidare på ämnet

b Skriv er krönika med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper eller digitalt.

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 49

Att skriva egen krönika 19 a Välj ett av ämnena. Planera din krönika.

Skriv stödord och/eller stödmeningar i skrivmallen.

utseendefixering identitet normer/oskrivna regler rätten att få vara sig själv sociala medier framtiden eget ämne

Rubrik – intresseväckande och/eller slagkraftig – speglar krönikans ämne Inledning – innehåller en kort bakgrund till ämnet och varför du valt det – kan börja med en fråga till läsaren – kan börja med ett citat Huvuddel – är ett fördjupat resonemang av ditt ämne – diskuterar fram och tillbaka genom att ställa frågor för att förstå dem ur olika perspektiv – tar upp konsekvenser till det som har skrivits

Avslutning – innehåller en upprepning av det viktigaste i texten – kan knytas ihop med inledningen – kan avslutas med en retorisk fråga – kan avslutas med en uppmaning som låter läsaren fundera vidare på ämnet

b Skriv en egen krönika med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper eller digitalt.

50 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Att jämföra texter 20 a Jämför din krönika med en av krönikorna i kapitlet med hjälp av Venn-diagrammet.

Skriv vilka likheter och skillnader det finns i texterna.

Min krönika

Krönika i kapitlet Likheter

b Presentera jämförelsen för varandra.

Använd bindeord från rutan.

till skillnad från i motsats till liksom

istället för tvärtom dessutom

medan på samma sätt precis som

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 51

Att ge och få respons 21 a Ge respons på varandras texter med hjälp av checklistan.

Markera checklistans olika delar i texten.

Checklista

intresseväckande rubrik

resonerande ton

styckeindelning

inledning

jag-form

huvuddel avslutning

personligt språk och bildspråk

tempus (kan blanda nutid och dåtid)

aktuellt ämne/händelse

retoriska frågor

stavning skiljetecken

b Sammanfatta din respons skriftligt utifrån två stjärnor och ett önskemål.

Ge responsen till din responskamrat.

22 Bearbeta din krönika med hjälp av responsen.

Att utvärdera 23 Avsluta meningarna.

Nu har jag lärt mig att

Dessutom har jag förstått att krönika

Kamratrespons gjorde så att

Till sist vill jag säga att detta arbetsområde har

52 ATT ARBETA MED KRÖNIKA

Ta upp två bra saker om kamratens text och en sak som kan bli bättre.

I detta kapitel har du arbetat med flera kunskapskrav.

För att se vilka, titta på sidan 128 i boken.

Att bedöma text 24 a Markera kryss i den ruta som du anser motsvarar din texts nivå.

b Låt din lärare markera kryss i den ruta som hen anser motsvarar din texts nivå.

Bedömningsmatris krönika svenska som andraspråk åk 7–9 Aspekter

E

Innehåll och text­ användning

Texten fungerar i huvud­ sak som krönika.

Texten fungerar relativt väl som krönika.

Texten fungerar väl som krönika.

Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt.

Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt.

Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt.

Eleven ger exempel från den egna erfarenheten som passar till ämnet.

Elevens exempel är passande och fördjupar/ utvidgar resonemanget.

Elevens exempel är träf­ fande och fördjupar eller utvidgar resonemanget.

Texten innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.

Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.

Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.

Texten är samman­ hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering, inled­ ning och/eller avslutning.

Texten är sammanhäng­ ande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindel­ ning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning.

Textbindningen är enkel.

Textbindningen är utvecklad.

Textbindningen är välutvecklad.

Ordvalet är enkelt.

Ordvalet är varierat och passar ämnet. t.ex. genom språkbruk och läsartilltal.

Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom konsekvent genomförd egen stil.

Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.

Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande.

Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande

Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Eleven följer väl skrift­ språkets normer för skiljetecken och stavning.

Kamrat­ respons

Eleven kan ge enkla omdömen om textens innehåll och uppbyggnad.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om textens innehåll och uppbyggnad.

Eleven kan ge väl­ utvecklade och nyansera­ de omdömen om textens innehåll och uppbyggnad.

Bearbetning av text

Eleven kan, utifrån re­ spons, bearbeta texten mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycks­ fullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan, utifrån respons, bearbeta texten mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett fungerande sätt.

Eleven kan, utifrån respons, bearbeta texten mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Struktur

Språk, stil och skrivregler

Elev

Lärare

C

Elev

Lärare

A

Elev

Lärare

ATT ARBETA MED KRÖNIKA 53

Kunskapskrav svenska åk 9, Lgr 11 Texttyper

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Att arbeta med lässtrategier Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell Att diskutera texter

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Att arbeta med lässtrategier Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell Att diskutera texter

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Att arbeta med novell

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

1

Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

2

Att arbeta med minital

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Att arbeta med minital Att arbeta med krönika Att arbeta med debattartikel Att arbeta med novell Att diskutera texter

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Att arbeta med minital Att diskutera texter

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Jalla – raka vägen! ger dig ett rikare språk Var så god! Här är din nya bok i svenska som andraspråk/svenska.

Att få en snabbare språkutveckling vill alla oavsett bakgrund.

Här har du chansen!

Ett rikare språk får du med hjälp av Jalla – raka vägen! Bokens aktuella texter engagerar och inspirerar dig och utmanar ditt språk. I varje kapitel tränar du din läsförståelse, din ordförståelse, din muntliga förmåga och ditt skrivande. Materialet ger dig stöd och tydlig struktur hela vägen genom t.ex. skrivmallar, checklistor och kamratrespons. Dessutom som ryggrad har du genrepedagogikens cirkelmodell med dess fyra faser.

4

Individuell text

3

Gemensam text

Förförståelse

Modelltexter

Jalla – raka vägen! ställer höga krav på dig och får ditt språk att lyfta. J­ alla, dags att jobba!

Lycka till!

Terese Andersson och Tiia Ojala

­

C

Terese Andersson Tiia Ojala

Jalla – raka vägen! C

Jalla – raka vägen!

Jalla – raka vägen! är ett genrepedagogiskt och stöttande ­arbetsmaterial för svenska som andraspråk/svenska i åk 7–9. Genrepedagogik utgår ifrån ­kommunikativ undervisning där språket står i fokus. Eleverna arbetar med ­elevnära och autentiska texter.

Jalla – raka vägen! C är en av tre böcker som syftar till att stötta ­elever att ­utveckla både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Varje kapitel är uppbyggt utifrån genrepedagogikens cirkelmodell med sina fyra faser: 1. Förförståelse och bygga kunskap 2. Modelltext 3. Gemensam text 4. Individuell text Detta arbetssätt hjälper elever att förstå och upptäcka de språkliga ­mönster som finns i olika texttyper samt att olika texter har olika syften.

Med sina omväxlande uppgifter och elevnära texter skapar Jalla – raka vägen! ett kommunikativt klassrum och erbjuder en snabbare väg till språkutveckling!

Tiia Ojala är läromedelsförfattare, föreläsare, ­legitimerad coach samt före detta förstelärare i svenska som andraspråk.

Vann läromedelsförfattarpriset Lärkungen 2014.

Genrepedagogik i svenska som andraspråk/svenska

Terese Andersson är f­ örste­lärare i svenska och svenska som andraspråk, legitimerad coach samt föreläsare. ­Sedan fler år tillbaka har hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald.

ISBN 978-91-40-69725-7

9

789140 697257