INNEHÅLL
SIDA 3
Förord
SIDA 80 SIDA 81 SIDA 82
Författaren & Illustratören Tack Källhänvisningar
SIDA 4 SIDA 20 SIDA 36 SIDA 58
VIKINGA- OCH MEDELTIDA LEKAR LEKAR FRÅN 1500- OCH 1600-TALET LEKAR FRÅN 1700- OCH 1800-TALET LEKAR FRÅN 1900-TALET
Lek- och idrottshistorisk verkstad Wande produktion Frejavägen 10 15534 Nykvarn Sweden www.1000yearsofgames.com Engelsk titel: 1000 years of fun and games © Martin Wande & Olof Johansson 2014 Foto sid 7, 11 & 79: Espen Winther Foto sid 75: Henrik Ljungqvist Övrigt foto: Nina & Martin Wande Illustration & layout: Martin Wande ISBN: 978-91-637-7268-9 Tryck: www.boktryckarna.se
FÖRORD
i har valt ut lekar från vikingatiden till 1900-talets början med en blandning av styrke-, brottnings-, balans-, smidighetsoch skämtlekar. Det finns en stor, mestadels bortglömd, lektradition och vi vill sprida kunskap om de häftiga, galna och tuffa lekar som roade våra förfäder. Om vi har någon ambition med boken är det att du ska testa lekarna så du inspireras att ändra reglerna (som egentligen ska ses mer som riktlinjer), hitta på egna varianter eller skapa helt nya lekar. Lek är ett fantastiskt sätt att ha roligt tillsammans!
Olof Johansson och Martin Wande
3
RIDA TILL STRID n är häst med ryttaren på axlarna. Ni kämpar mot andra ryttarpar eller samarbetar i lag. Ekipagen ställer upp sig utspridda på en gräsmatta eller annan öppen plats. På en startsignal börjar ni att kämpa mot varandra genom att ryttarna brottas och drar ned varandra från hästarna. Hästarna håller fast sin ryttares ben, ser till att ryttaren inte faller av och får fly för att återhämta sig. LAGKAMP Om ni är många deltagare kan ni dela upp er i två lag. För en mer taktisk kamp kan en ryttare i varje lag dessutom hålla en vimpel eller flagga som det andra laget ska erövra.
Sitter ryttaren på ryggen bör alla andra ryttare sitta likadant.
Vikinga- och medeltid
REGLER Endast ryttarna får brottas och dra ned varandra från hästen. Hästarna får knuffas men inte fälla varandra med benen eller använda sina händer eller armar mot de andra lagens hästar eller ryttare; om ni inte kommit överens att det är tillåtet förstås. När ryttaren nuddar marken med någon kroppsdel är både ryttare och häst ute ur leken. Den ryttare som sitter kvar på sin häst när alla andra är nere vinner.
I lag med vimpel eller flagga vinner laget som lyckats erövra det andra lagets vimpel eller dra ned den ryttare som bär vimpeln till marken. TIPS OCH TRICKS Minska skaderisken genom att komma överens om att inte attackera bakifrån. Är det för högt att sitta på axlarna och ni väljer att rida på ryggen av hästen bör alla ekipage rida likadant.
17
HISTORIK Rida till strid
ida till strid är en rolig medeltida brottnings- och stridslek. En person sitter på axlarna på en annan och så kämpar de tillsammans mot ett eller flera andra par. Leken kräver mycket av sina deltagare: styrka, snabbhet och god balans, för att inte tala om en god portion brottning. Leken finns äldst avbildad i två medeltida manuskript från 1300-talet: Luttrell Psalter (British Library, London, Add. MS 42130 fol. 62r), daterad till 1325–1340, och Romance of Alexander (Bodleian Library, Oxford, MS Bodl 264 fol. 3r), daterad till 1338–1344. Namnet Rida till strid finns inte bevarat från medeltiden utan är en sentida beskrivning av leken. VARIANT Det finns en variant av Rida till strid, där många par bildar ett lag tillsammans och kämpar mot en annan ryttarskara (ryttarlag). På 1100-talet kallade man i Europa en ryttarkamp där ryttarskaror slogs mot varandra för mêlée. En mêlée liknade mer en riktig strid än en riddartornering med lansar man mot man, som senare blev populärt i Europa. De tornerspel som vi oftast tänker på utvecklades ur dessa tidigare former av rena stridsövningar. Segrarna fick överta de besegrades hästar, vapen och rustning. Ibland fick de även en 18
penningsumma, vilket säkert var en anledning till att många fattiga riddare deltog. MEDELTIDA BROTTNING Brottning var en av de mest populära idrotterna under medeltiden. Rida till strid är ett exempel på en rolig och lekfull variant av den brottning som förekom. Brottningstävlingar hölls ofta på speciella platser, som exempelvis Fangabrekka vid Islands allting, eller på särskilda dagar eller högtider. I England hölls brottningstävlingar bland annat på Saint Bartholomew’s Day i augusti. Priset för vinnaren var ofta en bagge, en symbol för styrka och virilitet.Tuppar var också vanliga som pris till vinnaren. Kamperna började med ett handslag och det var inte ovanligt att man brottades endast iförd ett höftskynke. Exakt vilka regler det fanns och vad som var tillåtet är osäkert, men ofta gick det ut på att kasta motståndaren till marken. Det fanns säkert en mängd olika lokala varianter. I den gamla isländska sagolitteraturen var den äldsta beteckningen för brottning Fang. Betydelsen av fang är att man fångar något i meningen att man ‘tar kontroll över eller tar något i besittning’. På isländska betecknar Fang också området mellan någons armar. Det fanns olika varianter av fang i den isländska sagolitteraturen, bland annat Hryggspenna.
Luttrell psalter, Östra England år 1325–1340 © The British Library Board Add. 42130, f.62r
19
SPENNA KYRCKJA Gissa vem som slog
n klatschig sällskaps- och gissningslek för fyra personer eller fler där det är svårt att utse en vinnare. En av er är slagpåse och böjer sig framåt så att rumpan pekar ut. Alternativt böjer sig slagpåsen framåt med huvudet i knät på en annan deltagare som sitter på en stol. Ni andra samlas i en halvcirkel bakom slagpåsen. En av er ger slagpåsen ett kraftigt slag på rumpan med öppen handflata. Den slagne ska gissa vem som slog. Istället för att slå med handflatan har i vissa fall en hasselkäpp använts.
32
REGLER Leken börjar med att ni bestämmer vem som ska vara slagpåse. Det är oftast enklare sagt än gjort, så lottdragning är att föredra. Slagpåsen ska blunda eller ha en ögonbindel på sig, och de andra bestämmer i tystnad vem som ska slå. En av er slår med handflatan mot slagpåsens ena skinka och efter slaget vänder sig slagpåsen om och pekar ut den som slog. Gissar slagpåsen fel fortsätter leken och ni andra väljer en ny slagman. Om slagpåsen gissar rätt byter slagpåsen och slagmannen plats och leken fortsätter.
TIPS OCH TRICKS Avslöja inte med viskningar vem som ska slå. Det är bättre att i tystnad gemensamt peka ut slagmannen innan ni alla tillsammans högt räknar ”En-två-tre…” och sedan klatschar till. Det gör leken dessutom roligare för eventuella åskådare. Försvåra för slagpåsen att gissa rätt genom att övriga försöker luras genom att gnida sina ömmande handflator och se skyldiga ut. Det kan göra mer ont i handen än på rumpan, särskilt då slagpåsen dragit ner byxorna. Det finns ingen direkt vinnare och leken kan pågå i evigheter.
33
HISTORIK
Spenna Kyrckja – Gissa vem som slog
penna kyrckja är en enkel och rolig sällskaps- och gissningslek där en person böjer sig framåt och de andra i tur och ordning daskar honom eller henne i rumpan med sin handflata. Den som står framåtböjd ska gissa vem som slog. Namnet Spenna kyrckja, alltså ‘spänna kyrka’, dyker för första gången upp i Olof Rudbecks Atlantica, som gavs ut 1689. Det var en lek som männen roade sig med, särskilt under julen, och som gärna kunde bli lite hårdhänt. Julen var då liksom nu en av årets största högtider och fylld av mat, dans och lek. Spenna kyrckja var vanlig och lektes allmänt som sällskapslek under 1800- och 1900-talet i Sverige. Den har senare haft flera olika namn i olika svenska landskap. Ett vanligt namn var Gissa vem som slog, men leken kallades till exempel Täcka kyrka i Halland, Spela kyrka i Sörmland och Slå brakstut i Ångermanland. Det finns flera olika varianter av leken och bilder på målningar och tapeter visar att Spenna kyrckja eller liknande lekar också lekts under 1400- och 1500-talet runtom i Europa. Ett exempel är en bild på en flamländsk tapet från 1400-talet där en liknande lek utfördes som sällskaps- eller pantlek. VARIANTER En tuffare variant på Spenna kyrckja är en lek som heter Spänna kråka och lektes under 1800- och 1900-talet i Skåne. Istället för att 34
Gör inte så här när ni leker Spänna Kråka.
slå varandra i baken med handflatan sparkar man den som står framåtlutad i rumpan! Om ni vill pröva detta, börja lite försiktigt genom att sparka med sidan av foten. Se till att inte träffa mellan benen! I övrigt går leken till på samma sätt som Spenna kyrckja. Ytterligare en variant från 1900- talet kommer från området Mühlviertel i Bundeslandet Oberösterreich i Österrike och heter Esel wer reitet?, ungefär ‘Åsna vem rider dig?’. I denna lek ska en av deltagarna agera åsna
Gissar du fel i Åsna vem rider dig hoppar ytterligare en person upp på ryggen.
genom att böja sig framåt och lägga sitt huvud i knät på en annan deltagare som sitter på en stol. De andra deltagarna samlas några meter bakom. När leken börjar ska en av dem som står bakom springa, hoppa upp och sätta sig på ryggen på åsnan. Den som sitter på stolen frågar nu: ”Åsna, vem rider dig?” och då gissar åsnan gissar vem det är som sitter på ryggen. Gissar åsnan rätt får den som sitter ovanpå
bli ny åsna och leken börjar om. Gissar åsnan däremot fel sitter deltagaren kvar på ryggen och ytterligare en person får springa fram och hoppa upp på åsnans rygg. Leken fortsätter tills åsnan gissar rätt eller ramlar ihop av tyngden. Leken Esel wer reitet? kan vara betydligt äldre än från 1900-talet. Målningen ”Barnlekar” på sida 27 är från 1560 och avbildar bland annat en lek som kan vara en variant av Åsna, vem rider dig? 35
TREBOLD Treboll
ek för tre personer som kräver träffsäkerhet hos det ena laget och smidighet av det andra. Två personer står på 6-10 meters avstånd från varandra med den tredje personen i mitten. De yttre personerna kastar en boll mellan sig och försöker träffa den i mitten.
48
REGLER Den eller de som står i mitten och försöker undvika bollen måste hela tiden, utom då de hoppar, ha minst en fot inom ringen. Den som träffas av bollen byter plats med den som kastade och leken fortsätter så länge man har lust. Personen i mitten undviker att bli träffad genom att böja och luta sig åt sidorna eller hoppa upp i luften. Lägg gärna en ring på cirka 50 cm i diameter på marken som personen i mitten alltid måste ha minst en fot i. Är ni fyra kan ni dela upp er i jämna lag med två kastare mot två hoppare. Tävla om vilket lag som kan stå längst utan att träffas.
DU BEHÖVER En boll cirka 5-8 cm i diameter. En vanlig tennisboll fungerar bra. TIPS OCH TRICKS För att få bättre flyt i leken och slippa springa efter bollar kan ni ha ett par extra bollar till hands eller några vänner som står bakom kastarna och hjälper till att hämta de bollar som studsar iväg. 49
HISTORIK Trebold – Treboll
rebold lektes i Danmark från mitten av 1800-talet. Översatt till svenska blir namnet på leken Treboll. Trebold är känt från Midtsjaelland i Danmark och har lekts av både män och kvinnor, något som inte alltid var självklart under denna epok. Många lekar i det gamla bondesamhället var uppdelade så att vissa lekar var för män, andra för kvinnor, ungdomar eller barn. En del lekar lekte man tillsammans. Ebbe Schön skriver i Julen förr i tiden om just denna uppdelning mellan mäns och kvinnors lekar under julgillen: Man skilde noga på karllekar och kvinnolekar. Männens lekar var tämligen hårda, och de kunde ofta sluta med ett blått öga, ett brutet ben eller en vrickad handled. I de Gotländska ”vågen”, ett slags organiserade lagtävlingar mellan olika socknar eller mellan olika grupper inom en socken, till exempel pigor mot drängar, finns exempel på att man tävlade kvinnor och män tillsammans. Kvinnorna fick vissa handikapp om de tävlade mot män, exempelvis kunde männen få stanna och ta en sup vid kapplöpning mellan män och kvinnor. Leken Trebold kan vara äldre, mycket äldre. Men det är en ren gissning om det är en bollek som avbildas på den ena av ett par guldhorn från folkvandringstiden. 50
Hornen kallas Gallehushornen efter fyndplatsen i Danmark och är daterade till 400–450 e. Kr. Det första hornet hittades 1639 och det andra 1734. Hornen stals senare och smältes ned, men turligt nog hade de tecknats av och kopior gjordes senare av hornen. På det större av Gallehushornen ser det ut som om en bollek är avbildad. Bilden visar tre personer sittande på rad och en boll befinner sig i luften mellan dem. Det kan alltså vara den första bilden som finns av ett bollspel i Norden. LEKVALLAR Innan och under 1800-talet fanns en tradition med speciella idrottsplatser, särskilda ”lekvallar”, där folk träffades för att dansa, leka och mäta sina krafter i olika tävlingar. Lekvallarna hittar vi ibland genom att själva namnet finns kvar i ortnamn och visar på platser där man sannolikt samlats till dans och lek. Exempel på platser som en gång haft lekvallar är Dansvallarna i Västmanland, Lekeslätt i Västergötland och Leksvall i Ekenäs, Finland. LEKSTUGOR En viktig del av nöjeslivet på landsbygden för den lite äldre, konfirmerade ungdomen var de så kallade ”lekstugorna”. Dansen var där det centrala nöjet och allra bäst var det om man hade en spelman som stämde upp till
Oktorpsgårdens bostadshus och loglänga från Slöinge socken i Halland. Byggt i mitten av 1700-talet.
dans, men lek i olika former förekom också. Lekstugorna ägde rum i ödestugor eller i ett rum som en bonde lånade ut, och man kunde dansa, leka, äta och dricka till den tidiga morgonen. Lekstugorna hade också sin plats under julen. Julen var en av de största högtiderna
under året och under mellandagarna ordnade ungdomarna själva egna lekstugor med mat, dryck och musik. Vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet började lekstugorna försvinna som samlingspunkter för dans och lek för landsbygdens ungdomar. 51
BRYTA SJÖMANSHANDSK n balansbrytande brottningsform med gamla anor som går att utföra nästan var som helst. Två personer står mitt emot varandra, placerar höger fot med tåspetsarna mot varandra och står bredbent för bra balans. Kämparna greppar varandras högerhänder med tummen om den andres tumme samt fingrarna om handryggen. Målet är, genom att dra eller rycka i den andres hand, att få sin motståndare ur balans och ramla eller tvingas flytta sina fötter.
56
REGLER Ni börjar på en startsignal och den som först flyttar eller lyfter på en av sina fötter förlorar. Nuddar någon annan kroppsdel marken än fötterna förlorar man också. Ni ska behålla taget om varandras händer under hela kampen. TIPS OCH TRICKS Försök att få din motståndares arm bakom dennes rygg. Fortsätt att trycka fram och nedåt. Undvik att få din egen arm bakom dig.
HISTORIK Bryta sjömanshandsk
ryta sjömanshandsk är en lek som säkert många känner igen, men under ett annat namn: Indianbrottning. Indianbrottning är ett ganska ungt leknamn och andra sentida 1900-talsnamn är exempelvis Bryta skräling och Välta vän. Men det äldre namnet på leken är Bryta sjömanshandsk. I början av 1900-talet leks Bryta sjömanshandsk i bland annat Korpo i Finland. VARIANT En kul variant av leken kallas Välta vänner och är en lagtävling där man kan vara två eller flera i lag. Det finns egentligen ingen gräns för hur många man kan vara. Lagen bildar var sin kedja växelvis med ryggen vända åt olika håll. Fötternas utsidor ska vara vända mot varandra och man ska hålla i varandras händer med samma grepp som i Bryta sjömanshandsk. REGLER Leken går ut på att få en eller flera i det andra laget att förlora balansen och flytta på en fot eller ramla omkull. Fördelen med denna lekvariant i förhållandell Bryta sjömanshandsk är att man kan få hjälp att hålla balansen av lagkamraterna. TIPS OCH TRICKS Låt den längst fram sköta ”anfallen”. De bakom får först och främst hjälpa till att hålla balansen och parera svängningar åt sidorna. 1700- 1800-tal
1000 ÅR AV LEK FRÅN VIKINGATID TILL 1900-TAL
i har valt ut lekar från vikingatiden till 1900-talets början. Det finns en stor, mestadels bortglömd lektradition och vi vill sprida kunskap om de häftiga, galna och tuffa lekar som roade våra förfäder. Lek är ett fantastiskt sätt att ha roligt tillsammans!
Olof Johansson och Martin Wande
ISBN 978-91-637-7268-9
www.1000yearsofgames.com