9789144101309 by Smakprov Media AB

INTERPERSONELL KOMMUNIKATION

MIKAEL JENSEN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38625 ISBN 978-91-44-10130-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Peter Eriksson Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 13 1 Introduktion 17

Definitioner av kommunikation 18 En definition av interpersonell kommunikation 19 Syften med kommunikation 20 1. Syftet med att kommunicera är att dela och öka glädje 20 2. Syftet med att kommunicera är att skapa och förstärka sociala band 21 3. Syftet med att kommunicera är att koordinera, samverka och samarbeta 21 4. Syftet med kommunikation är att bli informerad och underrättad (om nya saker/händelser) 21 Fyra eller sex grundläggande sidor av kommunikation 21 Några grundförutsättningar för kommunikation 22 Vad behöver ingå? 24 Bokens upplägg 25 Kapitel 2 och 3 25 Kapitel 4, 5, 6 och 7 26 Kapitel 8, 9 och 10 26 Kapitel 11, 12, 13 och 14 27 Hur man kan läsa boken 27

Innehåll

2 Distinktioner 29

Relationen mellan kommunikation och språk 29 Relationen mellan kommunikation och beteende 30 Relationen mellan kommunikation och interaktion 31 Intentioner och medvetandenivåer 32 Kommunikation, kognition och emotion 33 Kommunikation, kontext och aktivitet 34 Verbal respektive icke-verbal kommunikation 35 Icke-verbal kommunikation 37 Formell respektive informell kommunikation 45 Explicit respektive implicit kommunikation 47 Kompetens 48 3 Kommunikationsteori – traditioner och forskningsfokus 49

Sju traditioner? 49 Den retoriska traditionen 50 Den semiotiska traditionen 51 Den fenomenologiska traditionen 53 Den cybernetiska traditionen 54 Den socialpsykologiska traditionen 59 Den sociokulturella traditionen 60 Den kritiska traditionen 60 Fler traditioner? 61 Den pragmatiska traditionen 61 Den feministiska traditionen 63 Den intentionalistiska traditionen 63 Nivåer 65 Kulturell kommunikation 65 Masskommunikation 66 Organisationskommunikation 67 Gruppkommunikation 69 Interpersonell kommunikation 72 Intrapersonell kommunikation 72

Innehåll

Enheter 73 Individen/kommunikatören 73 Dyaden/relationen 73 Budskapet 74 Kontexten/sammahanget 74 Interaktionen 75 Mediet/kommunikationsteknologi 75 Kommunikationskompetensen 76 4 Perception och uppmärksamhet 77

Perception 77 Våra sinnen 77 Urval 78 Organisering 79 Tolkning 80 Perceptionssvårigheter 81 Attribuering 84 Uppmärksamhet 87 Fyra system 87 Svårt att fokusera 90 5 Mål och motivation 93

Mål 94 Olika mål 94 Motivation 100 Olika slag av motivation 100 Self-efficacy 103 6 Social kognition och personlighet 105

Social kognition 105 Social kognition och kommunikation 110 Personlighet 117 Big five 117 Personlighetsdrag och kommunikation 123

Innehåll

7 Individcentrerade teorier 129

Osäkerhetsreduceringsteorin 129 Kommunikationsaxiom 130 Osäkerhetsreducerande strategier 131 Senare forskning 133 Konstruktivistisk teori 133 Personliga konstruktioner 134 Interpersonella konstruktioner 134 Social perception 135 Social interaktion 135 Produktion av budskap 136 Processande av budskap 136 Kommunikativ kompetens 136 Planeringsteorin 137 Sju grundantaganden 137 Mål 138 Planer och planering 139 Planering och kommunikativ kompetens 140 8 Interaktion och kontext 143

Sekvens 144 Turreglering 146 Hur vi gör när vi reglerar turer 148 Återkoppling 151 Konversationsanalys 152 Sammanhängande par 153 Konversationsreparation 153 Överträdelser 153 Budskap och respons 154 Asymmetri och makt 155 Den fysiska miljön 156 Ljus 156 Färger 157 Temperatur 157

Innehåll

Bakgrundsljud 157 Doft 157 Rymd 158 Inredning och möblering 158 Den sociokulturella miljön 159 Sociala aktiviteter 159 Regler 160 Roller 162 Samhörighet 164 Spegling 165 Emotionell smitta 166 Beröring 167 9 Interaktions- och kontextcentrerade teorier 169

Talaktsteorin 169 Lokuta talakter 169 Illokuta talakter 170 Perlokuta talakter 170 Mening, intention och kontext 170 Indirekta talakter 171 Teorins influenser 172 Ackommodationsteorin 172 Ackommodation och dess motsats 173 Social identifiering 173 Konvergering och divergering 174 Ansiktsmaskteorin 175 På scen och bakom scen 176 Dialogen 176 Att bära masken 177 Att tappa masken (tappa ansiktet) 178 Individen, interaktionen och samhället 178 Att reparera skadan 179 Artighetsteorin 180 Vad är artighet? 180 När är vi artiga? 181

Innehåll

10 Relationsmodeller 183

En systemteoretisk modell 184 Social penetrering 188 Self-disclosure 189 Reciprocitet 192 Belöningar och belastningar 193 Utvecklingsstadier 194 Trappstegsmodellen 195 Initieringssteget 195 Experimenteringssteget 195 Intensifieringssteget 196 Integreringssteget 196 Institutionaliseringssteget 197 Differentieringssteget 197 Begränsningssteget 197 Stagneringssteget 197 Undvikandesteget 197 Avbrytandesteget 198 Kommentarer till trappstegsmodellen 198 Åtta kommunikationsdimensioner 199 Begränsad respektive bred 199 Offentlig respektive privat 200 Stiliserad respektive unik 200 Ineffektiv respektive effektiv 200 Rigid respektive flexibel 200 Tafatt respektive smidig 201 Tvekande respektive spontan 201 Återhållen kritik respektive öppen kritik 201 Kommentarer till de åtta dimensionerna 201 11 Kommunikationskompetens 203

Delkompetenser 203 Lämplighet 204 Turreglering 205

Innehåll

Empati 205 Engagemang 205 Tillfredsställelse 206 Etik 206 Överensstämmelse 207 Kvalitativ effektivitet 207 Kvantitativ effektivitet 207 Anpassningsbarhet 208 Fattning 208 Expressivitet 208 Fyra steg 209 Motivation 209 Kunskap 209 Färdighet 209 Affektion 209 Emotionell kompetens 210 Vad är känslor? 210 Känsloreglering 213 Känslor i arbetslivet 215 Kommunikation och leenden 216 Tvärkulturell kompetens 217 Edward T. Halls kulturella mönster och arv 218 Geert Hofstedes kulturella dimensioner 224 Avslutande reflektioner 229 12 Multimodalitet och kontaktytor 233

Vad är modalitet och multimodalitet? 233 Olika synsätt 234 Det psykolingvistiska perspektivet 235 Det perceptionspsykologiska perspektivet 235 Kommunikationsperspektivet 236 Det socialsemiotiska perspektivet 236 Människa–dator-interaktionsperspektivet 237 Multimodal kommunikation 237 Talat språk i förening med gester och andra kroppsrörelser 237

Innehåll

Hälsningsbeteenden 239 Emotioner 240 Multimodal kompetens 242 Att skapa kontaktytor 245 Vad är en kontaktyta? 246 Kontaktytors olika egenskaper 247 Optimering av kontaktytor 249 Parametrar och val för optimering 252 13 Att fråga och lyssna 257

Varför ställa frågor? 257 Olika sorters frågor 259 Slutna frågor 259 Öppna frågor 259 Minnesfrågor 260 Processfrågor 260 Affektiva frågor 261 Ledande frågor 261 Uppföljningsfrågor 262 Retoriska frågor 263 Procedurella frågor 263 Analytiska frågor 263 Syntetiska frågor 264 Metakognitiva frågor 264 Multipla frågor 264 Svårigheter med att lyssna 264 Miljöfaktorer 265 Energifaktorn 266 Tidsfaktorn 266 Känslouttryck 266 Iögonfallande beteenden 266 Uppmärksamhet 267 Stora informationsmängder 267 Organisering av information 267 Simultana uppgifter 268 10

Innehåll

Egna intressen och antaganden 268 Egna känslor 268 Konsten att lyssna 269 Den mentala sidan 269 Den interaktiva sidan 270 Konsten att intervjua 271 Olika grad av strukturering 271 Goda förutsättningar 273 14 Samarbete och konflikt 275

Vad menas med samarbete? 275 Kommunikation och samarbete 276 Samarbete ur ett kommunikationsperspektiv 276 Kommunikation vid samarbete från ett socialpsykologiskt och psykologiskt perspektiv 280 En översikt och samsyn 284 Vad menas med konflikt? 284 En definition av konflikt 285 Konfliktens olika faser 286 Kommunikation och konfliktlösning 287 Konflikthanteringsmodeller 287 Kommunikativ kompetens för konfliktlösning 296 Litteratur 303 Person- och sakregister 317

KAPITEL 1

Introduktion

Människan är en social varelse. Det har sagts mycket om vad som är unikt med människan som att hon är en tänkande varelse och har ett högre medvetande, att hon kan sätta sig in i andras situation, organisera sig i samhällen, skapa teknologiska hjälpmedel och dela kunskaper. Människan är mycket, men det är ofrånkomligt att hon är social till sin natur. Människan är inte social på riktigt samma sätt som andra flockdjur eller djur som lever i organiserade samhällen. Vår sociala sida utmärks av vår fantastiska förmåga till komplex kommunikation vilken skiljer sig från djurs sätt att kommunicera, men det är så mycket mer än språkförmågan som utmärker oss. Vår kommunikation går in i allt från tänkandet och känslorna, via hur vi skapar relationer och grupperingar till sociala aktiviteter, organisationer och kulturer som vi deltar i. Den mänskliga kommunikationen berör allt detta och berörs av allt detta. Den mest grundläggande förståelsen av kommunikation finner vi i forskningen om interpersonell kommunikation, kommunikation mellan två personer. Interpersonell kommunikation utgör kärnan i denna bok. I sin mest grundläggande form är kommunikation mellan två personer en mycket invecklad historia. Om man förstår mellanmänsklig kommunikation i den minsta enheten (paret eller dyaden) har man betydligt enklare att förstå kommunikation i andra former. Därav denna bok om interpersonell kommunikation och den mänskliga kommunikationens grunder. I en studie utförd av författaren i tre mindre organisationer framgick det att interpersonell kommunikation är betydligt vanligare i arbetslivet än t.ex. gruppkommunikation och andra former av kommunikation. Det är dessutom fortfarande så, i dessa tider av distansarbete, att kommunikation ansikte mot ansikte utan tekniska hjälpmedel dominerar. Av detta skäl © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

1 Introduktion

kommer innehållet i boken att återspegla att vi ofta kommunicerar i dyader och att vi ännu inte använder teknologi som den vanligaste kommunikationsvägen. Inslag av andra kommunikationsformer och av kommunikationsteknologi förekommer dock. Den professionella interpersonella kommunikationen står i fokus men mycket av det som tas upp i boken är generellt och gäller både professionell och privat kommunikation. Dock kan man i många fall se ett större värde av de kompetenser som diskuteras i det professionella livet.

Definitioner av kommunikation I en grundläggande mening innebär kommunikation att dela information. Information i detta fall innebär allt som vi kan ta in med hjälp av våra sinnen och följaktligen allt som vi kan göra med våra kroppar som andra kan detektera med sina sinnen. Att dela innebär förenklat att något kommer minst två individer till del. I en mer komplex mening betyder det att det sker något slags tvåsidigt bidrag för att de inblandade parterna ska få till sig informationen på ett tilltänkt och hanterbart sätt. Sedan 1950-talet är det vanligt med definitioner av kommunikation som har information som central komponent. Däremot är tanken att vi delar något i interaktiv mening ett senare påfund. De tidiga modellerna av kommunikation fokuserade på att en sändare producerar viss information och överför denna till en mottagare som passivt tar emot informationen. Detta är delande i dess mest förenklade betydelse. Senare modeller utgår ifrån att både sändaren och mottagaren är aktiva vid delandet av information. En sådan bild stämmer betydligt bättre med den kommunikationsforskning som har bedrivits de senaste decennierna. En generell och bred definition av kommunikation kan lyda så här: Kommunikation är när någon (A) delar något med någon (B).

Den ursprungliga betydelsen av ordet kommunikation, som kommer från det latinska ordet communicare, är att göra gemensamt. När A delar något med B blir detta något gemensamt för båda parterna. Detta stämmer särskilt väl om vi talar om information eftersom den som delar information normalt inte förlorar den själv. Mottagaren däremot får något nytt som ett tillskott. 18

1 Introduktion

A respektive B kan också stå för en grupp. En något mer preciserad men fortfarande bred definition lyder: Kommunikation är delandet av information mellan en sändare och en mottagare i en viss miljö, via ett visst medium, med hjälp av ett visst eller vissa uttryck/medel med ett visst syfte/avsikt/mål/funktion.

Definitionen är influerad av Allwood (2002; 2008) som understryker vikten av att kommunikation är att dela något i en aktiv mening. Både sändare och mottagare är aktiva under hela kommunikationen. Termerna sändare och mottagare är något vilseledande, eftersom vi gärna tänker oss att mottagaren inte är så aktiv, men termerna fyller ändå en klargörande funktion, varför de fortfarande används både i definitioner och beskrivningar. När vi kommunicerar är vi medkommunikatörer oavsett om vi pratar eller lyssnar.

EN DEFINITION AV INTERPERSONELL KOMMUNIK ATION

Ovanstående definitioner kan mycket väl användas när man definierar interpersonell kommunikation. En annan definition som mer specifikt fångar kommunikation mellan två parter kan lyda så här (Baxter & Braithwaite, 2008, s. 6): Interpersonell kommunikation är produktion och processande av verbala och icke-verbala budskap mellan två personer.

Termerna produktion och processande antyder att någon skapar uttryck som medel för kommunikation medan någon tar emot dessa uttryck och försöker tolka dem i någon form av process. Att kommunicera innebär att göra något, att utföra handlingar. Det innebär också att aktivt ta emot något, att tolka. Tolkningen leder till förståelse av vad den andra vill kommunicera. I vissa fall blir vi påverkade av den andras handlingar, inte bara i den mening att vi processar budskapet utan också i så måtto att vi förändras i något avseende och börjar se saker på ett nytt sätt eller påverkas att agera i någon viss riktning. Kommunikation kan vara verbal eller icke-verbal. Den verbala kommunikationen består vanligtvis av ord i tal eller text. Den icke-verbala kommunikationen utgör allt som inte är ett sammansatt språk utan t.ex. bygger © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

1 Introduktion

på gester, tonfall, ansiktsuttryck, poser, klädsel, ornament och bilder. När vi kommunicerar kan vi förlita oss helt eller huvudsakligen på den verbala kommunikationen (gäller särskilt vid textbaserad kommunikation) men det går också att förlita sig på den icke-verbala kommunikationen (om man t.ex. vinkar åt någon på avstånd). Våra budskap är skapade av antingen verbala inslag, icke-verbala inslag eller en kombination av båda. En kombination är närmast oundvikligt när vi kommunicerar ansikte mot ansikte. Slutligen framgår det av definitionen att interpersonell kommunikation sker mellan två personer. Det är vad interpersonell betyder. Dessa två personer har någon form av band mellan sig som färgar hela interaktionen. Vilka de två individerna är och vad de är för varandra avgör i stor utsträckning vad de kommunicerar om och hur de kommunicerar.

Syften med kommunikation I och med att flera definitioner av kommunikation innehåller delande av information kan man tänka sig att syftet med kommunikation i huvudsak är att dela information. I en generell mening kan man se det så. Mer specifikt finns det en rad andra syften med kommunikation. I en enkätstudie, genomförd av författaren 2014, där studenter från en rad olika länder deltog fanns det 17 olika syften att välja emellan. Dessa 17 alternativ var hämtade från tidigare forskning och teorier. I enkätstudien framstod fyra av dessa alternativ som klara favoriter. Samtliga fyra var högt rankade i alla nationella grupper som deltog. Det går därför att anta att de är förhållandevis allmängiltiga. De fyra syftena presenteras i rangordning. 1. SYFTET MED ATT KOMMUNICERA ÄR ATT DELA OCH ÖKA GLÄDJE

Vi kommunicerar generellt för att dela våra känslor. Detta gör vi både i ord, med ljud (som skratt) och med ansiktsuttryck eller andra kroppsrörelser. Vi har dock en tendens att främst vilja dela glädje. Det är ovanligt att vi vill dela vrede eller rädsla. Sorg kan vi vilja dela i vissa situationer. Glädje däremot vill vi dela i många situationer. Det beror främst på att delad glädje är större glädje. I studier där människor får se en rolig film skrattar deltagarna alltid mer när de ser filmen tillsammans med någon än när de ser filmen på egen hand. 20

1 Introduktion

2. SYFTET MED AT T KOMMUNICERA ÄR AT T SK APA OCH FÖRSTÄRK A SOCIALA BAND

Relationsskapande kräver kommunikation, både med ord och med handling. Det är viktigt för oss att ha relationer för vår trygghet och för vår trevnad. Vi behöver relationer för vårt behov av inkludering, av att dela känslor, dela erfarenheter och för att öka vår känsla av egenvärde. 3. SYFTET MED AT T KOMMUNICERA ÄR AT T KOORDINERA, SAMVERK A OCH SAMARBETA

Vi koordinerar de flesta aktiviteter vi är involverade i där minst två individer deltar. Även samtal, som är en form av kommunikation, koordineras för att vi inte ska prata i mun på varandra. Vi kommunicerar alltså på ett sätt, för att koordinera samtalet, för att kunna kommunicera på ett annat sätt, dela innehållet i samtalet. Mer komplexa aktiviteter som kräver samverkan eller samarbete bygger också på att vi kan kommunicera med varandra på ett eller annat sätt. Även tävlingssituationer kräver någon form av koordination och samverkan. 4. SYFTET MED KOMMUNIK ATION ÄR AT T BLI INFORMERAD OCH UNDERRÄT TAD (OM NYA SAKER/HÄNDELSER)

Vi vill gärna vara välinformerade och känna till vad som är aktuellt. Detta kan vi bland annat bli genom att ta del av vad andra har att berätta. Då får man ta del av allt från skvaller till världsnyheter. I jobbsituationer behöver man t.ex. bli informerad genom instruktioner eller meddelanden om nyheter/ förändringar. FYRA ELLER SEX GRUNDLÄGGANDE SIDOR AV KOMMUNIK ATION

Ovannämnda fyra syften kan ses som representanter för fyra övergripande områden vilka är grundläggande för mänsklig interaktion. Kommunikation har en emotionell sida. Om vi vill uttrycka och dela våra känslor gör vi det genom att kommunicera. Syfte 1 ovan faller inom detta huvudområde som den viktigaste delkomponenten. Kommunikation har en kognitiv sida. Om vi

1 Introduktion

vill lära, förvärva kunskaper, få information och sortera/ordna information behöver vi kommunicera. Syfte 4 ovan utgör en viktig del av denna aspekt. Kommunikation har en interaktiv sida. Om vi vill utföra aktiviteter tillsammans, inklusive att konversera, behöver vi kommunicera för att koordinera och samverka. Syfte 3 ovan svarar huvudsakligen mot detta. Kommunikation har slutligen en relationell sida. Vi kan varken skapa eller utveckla relationer utan att kommunicera. Därför är detta en viktig aspekt som täcks av syfte 2. Ytterligare två syften är tänkbara även om de i studien inte framstår som särskilt viktiga. (I) Vi kommunicerar för att i någon mening presentera oss själva och meddela vilka vi är. En form av självpresentation kan vara relaterad till vilken grupp vi tillhör och vilken grupp vi inte vill associeras med. Det handlar om yrke, ålder, genus, värderingar och vilken livsstil vi har. Allt detta kan vi synliggöra och därmed kommunicera till vår omgivning. (II) Kommunikation kan också användas som medel för att förvärva någon form av resurs eller uppfylla ett behov. Kanske ber vi om mat, övertalar någon om att låna ut pengar, frågar ut någon för att få mer kunskaper, eller ber om att få vara i fred i ett visst rum för en tid. Vi har sannolikt fyra till sex grundsyften med vår kommunikation och flera av dessa kan existera samtidigt i en och samma konversation.

Några grundförutsättningar för kommunikation Det finns en rad grundförutsättningar som både skapar möjligheter och begränsningar när det gäller människans förmåga att kommunicera. Dessa grundförutsättningar kan sammanfattas i fem punkter: • Människan är i grunden en socialt orienterad varelse (Trevarthen &

Aitken, 2003; Dunbar, 2007a; 2007b; Forgas, Vincze & László, 2014). Vi är mycket observanta på vissa egenskaper hos andra människor som former som liknar människokroppar, människokroppars rörelse, händer och deras ansikten (Murray, 1998; Proulx, 2007). Som en del i vår sociala orientering skapar och bibehåller vi relationer. Kulturella och individuella skillnader gör att vissa är begränsade i sin sociala orientering men vi söker ofta mänsklig kontakt. • Vi förstår mänskligt beteende, och särskilt kommunikation, som avsiktligt/intentionellt (Grice, 1957; Gibbs, 1999; Bandura, 2001; 22

1 Introduktion

Matsumoto, 2010). Detta gör att vi tolkar andras beteenden som avsiktliga och försöker förstå avsikten bakom vad andra kommunicerar (Meltzoff, 2005; Tomasello & Carpenter, 2005; Malle, 2005; Berger, 2010). En avsikt består av ett mål och medel för att nå målet. För att uppnå ett visst mål när vi kommunicerar använder vi de medel som kan hjälpa oss att nå målet (Tomasello et al., 2005; Meltzoff, 2005; Wilson, 2010). • Människan har blivit beskriven som en informationsprocessande varelse (Newell & Simon, 1972; Gardner, 1985; Greene & Dorrance Hall, 2013). I kommunikationssammanhang är informationsprocessande relevant därför att vi har begränsade möjligheter när det gäller mängden information som vi kan processa. Vi klarar helt enkelt inte av att processa för mycket information på en gång (Marios & Ivanoff, 2005; Greene & Dorrance Hall, 2013). Ibland får vi för lite information och söker därför mer information för att kunna tolka ett budskap på ett sammanhängande sätt (Afifi & Weiner, 2004; Wharton, 2013). Kommunikationsteknologiska hjälpmedel har också begränsningar när det gäller att processa och överföra information. De enklaste kommunikationsverktygen kan enbart överföra mindre mängder information medan de mer avancerade verktygen som t.ex. ’skype’ kan överföra förhållandevis mycket information per tidsenhet. • Människan är exceptionellt flexibel i sina möjligheter att kommunicera jämfört med andra arter (Deacon, 1997; Hauser & Santos, 2007; Griebel & Oller, 2008). De flesta arter har en fixerad relation mellan mål och medel men människan kan skapa något som kallas en mål-medeldissociation (Tomasello & Carpenter, 2005; Call, 2008). Detta gör att vi kan använda flera medel för att nå ett kommunikationsmål. Vi kan t.ex. säga hej genom att använda ordet ”hallå”, genom att skaka hand, eller genom att vinka. Alla dessa är medel för att uppnå samma mål. Det går också att tänka sig att ett medel kan användas för att uppnå flera olika mål. Vi kan t.ex. skaka hand för att säga hej, för att visa oss artiga, för att visa oss ofarliga/vänliga, för att visa auktoritet genom att ge den andra ett fast handslag o.s.v. Jensen (2007; 2008) kallar detta funktionell frihet och det gäller i båda riktningarna. Griebel och Oller (2008) kallar det signalflexibilitet (att kunna välja mellan flera medel) och funktionsflexibilitet (att kunna välja mellan olika mål). Människan är som art ensam om att ha samtliga dessa egenskaper. © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

1 Introduktion

• Människan har en unik förmåga att inhibera. Att tala hörbart och tyst

bygger på samma neurala system. Att tala tyst, d.v.s. inre tal, innebär att stänga av (inhibera) signalerna till talorganet och bara tänka orden (Vygotskij, 1978; Jensen, 2005). Vi kan även stänga av känslouttryck i ansiktet och visa upp ett stenansikte (Andersen & Guererro, 1998; Matsumoto & Hwang, 2013c). Förmågan att imitera andra är alltid tillgänglig (Tomasello, 2003) men vi väljer vem eller vilka vi vill imitera genom att inhibera imitationstendensen när vi inte vill imitera (Kinsbourne, 2005; Goldman, 2013). När vi försöker inta en annan individs perspektiv behöver vi inhibera det egna perspektivet. Det handlar om att sätta något självklart, hur det ser ut och verkar ur det egna perspektivet, på paus och tänka/processa något som inte är lika självklart, nämligen hur det kan upplevas från någon annans perspektiv (Goldman, 2006).

Vad behöver ingå? Man kan få en bättre förståelse av interpersonell kommunikation genom att titta på hur de bredare kommunikationsteorierna ser ut. I Sverige har Jens Allwood (1976; 2014a), professor i lingvistik och kommunikationsforskare, under flera decennier utvecklat en teori som kretsar kring sociala aktiviteter. Den tar sin utgångpunkt i kontexten och syftet med kommunikationen. De mest centrala delarna i teorin är budskapet, kommunikatörens reglering av det som kommuniceras och reglering av interaktionen. Allwood berör även sådant som personlighet, roller och kommunikationsteknologi. Charles Berger (2008a), professor i kommunikation i USA, har satt upp vad han ser som nödvändiga komponenter för en kommunikationsteori. Han tar upp mänsklig kognition, mänskliga emotioner, koordinering av interaktionen och olika aspekter av kommunikativ kompetens. Det kan synas en aning märkligt att Berger som är en av pionjärerna att formulera kommunikationsteori inte inkluderar relationer i sin ideala modell. Hans första teori som gjorde honom känd för en bredare krets har just betraktats som en av de tidiga relationsteorierna (se Berger & Calabrese, 1975). Teorier inom beteendevetenskap och samhällsvetenskap kan inte täcka in allt. Då blir de för komplexa eller för svaga i sina förklaringar och förut seelser. De breda teorierna ger dock en hint om vad som är viktigt för att 24

1 Introduktion

förstå kommunikation. I denna bok förekommer ett flertal teorier som specifikt lägger fokus på kommunikatören (kapitel 4–7), teorier som lägger fokus på interaktionen och kontexten (kapitel 8–9), teorier som lägger fokus på relationen (kapitel 10) och slutligen teorier och modeller som lägger fokus på kompetenser av olika slag (kapitel 11–14). Varje presenterad teori har sitt unika perspektiv eller sin specifika förklaringsmodell vilket indikeras av var fokus ligger. Flera av de teorier som presenteras lyfter även upp andra värdefulla element eller faktorer. Budskapet, som naturligtvis är centralt, tas upp i många av bokens kapitel.

Bokens upplägg Denna bok följer en viss gång. De tidiga kapitlen tar upp övergripande begrepp och syn på teorier. Därefter följer en tråd som går från individen mot att allt mer fokusera på interaktionen, kontexten och relationen. De fyra avslutande kapitlen har en något annan infallsvinkel då de lyfter fram sådant som är värdefullt att utveckla i det professionella livet. K APITEL 2 OCH 3

De första två kapitlen, som följer direkt efter detta inledande kapitel, ger en översikt över kommunikation som forskningsfält. I kapitel 2 ges en rad distinktioner mellan centrala begrepp som används inom fältet. Kommunikation är det centrala begreppet och det ställs bl.a. i relation till närbesläktade begrepp som språk och interaktion. Syftet med denna del är att klargöra skillnader mellan begreppen även om det många gånger förekommer överlappning. Eftersom mycket kommunikationsforskning rör verbal kommunikation, d.v.s. tal och skrift, är syftet med kapitel 2 även att ge en enkel översikt över vad som menas med icke-verbal kommunikation. Fokus i detta kapitel är den kroppsbaserade kommunikationen. Även skillnaden mellan formell och informell kommunikation får ett visst utrymme. Kapitel 3 ger inledningsvis en översikt över alla de traditioner som numera finns inom kommunikationsforskning. Det handlar om olika sätt att förstå och tolka vad kommunikation är. Perspektiven kan skilja sig åt avsevärt. Syftet med denna del i det tredje kapitlet är att läsaren får en förståelse för flera av de olika sätt som finns att tänka kring kommunikation. I det tredje © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

1 Introduktion

kapitlet beskrivs även de olika nivåer av kommunikation som kan studeras. Syftet är att sätta in interpersonell kommunikation i ett sammanhang. Även de delar av interpersonell kommunikation som man kan studera närmare, som särskilda enheter, beskrivs. K APITEL 4, 5, 6 OCH 7

Bokens fjärde till sjunde kapitel är vigda åt en närmar fördjupning om kommunikatören. För att förstå kommunikation behöver man insyn i vad som händer i en människa och vad som är utmärkande för en människa i hennes sätt att kommunicera. Kapitel 4 går in på perception och uppmärksamhet som väsentliga delar för att ta emot och tolka andras kommunikation. Därefter beskrivs komponenter som mål och motivation i kapitel 5. Dessa komponenter ligger bakom den mesta kommunikationen i form av vem vi vill interagera med, varför vi vill agera, hur vi vill agera och vad vi vill uppnå. När vi kommunicerar försöker vi sätta oss in i den sociala situationen och vad som händer i medkommunikatören. Kapitel 6 tar upp social kognition som vägen till andras tankar. I samma kapitel beskrivs också betydelsen av personligheten och personlighetsdrag för varför och hur vi kommunicerar. Det sista kapitlet om kommunikatören, kapitel 7, presenterar tre etablerade teorier som har kommunikatören i fokus. K APITEL 8, 9 OCH 10

Kapitel 8 till 10 har fokus på interaktion, kontext och relation. Det rör faktorer som ligger utanför kommunikatören och det som gör samspelet särskilt utmanande. Kapitel 8 går inledningsvis in på de komponenter som utgör våra vardagliga kommunikationsmönster. Syftet är här att göra det synligt hur vi reglerar och koordinerar våra interaktionssituationer. Fortsättningsvis i det åttonde kapitlet blir det mer fokus på kontexten och relaterade faktorer. I kapitel 9 presenteras ytterligare fyra etablerade teorier men denna gång med fokus på samspel. Fokus för kapitel 10 är relationen och dess utveckling i samspel med kommunikation. I kapitlet presenteras modeller för hur relationer förändras och kommunikationen med dessa. Det är i mycket en historisk genomgång av de teorier som ofta förekommer i sammanhanget.

1 Introduktion

Lite extra utrymme läggs på fenomenet ’self-disclosure’ som handlar om att berätta om sig själv vilket visar sig påverka relationen. K APITEL 11, 12, 13 OCH 14

I bokens avslutande fyra kapitel presenteras generella grunder för kommunikativ kompetens och några specifika kommunikativa kompetenser. Kapitel 11 tar, förutom en genomgång av generell kommunikationskompetens, upp emotionell kompetens och tvärkulturell kompetens. Emotionell kompetens handlar om känslors betydelse i arbetslivet och hur vi reglerar våra känslo uttryck. Tvärkulturell kompetens bygger på hur man kan förstå kulturella skillnader och förhålla sig till dessa när man kommunicerar med någon från en annan kultur. Ett av de mer högaktuella ämnena inom kommunikationsforskning är det som kallas multimodal kommunikation. Detta ämne behandlas i kapitel 12 och diskuteras i termer av multimodal kompetens. I relation till multimodalitet presenteras en skisserad teori över hur vi kan hantera alla möjliga kontaktytor som står till buds idag. I kapitlet diskuteras vad som utgör en kontaktyta för att kunna kommunicera och där kommer våra teknologiska hjälpmedel in i bilden. Hur använder vi dessa hjälpmedel och varför väljer vi det ena före det andra? När är det bäst att kommunicera ansikte mot ansikte? I kapitel 13 tas förmågan att ställa frågor och att vara en god lyssnare upp. Dessa förmågor vävs samman när vi genomför intervjuer som diskuteras i slutet av kapitlet. Avslutningsvis behandlas i kapitel 14 de så viktiga förmågorna samarbete och konfliktlösning. HUR MAN K AN LÄSA BOKEN

Det är fullt möjligt att läsa varje kapitel separat utan förförståelse då flera av de centrala begreppen i varje kapitel presenteras när de används. Det är dock en fördel att läsa boken från början till slut eftersom en viss uppbyggnad och progression föreligger. De första tre kapitlen fungerar som förberedelse för flera av de efterföljande kapitlen. Där hittar man förklaringar på många termer som återkommer senare i boken. Eftersom boken i första hand riktar sig till professionella i koordinerande roller är flera av exemplen relaterade till detta. Vissa förhållanden gör sig © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

Mikael Jensen är fil.dr i utbildningsvetenskap och verksam vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintresse rör bland annat social kognition, lärande, interpersonell kommunikation och organisationskommunikation.

INTERPERSONELL KOMMUNIKATION Kommunikationsvetenskap som forskningsämne expanderar kraftigt i takt med att våra professionella behov av att kommunicera framgångsrikt ökar. Utan tvekan är det så att den som förstår och behärskar interpersonell kommunikation kommunicerar medvetet och effektivt såväl inom sin organisation som mellan organisationer. Författaren varvar praktiska, professionsnära exempel med användbara kommunikationsteorier och kommunikationsmodeller. Resultatet är en fyllig beskrivning av de centrala delarna i interpersonell kommunikation med fokus på individ, relation, samspel och sammanhang. Mycket av bokens innehåll handlar om hur man kan bli en bättre kommunikatör och vilka särskilda krav som ställs på en sådan roll, inte minst kompetens som rör emotionella, tvärkulturella och multimodala frågor samt samarbete och konfliktlösning. Interpersonell kommunikation vänder sig främst till personalvetare, kommunikatörer och ledare på olika nivåer samt studerande i program mot dessa professioner.

Art.nr 38625