Issuu on Google+

Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete. Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.

Best.nr 47-08347-3 Tryck.nr 47-08347-3

BARN A SPER FRÅGAR G ER S SYNDR OM KLIMATET O M WINTER PÄR HOLMGREN TORUN PAULSSON

mmer världen d klimatet? Ko Vad händer me göra? nu? Vad kan vi att gå under ning, ma ke största ut Vår tids kans oro hos ngarna, skapar klimatförändri r boken ger h barn. Den hä både vuxna oc s frågor möta eleverna dig hjälp att n. pp om framtide och ge dem ho och läraren Pär Holmgren Meteorologen s skrivit har tillsamman Torun Paulsson av fakta, ga bok, fylld denna matnytti De ger föroch kloka ord. lektionstips d klimatkan arbeta me slag på hur du Boken vänder de SO och NO. frågan inom bå ns tidigare ll grundskola ti st äm fr g si mycket att men här finns ), –6 (1 r se årskur en. r de senare år hämta även fö

Aktiva lärare

Barn frågar om klimatet PÄR HOLMGREN TORUN PAULSSON


isbn ---- ©  Pär Holmgren, Torun Paulsson och Liber AB

redaktör Lennart Holmgren grafisk form Nette Lövgren illustrationer Nette Lövgren omslagsfoto Mikael Andersson/Mira/NordicPhotos foto pär holmgren Bengt Nordin foto torun paulsson Tomas Paulsson Första upplagan  Tryckt på miljövänligt papper. Tryck: Elanders Ungern 

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB,   Stockholm tfn -   www.liber.se kundservice tfn -  , fax -   e-post: kundservice.liber@liber.se


Förord 4

Pärs lilla klimatlära Solen är motorn i klimatet 7 Klimatet förändras 8 Varför blir det varmare? 9 Istider och värmeperioder 10 Luftföroreningar och den globala uppvärmningen 11 Hur påverkas naturen av ett förändrat klimat? 12 Många arter riskerar att dö ut 13

Frågor och svar Vad är det för skillnad på väder och klimat? 15 Vad är en gas? 22 Vad är växthuseffekten som alla talar om? 27 Vad är Golfströmmen och hur påverkar den vårt klimat? 33 Varför smälter isen i Arktis och Antarktis? 37 Varför är det så hett vid ekvatorn och kallt vid polerna? 39 Kommer vi att få en ny istid någon gång i framtiden? 42 Var kommer avgaserna ifrån? 44 Hur kan det jag äter påverka miljön? 51 Vad är ett kretslopp? 58 Vad betyder biologisk mångfald? 64 Gör det något att det blir varmare i Sverige? 68 Vad är energi? 71 Vilka olika former av energikällor finns det? 73 Går det att spara energi? 82 Hur länge dröjer det innan vi har ”förstört” klimatet? 86 Vad är hållbar utveckling? 88 Läs vidare 91 Filmer 93 Länkar 94 Exempel på miljömärkning och olika varor 95 Register 96


Frรฅgor och svar

14

Lektionsfรถrslag


Vad är det för skillnad på väder och klimat? Väder är det som händer just nu, utanför fönstret. Det kan regna, snöa, blåsa eller så skiner solen. Det kan vara varmt eller kallt, och vädret kan ändras snabbt från en dag till en annan eller kanske även skifta flera gånger under en dag. Följer man vädret under en längre period, ofta  år, får man en bild av klimatet, eller hur vädret brukar variera på en viss plats eller i ett område. Klimat kan alltså vara väderstatistik i form av siffror och diagram. Men på sätt och vis kan man även se klimatet utanför fönstret. Vegetationen i naturen runt omkring oss visar vilken klimatzon vi befinner sig i. Allt som växer är beroende av hur vädret brukar variera under året, både när det gäller temperatur, nederbörd, vind och hur mycket solen skiner. PÄR:

15


VARFÖR HAR VI DET KLIMAT VI HAR I SVERIGE?

Sverige är ett av få länder med fyra utpräglade årstider, vår, sommar, höst och vinter. Vi befinner oss så nära nordpolen att vintern de flesta år får ett ordentligt grepp om större delen av landet, men samtidigt tillräckligt nära ekvatorn för att det ska bli perioder med värme på sommaren. Det svenska vädret styrs under en stor del av året av lågtryck som kommer in från Atlanten. De bildas på gränsen mellan den kalla polarluften i norr och den varmare tropikluften i söder. Lågtrycken för med sig nederbörd. Det mesta av nederbörden hamnar i Norge, väster om fjällkedjan. I Sverige är det främst Västkusten som både får de största nederbördsmängderna och de kraftigaste vindarna. 16

Koll på termometern i nästan 300 år! I Uppsala har man mätt temperaturen ända från -talet. I Stockholm började man mäta temperaturen år  på Observatoriekullen. Alltsedan dess har man varje dag läst av temperaturen där. Det är två av de längsta och äldsta serierna med temperaturmätningar i hela världen. De är till stor nytta när vi nu diskuterar klimatförändringar på jorden.

20°


LEKTIONSFÖRSLAG ÅR 1–3

SYFTE/MÅL: Få eleverna medvetna om skillnaden mellan väder och klimat. De tränar på att jämföra och beskriva muntligt för varandra och på att redovisa det de tränat på inför klasskamraterna. (Geografi och svenska)

Inled med att berätta om skillnaden mellan väder och klimat. Visa eleverna meteorologernas temperaturspann (se OH s. ), och låt dem fundera över vad det kan vara för årstid just nu enligt meteorologerna. Kanske bör också begreppet dygnets medeltemperatur gås igenom Låt barnen beskriva dagens väder för varandra. Börja med bikupesamtal (samtal två och två) och låt dem sedan redovisa för varandra fyra och fyra. Om någon vill kan man även redovisa inför hela klassen. Det finns också ett förslag till en hemuppgift på s. . ÄR MÅLET NÅTT? Skriv frågan på tavlan Vad är det för skillnad mellan väder

och klimat? och låt barnen svara individuellt och lämna in till dig för rättning.

17


Årstiderna och temperaturen När är det vår? När börjar sommaren? Hur vet man att det är höst?

Vår

18

När medeltemperaturen är – grader flera dygn i sträck.

Höst

När medeltemperaturen är – grader flera dygn i sträck precis som på våren.

Sommar

När medeltemperaturen är mer än  grader fler dygn i sträck.

Vinter

När medeltemperaturen är under  grader flera dygn i sträck.

Barn frågar om klimatet © Pår Holmgren, Torun Paulsson och Liber AB

Får kopieras. Förstoras 141 %


ATT GÖRA HEMMA

Kolla vädret under en vecka NAMN

Förslag på väderord: vind/blåst, sol, regn, dimma, åska, snö, molnigt DAG OCH DATUM

M Ti O To F L S

TEMPERATUR

VÄDERBESKRIVNING

MORGON KVÄLL MORGON KVÄLL MORGON

19

KVÄLL MORGON KVÄLL MORGON KVÄLL MORGON KVÄLL MORGON KVÄLL

Barn frågar om klimatet © Pår Holmgren, Torun Paulsson och Liber AB

SAMMANFATTNING AV VECKANS VÄDER:

Får kopieras. Förstoras 141 %


Vad är växthuseffekten som alla talar om? PÄR: Atmosfären runt vår planet har en egenskap som gör att delar av värmen stängs in vid marken, ungefär som ett täcke. Det beror på att vissa av gaserna i atmosfären fångar in delar av den utgående värmestrålningen från jorden. Dessa gaser kallas för växthusgaser. Utan växthuseffekten skulle det vara så kallt på jorden att det antagligen inte skulle förekomma något liv alls. Medeltemperaturen på vår planet är cirka  grader. Utan den naturliga växthuseffekten skulle temperaturen troligen vara –° lägre. Våra grannplaneter, Venus och Mars, har också en växthuseffekt. På Venus, som har en mycket tätare atmosfär än Jorden, gör den att temperaturen är cirka  grader över vad den skulle vara om planeten saknat atmosfär. Atmosfären på Mars är däremot betydligt tunnare än vår och där är växthuseffekten bara någon tiondels grad.

VAD ÄR VÄXTHUSGASER?

Vattenånga, koldioxid, metan, lustgas och en del andra gaser som förekommer i små mängder är växthusgaser. Däremot är exempelvis syre och kväve inte det. När kol förbränns i en miljö där det finns syre bildas koldioxid (CO), medan metan (CH) bildas när kol förbränns i en syrefri miljö, exempelvis under vattnet i samband med risodlingar eller i magen när vi (eller något annat däggdjur) äter.

27


LEKTIONSFÖRSLAG ÅR 1–3 SYFTE/MÅL: Känna till begreppet växthuseffekt och att den är en förutsättning

för liv på jorden. Men om det blir för hög koncentration av växthusgaser så ökar växthuseffekten och då förändras jordens klimat. Eleverna tränar sig på att undersöka omgivningen på ett mer vetenskapligt sätt. (No).

Förberedelser: Ordna en plastpåse och två gummisnoddar per barn och om det är möjligt strumpor av garn, en per barn.

28

Börja med att fråga om någon varit i ett växthus och be eleven/ eleverna berätta hur det är i ett sådant. Förklara sedan fördelarna med ett växthus och varför en del grödor mår bra av att odlas i växthus medan andra mår bäst ute i vår natur. För att förstå skillnaden mellan ett fungerande växthus och ett för tjockt skyddande skal kan alla barn få trä en strumpa över den ena handen och en plastpåse över den andra handen. Låt barnen gissa vad som kommer att hända med händerna. Slut strumpan respektive påsen tätt vid handlederna med hjälp av gummisnoddarna (ej för hårt!). Vänta några minuter och se vad som händer. Prata sedan om att det känns bra med strumpan för att lagom mycket värme och fukt försvinner, medan den med plastpåsen känns för varm efter en stund. Precis så blir det med för mycket växthusgaser. Täcket runt jorden blir för tätt och då blir det för varmt på jorden.


Skriv gärna en enklare text på tavlan som stöd, t ex: Växthuseffekten är när det blir ett täcke runt jorden av olika gaser. Då blir det varmt, precis som i ett växthus. Lagom mycket gaser gör att det blir lagom varmt. För mycket gaser gör att det blir för varmt. ÄR MÅLET NÅTT? Låt eleverna rita försöket och skriva text under bilderna för att visa att de har förstått.

29


LEKTIONSFÖRSLAG ÅR 4–6 SYFTE/MÅL: Förstå begreppet växthuseffekt och att den är en förutsättning

för liv på jorden. Men om det blir för hög koncentration av växthusgaser så ökar växthuseffekten och då förändras jordens klimat. Eleverna tränar sig på att undersöka omgivningen på ett mer vetenskapligt sätt. (No).

30

Förberedelser: Gör i ordning OH se s.  samt kopiera upp ett blad till varje elev se s. . Utgå från OH på nästa sida och förklara hur växthuseffekten fungerar. Följ pilarna och låt barnen vara med så mycket som möjligt. Låt dem sedan få en egen kopia utan pilarna och låt dem gärna samarbeta när de själva skriver förklaringar och sätter ut pilarna på sina papper. Då kan din OH vara bortplockad för att sedan lägga på den och låta barnen jämföra och eventuellt ändra något som blivit fel. ÄR MÅLET NÅTT? Låt eleverna avsluta nedanstående meningarna

i sina anteckningsböcker/No-böcker: Växthuseffekten är bra på ett sätt därför att … Växthuseffekten är dålig om den …


OH

Växthuseffekten steg för steg

1. Solens varma strålar träffar jorden.

3. Runt jorden finns ett täcke av växthusgaser som inte släpper tillbaka all värme från jorden. Detta gör att vi får en lagom värme på jorden.

2. En del av solens värme strålar tillbaka ut i rymden.

4. Om det blir mer växthusgaser växer täcket och mer värme blir kvar på jorden. Klimatet ändras och det blir varmare.

Barn frågar om klimatet © Pår Holmgren, Torun Paulsson och Liber AB

Får kopieras. Förstoras 141 %

31


Växthuseffekten steg för steg

1.

2.

3.

4.

32

Barn frågar om klimatet © Pår Holmgren, Torun Paulsson och Liber AB

Får kopieras. Förstoras 141 %


Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete. Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.

Best.nr 47-08347-3 Tryck.nr 47-08347-3

BARN A SPER FRÅGAR G ER S SYNDR OM KLIMATET O M WINTER PÄR HOLMGREN TORUN PAULSSON

mmer världen d klimatet? Ko Vad händer me göra? nu? Vad kan vi att gå under ning, ma ke största ut Vår tids kans oro hos ngarna, skapar klimatförändri r boken ger h barn. Den hä både vuxna oc s frågor möta eleverna dig hjälp att n. pp om framtide och ge dem ho och läraren Pär Holmgren Meteorologen s skrivit har tillsamman Torun Paulsson av fakta, ga bok, fylld denna matnytti De ger föroch kloka ord. lektionstips d klimatkan arbeta me slag på hur du Boken vänder de SO och NO. frågan inom bå ns tidigare ll grundskola ti st äm fr g si mycket att men här finns ), –6 (1 r se årskur en. r de senare år hämta även fö

Aktiva lärare

Barn frågar om klimatet PÄR HOLMGREN TORUN PAULSSON


9789147083473