9789147094912

Andra aktuella titlar i serien är:

Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

Hanna Wikström

Mikael Stigendal

Kommunikation André Jansson

BeGreppBart

Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson

Konsumtion

Queer

Jacob Östberg & Lars Kaijser

Martin Berg & Jan Wickman

BeGreppBart

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

BeGreppBart

Erkännande

Best.nr 47-09491-2

BeGreppBart

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

BeGreppBart

BeGreppBart

Kapital

BeGreppbart

BeGreppbart

Sven-Erik Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

BeGreppBart

”Mikael Stigendals bok handlar om ett stort och centralt ämne. Den väjer inte för svåra frågor och den ger plats åt de nyaste och mest utvecklingsdugliga tolkningarna. Dessutom på ett medryckande och intresseväckande sätt!”

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

BeGreppBart

Foto: Martin Grander

Mikael Stigendal är lektor i sociologi vid Malmö Högskola.

Han har under 25 års tid forskat om städer – oftast i nära samarbete med praktiker – utifrån den grundläggande frågan: Hur hänger samhället ihop?

Mikael Stigendal

är ett begrepp som används flitigt nu för tiden.

Det verkar finnas hur många sorters kapital som helst! Det talas bland annat om ekonomiskt, socialt, kulturellt, symboliskt och demokratiskt kapital. I denna bok visas hur alla kan sorteras in i två kategorier. Antingen definieras kapital som bruksvärde eller som bytesvärde.

Kapital

Kapital

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09491-2-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kapital - omslag.indd 1

10-04-09 07.58.51

Kapital ISBN 978-91-47-09491-2 © 2010 Mikael Stigendal och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé och Åsa Sterner Översättning av citat: Lisa Sjösten och Mikael Stigendal Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Tryck: Graphycems, Spanien 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Kapital.indd 2

10-04-09 08.02.51

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Kapital.indd 3

10-04-09 08.02.51

Begreppbart Kapital.indd 4

10-04-09 08.02.51

Innehåll Tänk dig … 7 Del I. Begreppet kapital

– en historia om två definitioner 12

De tvetydiga klassikerna 14 Bytesvärdedefinitionens uppkomst 24 Bruksvärdedefinitioner 42 Del II. Kapital – en motsägelsefull och ofullständig social relation 57

Vad blev det av bytesvärdedefinitionen? 58 Ett potentialorienterat perspektiv 63 Bytesvärdedefinitionen av kapital 71 Kapitalism i verkligheten 86 ”Och jag tänkte mig …” 115

Noter 119 Referenser 120 Register 124

Begreppbart Kapital.indd 5

10-04-09 08.02.51

Begreppbart Kapital.indd 6

10-04-09 08.02.51

Tänk dig …

Tänk dig att du har en hundring i plånboken. Skulle du kalla det ett kapital? De flesta skulle nog svara nej. Det räcker knappast med en hundring. Men om vi sätter in pengarna på ett bankkonto, då finns det ett ord för det, nämligen sparkapital. Men få skulle nog ändå betrakta en hundring som ett sparkapital. Kapital förknippas med pengar, men storleken har betydelse. Dessutom vill man säkert att de ska växa. ”Tillgångar som förväntas ge vinst och vilkas värde kan mätas i pengar.” Så definieras kapital i Nationalencyklopedin. Alla tillgångar är således inte kapital, till exempel inte min hundring i plån­boken.

Det är en tillgång, men jag förväntar mig inte att den ska ge vinst.

Den har dock ett värde som kan mätas i pengar och det är det många andra tillgångar som inte har. Med tillgång menas ”(värdefull) resurs (om person, föremål el. omständighet) som kan utnyttjas på ett fördelaktigt sätt”, även detta enligt NE. Genom att vara ”värdefull” och kunna ”utnyttjas på ett fördelaktigt sätt” har tillgångar det som kallas bruksvärde. Bruksvärdet kan sägas vara tillgångens materiella innehåll, vilket enligt definitionen ovan kan komma till uttryck i en ”person, föremål el. omständighet”. Tillgångar kan pekas ut, men vad de har för bruksvärde kan vi inte helt säkert veta förrän de används. Just nu, när jag sitter här och skriver, skulle det smaka gott med en kopp kaffe. Därför har jag kokat mig en kopp, men hur gott den smakar kan jag ju inte veta förrän … jo, den smakade gott. Bruksvärden är alltid mer eller mind­re individuella eftersom de relateras till behov. Det är i förhållande till ett behov som bruket av tillgången har ett värde. ”Adu, gå po match i en sån rockajävel”, var det en MFF:are som sa en gång i tiden om en HIF:are. HIF:aren hade nästlat sig in bland MFF-supportrarna och jublade när domaren blåste friskpark för HIF. Det blev dödstyst, men nästan genast fälldes repliken av en fyrtioårig man som granskade den stackars helsingborgsgrabben med 7

Begreppbart Kapital.indd 7

10-04-09 08.02.52

yttersta förakt, enligt Jacques Werup i boken Hemstaden (1981) ett uttryck för en hel art av malmöitisk humor: Det dödligt trångsynta men också sinnet för detaljens storslagenhet.

Av sådant består en hel art av malmöitisk humor, lakonisk, realistisk, ofta skändlig men aldrig möjlig att förväxla med dumhet hos upphovsmannen. Det är den sortens småsinta och storsinta sinne för skämt som i årtusenden kommer att rädda mången malmöbo från att gå på minor i jämmerdalen (s. 76).

Bruket av denna ”rockajävel” fyllde uppenbarligen inte bara sin bärares behov av värme. Rocken hade ett bruksvärde även för MFF:aren.

Den kunde brukas till att peka ut bäraren som annorlunda.

Det Werup beskriver i citatet är också ett bruksvärde. En del skulle nog kalla just detta bruksvärde för socialt kapital, det begrepp som har blivit så spritt under det senaste decenniet. Så här definieras begreppet socialt kapital av David Halpern i en bok med titeln just Social capital (2005): Dessa vardagliga nätverk, inklusive många av de sociala seder och band som definierar dem och håller dem samman, är vad vi menar när vi talar om socialt kapital (s. 2).

Det stämmer in på Werups beskrivning i citatet ovan. Men hur stämmer det överens med definitionen i Nationalencyklopedin? Där talas det om ett värde som mäts i pengar, och det kan knappast gälla för den malmöitiska humorn, om än så (bruks)värdefull.

Jag vill påstå att Nationalencyklopedin blandar ihop två olika typer av värde. Den tillgång som Nationalencyklopedin talar om har inte bara ett bruksvärde utan också en annan typ av värde som kallas bytesvärde, just eftersom den går att mäta i pengar. Det innebär inte att den saknar bruksvärde. Utan bruksvärde är det ingen tillgång.

Alla tillgångar har bruksvärde. Vissa har också ett bytesvärde, men långtifrån alla. Bruksvärdet gör den intressant att köpa. Bytesvärdet gör den intressant att sälja.

Men för att tillgången ska kunna kallas kapital måste den enligt Nationalencyklopedin också kunna ge vinst. Det sägs dock inget om hur det ska gå till. Det räcker knappast med att ha hundringen i plånboken. Nu för tiden räcker det inte heller med att ha den på

8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Kapital.indd 8

10-04-09 08.02.52

banken. Men vad är det i tillgången som möjliggör en vinst? Vad är det i tillgången som genom att ge vinst gör den till kapital?

Under de senaste decennierna har det spritts en uppfattning om vinsten som ett slags bruksvärde inneboende i tillgångar av olika slag, särskilt fastigheter och bostäder. Köpare har kunnat räkna med att sälja till ett högre pris och därmed göra en vinst, mätt i skillnaden mellan bytesvärden. Priserna har hela tiden stigit och därmed bekräftat existensen av tillgångens mycket speciella bruksvärde, det vill säga detta att åstadkomma en vinst. I vår bostadsrättsförening har priserna stigit med nästan fjorton gånger under de senaste femton åren. Människor har lärt sig att ta prisökningar för givna.

Någonting i egendomen gör att den kan ge vinst. Ingen vet riktigt vad, men det verkar ju funka. Ända tills priserna sjunker. Och det kan gå rysligt snabbt. Fråga dem som köpte Teliaaktier den 13 juni 2000 då Telia noterades på börsen. De såldes för 85 kronor styck och närmare en miljon svenskar köpte aktier. Ett halvår senare hade aktien sjunkit till 49 kronor. Den som vid börsintroduktionen investerade i ett s.k. Teliapaket för 8 600 kronor kunde tre år senare konstatera att kapitalet hade krympt till 3 500 kronor. Detta varnande exempel står att läsa utförligt om i Björn Elmbrants bok Dansen kring guldkalven (2005).

Elmbrant skriver om förlorarna och hur de fallande börskurserna under 2000-talets första år fick synliga konsekvenser runt om i hela Sverige. Ändå har tron på kapitalet överlevt. Året efter Lehman Brothers konkurs i september 2008 steg priserna på bostadsrätter i Sverige med 16 procent, enligt mäklarstatistik.1 Samtidigt måste många människor gå från hus och hem i USA. Det var inget fel på deras förväntningar. Så långt stämde det överens med Nationalencyklopedins definition. De byggde hela sina liv på förväntningarna om vinsten, detta väsensliknande bruksvärde som får priset på ens tillgångar att öka. De levde i tron på kapitalet.

Man vad det blir av förväntningar kan man inte helt säkert veta förrän de infrias. Det är först vid försäljningen det visar sig om det blir någon vinst. Men hur kan man då veta att vinsten härstammar från tillgången? Tänk om vinsten i själva verket härstammar från försäljningen, det vill säga från själva utbytet? Den kanske beror på TÄ N K D I G …

Begreppbart Kapital.indd 9

9

10-04-09 08.02.52

att man lyckats köpa billigt och sälja dyrt. Tänk om vissa av oss alltid blir lurade utan att veta om det. Eller kan det rent av finnas varor som man får ut mer av än det man betalar för?

Alltså: härstammar vinsten från tillgången eller utbytet? Det är detta som frågan gäller och har gällt i flera hundra år. Frågan besvaras dock inte av Nationalencyklopedin. Den ställs över huvud taget inte där. Varifrån härstammar den vinst som gör att en tillgång kan kallas kapital? Detta är den grundläggande frågan. Den har fått i huvudsak två svar. De som hävdar att vinsten härstammar från tillgången kan sägas förespråka en bruksvärdedefinition av kapital. De som menar att vinsten härstammar från utbytet förespråkar vad som kan kallas en bytesvärdedefinition av kapital. Jag vill påstå att alla andra definitioner kan sorteras in under dessa två huvudrubriker, bruksvärdedefinitionen eller bytesvärdedefinitionen. Båda två har sin bakgrund i den klassiska nationalekonomin.

*** Namnet på denna bok får nog en och annan läsare att tänka på en annan bok, Kapitalet av Karl Marx. Skillnaden i namn må vara liten, men den säger så mycket om vår tid. Det har blivit så många kapital, bland annat ekonomiska, kulturella, sociala och symboliska. En del tycks rent av betrakta demokrati som ett kapital. Kapital har blivit obestämt. Därför finns det anledning att skriva en bok om begreppet, dess historia, utveckling och aktuella betydelse. Det finns anledning att försöka bestämma det. Det har blivit min uppgift och det är jag mycket glad och stolt över.

Min bekantskap med begreppet kapital går tillbaka till det tidiga åttiotalet då jag läste alla de tre banden av Kapitalet för första gången. Det var också så jag sedan i mitten av åttiotalet började mitt samarbete med historikern Peter Billing. I åtta år arbetade vi med vår doktorsavhandling, Hegemonins decennier, och disputerade 1994.

Därefter dröjde det drygt tjugo år innan jag lika grundligt läste Kapitalet än en gång. Det var efter ett möte med Bob Jessop i januari 2008, då det visade sig att jag hade glömt eller kanske inte fattat några av de viktiga tankegångarna i Marx bok. Det ledde till att jag läste om det första bandet, återigen fascinerad av dess fantasirikedom och kreativitet. Därför var jag ganska väl förberedd när förfrågan kom från Liber för ett drygt år sedan, på senhösten 2008.

10

TÄ N K D I G …

Begreppbart Kapital.indd 10

10-04-09 08.02.52

I min forskning har jag under årens lopp stött på både det ena och det andra kapitalet. Alla dessa kapital har fått mig att undra hur många det egentligen finns. Går det kanske att kategorisera begreppen? Finns det gemensamma nämnare? Det var så jag började mitt skrivande på denna bok. Det var så jag fick idén om de två typerna av definitioner, de som i boken kallas bytesvärde- respektive bruksvärdefinition. Och det blev därför så viktigt för mig att testa idén på en av dem som jag har lärt mest av, nämligen Bob Jessop. Det fick jag tillfälle till i slutet av mars 2009 då vi träffades i Köpenhamn.

Han inte bara stödde idén utan hjälpte mig att utveckla den vidare.

Vi träffades ännu en gång i maj och fortsatte diskussionerna. Many thanks for the support, Bob. Ett särskilt tack också till Sven-Eric Liedman, också han en av dem som jag har lärt mest av under flera decennier. Sven-Eric läste manus och vi hade sedan en mycket värdefull diskussion under en förmiddag i början av december. Ett stort tack även till er andra som har läst manus och kommit med synpunkter: Peter Söderholm, Göte Rudvall, Carolina Hamma, Johanna Sixtensson, Martin Grander, Mats Benner, Lennart Olausson, Mats Börjesson, Per Olof Hallin, Anders Edvik, Carina Listerborn, Magnus Johansson och Stig Westerdahl. Era synpunkter har varit till stor nytta. De brister som säkert ändå kvarstår är jag ensam ansvarig för.

Kapital är ett stort och svårt ämne eftersom det handlar om samhällsutvecklingens grundvalar och drivkrafter. Så tolkar i alla fall jag det. Men det finns andra tolkningar. Kapital är också ett kontroversiellt ämne. Det går inte att skriva om utan att ta ställning. Och det gör jag. Jag tar ställning för det som i boken kallas bytesvärdedefinitionen av kapital. Det är därför min förhoppning att boken också ska bli ett inlägg i samhällsdebatten.

Malmö våren 2010 Mikael Stigendal www.mikaelstigendal.se

TÄ N K D I G …

Begreppbart Kapital.indd 11

11

10-04-09 08.02.52

Del I.

Begreppet kapital – en historia om två definitioner ­

Teorierna om kapital har sin förhistoria i handelns utbredning under medeltiden. Verkligheten förändrades och därmed uppstod det behov av att sätta nya namn på den. Det gällde särskilt pengar. Det verkade gå att tjäna pengar på pengar. Pengar som användes på ett särskilt sätt visade sig kunna alstra en vinst. Det var när pengarna användes på detta sätt som de kom att kallas kapital. Kapitalismen uppstod när detta sätt att använda pengar sattes i system.

Det brukar sägas att kapitalismen uppstod i Norditalien på 1300-talet, kanske framför allt i Venedig, den tidens förmodligen största europeiska stad med en folkmängd på omkring hundra­ tusen. Venedigs läge var strategiskt. Förutom sin centrala placering i Europa hade staden under århundraden drivit handel med det östra Medelhavsområdet. Det utnyttjades av företagsamma köpmän. Det gällde att köpa billigt och sälja dyrt. Ett kapitalistiskt bankväsende uppstod också i Norditalien. Lombarderna var de första betydande bankirerna. Därefter var det Florens som tog över dominansen i början av 1300-talet. Det florentinska bankväsendet nådde sin höjdpunkt under familjen Medicis ledning på 1400-talet. Genom att köpa och sälja internationella växlar kunde mediceerna ta ut en ränta och därmed göra vinst. Räntor var dock förbjudna av kyrkan och vinsterna fick kamoufleras.

Florens hade en särställning i kapitalismens framväxt eftersom staden var centrum för såväl handel och bankväsende som industri i en tid när merparten av Europa fortfarande var agrart och feodalt.

Tillverkningen av ylle var den viktigaste industrin under medeltiden och den hade haft sitt centrum i Flandern under 1200-talet. Där bildades det också en arbetarklass av de många fattiga gesäller som befann sig längst ner i hierarkin. Deras allt fattigare förhållanden 12

Begreppbart Kapital.indd 12

10-04-09 08.02.52

ledde till ökade motsättningar och en våldsam klasskamp i slutet av 1200-talet. Med tiden gick den stora flamländska textilindustrin under. Centrum för textilindustrin flyttade i stället till Norditalien, och Florens blev den största industristaden i Europa under 1300talet. Precis som i Flandern uppstod det motsättningar som man inte lyckades lösa. Med tiden ledde det till industrins tillbakagång.

Centrum för textilindustrin flyttade i stället till England.

Framgångarna för den tidiga kapitalismen var beroende av furstarnas välvilja eftersom Europa i huvudsak var feodalt. En annan svårighet var motståndet från hantverks- och skråväsendet. De medel­tida hantverkarna hade ekonomisk och social jämlikhet som ideal. Styrande för byteshandeln var idén om det rättvisa priset.

Genom att hålla sig till det rättvisa priset slog säljaren vakt om sin hädvunna ställning i samhället. Det kunde inte bli tal om att sko sig på någon annans bekostnad. Hantverksskråna gjorde motstånd mot kapitalismens framväxt. Idén om det rättvisa priset hade sitt stöd också i religionen. Såväl Thomas av Aquinos som Martin Luthers kristna lärosatser var emot all överlagd strävan efter rikedom, ränta och spekulationsvinster.

Alla dessa svårigheter gjorde att det tog flera hundra år innan kapitalismen slog igenom. Och det skedde i England. Redan vid 1500-talets början hade livegenskapen nästan helt försvunnit i England. Ett landsbygdsproletariat uppstod utan andra möjligheter än att sälja sin arbetskraft. De rikedomar som krävdes för att starta de nya företagen kunde bärgas hem genom framgångsrika krig.

Katolicismens ställning var heller inte stark i England, utan den nya anda som Calvins protestantiska etik erbjöd fick snabbt fotfäste. Vid 1700-talets början framträdde England som kapitalismens ledande land.

Den första sammanhängande ideologi som försvarade och rättfärdiggjorde kapitalismens utveckling var merkantilismen. Det kom också att bli de framväxande nationalstaternas politik. Dess företrädare såg som det viktigaste att skapa en fri inrikeshandel men samtidigt också stänga ute de utländska konkurrenterna genom protektionism. Utrikeshandeln var grunden till ett lands rikedom, men då gällde det att sko sig på konkurrenternas bekostnad. Den enes vinst berodde på den andres förlust (Pålsson Syll 2001 s. 14 ff ). Vinsten 13

Begreppbart Kapital.indd 13

10-04-09 08.02.53

Andra aktuella titlar i serien är:

Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

Hanna Wikström

Mikael Stigendal

Kommunikation André Jansson

BeGreppBart

Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson

Konsumtion

Queer

Jacob Östberg & Lars Kaijser

Martin Berg & Jan Wickman

BeGreppBart

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

BeGreppBart

Erkännande

Best.nr 47-09491-2

BeGreppBart

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

BeGreppBart

BeGreppBart

Kapital

BeGreppbart

BeGreppbart

Sven-Erik Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

BeGreppBart

”Mikael Stigendals bok handlar om ett stort och centralt ämne. Den väjer inte för svåra frågor och den ger plats åt de nyaste och mest utvecklingsdugliga tolkningarna. Dessutom på ett medryckande och intresseväckande sätt!”

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

BeGreppBart

Foto: Martin Grander

Mikael Stigendal är lektor i sociologi vid Malmö Högskola.

Han har under 25 års tid forskat om städer – oftast i nära samarbete med praktiker – utifrån den grundläggande frågan: Hur hänger samhället ihop?

Mikael Stigendal

är ett begrepp som används flitigt nu för tiden.

Det verkar finnas hur många sorters kapital som helst! Det talas bland annat om ekonomiskt, socialt, kulturellt, symboliskt och demokratiskt kapital. I denna bok visas hur alla kan sorteras in i två kategorier. Antingen definieras kapital som bruksvärde eller som bytesvärde.

Kapital

Kapital

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09491-2-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kapital - omslag.indd 1

10-04-09 07.58.51