9789140676191 by Smakprov Media AB

Reflex Bas är avsedd för kurs 1a1 i samhällskunskap på de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan samt för lärlingsutbildningen. Reflex Bas finns också på Internet www.laromedelswebbar.se Där finns bland annat interaktiva frågor, länkar, uppdaterad statistik, allt sorterat under kapitelrubriker. Till Reflex-paketet finns också en lärarhandledning med ytterligare frågor och arbetsuppgifter.

BAS

Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson är författare till Reflex Bas. Alla tre har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskolan - Hans i Arboga, Stefan i Växjö och Erik i Söderköping.

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition har varit att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

BAS

SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON

Innehåll 5 Till eleven 11

ATT STUDERA SAMHÄLLSKUNSKAP

12 12 13 18 19

Mål för ämnet samhällskunskap Kunskaper om samhället Att undersöka samhället Planering av kursen Case: Förintelsen ifrågasatt, en övning i källkritik

VEM ÄR DU?

22 23 25 25 29 29 31 34 36 38 38 39 41

Kategorier och makt Nationalitet Etnicitet Det mångkulturella Sverige Klass Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning Klassamhälle idag? Kön Kön, genus och genusforskning Att arbeta för lika rättigheter och möjligheter Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen Case: Inte handhälsa – kvinnoförakt eller religiös rättighet? Frågor och arbetsuppgifter

MASSMEDIER

44 46 49 50 52 53 53 54 55 56 58 58 60 61

Hur får vi veta vad som händer? Tidningar Radio och tv Sociala medier Case: Uthängd och mobbad på nätet Kan man lita på massmedierna? Många nyheter försvinner på vägen Nyheter kan vinklas Massmedier kan kontrolleras Information-propaganda-reklam Yttrande- och tryckfrihet Får massmedierna ta upp allt? Case: Fildelning och upphovsrätt Frågor och arbetsuppgifter

INNEHÅLL

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

63 65 66 68 69 71 72 73 73 73 75 75 77 79

Demokratins regelbok Direktdemokrati och indirekt demokrati Inte alltid så enkelt med demokrati Case: Civil olydnad – brott eller solidaritet? Mänskliga fri- och rättigheter Case: Får man skriva, säga och teckna vad som helst? Vad är diktatur? Politiska ofriheter Brist på fri opinionsbildning Bristande fri- och rättigheter Olika statsskick Monarki – republik Parlamentarism – presidentstyre Frågor och arbetsuppgifter

SÅ STYRS SVERIGE

81 82 84 86 86 88 89 90 92 92 93 94 96 97 98 99

Grundlagarna Val och partier Riksdagspartier Riksdagen Riksdagsarbetet Regeringen Olika sorters regeringar Vad gör regeringen? Förvaltningen Centrala förvaltningsmyndigheter och länsstyrelser Förvaltningsdomstolar Kommuner och landsting Case: Ja eller nej till friskolor? Politiken och du Makten och du Frågor och arbetsuppgifter

INNEHÅLL

101

LAG OCH RÄTT

102 104 107 107 108 110 111 113 113 114 114 117 119

Brottsutvecklingen Varför blev det så? Rättsväsendet Polisen utreder Gripa – anhålla – häkta Domstolarna dömer Påföljder Efter domen Frivård Fångvård Samhällets möjligheter att förhindra brott Case: Vållande till annans död Frågor och arbetsuppgifter

121

VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK

121 122 123 126 126 127 128 130 131 131 133 136 140 141 144 145

Din privatekonomi Inkomster Utgifter Att hitta en bostad Förstahandskontrakt Att hyra i andra hand Case: Hyresreglering eller marknadshyror? Att köpa bostadsrätt ”… att älska i nöd och lust …” Äktenskapshinder och vigsel Äktenskapets juridik och ekonomi Sambor ”Avtal skall hållas” Konsumentköplagen, köplagen och distans- och hemförsäljningslagen Kreditköp Frågor och arbetsuppgifter

INNEHÅLL

147

JOBBEN OCH ARBETSMARKNADEN

147 148 149 151 152 152 154 155 165

Arbetsmarknadens parter Arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer A-kassan Case: Varför gå med i facket? Arbetsmarknadens spelregler Kollektivavtalet mellan facket och arbetsgivarna Case: Får man kritisera sin arbetsplats? Arbetsmarknadens lagar Frågor och arbetsuppgifter

167

SVERIGE, EUROPA OCH VÄRLDEN

168 169 174 175 175 177 178 179 180 181 181 182 182 183 185

EU – fred och demokrati över gränserna Så styrs EU Internationella relationer Småstater och stormakter Förenta Nationerna (FN) EU – en ny aktör i världspolitiken Konfliktlösning Varför uppstår krig? Krigets lagar Svensk utrikes- och säkerhetspolitik Alliansfrihet och neutralitet Svenskt försvar bantas och förändras Internationellt samarbete Case: Allmän värnplikt eller yrkesarmé? Frågor och arbetsuppgifter

186 Sak- och personregister 190 Bildförteckning

VEM ÄR DU?

KATEGORIER OCH MAKT

Kroppsspråk är ett sätt att uttrycka makt. Vad tycker du att den här personens kroppsspråk visar?

När Amir beskriver sig själv tillhör han många olika grupper. Han är man, svensk, muslim och andragenerationens invandrare. I Iran hörde hans familj till en rik överklass, i Sverige är familjen småföretagare. De här grupperingarna kallas ofta för kategorier. Kategori är en konstruerad grupp, där saker eller personer förs samman för att de har något gemensamt. Det är inte någon vetenskaplig indelning utan det speglar bara de vanligaste föreställningarna om hur samhället ser ut. Kategorier är något vi alla använder oss av för att ordna och förstå vår omvärld. Nationalitet, etnicitet, religiös tillhörighet, klass och kön är exempel på kategorier som Amir nämner. Har det någon betydelse vilken kategori man räknas till? Ja det har det. Att tillhöra en viss kategori kan innebära att ha mer makt än andra. En grupp som har mer makt är överordnad andra grupper och en grupp med mindre makt blir alltså underordnad.Vilka olika kategorier du tillhör har stor betydelse för din roll i samhället. Jämför exempelvis vilken makt och status en medelålders, högutbildad man i chefsposition har i förhållande till en ung, arbetslös kvinna med invandrarbakgrund. Nu ska vi gå vidare och undersöka några kategoriindelningar. Vi ska särskilt undersöka vilken betydelse kategorin har för makt och över- och underordning. Kategorierna blir några av de som Amir nämnde: nationalitet, etnicitet, klass och kön.

VEM ÄR DU?

NATIONALITET Slår man upp nationalitet i Nationalencyklopedin får man en kort och enkel förklaring av ordet: Nationalitet är det samma som medborgarskap i ett land.Varje land bestämmer själv vilka personer som ska räknas som medborgare i landet. Det finns två huvudprinciper för hur man kan bli medborgare vid födseln: härstamningsprincipen ”rättighet på grund av blods-

band”, och territorialprincipen ”rättighet på grund av födelseorten”.

härstamning =var man kommer ifrån blodsband=nära släktskap

I Sverige gäller härstamningsprincipen. Svensk medborgare blir alltså den vars mor är svensk medborgare eller vars far är svensk medborgare och gift med barnets mor. Utländska medborgare kan efter ansökan bli svenska medborgare. I USA gäller territorialprincipen. Alla barn som föds på amerikansk mark blir automatiskt medborgare i landet. Men kan nationalitet handla om mer än bara medborgarskap? Ja, det kan användas i många sammanhang. Ibland hör man enkla, beskrivande föreställningar om hur olika nationaliteter är. Skottar är snåla. Danskar dricker öl och är glada. Tyskar är ordningsamma och flitiga. Idag finns det väl ingen som tar de här färdiga talesätten, som kallas stereotyper, på allvar. Men det finns en allvarlig historisk bakgrund till stereotyper och hur de skapas. På 1800-talet fick nationalismen allt större betydelse som politisk idé.Varje folk, nation, skulle ha rätt att bilda en egen politisk enhet, en nationalstat. Då var det viktigt att avgränsa det egna folket, nationen, mot omvärlden. Ursprung, språk och gemensam historia var de vanligaste kriterierna för det som utgjorde ett folk eller en nation. Då låg det nära till hands att lyfta fram det egna folkets förtjänster och goda egenskaper. De andra som inte

kriterier=kännetecken

VEM ÄR DU?

hörde till den egna nationen påstods ha olika negativa egenskaper. De var tjuvaktiga, opålitliga eller beskrevs med andra stereotyper av den sort som vi nämnt tidigare. Det egna folket värderades högst. De andra, som inte uppfyllde kriterierna att höra till det egna folket, värderades lägre. De var därför underordnade. Det här tog sig olika politiska uttryck i Europas historia under 1800- och 1900-talen. Men det har fortsatt in i vår egen tid på olika håll i världen. Det mest extrema uttrycket fick det före och under andra världskriget. Under Hitlers tid Tyskland var det ”ariska” herrefolket enligt nationalsocialismen överordnade alla andra och det judiska folket hade inte ens rätt att finnas till. När Jugoslavien föll sönder i olika stater under 1990-talet användes begreppet etnisk rensning som beteckning på när folk med ”fel” ursprung förföljdes och avrättades. Samma sak har ägt rum i exempelvis Sudan i Afrika ända in i våra dagar. Men finns det tankegångar om det egna folket, den egna gruppen och om andra folk som har betydelse idag? Vi ska undersöka det med hjälp av nästa kategoriindelning: etnicitet.

Emanuel blev ett offer för den etniska rensningen och folkmordet i Rwanda. Han sköts i huvudet men överlevde. Hans familj och 40 000 andra av hans folk tutsis dödades när de sökte skydd vid en skola. De slaktades av människor från ett annat folk, hutus. Totalt mördades sommaren 1994 800 000 tutsis och samarbetsvilliga hutus i folkmordet i Rwanda.

VEM ÄR DU?

ETNICITET Etnicitet kommer från ett ord ethnos som betyder folk. Etnicitet brukar beskrivas som en känsla av samhörighet hos en grupp. Samhörigheten grundas på att gruppen har samma språk, religion, seder och bruk. Det finns exempelvis en grupp föreställningar som gör att svenskar känner sig som just svenskar. Midsommarfirande, jultraditioner, och den lilla röda stugan på landet brukar nämnas som typiskt svenskt. För Amir och hans familj är det arvet från Iran, språket, traditionerna som att fira iranskt nyår och i viss mån religionen som gör att de känner sig som etniska iranier. Skiljelinjer mellan etniska grupper är oftast inte fasta och bestämda utan de hålls vid liv genom markeringar om vilka som hör till gemenskapen och vilka som står utanför. Ibland används begreppen etnicitet och kultur för att beskriva samma sak. Sverige kan då alltså beskrivas som ett multietniskt eller mångkulturellt samhälle.

Det mångkulturella Sverige

Varifrån kommer invandrarna? Finland Irak Jugoslavien Polen Iran Bosnien

Källa: SCB

Fakta

Typiskt svenskt?

Finns det något som är typiskt År 1930 var bara en procent av Sveriges svenskt? Vad är ”svensk” mat och befolkning född utomlands. Idag är svenska traditioner? Vad är det Sverige ett invandrarland. 14 procent av mest svenska du kan tänka dig? landets 9,3 miljoner invånare är födda i Kan man känna igen en svensk utomlands? ett annat land. Fyra procent av invånarna i Sverige är födda i Sverige med två utrikes Debatt födda föräldrar.Ytterligare sex procent har en förälder född utomlands. Andelen av den svenska befolkningen som har utländsk bakgrund kan jämföras med USA och Tyskland.Vi ligger högre än länder som exempelvis Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Vilken betydelse har etnicitet i dagens Sverige? Och vilken betydelse för över- och underordning har etnisk tillhörighet i Sverige idag? Vi ska undersöka några sidor av samhället för att ta reda på det.

175 000 109 000 72 000 64 000 58 000 56 000

VEM ÄR DU?

Sysselsättning Utrikes födda är en grupp med mycket olika bakgrund. Det kan gälla hur länge man har bott i Sverige, varifrån man kommer, vilken utbildning man har och hur gammal man är. Därför ser jobbsituationen väldigt olika ut. Men ser vi på gruppen som helhet gäller ändå följande: Under andra kvartalet 2010 var sysselsättningen 54,6 procent för utrikes födda och 67 procent för inrikes födda. Högst sysselsättningsgrad har personer från Norden, Sydamerika och EU medan de från Asien och Afrika har lägst. Tidsbegränsade arbeten är mycket vanligare för utrikes födda än inrikes födda. Det är extra tydligt för de som varit i Sverige en kortare tid och speciellt för personer födda utanför Europa. Källa: SCB

Vi kan sammanfatta att etniskt ursprung har stor betydelse för möjligheterna att komma in på svensk arbetsmarknad och få ett fast arbete. Boende Vilken betydelse har etnicitet för boendet? Om olika befolkningsgrupper eller samhällsklasser bor var för sig talar man om segregation. Finns det alltså en etnisk boendesegregation i Sverige idag? I Socialstyrelsens Social Rapport 2010 sägs bland annat följande om boendesegregation: Invandring och att folk flyttar in till städer bidrar i sig till att det blir en viss boendesegregation. Nyinflyttade till en stad får ofta nöja sig med mindre populära delar av staden. Det gäller både de som kommer från andra delar av landet och de som kommer från utlandet. Invandrare väljer ofta att bosätta sig i närheten av andra från samma etniska grupp. Så gjorde svenskarna i Minneapolis och

VEM ÄR DU?

Chicago under massutvandringen till USA i slutet av 1800-talet. Och så gör ofta svenska familjer i utlandet även idag. Men segregationen kan förstärkas av olika anledningar. Bostadsförmedlingar och mäklare kan göra ett urval bland olika befolkningsgrupper när de lämnar information. Hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och mäklare kan behandla folk olika i valet av hyresgäster eftersom de kan anse att hus och bostadsområden tappar i värde om någon oönskad bosätter sig där. Det finns belägg för att invandrare med arabiska namn inte blir inbjudna till lägenhetsvisningar i samma utsträckning som personer med ”svenska” namn.Vissa personer bedöms alltså som mindre attraktiva hyresgäster och möter därför hinder när de vill flytta. Vägen till uppehållstillstånd

Migrationsverket utreder / beslutar

Avvisning

Asylsökande

O Om avvisningen överkl klagas men Migrationsve verket står kvar vid ti tidigare beslut överlä lämnas ärendet till ddomstol för slutligt av avgörande.

Uppehållstillstånd ska vara beviljat före resan till Sverige Kvotflykting kommer ofta från läger i olika delar av världen, och är uttagen i samarbete med FN:s flyktingkommissarie

Person med familjeanknytning barn under 18 år eller make/maka till svensk medborgare eller utlänning med gällande tillstånd

Flykting enligt FN:s konvention

Riskerar förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning

Står i sitt hemland inför hot om dödsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling

På flykt undan krig, inbördeskrig eller miljökatastrof

Uppehållstillstånd, rätt att stanna i Sverige

När det gällde flyktingmottagning var politiken tidigare att sprida de nyanlända över stora delar av landet. På så sätt skulle man minska på trycket på storstädernas bostadsmarknader. Många nyanlända hamnade då i orter med svag arbetsmarknad. Efter hand samlades invandrarna

www.migrationsverket.se

VEM ÄR DU?

ändå i storstadsregionerna där chanserna att hitta arbete var större. Resultatet har blivit att tre fjärdedelar av alla invandrare i Sverige bor i de tre storstadsregionerna och i de större städerna. De utrikesföddas andel av befolkningen i Storstockholm och Stormalmö är 21 procent, i Storgöteborg 18 procent. I Socialstyrelsens rapport 2010 konstateras att i de resurssvagaste, alltså fattigaste stadsdelarna/bostadsområdena, bor ett oproportionerligt stort antal invandrare födda i länder i sydöstra Europa eller utanför Europa. Det här är ett mönster som förstärkts sedan år 2002. Det ska tilläggas att de Sverigefödda invånarna i dessa stadsdelar/bostadsområden är en grupp som kännetecknas av att de ofta är ensamboende, har låga inkomster och ännu lägre utbildningsnivå än de invandrade invånarna i området. Huset till vänster har strandtomt och ligger nära storstaden. Det krävs nog både pengar och kontakter för att köpa en bostadsrätt där. Huset till höger visar de boendemiljöer där de flesta invandrare hamnar.

Svaret på vår fråga om det finns en etnisk boendesegregation måste bli att ja, det finns det, och den är kopplad till en ekonomisk segregation. I de mycket resurssvaga områdena bor nu huvudsakligen fattiga invandrargrupper från sydöstra Europa eller länder utanför Europa. Den ekonomiska segregationen har blivit alltmer lika med den etniska segregationen.

VEM ÄR DU?

KLASS Amirs föräldrar kom från familjer i Iran som hade det bra ställt. De ägde hus och lantegendomar och räknades nog till den lilla överklassen i landet. I Sverige fick de börja om från början. Deras universitetsutbildning var svår att använda i Sverige, i stället fick de börja med städjobb. Så småningom kunde de med sparade pengar köpa en tobaksaffär och alltså bli egna företagare. Men vad menas med klass och finns det ett klassamhälle i Sverige idag?

Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning Klass brukar användas för att beskriva de ekonomiska villkor som människor lever under. Man tittar särskilt på vad folk äger. Enligt Karl Marx ägde borgarklassen fabriker, gruvor och allt annat som producerade varor och tjänster, och köpte arbetskraft. Mot denna klass stod arbetarklassen som försörjde sig på att sälja sin arbetskraft. Andra samhällsvetare menar att det finns fler kriterier än ekonomiska om man ska skilja på olika samhällsklasser. Exempel på det är utbildning, politiskt inflytande och socialt kontaktnät. Det skulle alltså betyda att den som har gott om pengar, vet hur man ska uppföra sig i olika sammanhang och har gott om kontakter ska anses tillhöra en högre klass. I det gamla ståndssamhället, med anor från medeltiden, var befolkningen noga uppdelad i adel, präster, borgare och bönder. Under 1800-talet ersattes det av ett klasssamhälle uppdelat i över-, medel- och underklass. Det var framför allt inkomst och förmögenhet som avgjorde vart man hörde. Men det fanns också andra egenskaper, klassmarkörer som avgjorde till vilken klass man räknades.

Karl Marx (1818–1883)

VEM ÄR DU?

Det kunde vara hur man klädde sig, var och hur man bodde och om man hade tjänstefolk. Eller om man hade piano som herrarna på skämtbilden nog såg som en klassmarkör. Idag är det kanske vad man har för bordsskick eller hur man pratar. Till underklassen räknades framför allt det som Karl Marx betecknade som arbetarklassen. I svensk statistik har man allt sedan 1911 använt ett system med socialgrupper för att beskriva den sociala strukturen. Socialgrupp 1 bestod av högre tjänstemän, företagsledare, och personer med traditionell universitetsutbildning samt företagare med mer än 20 anställda. I socialgrupp 2 ingick tjänstemän på mellannivå och lägre, företagsledare med mindre än 20 anställda, ingenjörer och liknande. I socialgrupp 3, arbetarklassen, hittar vi arbetare och biträdespersonal i privat klassmarkörer? och offentlig sektor samt småbrukare.

– Du som umgås med medelklassen, säj mej, hur har di det där nere, har di piano?

Dagens

Vad finns det för klassmarkörer idag som visar vilken samhällsklass man tillhör? Eller är det något som är gammalt och överspelat och som bara gällde förr i tiden?

Statistiska centralbyrån använder från 1982 ett annat system. Det kallas den socioekonomiska indelningen, SEI, och ska alltså beskriva den sociala strukturen. Tänk t.ex. på: klädsel, fritidsintresI SEI går man efter personernas ställsen, musiksmak, sport, dryckesning på arbetsmarknaden. Den antas ha vanor, inredning. en avgörande betydelse för hur man får Debatt del av välfärd och vilka chanser man får i livet. Att skilja mellan företagare och anställda är grundläggande i de flesta socioekonomiska indelningar. En uppdelning mellan arbetare och www.scb.se tjänstemän är också klassisk. Men där har skillnaderna utjämnats så att gränserna är svårare att ange. SEI delar in befolkningen i arton grupper men vanligast är att man använder sig av en samlad version med 12 klasser.

VEM ÄR DU?

Socioekonomisk indelning(SEI) av förvärvsarbetande Socioekonomiska grupper

Normalt utbildningskrav efter grundskola

ANSTÄLLDA Arbetare (yrken normalt organiserade inom LO) Ej facklärda, varuproducerande Ej facklärda, tjänsteproducerande Facklärda, varuproducerande Facklärda, tjänsteproducerande Tjänstemän (yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO) Lägre tjänstemän I Lägre tjänstemän II Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ledande befattningar FÖRETAGARE Fria yrkesutövare med akademikeryrken Företagare exkl. lantbrukare Lantbrukare

Klassamhälle idag? Men har klassamhället försvunnit? Har alla lika chanser idag eller lever det gamla klassamhället kvar? Sedan 1975 genomför SCB Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Där mäter man och följer upp utvecklingen av levnadsförhållanden. Det gör att det finns statistik för hur folk har det och om det har skett några förändringar. En genomgång av undersökningsresultaten visar bland annat följande: Utbildning. Möjligheterna att göra

karriär med hjälp av utbildning handlar om våra chanser att förändra våra liv. Alla bör ju ha samma möjligheter till det vilken bakgrund vi än har. Men undersökningarna visar att det är fyra till fem gånger vanligare med universitets- och högskoleutbildning bland

Mindre än två år Mindre än två år Minst två år Minst två år Mindre än två år Två men ej tre år Tre men ej sex år Minst sex år Minst sex år Minst sex år -

Fakta

Fina yrken? Finns det yrken som är finare än andra? Och vilka yrken skulle det i så fall vara? Vad är det som skulle göra ett yrke finare än andra? Vad tycker du?

Debatt Vem är arbetare? ”Varför delar man upp folk i arbetare och tjänstemän? Det är en gammaldags indelning som mest hör hemma i hur det var förr. Idag kan man ju inte skilja på arbetaryrken och tjänstemannayrken längre. En industriarbetare sitter kanske vid datorn hela arbetsdagen. Slopa indelningen och använd bara beteckningen löntagare för alla.” Vad tycker du?

Debatt

MASSMEDIER

Case

Fildelning och upphovsrätt De som har gjort en fi lm, skrivit en bok eller komponerat ett musikstycke har upphovsrätt till sina verk. Det innebär att de har rätt att få betalt för sitt arbete när folk går och ser fi lm och köper musik eller böcker. Upphovsrätten ger alltså upphovsrättsinnehavaren möjlighet att tjäna pengar på sitt arbete. Men idag kan man snabbt sprida stora fi ler på nätet utan att belasta någon enskild värddator. Det gör att det är svårt att avgöra varifrån fi len egentligen kommer. Det betyder att man idag ganska lätt kan ladda ner musik och fi lmer gratis. Men gratis betyder också att upphovsrättsinnehavarna inte får några pengar för sitt arbete. Vad får man göra och vad får man inte göra? Det är helt lagligt att ladda ner, lyssna eller titta på material som är lagligt upplagt på nätet. Det är också tillåtet att via ”streamad” teknik lyssna på musik eller titta på en video som är olagligt upplagd. Den som olagligt lagt upp något på till exempel YouTube begår ett brott, men inte den som tittar eller lyssnar. Det är däremot olagligt att ladda ner material som är olagligt upplagt. 2009 kom IPRED-lagen som skulle förhindra olaglig nedladdning och fi ldelning. Upphovsrättsinnehavarna skulle få rätt att ta reda på från vilken dator ett material har spridits. Genom

Användning av fildelningstjänster Procent 30

Män

Kvinnor

Befolkningen

25 20 15 10 5 0

2005

2006

22007

22008

22009

Källa: Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2009, World Internet Institute, wii.se.

det skulle en upphovsrättsinnehavare kunna polisanmäla fi ldelning. Hugo, 22 år, musiker och låtskrivare:

”Det är bra att IPRED-lagen finns. Annars kan man ju aldrig få betalt för allt arbete man lägger ner. Vem skulle köpa mina album om det vore fritt fram att ladda ner allt från nätet och sprida vidare?” Josefin, 18 år: ”Det är en ny tid nu. Det är självklart att man ska kunna ladda ner och sprida musik och fi lm fritt på nätet För sextio år sedan var det nya mediet en magnetofon, en sorts bandspelare. Då legaliserade staten ”nedladdning” dvs. inspelning av musik från radio till band trots att STIM, musikernas intresseorganisation, varnade för katastrofala konsekvenser! Det går aldrig att hindra fi ldelning i längden. En musiker kan ju bli känd för att hans musik sprids på nätet. Det ska han väl bara vara glad för.” Uppgift: Vad anser du om fildelning och IPRED-lagen? Motivera dina åsikter.

MASSMEDIER

FRÅGOR TILL TEXTEN Vilka är massmediernas huvuduppgifter?

Varför har vi ett statligt presstöd i Sverige?

Varför är massmedierna viktiga i en demokrati?

Ge fem exempel på olika massmedier.

Förklara vad som menas med public service-modellen.

Förklara orden censur och anonymitet.

Vilka massmedier används mest i Sverige?

Ge exempel på vad som tas upp i Varför har sociala medier gjort det massmediernas etiska regler. svårt för diktaturer?

Hur brukar man dela in dagstidningar?

Ge exempel på hur man kan vinkla nyheter.

Vad brukar en tidnings ledarsida innehålla?

Vad är det för skillnad på information och propaganda?

DISKUSSIONSFRÅGOR D1. Vilket massmedium är bäst att använda sig av om man vill veta vad som händer i världen? D2. Är det rätt att i massmedierna publicera namn och bild på personer som är anklagade för brott?

D3. Kommer papperstidningar att finnas kvar om tio år? Vad talar för? Vad talar emot? Gör det något om de försvinner? Motivera ditt svar. Vad kommer att komma i deras ställe i så fall?

D4. ”I allmänhet kan man lita på svenska massmedier.” Tycker du att det påståendet stämmer och försök motivera vad du kommer fram till.

befolkningen som använder olika massmedier.

F4. Gör en undersökning om hur vanligt det är att använda sig av sociala medier. Begränsa undersökningen till en eller flera klasser på din skola. Huvudfrågorna bör vara vilka sociala medier som används och hur mycket tid som läggs ner på var och en av dem.

D5. Ska man få skriva vad som helst på sin blogg? Vad ska det finnas för gränser och hur ska de i så fall se ut?

FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER F1. Ta reda på vad uttrycken ”drevet går” och ”göra en pudel” innebär. Försök sedan att hitta exempel på och beskriv några kända ”drev” och ”pudlar”. F2. Gör en undersökning i klassen om vilka massmedier ni använder en vanlig dag. Jämför sedan resultatet med diagrammet på s. 45 Andel av

F3. Välj två olika dagstidningar och jämför hur deras förstasidor ser ut under en bestämd dag. Vilka nyheter toppar? Hur skiljer sig de två förstasidorna åt? Varför har man valt just de nyheterna tror du? Vilka nyheter skulle du ha toppat med?

Nyckelord! censur etiska regler information IPRED-lagen massmedier

Pressens Opinionsnämnd Pressombudsmannen presstöd propaganda public service-modell

reklam sociala medier tryckfrihetsförordningen upphovsrätt yttrandefrihetsgrundlagen

121

VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK Det här kapitlet är en kort grundkurs i något som skulle kunna kallas ”livskunskap”. Du får lära dig privatekonomins grunder och vilka rättigheter och skyldigheter du har som hyresgäst, som sambo och som konsument. Bland annat får du svar på de här frågorna: Kan hyresvärden vräka dig som hyresgäst om du haft en fest som blivit lite väl högljudd? Efter att ha bott ihop som sambor i många år avlider den ena sambon. Det finns inga barn. Ärver den efterlevande sambon? En telefonförsäljare ringer och får dig att köpa en häftig mobiltelefon för en krona mot 24 månaders bindningstid. Kan du häva köpet om du ångrar dig efter några dagar?

DIN PRIVATEKONOMI ”Det är de små utgifterna man blir rik på, inte de stora inkomsterna”. Sanning eller inte, men så lyder ordspråket. Vissa inkomster och utgifter kan du bestämma över själv, men inte allt. Politiska beslut om skattesatser och storleken på studiebidraget påverkar också hur mycket pengar du har kvar i plånboken vid månadens slut. Bankernas räntesatser kan du inte heller påverka.

122

VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK

Inkomster De inkomster som de allra flesta har är lön och olika former av bidrag. När man pratar om lönen är det i allmänhet bruttolönen som gäller, alltså lönen före skatt. Nettolönen är vad som blir kvar när skatten är dragen, det vill säga den lön du får på ditt bankkonto.

förvärvsarbetande = yrkesarbetande

Dina inkomster under gymnasieåren är troligen lätt räknade: studiemedel, kanske lite pengar för att du hjälper till hemma, lön för sommarjobb eller annat extraarbete vid sidan av skolan. Alla banker har bra information till studerande och förvärvsarbetande ungdomar. Inte för att de tillhör bankens storkunder, men de kanske kan bli i framtiden. Bidrag kan vara av olika slag.Vissa bidrag får alla oavsett hur mycket de tjänar, generella bidrag, andra bidrag är beroende av inkomsten och utbetalas under vissa förutsättningar, behovsprövade bidrag. Här är några vanliga bidrag: Barnbidrag utbetalas till mamman tills barnet fyller 16 år.

Barnbidrag får alla barn oavsett föräldrarnas inkomst. Studiebidrag utbetalas till studerande under terminstid

med samma summa som barnbidraget tills den studerande fyller 20 år.

Socialförsäkringar En viktig del i det svenska välfärdssystemet är socialförsäkringarna. Tanken är här att vi medborgare betalar in avgifter under vår aktiva period, alltså när vi är i arbete. På samma sätt som vanliga försäkringar ska sedan socialförsäkringarna träda in vid till exempel sjukdom, arbetslöshet och ålderdom. Socialförsäkringarna delfinansieras även av arbetsgivaren och staten.

Fakta

De viktigaste socialförsäkringarna är: Sjukpenning utbetalas till den som har arbete eller är arbetslös och blir sjuk. Sjukpenningens storlek beror på lönen. Arbetsskadeförsäkring gäller för den som skadas i arbetet. Pensionerna är en viktig del av välfärden när det blir så dags. Arbetslöshetsersättningen utbetalas till den som är med i en a-kassa (s. 149f).

123

VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK

Föräldrapenning utbetalas under maximalt 480 dagar i

samband med ett barns födelse. Om bara en förälder tar ut föräldrapenningen minskas tiden med 60 dagar. Den regeln har införts för att få papporna att vara hemma med barnen. För att få föräldrapenning större än garantibeloppet måste föräldrarna ha ett arbete. Om du får barn direkt efter studierna får du alltså bara garantibeloppet. Bostadsbidrag är ett exempel på ett behovsprövat bidrag

www.forsakringskassan.se

www.konsumentverket.se

som man bara får om man har behov av det. Kommunens försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd, ”socialhjälp”) är den sista utposten för dem som inte klarar av att betala räkningarna.

Utgifter Vad är lättast för dig att påverka själv, dina inkomster eller utgifter? Förmodligen är det utgifterna. Det är viktigt att du har koll på dina utgifter och ser till att de inte överstiger inkomsterna. Gör de det måste du nog fundera över vilka utgifter som är helt nödvändiga, och vilka som går att dra in på. Men skatten kommer du inte ifrån. Din privatekonomi påverkas i hög

Vad kostar det att leva? Så länge du studerar på gymnasiet eller på komvux och bor hemma, har dina föräldrar skyldighet att försörja dig fram till du är 20 år. Men om du börjar förvärvsarbeta när du fyllt 18 har dina föräldrar ingen försörjningsplikt. Konsumentverket beräknar vad en ”normal-20-åring” kostar när han/hon flyttat hemifrån och bor i en tvårummare i en mellansvensk stad. Kostnader för sjukvård, semester och sparande är inte inräknade. Mat hemma, ej lunch, 5 dagar i veckan Förbrukningsvaror Hemutrustning (inklusive dator) Media (fast telefon, internet m.m.) Hyra och el Hemförsäkring Summa hushållsutgifter Övriga utgifter Hygien inkl. tandvård Kläder och skor Fritid Mobil Utelunch (20 gånger i månaden) Lokala resor med kollektivtrafik Fackavgift, inkl. a-kassa Summa övriga utgifter Totala utgifter Källa: Konsumentverket.se Även Swedbank har beräkningar på levnadskostnader.

Kvinna 1370 100 440 920 4900 100 7830 kr

Man 1750 100 440 920 4900 100 8210 kr

430 530 460 150 1520 500 450 4040 kr

370 530 460 150 1520 500 450 3980 kr

11870 kr 12190 kr

Fakta

124

VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK

grad av hur mycket skatt du ska betala. Andel av inkomsten, % 100 För inkomster från 90 18 600 kr/år upp 80 Kvar efter skatt till ”skiktgränsen” 70 60 395 600 kr/ + 5 % statlig skatt 50 + 20 % statlig skattt år betalar du 40 30 kommunalskatt, 20 som varierar från Kommunal skatt 10 kommun till 0 GrundFörsta brytpunkten Andra brytpunkten Årsinkomst kommun, från cirka avdrag 395 600 kr år 2011 560 900 kr år 2011 kr 29 kr till 34 kr per intjänad hundralapp. För inkomster därutöver betalar du dessutom 20 % www.skatteverket.se statlig skatt. Den som tjänar över 560 900 kr/år betalar ytterligare 5 % i skatt på den överskjutande lönen. Det är riksdagen som beslutar om den statliga skatten medan kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige beslutar om kommunalskatten. Men om du ett år beräknas tjäna mindre än ett grundavdrag (18 600 kr 2011) behöver du inte betala skatt. Skattens andel av inkomsten

Vi betalar också andra skatter.Viktigast är momsen, mervärdesskatten, som i allmänhet är 25 % på varor och tjänster. Så om du köper en t-shirt för 100 kr är priset egentligen 80 kr. Resten är moms (80 kr x 25 % = 20 kr). Boendekostnaden, Riksbanken och räntan Vissa utgifter kan du inte själv påverka från ena dagen till den andra. Den största av dessa utgifter är troligen de utgifter du har för din bostad. Man brukar säga att bostaden brukar ta cirka 1/3 av nettolönen. www.riksbanken.se

Nästan alla som köper en bostad behöver låna pengar på banken. Dessa pengar måste man sedan betala ränta på. Den som bestämmer över räntenivån i Sverige är Riksbanken som beslutar om den så kallade reporäntan.

125

VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK

Reporäntan i sin tur Reporäntans utveckling Procent, vid månadens utgång påverkar bankernas 9 8 utlåningsränta, t.ex. 7 räntan på dina huslån. 6 5 Men den påverkar 4 3 också räntan på 2 de pengar du har 1 0 insatta på banken. n 94 dec 96 jun 99 dec 01 jun 04 jun-94 dec-96 jun-99 dec-01 jun-04 Om reporäntan höjs kommer således även bankernas räntor att gå upp, och tvärtom. Om banken höjer räntan med 0,5 procentenheter, från låt säga 3,6 % till 4,1 %, blir det 416 kr mer i månaden att betala för dig. Också hyresgäster drabbas av en höjd ränta. En mycket stor del av hyresvärdens kostnad för huset är nämligen räntekostnader.

dec 06 dec-06

jun 09 jun-09

dec 11 dec-11

Källa: Riksbanken

Reporäntan har fluktuerat från rekordhöga 9 % (1995) till 0,25 % (2009– 10). I december 2011 låg reporäntan på 2 %. Hur hög är den idag? Reporäntan har betydelse för alla som vill låna pengar.

Riksbankens huvuduppgift är att med hjälp av reporäntan hålla inflationen i schack. Inflation innebär att våra pengar förlorar i värde. För samma mängd pengar får du färre varor. Inte heller våra företag tycker om inflation. De får exportera mindre när våra exportvaror blir dyrare än andra länders. Därför strävar Riksbanken att hålla inflationen under 2 %.

Tyskland drabbades några år efter första världskrigets slut av den värsta hyperinflationen någonsin. När inflationen var som värst i november 1923, kostade en limpa 201 miljarder mark. Sedan något år tillbaka hade då priserna stigit varje dag, ja varje timme. Vad tror du, ville potatishandlaren på bilden helst ha betalt i pengar eller ville han hellre ha andra varor som betalning?

BAS

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition har varit att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

BAS

SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON