Issuu on Google+

F Ö R E TAG S E KO N O M I FÖRETAGSEKONOMI

Anna Mauléon har många års erfarenhet från undervisning i ekonomi på både komvux och gymnasiet. För närvarande har hon ett kombinerat uppdrag som skolledare och lärare i ekonomi på en fristående gymnasieskola.

Anders Pihlsgård har lång erfarenhet som lärare och affärsområdesutvecklare och arbetar idag som utbildningskonsult. Han är också läromedelsförfattare med inriktning mot ekonomi och handel.

I Access Företagsekonomi 1 möter den klassiska företagsekonomin ett entreprenörstänkande. Steg för steg får vi följa med på en företagsekonomisk resa, från den första företagsidén, till hur man startar ett företag och får det lönsamt och slutligen till marknadsföringen och den avslutande redovisningen. Bokens tydliga röda tråd ger eleverna en gedigen förståelse för logiken i ett företags ekonomi och hjälper till att placera olika begrepp i sitt rätta sammanhang.

Access-familjen Nyckelorden i Access är förlopp, helhet och verklighet.

Access Företagsekonomi 1 J A N-O LO F A ND ER S S O N • A ND ER S P I H LS G Å R D A NNA MA U LÉO N • A NNA K R I ST ENS S O N • A R NE Å K ES S O N

FÖRETAGSEKONOMI

Anna Kristensson är civilekonom och arbetar som gymnasielärare i ekonomiska ämnen och matematik. Hon har tidigare arbetat med internutbildning och varit verksam som controller i olika bolag.

Access är ett läromedelspaket för kurserna Företagsekonomi 1 och 2 på gymnasieskolan och komvux, samt för annan grundläggande företagsekonomisk utbildning.

Access

Jan-Olof Andersson har under många år arbetat som lärare och konsult. Han är också aktiv som läromedelsförfattare inom ekonomi och juridik.

Faktabokens texter varvas med mängder av exempel från verkliga företag som speglar den kreativitet, det nytänkande och den entreprenörsanda som är så viktig inom företagsvärlden. I uppgiftsboken finns ett stort antal uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad, från repetitions- och övningsuppgifter till praktikfall och fältuppgifter. Det finns också en mängd datortillämpningar. Det breda urvalet av övningar ger variation åt studierna och erbjuder en stor flexibilitet och variation i undervisningen.

Access Företagsekonomi 1 tar sin utgångspunkt i det mindre företaget. Genom hela boken löper en tydlig röd tråd, från den första företagsidén, till den avslutande redovisningen. Varje block inleds med en story, ett praktikfall, om två ungdomar som startar ett crêperi. Vi får ta del av deras funderingar och följa hur företaget successivt utvecklas. Praktikfallet ger en god inblick i hur företagsekonomi tillämpas i praktiken. Access Företagsekonomi 1 är indelad i sex block: • • • • • •

Block 1 – Entreprenörskap Block 2 – Från idé till företag Block 3 – Skapa lönsamt företag Block 4 – Planera och organisera Block 5 – Marknadsföra företaget Block 6 – Redovisning

Följ bokens förlopp och innehåll på insidan av omslagets vikflikar.

Access består av följande komponenter: Access Företagsekonomi 1 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningshäfte • Lärarhandledning med cd

Access Företagsekonomi 2 Access Företagsekonomi 2 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningshäfte • Lärarhandledning med cd

FAKTA

Arne Åkesson arbetar idag som gymnasielärare i ekonomiska ämnen i Lund, men har också drivit egna företag under flera år.

Access Företagsekonomi 2 vidgar perspektivet och visar hur ett större företag fungerar. I inledningen till varje block kan vi följa två trainee-studenters praktik på ett större företags olika avdelningar. På så sätt får vi fördjupa oss inom områden som marknadsföring, inköp, kalkylering, budgetering, bokföring, organisering och ledarskap.

Best.nr 47-10008-8 Tryck.nr 47-10008-8

access 1 omslag.indd 1

11-04-12 09.06.00


Block 1

Block 2

Block 3

Entreprenörskap

Från idé till företag

Skapa lönsamt företag

Företagen och deras betydelse för samhällsutvecklingen 10

Kapitel 1

Hur började det? 12 Varför starta företag? 14 Entreprenörskap är viktigt 16 Vilka är då dessa entreprenörer?

18

Kapitel 6

Entreprenörskap börjar med en affärsidé 24

Kapitel 2

Utgå från idén 26 Testa affärsidén 28 Idé blir produkt 29 Men du är inte ensam! 29 Företagets intressenter 30 Alla är beroende av slutprodukten

Starta företag

Rätt resurser

36

52

Företagets resurser 54 Starta ny verksamhet – summera ditt resursbehov Finansiera resurserna 62 Kapitel 5

Räkna med moms 96

Hur fungerar momsen? 98 Hur hanterar du momsen i företaget? Kapitel 8

101

Göra inköp 104

Inköpet viktigt för lönsamheten 106 Inköpet hos företaget 108 Jämföra anbud med inköpskalkyl 110 Vem gör företagets inköp? 112 Fördjupning: Räkna ränta 113

Företaget måste löna sig 116

Kapitel 9 61

Arbeta i projekt 66

Projekt – en tidsbegränsad aktivitet 68 Hur man planerar ett projekt 69 Projektets mål och förutsättningar 69 Projektmedlemmar och samarbete 70 Projektplan och projektavstämning 74 Projektavslut – rapportering och utvärdering 77

ACCESS NY 2 inlaga.indd 6

94

32

Näringsfrihet 38 Registrera företaget 38 Försäkring 40 Olika slags företag 41 Att välja juridisk företagsform 43 Företagsformerna i olika varianter 50 Kapitel 4

84

Det måste löna sig! 86 Sälj dyrare än du köper! 86 Priset ska täcka företagets kostnader och lite till 87 Bestämma pris 91 Vad händer om du väljer fel pris? Kapitel 7

Kapitel 3

Ta rätt pris

Utan lönsamhet tar det roliga snabbt slut 118 Hur räknar du ut företagets resultat? 120 Räkna ut resultatet 124

11-04-04 09.25.56


Block 4

Block 5

Block 6

Planera och organisera

Marknadsföra företaget

Redovisning

Kapitel 10

Planera och budgetera 132

Att göra en ekonomisk plan 134 Privatbudgeten 134 Resultatbudgeten 135 Jämförelse för att se och lära 136 Analys av budget och utfall 138

Marknaden– en mötesplats 162 Kapitel 17 Bokföringens grunder – en överblick över företagets Många påverkar marknaden 164 ekonomi 218

Kapitel 13

Marknadsföring mer än bara reklam 166 Konkurrens ger utmaning och utveckling 166 Affärsidén – grunden för marknadsföringen 168 Kundens behov 169 Vilka är våra kunder? 170

Planera in- och utbetalningarna 140

Kapitel 11

Kapitel 14

172

Verktygen för företagets marknadsföring 174 Rätt produkter – utgångspunkten 175 Rätt pris – för att få sälja 179 Plats – finnas tillgänglig för kunderna 180 Påverkan – tala till kunden 182 Det både börjar och slutar med kundrelationen 184

Pengar in – pengar ut 142 Fördjupning: Jämföra resultat och likviditet 146

Organisera – när ett företag växer 148

Kapitel 12

I början löser man allt vid fikabordet Organisera personalresurserna 151 Att organisera ett företag 154 Samarbete är A och O 156

Du måste synas

150

Kapitel 15

Det personliga mötet

186

Personlig försäljning handlar om att möta sina kunder 188 Etablera kontakt 191 Analysera kundens behov 193 Föreslå produkt eller lösning 194 Gå till avslut 195 Merförsäljning ökar lönsamheten 195 Efter köpet 196

Lagar och etik – skapar nöjda kunder

Kapitel 16

198

Företag som följer spelreglerna vinner i längden 200 Lagar – för att garantera seriös marknadsföring 203 Förbud mot vilseledande och aggressiv marknadsföring 203 Etisk marknadsföring, frivilliga överenskommelser och Reklamombudsmannen, RO 207 Villkor efter kundens köp 208

ACCESS NY 2 inlaga.indd 7

Affärshändelser 220 Påverkar två delar av ekonomin 220 Verifikationen är grunden 222 Affärshändelser bokförs på konton 225 Olika kontoplaner i olika företag 225 Dubbelbokföring – debet och kredit 227 Affärshändelser som enbart påverkar balanskonton 229 Affärshändelser som påverkar resultatkonton 230

Bokföring på olika sätt – rätt stöd för rätt företag 232

Kapitel 18

BAS-kontoplanen 234 Kontant- eller faktureringsmetoden? 236 Bokföring av moms 238 Bokföring manuellt eller på dator? 240 Reportage: Dammtussen.se använder e-bokföring 245 Bokföringslagen i praktiken 247

Gör bokslut – hur gick det? 252

Kapitel 19

Bokslutet – en summering av bokföringen 254 Bokslutsarbetets gång 255 Bokslutstablån – vid manuell bokföring 257 För hand eller med dator? 266 Ordförklaringar 268 Register

273

Bildförteckning

277

11-04-04 09.26.05


ACCESS NY 2 inlaga.indd 10

11-04-04 09.26.34


Kapitel 1

Block 1

Företagen och deras betydelse för samhällsutvecklingen Sonny arbetade som säljare av strumpor under många år. Han är väldigt sportintresserad och på fritiden ägnade han sig mycket åt skidåkning och löpning. I jobbet som säljare åkte Sonny mellan klädaffärer i södra Sverige och sålde sitt sortiment. Men han tyckte att det blev alldeles för mycket åkande när hans första barn, Lia, föddes. Han ville vara hemma mer och se henne växa upp och då började han fundera. Varför inte starta näthandel med sportkläder i stället? Han var nere i Schweiz förra året och såg då en kollektion mycket fina skidkläder. Efter några månaders funderande tog Sonny kontakt med sin bank och presenterade en idé om en nätbutik för Schweiziska sport och fritidskläder. Och till sin glädje trodde banken på hans affärsidé. Nu har han precis startat nätbutiken Trekking och intresset från kunderna har hittills varit stort, även om försäljningen inte kommit upp till en nivå som går att leva på. Men det hade Sonny inte räknat med att den skulle göra det första året. FUNDERA PÅ

Q Känner du till någon eller några entreprenörer som har startat ett eget företag på din ort? Inom vilken/vilka branscher? Är det s.k. enmansföretag eller har de flera anställda? Q Vilken betydelse har de som arbetsgivare på orten? Q Vilken typ av företag tror du kommer ha störst betydelse för vårt lands utveckling i framtiden? 11

ACCESS NY 2 inlaga.indd 11

11-04-04 09.26.36


BLOCK 1 • ENTREPRENÖRSKAP

Exempel

En sann entreprenör Simon arbetar med elektronik för tillverkningsindustrin och är i Kina för att installera en streckkodsläsare på en fabrik. På förmiddagen innan han ska med planet hem till Sverige går han en runda i hotellets närområde. På flera ställen ser han att man säljer sjalar av samma fina kvalitet som han nyligen köpt i Sverige till sin fru i födelsedagspresent. Sjalarna är betydligt billigare i Kina än i Sverige. Simon köper en låda sjalar med sig hem. Ett halvår senare driver Simon Exclusive Scarfs AB, som är ett lönsamt importföretag av accessoarer. Simon visade sig vara en sann entreprenör.

Entreprenörskap är viktigt Gemensamt för alla scenarier som du läst om på föregående sidor är att det i nästan alla fall finns en företagsam person – en entreprenör bakom företaget. Entreprenörskap innebär att man har förmåga att få fram en ny verksamhet, t.ex. ett nytt företag, på ett konkret sätt. Detta innebär att man utnyttjar sina egna egenskaper, kontakter, pengar etc. och andra möjligheter som finns i samhället för att starta och driva ett företag. Man ska kunna sälja och tjäna pengar på sin idé. Vad krävs då för att bli en framgångsrik företagare? Förutom det vi redan nämnt kan man lägga till att entreprenören måste ha en idé som hon eller han själv tror mycket starkt på, medan andra oftast är mer skeptiska. Det gäller ju att göra det ingen annan redan gör, eller finnas där ingen annan finns. Det är endast den som är unik som verkligen har möjlighet att göra succé. 16

ACCESS NY 2 inlaga.indd 16

11-04-04 09.26.40


K A P I T E L 1 • F Ö R E TA G E N O C H D E R A S B E T Y D E L S E F Ö R S A M H Ä L L S U T V E C K L I N G E N

Block 1

Entreprenörerna, deras företag och deras betydelse för vårt land När vi hör ordet entreprenör tänker vi ofta på stora företag som IKEA och dess grundare Ingvar Kamprad. Men faktum är att det i Sverige finns hundratusentals småföretag som drivs av människor som startat butiker, bilverkstäder, restauranger, frisörsalonger, advokatbyråer, städfirmor och liknande. De flesta företag är faktiskt s.k. enmansföretag helt utan anställda. År 2009 var drygt 679 000 företag inom det privata näringslivet enmansföretag av totalt ca 901 000 företag, dvs. 75 %. Ytterligare cirka 196 000 företag hade bara 1–9 anställda. Tittar vi på alla företag med mellan 1 och 200 anställda ser vi att de utgör hela 99,8 procent av alla svenska företag! Totalt sysselsätter de drygt 60 procent av alla anställda inom näringslivet. Samtidigt förstår vi då att de stora företagen, med fler än 200 anställda, sysselsätter drygt 40 procent, trots att de endast utgör 0,2 procent av hela företagsstocken! Men hur många handlar det då om som arbetar inom det privata näringslivet? År 2009 var det drygt tre miljoner människor sysselsatta i privata företag, vilket kan jämföras med att knappt 1,3 miljoner arbetade inom offentlig sektor. Till detta kan vi lägga den ökande trenden av nyetableringar, där vi under den senaste femårsperioden sett en tillväxt med ungefär 72 000 företag, en ökning på ca 7 procent. När man ser det så här förstår man vilken stor betydelse alla dessa entreprenörer och deras företag har för sysselsättningen och hur de bidrar till vårt välstånd och till att vi har en välfungerande service i hela vårt land.

Antal företag i Sverige 920 000 900 000 880 000 860 000 840 000 820 000 800 000 780 000 0 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

År

Källa: SCB:s Företagsegister

17

ACCESS NY 2 inlaga.indd 17

11-04-04 09.26.41


BLOCK 1 • ENTREPRENÖRSKAP

Andel kvinnliga respektive manliga företagare per bransch

Män

Procent 35

Kvinnor

30 25 20 15 10 5 0

Jordbruk m.m.

Bygg Tillverkning

Finansiell Andra samhällsHotell och Utbildning verksamhet och personliga restaurang Parti-, detaljTransport FöretagsHälso- och tjänster handel m.m. tjänster sjukvård Källa: Svenskt Näringsliv

Vilka är då dessa entreprenörer? Oftast är det män som skildras, trots att det finns mängder av framgångsrika kvinnliga företagare. Faktum är att cirka en tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor och drygt en fjärdedel av alla företagare i Sverige utgörs av kvinnor. Det blir totalt cirka 100 000 (om man inte räknar med dem som jobbar inom jordbruket). Andelen kvinnor bland företagare har på detta vis fördubblats under 90-talet. Ungefär 90 procent av dessa företag återfinns inom tjänstesektorn, såsom företagartjänster, hotell och restaurang, hälso- och sjukvård och utbildning, men även parti- och detaljhandel.

Några svenska entreprenörer och deras betydelse Några av Sveriges mest framstående och kanske viktigaste entreprenörer är familjen Wallenberg, som under sin 150-åriga historia skapat ett företagsimperium som omfattar de flesta och största av Sveriges exportföretag: ABB, Scania, Atlas Copco, Ericsson, Stora Kopparberg, SEB, finansbolaget Investor och många fler. Dessa företagsbyggare har utan tvekan bidragit till den ekonomiska utvecklingen i Sverige genom att ge hundratusentals människor anställning och ett omfattande bidrag till Sveriges exportintäkter och BNP. En annan väl känd entreprenör i Sverige är IKEAs grundare Ingvar Kamprad. Han var bara 17 år då han 1943 startade en postorderfirma och sedan en snickeri18

ACCESS NY 2 inlaga.indd 18

11-04-04 09.26.41


K A P I T E L 1 • F Ö R E TA G E N O C H D E R A S B E T Y D E L S E F Ö R S A M H Ä L L S U T V E C K L I N G E N

fabrik. 1958 öppnades det första varuhuset i Älmhult. Ett genomgående koncept har varit en tydlig lågprislinje med möbler för alla. Så tillkom idén med ”platta paket” och ”gör det själv”, att kunden själv sätter ihop sin möbel, vilket la grunden till IKEAs stora framgångar. Mot slutet av 2009 hade IKEA 267 varuhus med totalt 123 000 medarbetare i 25 länder och med en årsförsäljning på över 21,5 miljarder euro.

Block 1

Upplevelseindustrin – en växande bransch En av de snabbast växande branscherna i dag är upplevelseindustrin. Där återfinns företag som sysslar med underhållning, turism- och fritidsaktiviteter, design, media och liknande. Särskilt musikbranschen har en framträdande roll och Sverige är i dag det land som exporterat mest musik i förhållande till folkmängden. En av de personer som lagt grunden till detta är Stikkan Anderson som startade musikförlaget Sweden Music 1960, skivbolaget Polar 1963 och som lanserade ABBA. Sångerskan Robyn, är också en entreprenör inom musikbranschen. Hon är inte bara sångerska utan även låtskrivare och direktör med det egna skivbolaget Konichiwa Records. Hon bildade sitt bolag 2004 och gör inte bara egna låter utan skriver även åt andra kända artister. Filippa Knutsson är ytterligare en väletablerad kvinnlig entreprenör. Hon började på sin fars modeföretag Gul & Blå, men 1993 var hon med och grundade Filippa K och 1997 utnämndes hon till årets svenska modedesigner. Hennes märke finns nu runt om i Europa och Nordamerika. Mindre känd är kanske Ulla Murman som 1953 grundade Stockholms Stenografservice. Affärsidén var att hyra ut kontorspersonal till företag för att lösa deras tillfälliga behov. Detta företag är nu Sveriges äldsta och största bemanningsföretag – Manpower. 19

ACCESS NY 2 inlaga.indd 19

11-04-04 09.26.41


24

ACCESS NY 2 inlaga.indd 24

11-04-04 09.27.18


Kapitel 2

Entreprenörskap börjar med en affärsidé Block 2

Micke har under fyra år arbetat som teknisk säljare på ett datorföretag med världen som arbetsfält. Under alla sina resor har han upptäckt att det finns varor att köpa i många av dessa länder, som inte finns i Sverige. Han har många gånger funderat på att dessa varor också skulle kunna säljas i Sverige. Det är naturligtvis enklare och tryggare att vara kvar som anställd och därför har det inte kommit längre än till tanken att ”Man kanske skulle starta ett företag som säljer dessa varor i Sverige”. Tills en dag då Micke blir av med sitt jobb när företagets försäljning sviktar. Micke gör nu det bästa av situationen. Han utnyttjar sina kunskaper om varor som finns i andra länder, sin kunskap om den svenska marknaden och sin vana att arbeta i andra länder. Med detta i bagaget startar Micke ett företag som importerar elektronikprodukter från asiatiska länder och säljer dem i Sverige.

FUNDERA PÅ

Q Känner du till någon företagare som gjort som Micke, kommit på en idé och sedan förvandlat den till ett företag? Q Vilka anledningar till att starta ett företag kan du komma på?

25

ACCESS NY 2 inlaga.indd 25

11-04-04 09.27.20


B L O C K 2 • F R Å N I D É T I L L F Ö R E TA G

Utgå från idén I inledningen till detta kapitel beskrivs hur entreprenören intuitivt hittade sin affärsidé och beslutade att prova den när han råkade bli arbetslös. Oavsett om idén kommer automatiskt eller inte, är det viktigt att det verkligen finns en bra idé om vad man ska tjäna pengar på i sitt företag. Som entreprenör måste man redan när man startar företaget fundera på om kunderna verkligen vill ha det som man erbjuder. Grundregel 1:

I affärsidén ska man se ett behov hos kunderna som företaget ska tillfredsställa.

Eftersom man ska kunna ge kunderna vad de vill ha, är det också viktigt att veta och kunna beskriva vilken kundgruppen är. Grundregel 2:

I affärsidén ska det framgå vilken kundgruppen är.

Det är viktigt att utforma produkten på ett sådant sätt att kunderna verkligen får vad de efterfrågar, men också att man som entreprenör själv vet vilken produkt man egentligen säljer. Man kan ställa sig frågorna: Är det verkligen detta kunden vill ha? Kan man lösa kundens behov på ett bättre sätt?

Kund eller konsument? Ett företag som säljer miniräknare kan sälja dem till elever som själva betalar räknarna. Om företaget däremot säljer till skolorna som i sin tur delar ut dem till skolans elever, kan man undra vem som är kund – är det skolan eller eleverna? Det går faktiskt att svara på frågan. Man brukar skilja mellan kund och

konsument. En kund är den som ”nappar på” erbjudandet och betalar för att få en vara eller en tjänst. En konsument är däremot den som verkligen förbrukar, dvs. använder sig av varan eller tjänsten. I fallet med miniräknarna ovan är skolan kund och eleverna konsumenter, eftersom det är eleverna som använder räknarna.

26

ACCESS NY 2 inlaga.indd 26

11-04-04 09.27.20


KAPITEL 2 • ENTREPRENÖRSKAP BÖRJAR MED EN AFFÄRSIDÉ

Exempel

Affärsidé utifrån behov Konkurrensen hårdnar allt mer om kunderna inom förlags-, tidskrifts- och webbranschen. Läsarna vill inte längre bara ha text utan också fin grafik och proffsiga och lockande foton. Många fotografer arbetar kanske fortfarande mest med informativa bilder och för lite med uttrycksfulla och konstnärliga foton. Här finns behov som man skulle kunna bygga en affärsidé kring. Ett exempel är denna boks fotograf, Andreas Offesson. Andreas fick sin första kamera redan som 6-åring. Sedan dess har han inte kunnat tänka sig ett liv utan fotografering. Han har under årens lopp på ett naturligt sätt samlat på sig en komplett fotoutrustning. Hans stora intresse för teknik ledde också fram till att han snabbt kom in i den digitala världen. Andreas har alltid varit intresserad av att resa. Detta ger honom nya perspektiv på de motiv han ska fånga samtidigt som han kan hitta konkreta fotoobjekt.

Grundregel 3:

Andreas bakgrund som gedigen fotograf med tillgång till hela den professionella utrustningen, kunskap om den nya tekniken och ett öppet sinne gjorde det enkelt för honom att komma igång med sitt företag. Tiden kunde inte bli bättre i en värld som efterfrågar unika känslostarka foton.

Affärsidén ska visa hur produkten ska se ut för att tillgodose kundens behov.

Det räcker naturligtvis inte enbart med att kunderna vill ha en produkt. Om man inte klarar av att leverera det som kunden vill betala för är det ingen bra affärsidé. Det är till exempel viktigt att ha rätt kunskap, utrustning, lokaler och kontakter för att kunna ge kunden vad den vill ha. Grundregel 4:

Av affärsidén ska det framgå att företaget har tillräckliga resurser för att kunna producera varan eller tjänsten. 27

ACCESS NY 2 inlaga.indd 27

11-04-04 09.27.21


B L O C K 2 • F R Å N I D É T I L L F Ö R E TA G

Projekt – en tidsbegränsad aktivitet Att arbeta med ett projekt innebär att man är engagerad i ett uppdrag som är begränsat både vad gäller arbetsuppgift och tid. En musikfestival eller en marknad har en kort livslängd och kräver mycket arbete när den ska förberedas för att bli verklighet. Dessa förberedelser brukar bedrivas i projektform. Även i privatlivet bedriver man projekt, även om man inte alltid kallar det för projekt. Om två grannar i ett villaområde slår sig ihop och bygger ett staket, om man ska göra en resa tillsammans i fotbollsklubben eller kanske ha en loppmarknad för ett välgörande ändamål, då handlar det om projekt i olika storlekar och former.

När passar projektarbetsformen? Det finns många uppgifter i företag som bedrivs i projektform. Det kan vara att förbereda en nysatsning, att förnya inredningen i butiken, att ta fram förslag till nya produkter etc. Denna typ av projekt bedrivs också under en begränsad tid och sedan är uppdraget klart, till skillnad från det dagliga arbetet i ett företag där medarbetarna sköter sina ordinarie arbetsuppgifter över en längre tid. Projektarbetsformen används regelbundet av företag som utför uppdrag åt flera olika kunder, som t.ex. byggföretag och konsulter. De arbetar med tidsbegränsade projekt och under tiden som dessa pågår deltar ett antal medarbetare från företaget och ibland från andra företag i projektet. När projektet är klart går medarbetarna över till nya projekt. 68

ACCESS NY 2 inlaga.indd 68

11-04-04 09.30.17


K A P I T E L 5 • A R B E TA I P R O J E K T

För att ett projekt ska kunna genomföras måste det tilldelas de resurser som behövs. Det kan vara ekonomiska resurser såväl som utrustning och personella resurser.

Hur man planerar ett projekt Precis som allt arbete, oavsett vad det handlar om, behöver ett projekt planeras för att fungera. Allt börjar med projektets förutsättningar och slutar med att projektet slutförs och utvärderas. Några viktiga punkter i planeringen är: Projektets mål och förutsättningar Projektmedlemmar och samarbete Projektplan och projektavstämning Projektavslut – rapportering och utvärdering Block 2

Q Q Q Q

Projektets mål och förutsättningar Det första steget i ett projekt är att bestämma vad som ska åstadkommas och vilka resurser som står till buds. Men även om man själv startar projektet gäller det att formulera tydliga mål. Vanligtvis utgår ett projekt ifrån en idé – en projektidé. Det kan vara ett mål som man vill uppnå, att starta en egen näthandel för kläder, ha en loppmarknad etc. Denna idé ska sedan planeras i projektform. Då behöver man sätta mål för projektet och bestämma dess förutsättningar. Om man gör projektet på uppdrag av t.ex. ett företag är det helt givna förutsättningar som projektgruppen ska förverkliga. Då handlar det framförallt om att tolka dessa.

Ett projektmål kan vara: Vi ska ha en fotbollscup för ungdomslagen i regionen sista helgen i april och den ska gå med minst 5 000 kr i vinst. Med hjälp av ett tydligt mål kan man sedan bedöma vilka resurser som ska sättas in. Till denna aktivitet behövs resurser för planeringen, marknadsföringen och själva cupen. Troligtvis behövs ett mindre kapital för att betala utgifter under planeringen. Dessutom behövs personella resurser som kanske klubben själv kan bidra med.

69

ACCESS NY 2 inlaga.indd 69

11-04-04 09.30.19


B L O C K 2 • F R Å N I D É T I L L F Ö R E TA G

Exempel

Projekt bygga ett badrum Jockes Bygg har fått ett uppdrag från en villaägare som vill ha ett nytt badrum där det tidigare har varit en garderob. Kundens målsättning är att få badrummet klart före jul. Det får högst kosta 130 000 kr att bygga. Kunden har gjort en skiss på hur han vill att det ska se ut. Jocke tittar på skissen och gör en förteckning över de resurser som han behöver för att genomföra projektet: Personella resurser • Snickare • Rörläggare • Elektriker • Kakelsättare • Golvläggare Utrustning och material • Maskiner, sågar m.m. • Virke och annat byggmaterial • Rör, toalettstol, badkar, vask m.m. • Värmeslingor till golvet och belysning • Kakel, fogmassa, färg m.m. • Plastmatta till golvet

Han gör också en beräkning av vad han tror att allt kommer att kosta, i material och i timarvode till de olika hantverkarna, och meddelar kunden att arbetet kommer att kosta 125 000 kr. Efter några dagars betänketid beställer kunden arbetet av Jocke.

Projektmedlemmar och samarbete När man har satt upp målen, är nästa steg att skaffa de projektmedlemmar som behövs. Då är det viktigt att se till så att alla medlemmar i gruppen tillsammans har alla de förmågor och kunskaper som behövs. Storleken på gruppen måste också anpassas till uppgiften. Är det ett litet projekt som t.ex. att leta upp en ny lokal till kontoret kanske det räcker med en grupp på 3–4 personer. Men ska man utveckla ett nytt kylskåp på Electrolux kanske 10–15 personer behövs för uppgiften. 70

ACCESS NY 2 inlaga.indd 70

11-04-04 09.30.19


K A P I T E L 5 • A R B E TA I P R O J E K T

En grupp på en handfull medlemmar klarar sig bra utan en särskild projektledare, medan större grupper kan behöva en projektledare på heltid. Stora projekt styrs dessutom ofta av en grupp som representerar beställaren, en så kallad styrgrupp. Projektgruppsorganisation Styrgrupp Styrgruppen är en ledningsgrupp som fattar de övergripande besluten. Det kan vara om gruppen ska få fler resurser eller om projektet ska läggas ned. Projektledaren rapporterar till styrgruppen.

å

Övergripande beslut

å

Rapportering

Projektledare

å

Arbetsledning

å

Block 2

Projektledaren är ansvarig för planering och uppföljning av projektgruppens arbete. Han eller hon ska också leda det dagliga arbetet i gruppen.

Rapportering

Projektgrupp Projektgruppen består av de personer som är engagerade i projektet. Vid riktigt stora projekt, som utvecklingsprojekt inom industrin, kan dessutom projektgruppen delas upp i flera arbetsgrupper som tar hand om begränsade delar av projektet.

Exempel Jocke som själv är snickare beslutar att han själv ska vara projektledare och att han ska ta hand om allt snickeriarbete. Sedan kontaktar han fyra andra personer som han brukar arbeta ihop med, det är en rörläggare, en elektriker, en kakelsättare och en golvläggare. När det är klart har han de personella resurserna som behövs för att genomföra projektet.

Som projektledare ska Jocke samordna arbetet och se till att allt material kommer i tid och att rätt hantverkare är på plats när det är dennes tur att ta vid. Jocke ska också hålla reda på hur mycket tid som går åt då jobbet inte får kosta mer än vad kunden betalar.

71

ACCESS NY 2 inlaga.indd 71

11-04-04 09.30.22


B L O C K 2 • F R Å N I D É T I L L F Ö R E TA G

Projektplan och projektavstämning För att planera arbetet behöver gruppen en projektplanering. Men innan man kan göra en projektplan behöver man gå igenom vad som behöver göras och dessutom tidssätta de olika stegen. En del av de aktiviteter som ingår i projektet kan ske när som helst under projekttiden, men de flesta aktiviteter är beroende av varandra. Exempelvis kan man i ett husbygge säkert vänta med att beställa kylskåp till ganska sent i processen, men om man inte har byggt grunden före själva huset som ska placeras på grunden så blir det inte så lätt. När man delar upp arbetet i olika aktiviteter ska dessa vara lagom stora. De ska inte vara så små att de går att lösa på mindre än en timma och inte heller vara en månad långa. Beroende på uppgiften brukar aktiviteter på runt 20–60 timmar vara lagom. Då går de att överblicka och det är enkelt att beskriva hur lång man har kommit. Men längden får naturligtvis anpassas till verksamheten.

Exempel Jocke som har erfarenhet av att driva projekt gör en förteckning över olika aktiviteter som ska ske vid badrumsbygget: • Riva garderob och bygga nya väggar, 40 timmar • Förbereda golvet för rördragning, 16 timmar • Lägga golvskivor när rörläggaren lagt ned rör, 5 timmar • Installation av golvvärme, 8 timmar • Installation av el till lampor, golvvärme och handdukstork, 12 timmar • Framdragning av rör för vatten och avlopp samt installation av golvbrunnar, 16 timmar • Montering av lampor, 3 timmar • Golvläggning med plastmatta, 6 timmar • Målning av väggar med tätskikt, 8 timmar • Kakling av väggarna och läggning av klinker, 16 timmar • Montering av badkar och armaturer, 4 timmar • Målning av tak och dörr, 8 timmar

74

ACCESS NY 2 inlaga.indd 74

11-04-04 09.30.24


K A P I T E L 5 • A R B E TA I P R O J E K T

Planera med Gantt-schema En enkel metod för att tidsplanera projekt är att man gör ett s.k. Gantt-schema. Då sätter man in de olika delaktiviteterna i ett diagram och namnger dem. Den aktivitet som ska göras först står överst till vänster och den som avslutar projektet längst ned till höger. Aktiviteter som kan göras samtidigt kan ligga på samma plats i tidsaxeln. Exempel annars fungerar det inte. Han skriver därför in alla aktiviteterna och vilken hantverkare som ska göra jobbet.

Jocke gör en planering av badrumsprojektet med hjälp av ett Gantt-schema. Det är mycket som ska göras och det måste ske i en viss ordning

Riva garderob och bygga nya väggar

M

T

O

T

F

8

8

8

8

8

L

S

Förbereda golvet för rördragning

M

T

8

8

Framdragning av rör för vatten och avlopp samt installation av golvbrunnar

O

T

8

8

Lägga golvskivor när rörläggaren lagt ned rör

F

L

S

M

T

8

4

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

5

Installation av el till lampor, golvvärme och handdukstork installation av golvvärme

4

4

Montering av lampor

3

Golvläggning med plastmatta

6

Målning av väggar med tätskikt

8

Kakling av väggarna och läggning av klinker

8

8

Montering av badkar och armaturer

4

Målning av tak och dörr

8 8

8

8

8

8

0

0

8

8

8

8

5

0

0

8

8

4

6

8

0

0

8

8

8

7

0

0 142

Snickare Rörläggare Elektriker Golvläggare Kakelsättare

75

ACCESS NY 2 inlaga.indd 75

11-04-04 09.30.25


B L O C K 3 • S K A PA L Ö N S A M T F Ö R E TA G

Det måste löna sig! För att det alls ska vara någon mening med att starta ett företag måste det gå att tjäna pengar på det. Utgångspunkten är affärsidén och i den finns redan ramarna för verksamheten. I och med denna har du bestämt dig för vad du ska sälja, det kan vara varor som kläder, servicetjänster som bilreparationer eller något du ska tillverka. För att du ska kunna vara med och slåss om kunderna krävs att du klarar av att leverera till det pris som råder på marknaden (marknadspriset). Men det räcker förstås inte, det måste också bli ett överskott. För att komma fram till vilket pris du ska ta, behöver du göra en beräkning. Sedan sätter du priset med hänsyn till vad dina kunder är beredda att betala och dina konkurrenters priser.

Sälj dyrare än du köper! Kraftigt förenklat så är det så här. Det du får betalt av dina kunder måste vara mer än vad det kostar dig att leverera. Men det räcker förstås inte, det måste också finnas tillräckligt många som köper av dig så att du ska kunna få tillräckligt bra betalt för din arbetsinsats. Vi ska titta på en enkel modell när du säljer en enda vara: Du har köpt in ett USB-minne till din datorbutik. Det kostade 150 kronor och du säljer det för 250 kronor. Försäljningspris Inköpspris

250 kr – 150 kr

Överskott

= 100 kr

Det är viktigt att all försäljning skapar ett överskott. De varor som inte går att sälja för mer än inköpspriset försvinner snabbt ur sortimentet. Vi ska längre fram i boken titta på hur man resonerar kring inköpen, i samband med detta finns stora möjligheter att påverka kostnaderna. Om försäljningen av USB-minnet i exemplet ovan är den enda affären företaget gör under året, så blir årets överskott 100 kr. Men så ser det förstås inte ut i verkligheten. Då har du i stället summan av alla försäljningar, alla dina kostnader för att åstadkomma försäljningen och förhoppningsvis ett samlat överskott – en vinst som du t.ex. kan ha som lön för ditt arbete. 86

ACCESS NY 2 inlaga.indd 86

11-04-11 07.50.52


K A P I T E L 6 • TA R ÄT T P R I S

Priset ska täcka företagets kostnader och lite till I vardagen på ett företag behöver de anställda inte fundera så mycket på prissättningen. En butik har en prislista och om det kommer in en ny vara i sortimentet räknar man ut försäljningspriset genom att multiplicera inköpspriset med ett lämpligt omräkningstal, t.ex. 2. Om en djurbutik köper in en fågelbur för 350 kr blir priset 350 x 2 = 700 kr. På så vis gör man en enkel överslagsberäkning som i många fall räcker för att sätta pris. Men bakom siffran 2 är inget gissande, där finns en kalkyl och mycket erfarenhet. Ett tjänsteföretag har också enkla tumregler, vanligtvis har ägaren bestämt sig för ett timpris på t.ex. 390 kr/timme eller ett pris för ett visst arbete, exempelvis byte av avgasrör på en bil, för 450 kr. Prissättning är alltså inte något som tynger vardagen för företagaren. Men för att kunna ta fram ett pris måste du klara av att göra prisberäkningar. Vi ska därför titta på hur du räknar ut försäljningspris i såväl butik som tillverkningsföretag och tjänsteföretag. Man räknar nämligen lite olika i de olika typerna av företag.

Räkna ut pris i butiken I butiken säljer du varor som du köper in från grossister eller direkt från tillverkarna. Butikspriset ska täcka kostnader för varan, eventuell transport och försäkring, men även andra kostnader som löner, hyra, el, m.m. ska täckas. Dessutom ska det räcka till ett litet överskott för att få lönsamhet. Priset sätter du genom att lägga på en viss procent på inköpspriset för varan. Eftersom du arbetar med ett pålägg på inköpskostnaden börjar vi där.

Påläggsmetod Varukostnad x påläggsprocent = pålägg i kronor

87

ACCESS NY 2 inlaga.indd 87

11-04-04 09.31.56


B L O C K 3 • S K A PA L Ö N S A M T F Ö R E TA G

Exempel

Beräkna pris Jessica driver India, en butik som säljer indiska smycken och bijouterier. Hon har köpt in 100 skärp från en fabrik i Mumbai och ska nu räkna ut priset på dem. Fakturakostnad

Jessicas varukostnad för en livrem blir 8 900/100 = 89 kr. När Jessica sedan ska sätta sitt försäljningspris gör hon ett pålägg på inköpspriset med 90 %. Försäljningspriset blir då:

8 000 kr Varukostnad

(det hon ska betala till tillverkaren)

Hemtagningskostnad

+

900 kr

+ 80,10 kr

(90 % av varukostnaden)

(frakt, tull och försäkring)

= 8 900 kr

Varukostnad

Pålägg

89,00 kr

Försäljningspris

= 169,10 kr

Hur kom Jessica fram till 90 % i pålägg? Det gjorde hon genom att beräkna samtliga kostnader och bestämma sig för en önskad vinst. Hon beräknar också en försäljningsvolym och de kostnader hon får för inköpet. Sedan delar hon kostnaderna och önskad vinst med varukostnaden och multiplicerar med 100 och får pålägget: Påläggsberäkning Rörelsekostnader + önskad vinst x 100 = Pålägg i procent Varukostnad

88

ACCESS NY 2 inlaga.indd 88

11-04-04 09.31.58


K A P I T E L 6 • TA R ÄT T P R I S

Exempel

Beräkna pålägg India har räknar med följande kostnader för det kommande året: Varukostnad Rörelsekostnader Lokalkostnad El och telefon Kontorskostnader Löner Övriga kostnader

1 440 000 135 000 51 000 50 000 760 000 100 000

Summa rörelsekostnader 1 096 000 Önskad vinst

200 000

Pålägget beräknar Jessica så här: Pålägg =

Rörelsekostnaderna + önskad vinst 1 096 000 + 200 000 = = 90 % Varukostnad 1 440 000

Block 3

När företaget valt en prissättningsprincip kan de anställda följa den i alla situationer. I butiken använder man därför normalt samma pålägg på alla varor om det inte finns särskilda skäl till att göra annorlunda. Så är det t.ex. i dagligvarubutiken – där har mjölk ett betydligt lägre pålägg än grönsaker och plastburkar. Däremot har olika fabrikat av flingor ofta samma procentuella pålägg.

Räkna ut pris i tjänste- och tillverkningsföretag Om du ska sätta priser i ett företag som endast har en produkt, t.ex. utegrillar eller hårklippning, kan du räkna ut priset genom att ta alla kostnader för att tillverka den mängd du räknar med att sälja samt lägga till önskad vinst. Därefter dividerar du summan med antalet produkter. Därför brukar detta sätt att räkna ut pris kallas för divisionskalkyl. Divisionskalkyl Totala kostnader + önskad vinst = priset Antalet enheter

89

ACCESS NY 2 inlaga.indd 89

11-04-04 09.31.58


B L O C K 5 • M A R K N A D S F Ö R A F Ö R E TA G E T

Företag som följer spelreglerna vinner i längden Både som konsumtenter och som företagare har vi ett intresse av att alla följer spelreglerna re på marknaden och att konkurrensen sker på ett rättvist sätt. Vi har ocks lagstiftning kring umgänget mellan företag och kunder som ska skydda också framförallt konsumenterna mot oseriösa företag. Några av dessa lagar är konsume mentköplagen och konsumenttjänstlagen. Vi ska titta närmare på vanliga krav som kunderna och andra intressenter bbrukar ställa på företaget inom följande områden: Q konkurrens Q produktion Q marknadsföring Q hantering efter köp

LD

nte m u Kons ätt r

Kons umen trätt FJ OR

dd ch sky jälp o nten h l il t e r Regle ör konsum f

TO ND PL E UP AG AN NO RS

-5

TE DT DI K S JU RI

lm

FJOR

TOND

Len

PL E UP

AGAN

robg nart G

eld

Det kan verka krångligt med alla regler som finns. Men företag som kunderna upplever som seriösa och ansvarstagande får tillbaka detta i form avv lojala kunder. Därför räcker det inte med att uppfylla lagens krav i alla si situationer – det måste ju alla göra. Den som går ett steg längre får en konkkurrensfördel som är svår att slå.

Konkurrens på lika villkor De flesta i vårt land tycker att marknadsekonomi är positivt och något att sträva efter. Därför har vi en lagstiftning som ska se till att företagen på marknaden inte begränsar konkurrensen. Tanken är att om alla företag kon konkurrerar på lika villkor och kämpar för att vinna kunderna, kommer det att leda ttill bättre produkter och lägre priser. Konkurrenslagen förbjuder konkurrensbegränsande avtal mellan företag som inte gynnar konsumenten, t.ex. företag som samarbetar om prissättning. Det är också förbjudet att missbruka en dominerande ställning på marknaden och exempelvis vägra leverera varor till en återförsäljare som man tycker håller för låga priser. När företag går samman med andra företag kan det finnas en risk att konkurrensen minskar på ett skadligt sätt. I sådana fall kan sammanslagningen stoppas. Så blev det exempelvis när SF försökte köpa Sandrews för några år sedan. Då stoppades köpet av Konkurrensverket för att SF inte skulle bli allt för dominerande på biografmarknaden. Det blev i stället Triangelfilm som köpte Sandrews.

200

ACCESS NY 2 inlaga.indd 200

11-04-04 09.38.43


K A P I T E L 1 6 • L AG A R O C H E T I K – S K A PA R N Ö J DA K U N D E R

Med mera...

Lågprisbutiker utmanar Nu är det förstås inte alltid så att alla klappar händerna när det dyker upp en ny konkurrent och konkurrensen ökar. Dagligvarumarknaden i Sverige har länge dominerats av ett fåtal konkurrenter: ICA, Coop, Axfood och i södra Sverige Bergendahls. De svenska matpriserna har också legat på en relativt hög nivå jämfört

med övriga Europa. Även om de flesta ICA-handlare brukar betona värdet av konkurrens blir de förstås inte glada när Lidl bygger en butik tvärs över gatan. Men etableringen av lågprisbutiker som Lidl och Netto på den svenska dagligvarumarknaden har lett till att priserna sjunker även hos de traditionella aktörerna.

Etik kan löna sig – även när varorna produceras Plågsamma djurförsök, underbetalda arbetare på kaffeplantager, förgiftade bananarbetare och barnarbete i mattfabriker – listan kan göras lång på oseriöst företagande. I verkligheten vet vi konsumenter ganska lite om hur produkter tillverkas och under vilka villkor de inblandade i förädlingskedjan lever. Men dessa frågor har blivit allt viktigare för kunderna och allt fler ställer krav på leverantörernas etik. Då kan de företag som verkligen står för ett etiskt företag vinna på att redovisa sin syn. Många företag som t ex H&M, IKEA och Coop har regler för vilka krav de ställer på underleverantörer. Dessa brukar finnas i uppförandekoder eller andra dokument som ska styra företagens inköp. De kan handla om att underleverantörer ska tillåta facklig verksamhet, inte ha barnarbetare, arbeta för en bra arbetsmiljö, inte använda farliga kemikalier, eller att en del av vinsten ska gå tillbaks till dem som arbetar i fabriken etc. Det är viktigt att leverantörerna följs upp så att de verkligen lever upp till kraven. De som inte håller måttet byts ut. 201

ACCESS NY 2 inlaga.indd 201

11-04-04 11.02.50


B L O C K 5 • M A R K N A D S F Ö R A F Ö R E TA G E T

Med mera...

Etiskt företagande – Body Shop Body Shop är ett kosmetikaföretag som gjort etik till en del av affärsidén. Företaget verkar i en bransch där djurförsök med kosmetika har varit den vanliga metoden att testa produkter. Företagets grundare tog ställning mot detta och byggde ett företag som inte testade produkterna

på djur och som i alla avseenden stod för ett miljövänligt tänkande. Dessutom stödjer företaget biståndsprojekt i Afrika. Företaget har blivit mycket framgångsrikt och har butiker i stora delar av världen – ett bevis på att etik och affärer går hand i hand.

God kvalitet på produkterna är en annan sida av att ha ett etiskt förhållningssätt – det kan handla om hållbarhet, hur livsmedel odlas, vilka tillsatser som används etc. I livsmedelsbranschen finns ett konsumenttryck på både pris och kvalitet. Konsumenterna förväntar sig ofta en viss kvalitet av en vara – den som inte uppfyller kundens förväntningar riskerar att få besvikna kunder. Med mera... Krav – visar att livsmedlet är ekologiskt framställt. Odlaren får inte använda bekämpningsmedel, och tillsatser i maten är inte tillåtet. Kan även användas på trädgårds- och lantbruksprodukter och textil. Bra miljöval – används inte för livsmedel, men för andra varor och tjänster, t.ex. papper och transporter. Bra miljöval innebär att miljökrav som är uppställda av Naturskyddsföreningen är uppfyllda. EU-blomman – visar att varan (ej livsmedel) eller tjänsten uppfyller ett EU-gemensamt krav på miljöbelastning under hela livscykeln. I Sverige används detta främst på färg och textil.

Svanen – är ett miljömärke som Nordiska Ministerrådet instiftat. Finns på allt från tvättmedel till möbler och hotellrum. Rättvisemärkt/Fairtrade – är en etisk och social märkning som garanterar att tillverkningen eller odlingen har skett med hänsyn till mänskliga rättigheter. Rainforest Alliance – är en märkning för aktiv strävan att bevara jordens miljö – både djur- och växtliv. Regnskogscertifierade produkter bidrar till att skapa förutsättningar för skälig levnadsstandard för dem som lever och arbetar i jordens regnskogsområden.

202

ACCESS NY 2 inlaga.indd 202

11-04-11 11.11.53


K A P I T E L 1 6 • L AG A R O C H E T I K – S K A PA R N Ö J DA K U N D E R

Lagar – för att garantera seriös marknadsföring Som entreprenör vill du sälja dina varor eller tjänster, men den seriöse säljaren utgår i sitt säljarbete från kundernas behov och inte sina egna. Blir du osäker på hur du får agera när du säljer, kan du tänka på hur du själv vill bli behandlad som kund och utgå från det. Genom att agera på ett ansvarsfullt sätt skapar du förtroende för ditt företag och ett gott rykte bland dina kunder och blivande kunder. Tyvärr tänker inte alla på det sättet – därför finns det regler för hur marknadsföringen får gå till i följande lagar och regler: Q marknadsföringslagen Q regler mot könsdiskriminerande reklam

Marknadsföringslagen Seriösa företag luras inte och döljer inte heller viktig information när de marknadsför sina varor och tjänster. Marknadsföringslagen tar fasta på detta och har regler som gäller vid all slags marknadsföring av varor och tjänster: annonser, hemsidor, produktblad och skyltar för att ta några exempel. Marknadsföringslagen har bland annat en generalklausul som kräver att marknadsföringen inte ska vara otillbörlig. (Med otillbörlig menas vilseledande eller aggressiv marknadsföring.) Marknadsföringen ska följa god marknadsföringssed. Kunden ska också få den information som har betydelse för köpet.

Förbud mot vilseledande eller aggressiv marknadsföring

Block 5

Det finns en EU-gemensam lista på 31 marknadsföringsmetoder som alltid är förbjudna. Det handlar om 23 olika typer av vilseledande affärsmetoder och 8 aggressiva affärsmetoder. Dessa metoder som beskrivs i ett EU-direktiv är förbjudna i samtliga EU-länder. Vilseledande affärsmetoder är sådana som påverkar kunden att fatta ett mindre väl övervägt köpbeslut. Det kan vara ofullständig märkning, olika vilseledande påståenden etc. Aggressiva marknadsföringsmetoder kan vara försäljningsmetoder som innebär hot, tvång, trakasserier eller andra aggressiva metoder. Kravet är att den i någon märkbar mån påverkar mottagarens köpbeslut. 203

ACCESS NY 2 inlaga.indd 203

11-04-04 09.39.07


BLOCK 6 • REDOVISNING

Affärshändelser När ett företag köper och säljer produkter så uppstår affärshändelser. Det gäller även när företaget betalar eller får betalt för produkterna. Man kan enkelt säga att affärshändelser direkt påverkar företagets ekonomi på något sätt. Exempel på ett företags affärshändelser: Q Får faktura för lokalhyra. Q Betalar fakturan för lokalhyra. Q Säljer varor kontant. Q Får en faktura från Telia. Q Får faktura för varuinköp. Q Betalar löner till anställda. Q Betalar en faktura för ett datorköp. Q Ägaren tar ut varor ur företaget.

Påverkar två delar av ekonomin En affärshändelse påverkar antingen företagets resultat eller ekonomiska ställning. Om inkomster eller utgifter uppstår, som det gör vid försäljning och inköp, så påverkas företagets resultat. Om däremot företagets tillgångar, skulder eller egna kapital påverkas syns detta i företagets ekonomiska ställning. Man kan säga att den ekonomiska ställningen visar företagets förmögenhet i bokföringen.

220

ACCESS NY 2 inlaga.indd 220

11-04-04 09.39.38


K A P I T E L 1 7 • B O K F Ö R I N G E N S G R U N D E R – E N Ö V E R B L I C K Ö V E R F Ö R E TA G E T S E KO N O M I

Ett företags resultat räknas fram genom att intäkter och kostnader jämförs med varandra. Detta kan man avläsa i företagets resultatrapport. På samma sätt kan man avläsa företagets ekonomiska ställning genom att jämföra tillgångarna med skulderna. Skillnaden mellan tillgångarna och skulderna blir det egna kapitalet. Stora tillgångar och små skulder innebär att det egna kapitalet, dvs. förmögenheten är stor. Allt finns med i företagets balansrapport. Exempel

Restaurang Rakus resultatrapport och balansrapport RESULTATRAPPORT (kr)

BALANSRAPPORT (kr)

Intäkter

Tillgångar

Försäljning

5 970 000

Inventarier

Varulager

58 000 Kundfordringar

Kostnader Varor

1 860 000

Lokal

680 000

Reklam

490 000

Personal

820 000

2 200 000

72 000

Bank Summa

490 000 1 460 000

Eget kapital och skulder

Avskrivningar

130 000

Eget kapital

160 000

Räntor

30 000

Årets vinst

580 000

Banklån

540 000

Summa kostnader

Årets vinst

5 390 000

580 000

Leverantörsskulder

84 000

Övriga skulder

96 000

Summa

1 460 000

Eget kapital och skulder Årets vinst på 580 000 kr förs över från resultatrapporten till balansrapporten under ”Eget kapital och skulder”. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och kan ses som företagets ”skuld” till ägarna. Om ägarna tar ut pengar minskar det egna kapitalet, likaså om företaget går med förlust.

221

ACCESS NY 2 inlaga.indd 221

11-04-04 09.39.38


BLOCK 6 • REDOVISNING

Verifikationen är grunden Affärshändelser är alltså allt som påverkar ekonomin i ett företag. Samtliga affärshändelser ska dokumenteras, dvs. ska kunna styrkas. Dokumenten kallas för verifikationer och är underlag för bokföringen. Ordet verifikation kommer från att verifiera som betyder ”konstatera riktigheten av”. Verifikationer kan vara kvitton, fakturor, utbetalningsbesked, inbetalningsavier m.m. De kan vara pappersdokument eller ett digitalt dokument. Huvudregeln är att man ska använda den originalhandling man får som verifikation. Det är särskilt viktigt när man får uppgifterna elektroniskt, eftersom bokföringslagen inte tillåter att man skriver ut uppgifterna på en skrivare och sedan förstör de elektroniska uppgifterna. De måste alltid sparas elektroniskt i minst tre år även om man gör en pappersutskrift. På motsvarande sätt ska pappersdokument sparas om man skannar in uppgifterna till elektronisk form.

222

ACCESS NY 2 inlaga.indd 222

11-04-04 09.39.40


K A P I T E L 1 7 • B O K F Ö R I N G E N S G R U N D E R – E N Ö V E R B L I C K Ö V E R F Ö R E TA G E T S E KO N O M I

En verifikation ska innehålla följande: Q Datum – när den sammanställdes. Q Datum – när affärshändelsen inträffande. Q Kort beskrivning av vad affärshändelsen avser. Q Hela beloppet med en specificering av momsbeloppet. Q Motparten – med vem eller vilket företag som affären har gjorts.

223

ACCESS NY 2 inlaga.indd 223

Block 6

Q Eventuell hänvisning till underlag som förvaras separat, t.ex. hyresavtal.

11-04-04 09.39.41


Access Företagsekonomi 1, Fakta ISBN 978-91-47-10008-8

© 2011 Jan-Olof Andersson, Anna Mauléon, Anna Kristensson, Anders Pihlsgård, Arne Åkesson och Liber AB Redaktör: Eva Skarp Formgivare: Fredrik Elvander Layout: Anna Hild Illustrationer: Kent Enström, Johnny Dyrander Bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Faktor: Jürgen Borchert Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

ACCESS NY 2 inlaga.indd 2

11-04-04 09.25.55


BILDFÖRTECKNING s. 3 Photodisc

s. 59 Krister Berg/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå

s. 9 Jasper James/Stone+/Getty Images

s. 60 Inca Tours

s. 10 Andreas Offesson

s. 61 Photodisc

s. 12 Sydsvenskan/IBL Bildbyrå

s. 62 Per-Olof Sännäs/Aftonbladet Bild

s. 13 Tändsticksmuseet, Jönköping

s. 66 Andreas Offesson

s. 14 Mark Turner/age fotostock/IBL Bildbyrå

s. 68 Ann Eriksson/Mira/NordicPhotos

s. 15 Thomas Löfqvist/Sydsvenskan/Scanpix

s. 70 Jeanette Fredenberg/Folio Bildbyrå

s. 16 Sung-Il Kim/Corbis/Scanpix

s. 72 Plainpicture/Folio Bildbyrå

s. 19 Nigel Waldron/WireImage/Getty Images

s. 77 PhotoAlto/NordicPhotos

s. 21 Walter Zerla/Panther Media/IBL Bildbyrå

s. 78 Ken Welsh/Pixtal/IBL Bildbyrå

s. 22 Andreas Offesson

s. 82 Andreas Offesson

s. 23 Andreas Offesson

s. 83 Andreas Offesson

s. 24 Andreas Offesson

s. 84 Andreas Offesson

s. 26 Patrick Seeger/dpa/Scanpix

s. 86 iStockphoto

s. 27 Andreas Nilsson

s. 87 Niklas Palmklint/Briljans/Folio Bildbyrå

s. 28 Entreprenör

s. 88 Creative Collection

s. 29 Tuomas Marttila/Lehtikuva/Scanpix

s. 89 iStockphoto

s. 30 Nino Monastra/NordicPhotos

s. 90 iStockphoto

s. 31 Ilja Hendel/Scanpix

s. 91 Photodisc

s. 33 iStockphoto

s. 92 Tommy Holl/GT/Scanpix

s. 34 iStockphoto

s. 93 Moodboard/IBL Bildbyrå

s. 36 Andreas Offesson

s. 95 Fredrik Sandberg/Scanpix

s. 39 Photodisc

s. 96 Andreas Offesson

s. 42 Volvo

s. 98 Ola Torkelsson/Scanpix

s. 44 Anna Danielsson/Folio Bildbyrå

s. 99 Mary Evans Picture Library/IBL Bildbyrå

s. 45 Berno Hjälmrud/Link Images

s. 100 iStockphoto

s. 46 Image Source

s. 102 Magnus Wennman/Aftonbladet Bild

s. 47 Bertil Ericson/Scanpix

s. 104 Andreas Offesson

s. 48 Jeppe Gustafsson/Scanpix

s. 106 Jochen Zick/Keystone/Scanpix

s. 50 LKAB

s. 108 Casey Kelbaugh/age fotostock/IBL Bildbyrå

s. 52 Andreas Offesson

s. 111 iStockphoto

s. 55 iStockphoto

s. 112 Annette Friberg/Scanpix

s. 56 Jann Lipka/Mira/NordicPhotos

s. 116 Andreas Offesson

277

ACCESS NY 2 inlaga.indd 277

11-04-04 11.05.25


s. 118 Staffan Löwstedt/SvD/Scanpix

s. 172 Andreas Offesson

s. 121 Lars Brundin/Sydsvenskan/Scanpix

s. 174 Jorma Valkonen/IBL Bildbyrå

s. 122 Andreas Offesson

s. 175 Ulf Huett Nilsson/Johner Bildbyrå

s. 123 Mujo Korach/IBL Bildbyrå

s. 176 Malin Hoelstad/SvD/Scanpix

s. 124 iStockphoto

s. 178 Cylinda

s. 125 PhotoAlto

s. 179 Robert Ekegren/Scanpix

s. 126 Mujo Korach/IBL Bildbyrå

s. 180 Arla

s. 129 Henry Beeker/IBL Bildbyrå

s. 180 Photodisc

s. 130 Andreas Offesson

s. 181 Håkan Lindgren/Scanpix

s. 131 Andreas Offesson

s. 182 Fredrik Sandberg/Scanpix

s. 132 Andreas Offesson

s. 184 Jose Luis Pelaez, Inc./Corbis/Scanpix

s. 134 Fredrik Sandberg/Scanpix

s. 186 Andreas Offesson

s. 135 AceStock/NordicPhotos

s. 188 StockXpert

s. 136 Werner Nystrand/Briljans/Folio Bildbyrå

s. 190:1 Stig-Göran Nilsson/Scanpix

s. 138 StockXpert

s. 190:2 Stig Hammarstedt/Scanpix

s. 140 Andreas Offesson

s. 190:3 Bengt Nilsson/Trollhättans tidning/Scanpix

s. 142 Riksbanken

s. 191 Ingram Publishing

s. 143 StockXpert

s. 192 Andreas Offesson

s. 144 Suzuki

s. 194 Andreas Offesson

s. 145 IBL Bildbyrå

s. 196 Andreas Offesson

s. 146 Riksbanken

s. 196 Ingram Publishing

s. 148 Juice Images/IBL Bildbyrå

s. 198 Andreas Offesson

s. 150 Andreas Offesson

s. 201 Sven Torfinn/Panos Pictures/Bildbyrån Silver

s. 152 Svenska mässan

s. 202 Bodyshop

s. 154 Peter Jönsson/Tiofoto/NordicPhotos

s. 204 Akso Nobel Salt

s. 159 Roman Konopka/First Light/IBL Bildbyrå

s. 210 StockXpert

s. 160 Andreas Offesson

s. 213 Garry Gay/age fotostock/IBL Bildbyrå

s. 161 Andreas Offesson

s. 214 Andreas Offesson

s. 162 GreatShots/NordicPhotos

s. 215 Andreas Offesson

s. 164 Fotolia

s. 217 Andreas Offesson

s. 165 Tony Cenicola/NYT/Scanpix

s. 218 Andreas Offesson

s. 167 iStockphoto

s. 221 Photodisc

s. 168 Willys

s. 222 Andreas Offesson

s. 169 Nick Wright/age fotostock/IBL Bildbyrå

s. 224 Ingram Publishing

s. 170 Seniofon

s. 226 iStockphoto

278

ACCESS NY 2 inlaga.indd 278

11-04-04 10.12.47


s. 227 Ingram Publishing s. 228 Alex & Martin Photographers/Johner Bildbyrå s. 232 Andreas Offesson s. 234 PhotoAlto s. 235 Brio s. 236 Andreas Offesson s. 238 iStockphoto s. 239 iStockphoto s. 245 Dammtussen s. 246 Swedbank s. 250 BananaStock s. 252 Andreas Offesson s. 254 iStockphoto s. 256 John Foxx s. 258 Gustavsberg s. 261 Gustavsberg s. 264 Ingram Publishing s. 266 Andreas Offesson

279

ACCESS NY 2 inlaga.indd 279

11-04-04 10.12.47


F Ö R E TAG S E KO N O M I FÖRETAGSEKONOMI

Anna Mauléon har många års erfarenhet från undervisning i ekonomi på både komvux och gymnasiet. För närvarande har hon ett kombinerat uppdrag som skolledare och lärare i ekonomi på en fristående gymnasieskola.

Anders Pihlsgård har lång erfarenhet som lärare och affärsområdesutvecklare och arbetar idag som utbildningskonsult. Han är också läromedelsförfattare med inriktning mot ekonomi och handel.

I Access Företagsekonomi 1 möter den klassiska företagsekonomin ett entreprenörstänkande. Steg för steg får vi följa med på en företagsekonomisk resa, från den första företagsidén, till hur man startar ett företag och får det lönsamt och slutligen till marknadsföringen och den avslutande redovisningen. Bokens tydliga röda tråd ger eleverna en gedigen förståelse för logiken i ett företags ekonomi och hjälper till att placera olika begrepp i sitt rätta sammanhang.

Access-familjen Nyckelorden i Access är förlopp, helhet och verklighet.

Access Företagsekonomi 1 J A N-O LO F A ND ER S S O N • A ND ER S P I H LS G Å R D A NNA MA U LÉO N • A NNA K R I ST ENS S O N • A R NE Å K ES S O N

FÖRETAGSEKONOMI

Anna Kristensson är civilekonom och arbetar som gymnasielärare i ekonomiska ämnen och matematik. Hon har tidigare arbetat med internutbildning och varit verksam som controller i olika bolag.

Access är ett läromedelspaket för kurserna Företagsekonomi 1 och 2 på gymnasieskolan och komvux, samt för annan grundläggande företagsekonomisk utbildning.

Access

Jan-Olof Andersson har under många år arbetat som lärare och konsult. Han är också aktiv som läromedelsförfattare inom ekonomi och juridik.

Faktabokens texter varvas med mängder av exempel från verkliga företag som speglar den kreativitet, det nytänkande och den entreprenörsanda som är så viktig inom företagsvärlden. I uppgiftsboken finns ett stort antal uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad, från repetitions- och övningsuppgifter till praktikfall och fältuppgifter. Det finns också en mängd datortillämpningar. Det breda urvalet av övningar ger variation åt studierna och erbjuder en stor flexibilitet och variation i undervisningen.

Access Företagsekonomi 1 tar sin utgångspunkt i det mindre företaget. Genom hela boken löper en tydlig röd tråd, från den första företagsidén, till den avslutande redovisningen. Varje block inleds med en story, ett praktikfall, om två ungdomar som startar ett crêperi. Vi får ta del av deras funderingar och följa hur företaget successivt utvecklas. Praktikfallet ger en god inblick i hur företagsekonomi tillämpas i praktiken. Access Företagsekonomi 1 är indelad i sex block: • • • • • •

Block 1 – Entreprenörskap Block 2 – Från idé till företag Block 3 – Skapa lönsamt företag Block 4 – Planera och organisera Block 5 – Marknadsföra företaget Block 6 – Redovisning

Följ bokens förlopp och innehåll på insidan av omslagets vikflikar.

Access består av följande komponenter: Access Företagsekonomi 1 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningshäfte • Lärarhandledning med cd

Access Företagsekonomi 2 Access Företagsekonomi 2 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningshäfte • Lärarhandledning med cd

FAKTA

Arne Åkesson arbetar idag som gymnasielärare i ekonomiska ämnen i Lund, men har också drivit egna företag under flera år.

Access Företagsekonomi 2 vidgar perspektivet och visar hur ett större företag fungerar. I inledningen till varje block kan vi följa två trainee-studenters praktik på ett större företags olika avdelningar. På så sätt får vi fördjupa oss inom områden som marknadsföring, inköp, kalkylering, budgetering, bokföring, organisering och ledarskap.

Best.nr 47-10008-8 Tryck.nr 47-10008-8

access 1 omslag.indd 1

11-04-12 09.06.00


9789147100088