9789127623217

Grundbok PULS

PULS

sambanden i naturen fungerar. Den innehåller också fördjupningstexter i form av artiklar som berättar om forskare och deras arbete.

I sista delen av boken finns speciella uppslag med fakta om olika djur- och växtgrupper samt svampar. Till PULS Biologi Sverige finns

Biologi – Sverige

PULS Biologi Sverige beskriver olika naturtyper i Sverige och hur

SVERIGE

en arbetsbok med studieteknik och uppgifter samt en lärarbok.

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för hela grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen

1– 3

PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi grundskolans

PULS Teknik

senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Roger Olsson ISBN 978-91-27-62321-7 9

789127 623217

•

Berth Andréasson

PULS

Innehåll Vad är biologi? 4 Sambanden 6 Allt börjar med solen 8 I naturen går allting runt 10 Allt finns inte överallt 12 Från bokskog till fjäll 14 Naturen och människan 16

Staden 18 Ett stenlandskap 20 Parker och trädgårdar 22 Öde tomter och vägkanter 24 Våra matgäster 26 Djur i våra hem 28 Staden behöver landet 30 ARTIKEL – Dofter som lockar 32

Åker och äng 34 Ett landskap människan gjort 36 Odlingslandskapets öar 38 Odlingslandskapet förändras 40 Mer vilda än tama 42

Skogen 44 Sverige – ett skogsland 46 Urskogen och människans skog 48 Sommar och vinter i barrskogen 50 Vår och höst i lövskogen 52 Nyttig till mycket 54 En ömtålig fabrik 56 ARTIKEL – Blåmesen frågar chans 58

Sötvatten 60 Livet i vattnet 62 Sjöar är olika 64 Syre behövs i sjön 66 Livet i strömmande vatten 68 Vattenrika marker 70 ARTIKEL – 2 000 år i ett rör 72

Havet 74 Livet i saltvatten 76 Mest liv nära ytan 78 Östersjön – varken sött eller salt 80 Havets jägare 82 ARTIKEL – Med näsa för fienden 84

Fjällen 86 Vinterns rike 88 Året runt i fjällen 90 Att överleva vintern 92 ARTIKEL – Lo med radio 94

Djur, växter och svampar 96 Insekter 98 Fiskar 100 Groddjur 102 Kräldjur 104 Fåglar 106 Däggdjur 108 Blomväxter 110 Träd 112 Svampar 114

Register 116

Vad är biologi?

Det kryllar av liv på boksidorna. Så ska det vara i en biologibok. Biologi betyder läran om det levande.

Den här boken handlar om hur naturen fungerar och hur allt levande i naturen hör ihop.

Luften vi andas och maten vi äter kommer från naturen. Naturen måste fungera, annars kan vi människor inte klara oss. Vi är en del av naturen.

4

I kapitlet Sambanden kan du läsa om hur växterna gör sin egen näring med hjälp av solen. Näringen går sedan vidare i en kedja.

Växterna blir mat för djur som i sin tur blir mat för andra djur. Det finns många olika näringskedjor. Exempel på näringskedjor finns i de olika kapitlen i boken.

I boken finns många olika växter och djur, som lever i olika naturtyper i Sverige. Naturtyperna åker och äng, skogen, sjöar, havet och fjällen har fått var sitt kapitel i boken.

Ett kapitel handlar om djur och växter som lever bland oss människor, i städerna och i våra hus.

Mellan kapitlen finns spännande artiklar om forskare som tar reda på olika saker om naturen.

Sist i boken finns bilduppslag som berättar om insekter, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar, däggdjur, blomväxter, träd och svampar.

5

Sambanden De gröna växterna kan göra något som inga andra levande varelser kan. De kan göra sin egen näring med hjälp av solljus! De gröna växterna blir i sin tur näring åt många djur.

Man kan säga att solen driver livet på jorden, precis som en bil drivs av bensin eller en teve av elström från vägguttaget.

Utan solen skulle inte allt det som växer, simmar, krälar och flyger finnas.

Naturen skulle inte finnas.

Vi människor är också en del av naturen.

Den mat vi äter och den luft vi andas kommer från naturen. Naturen måste fungera, annars kan vi människor inte klara oss.

Maskrosor kan göra sin egen näring i de gröna bladen.

6

Olika djur trivs i olika naturtyper.

Ekoxen trivs bäst i lövskogen och strandskatan trivs vid havet.

När djur och växter dör tas de om hand av nedbrytare och blir ny jord.

Naturen ser inte likadan ut överallt. Det finns olika naturtyper som skogar, vatten och ängar.

7

Allt börjar med solen När du blir hungrig äter du kanske en smörgås och dricker ett glas mjölk. Då får din kropp näring med energi som den behöver för att fungera.

Varifrån kommer energin i mjölken? Jo, från en ko. Och kon fick energi från sin mat, alltså från gräset som kon ätit.

Men varifrån får gräset energi till att leva och växa?

Gräs och alla andra gröna växter kan göra något som inga andra levande varelser kan. De kan använda energi som finns i solljus! Med hjälp av solenergi gör växterna sin egen näring av koldioxid från luften och vatten från marken.

Djur kan inte få energi direkt från solen. Alla djur måste därför få energi från maten de äter.

I solljus finns energi.

Växterna fångar upp solenergi och gör näring.

Korna äter växter och får energi.

Näringskedjor Solen skiner på gräset. En sork äter gräset. En uggla fångar sorken och äter köttet. Växter äts av växtätare. Växtätare äts av rovdjur. Allt i naturen hänger ihop.

Energi förs genom naturen i näringskedjor. En näringskedja visar hur växter och djur i tur och ordning är beroende av varandra för att få den livsviktiga energin.

Först i kedjan finns alltid en växt, som tillverkar näring med hjälp av solen.

Sedan kommer ett växtätande djur och därefter ett eller flera rovdjur.

Gräset är en växt.

8

Sorken är en växtätare.

Pärlugglan är ett rovdjur.

I mjölk och kött från korna finns energi som från början kommer från solen.

Näringskedjor bildar vävar Nästan alla växter och djur finns i mer än en näringskedja.

En sork kan ätas av en räv eller en orm, men också av en uggla. Sorken finns i många olika näringskedjor.

På så vis hänger näringskedjor ihop med varandra. De bildar näringsvävar. Näringsvävar visar hur växter och djur är beroende av varandra.

En sork kan bli mat åt många andra djur.

Ormvråk

Räv

Åkersork

Pärluggla Huggorm

Gräs

Människan och näringsvävarna Vi människor är både växtätare och rovdjur. Vi ingår i naturens näringsvävar, precis som allt annat levande.

Brödet vi äter är bakat av vete, som växt med hjälp av solens strålar.

Köttet i hamburgaren kommer från kor som ätit gräs.

Gräset har växt med hjälp av solens strålar.

Fiskpinnarna är gjorda av torsk. Torsken är ett rovdjur, som äter mindre fiskar i havet. Småfiskarna äter små växter, alger, som flyter fritt i havet. Algerna har gjort sin näring med hjälp av solen, precis som växterna på land.

Mat för en växt Växterna behöver en del andra ämnen än koldioxid och vatten för att växa och må bra. De näringsämnena finns i marken. Växterna kan suga upp näringsämnen och vatten med rötterna.

9

I naturen går allting runt Näringsvävar har inget slut. I naturen går allt runt. Växterna äts upp av djur, eller också dör de och vissnar. Djur äts upp av andra djur eller dör när de blir gamla.

Ett djur som dör och blir liggande i skogen ingår i naturens näringsvävar. Korpar och kråkor äter av köttet. Möss gnager på benen och fluglarver kan leva av inälvorna.

Den döda svampen bryts ner av andra svampar.

Flugor lägger ägg på en död näbbmus. När äggen kläcks kommer larverna att äta av den döda näbbmusen.

Döda växter och djur börjar så småningom att ruttna. När något ruttnar äts det upp av bakterier och svampar. De kallas nedbrytare.

Det översta jordlagret i en skog eller på en äng är fullt av små nedbrytare. Det är inte bara bakterier och svampar, utan också insekter, maskar och små snäckor.

Nedbrytarna förvandlar döda växter och djur till jord. De näringsämnen som djuren fick i sig när de åt växter, och som växterna tog upp ur jorden, kommer tillbaka till jorden. Då kan näringsämnena användas på nytt av andra växter. På så sätt går alla ämnen runt i naturen.

10

Daggmaskar gör jord Daggmaskarna är viktiga nedbrytare. De drar ner torrt gräs, löv och småpinnar i sina gångar i marken. Små växtdelar kan daggmasken äta direkt. Större bitar måste först brytas ner av bakterier och svampar.

Maskens avföring är som näringsrik jord, som de levande växterna kan använda igen. Daggmaskarna gräver dessutom gångar i marken. Gångarna gör att det kommer ner mer luft i marken. Både växternas rötter och många av nedbrytarna i marken behöver syret från luften. Tack vare daggmaskarna trivs de andra nedbrytarna i marken bättre. Då går nedbrytningen fortare och jorden blir mer näringsrik.

S opor Varje svensk lämnar över 400 kg sopor varje år. De körs till en soptipp eller eldas upp i stora ugnar.

Att lägga sopor i stora högar eller elda upp dem är något som bara människor gör. Djur och växter lämnar inga sopor efter sig. I naturen går allting runt. Det skräp som ändå finns i naturen har människor kastat.

Vi människor måste se till att det blir färre sopor, annars kommer sopberget att fortsätta växa.

Många sopor går att sortera och återanvända. Nedbrytarna i naturen, till exempel maskar och svampar, skulle kunna ta hand om alla matrester. Det är nästan hälften av våra sopor.

11

Bokskog på Söderåsen i Skåne.

Allt finns inte överallt I Skåne finns det bokskogar. I Norrland växer inga bokar. Där är det mest tallar och granar i skogen. I Skåne finns det bara granar som planterats av människor.

I Norrlands barrskogar lever korsnäbben, en fågel som inte finns i Skåne.

Alla växter och djur finns inte överallt. Varför är det så?

Korsnäbben Med sin korslagda näbb kan den mindre korsnäbben lätt plocka ut frön ur grankottar.

Sjaunja i Lappland är Sveriges mest vidsträckta myrlandskap.

12

Boken vill ha näringsrik jord och den tål inte kyla så bra.

Därför kan den inte växa i Norrland, där jorden för det mesta är näringsfattig och där vintern är lång och kall. Granen trivs inte när det blir för varmt och torrt. Därför växer den inte så bra i Skåne.

Korsnäbben äter bara gran- och tallfrön. Därför kan den bara leva i barrskogar.

Alla växter har olika krav på den plats där de kan växa. De vill ha olika sorters jord, kallt eller varmt, soligt eller skuggigt, fuktigt eller torrt. Växtätarna måste leva där växterna de äter finns. Och rovdjuren lever där deras bytesdjur finns.

Naturen ser olika ut på olika platser. Man säger att det finns olika naturtyper. Skogen, myren och sjön är tre olika naturtyper. Men det finns också olika sorters skogar och olika sorters sjöar.

Lövsångaren Lövsångaren finns nästan överallt. I trädgårdar, parker och i alla skogar över hela landet. Lövsångaren lever av insekter, som det finns gott om under sommarhalvåret.

Men när vintern kommer måste lövsångaren flytta till varmare trakter för att inte svälta ihjäl.

Strömmande vatten är en speciell naturtyp.

Vindelälven är en av de stora älvarna i Norrland.

Här finns också stora barrskogar med gran och tall.

Lövängen är en naturtyp som skapats av människor.

Här har man skördat gräs och släppt djur på bete.

13

Grundbok PULS

PULS

sambanden i naturen fungerar. Den innehåller också fördjupningstexter i form av artiklar som berättar om forskare och deras arbete.

I sista delen av boken finns speciella uppslag med fakta om olika djur- och växtgrupper samt svampar. Till PULS Biologi Sverige finns

Biologi – Sverige

PULS Biologi Sverige beskriver olika naturtyper i Sverige och hur

SVERIGE

en arbetsbok med studieteknik och uppgifter samt en lärarbok.

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för hela grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen

1– 3

PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi grundskolans

PULS Teknik

senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Roger Olsson ISBN 978-91-27-62321-7 9

789127 623217

•

Berth Andréasson

PULS