9789147111343

Boken vänder sig till studenter inom samhällsvetenskapliga, humanistiska och konstvetenskapliga ämnen, men kan även läsas av alla som är intresserade av feminism.

Ulrika Dahl, docent i genusvetenskap ”Det är ett genidrag – att använda kända spelfilmer som redskap för att förstå olika versioner av feministisk teori. Det visuella tar tag i oss, berör på ett speciellt sätt, öppnar våra sinnen för nya tankar. Boken visar verkligen att filmmtolkningarna vitaliserar den feministiska diskussionen, både metodologiskt och i relation till populärkulturen.”

Maud Eduards, professor i statsvetenskap

fe mi ni s m i rörli g a b i ld e r Katharina Tollin & Maria Törnqvist

Katharina Tollin & Maria Törnqvist

”Att få välkomna dig till denna fantastiska bok är ett stort privilegium och lite som att presentera en kär väninna för andra och kanske nya väninnor. […] Oavsett vem du är eller vad anledningen är till att du valt eller fått denna lilla pärla till bok, vill jag gratulera dig till ditt beslut att ge dig i kast med feministisk teori och välkomna dig på den tankemässiga och rörligt illustrerade resa som du nu ska ge dig ut på.”

feminism i rörliga bilder

I den här nyutgåvan av Feminism i Rörliga Bilder guidar Katharina Tollin och Maria Törnqvist läsaren genom klassisk och samtida feminism med hjälp av scener ur populära spelfilmer. Liberalfeminism gestaltas genom Tjejen som gjorde lumpen, radikalfeminism får möta Thelma & Louise, Purpurfärgen dramatiserar postkoloniala feministiska perspektiv (av Maria Carbin), Judith Butler illustreras genom Mitt Liv i Rosa – och i två nyskrivna kapitel tar socialistisk feminism form genom Flickorna i Dagenham (av Sofie Tornhill) och Donna Haraway diskuteras med utgångspunkt i filmen Låt den rätte komma in (av Tora Holmberg).

Ett nyskrivet förord av Ulrika Dahl inleder boken.

Best.nr 47-11134-3 Tryck.nr 47-11134-3

andra utökade upplagan

Feminism i rörliga bilder ISBN 978-91-47-11134-3 © 2014 Författarna och Liber AB

förläggare: Peter Söderholm projektledare: Cecilia Björk Tengå redaktör: Louise Ridell Ehinger grafisk form inlaga: Birgitta Dahlkild grafisk form omslag: Anna-Kari Lejon omslagsbild: Helena Blomqvist sättning: Integra Software Services Andra upplagan 1

repro: Integra Software Services, Indien tryck: People Printing, Kina 2014

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4711134_Tollin_korr.indd 2

06/09/14 2:58 PM

Kommentar till omslagsbilden Dans är en etablerad metafor för utopi och frihet. I slutet av filmen Mitt liv i rosa dansar den sjuårige huvudpersonen Ludovic med i en ringdans på ett barnkalas. Pojken i prinsessklänning har kanske till sist välkomnats in i en gemenskap som skapar förutsättningar för liv och överlevnad. Eller är ett sådant slut bara en feministisk fantasi?

De dansande flickorna på bokens omslag väcker liknande frågor om frihet, gemenskap och verklighet. Är dansen en dröm, en fantasi och i så fall om vad? Mot vilka skyar strävar de lätta rörelserna? Är flickorna som rör sig genom det blåtonade rummet i själva verket en och samma eller är de flera? Dansar de tillsammans eller åt skilda håll? Och vad kan den drömlika baletten berätta om feministisk teori?

Den här boken har tänkts och skrivits via visuella gestaltningar.

Vi berättar om olika feminismer genom filmnarrativ, men vi har också inspirerats av andra verk – såsom konstnären Helena Blomqvists fotosviter. Skevheterna och de oväntade inslagen i hennes konst utmanar vår blick. De kvinnliga astronauterna, påvarna och matroserna i serien First women on the moon sätter fingret på det godtyckliga i en patriarkal historieskrivning, medan ballerinorna i The elephant girl, ur vilken omslagsbilden är hämtad, både visualiserar och gör motstånd mot idéer om kvinnlighet, mänsklighet och barndom.

Flickorna är varken offer eller hjältinnor. De flesta är traditionellt vithyade och feminina, men rymmer ofta en defekt eller ett övernaturligt sken och tycks gestalta ett tillstånd mellan liv och död. I serien möts sagolika barn och djurfigurer i scenografiskt riggade miljöer. Landskapen är drömlikt inbjudande och samtidigt hotfulla. Övergivenhet samsas med en känsla av gemenskap och klassiska uttryck för makt och privilegier gestaltas parallellt med

4711134_Tollin_korr.indd 3

06/09/14 2:58 PM

sårbarhet. Bilderna bjuder med dessa medel in betraktaren i en stämning och en situation som lämnar få oberörda. På liknande sätt – genom identifikation och inlevelse – hoppas vi att filmbeskrivningarna i den här boken ska öppna en värld för läsaren där vi både kan känna och tänka feminism på nya sätt.

Katharina Tollin och Maria Törnqvist

4711134_Tollin_korr.indd 4

06/09/14 2:58 PM

Innehåll

Förord:

Att förstå och bebo feminism

10

av ulrika dahl

KAPITEL 1.

Att leva sig in i feministisk teori

16

Att finna det rätta ordet 17 Berättelser från Någonstans 20 Rörliga bilder 25 Teoretiska resor 27 KAPITEL 2.

Rätten till ett eget liv

33

Liberalfeministiska brottsakter i Tjejen som gjorde lumpen Myten om kvinnans väsen 34 Inkludering i det allmänna 37 Mellan förtingligande och autonomi i Tjejen som gjorde lumpen 40 Scen 1. Jag har alltid tillhört någon 42 Scen 2. Sapere aude 45 Scen 3. Kvinna och människa 49 Scen 4. Att försvara sin autonomi 52 Scen 5. Det måste finnas andra val 55 KAPITEL 3.

Under manlig överhöghet

60

På radikalfeministisk resa med Thelma & Louise Kön och sexualitet 61 Förtryck och gemenskap 64 Från förtryck till systerskap i Thelma & Louise 66 Scen 1. Det sexuella spelet 67 Scen 2. Bara lite kul? 71 Scen 3. Den manliga blicken 75 Scen 4. Jag har aldrig varit så vaken 77 Scen 5: Att välja varandra 82

4711134_Tollin_korr.indd 5

06/09/14 2:58 PM

KAPITEL 4.

Upp till kamp

86

Socialistisk feminism och Flickorna i Dagenham av sofie tornhill

Socialism och feminism som frigörelseprojekt 87 Arbetets villkor 89 Exploatering och revolt i Flickorna i Dagenham 91 Scen 1: ”Flickornas” krav – klass mot kön 94 Scen 2: Arbetsdelning och re/produktion 99 Scen 3: Lika lön för skitjobb? 104 Scen 4: Respektabilitet och klassöverskridande solidaritet 108 Scen 5: Vi vill ha respekt! 111 KAPITEL 5.

Det problematiska systerskapet

116

Purpurfärgen och postkolonial feminism av maria carbin

Feminismens föreställda gemenskap 117 Att tala som och med den Andra 120 Ras, klass och kön i Purpurfärgen 122 Scen 1. Kan Celie tala? 124 Scen 2. Ain’t I a woman? 128 Scen 3. Fantasin om vithet som godhet 131 Scen 4. Alternativa berättelser 136 Scen 5. Jag finns! 139 KAPITEL 6.

I könets våld

144

Judith Butler och Mitt liv i rosa Kön som konstruktion 145 Makt och subversion 147 På gränsen till överlevnad i Mitt liv i rosa 149 Scen 1. Välkommen till maskeraden 151 Scen 2. Den heterosexuella matrisen 153 Scen 3. Antingen eller 155 Scen 4. Att tala sanning 158 Scen 5. Att leva vidare 161

4711134_Tollin_korr.indd 6

06/09/14 2:58 PM

KAPITEL 7.

Arter och avarter

166

Harawayska underdogs i Låt den rätte komma in av tora holmberg

Förbundna arter 169 Bevittna och berätta 171 Lovande monster och underdogs i Låt den rätte komma in 174 Scen 1: En överskridande vänskap 176 Scen 2: Det lovande med monster 178 Scen 3: Djuret inom oss 181 Scen 4: Bli lite som jag, Oscar 184 Scen 5: Revanschen 186 KAPITEL 8.

Bruksanvisning

190

Medläsning 190 Zappläsning 192 Omläsning 197

Referenser Litteratur 203 Filmer 213

Medverkande 214

4711134_Tollin_korr.indd 7

06/09/14 2:58 PM

Ett varmt tack Man vet aldrig hur en text ska läsas på förhand. Den första upplagan av den här boken skrevs ursprungligen för att komplettera källtexter på teorikurser inom statsvetenskap och sociologi. Det har dock visat sig att boken haft ett eget liv inom framför allt genusvetenskap och konstvetenskapliga ämnen. Dessutom har den lästs i studiecirklar och på gymnasieskolor, av politiker och pensionärer, och tagits i bruk av uppsatsförfattare och aktivister.

För dessa nya hemvister och läsare är vi mycket tacksamma.

Vi tror nämligen att både teori och de berättelser som filmerna förmedlar hålls levande i mötet med just er. Så är det också med ämnet för boken. Den idévärld som en gång lanserades som feminism har omdefinierats, muterats och återuppväckts av en strid ström nya uttolkare. Att tankarna uppfattats som viktiga, ja till och med livsnödvändiga, av ständigt nya generationer är vad som gjort feminismen till en vital överlevare bland -ismer (vilket på sätt och vis är en dyster insikt). Helt avgörande är också att de som hittat hit tillåtits vända och vrida på perspektiven för att göra plats för sin verklighet. Precis så hoppas vi att den här boken ska fortsätta att användas. Utanför våra föreslagna läsningar, odisciplinerat och efter eget huvud; med förnuft och känsla som vägledande kompass.

I arbetet med text och pedagogik har ett antal personer och grupper varit oss behjälpliga med engagemang och fyndiga kommentarer. Tack till Anna Adeniji, Göran Bergström, Lenita Freidenvall, Charlotte Fridolfsson, Sarah Højgaard Cawood, Malou Juleskjær, Fredrik Lundkvist, Ulf Mörkenstam, Alexandra Segerberg, Dorthe Staunæs, Dorte Marie Søndergaard, Catharina Thörn och Cecilia Åse. Stort tack till det statsvetenskapliga seminariet Politik och Kön och i synnerhet Maud Eduards som tidigare läst och kommenterat manuset i olika skeden. Tack till NORFA som finansierade vistelsen vid Danmarks Pedagogiska Universitet där en del av arbetet utfördes. Tack Emma Engdahl som påbörjade 8

4711134_Tollin_korr.indd 8

06/09/14 2:58 PM

processen inför denna nyutgåva, Johan Lindgren som tog vid samt till Cecilia Björk Tengå och Louise Ridell Ehinger som rodde manuset i hamn. Och förstås: ett varmt tack till alla studenter som öppnat våra ögon för filmernas och teoriernas möjligheter.

Helena Blomqvist och Anna-Kari Lejon – vi är er evigt tacksamma. Helenas elefantflickor och Anna-Karis stilsäkerhet har givit boken en kropp att leva i. Ett innerligt tack till Ulrika Dahl som i bokens nya förord välkomnar oss, alla läsarinnor, väninnor och världsmedborgare, in i denna bok. Ett sista varmt tack till Maria Carbin som författat kapitlet om postkolonial feminism – och till Tora Holmberg och Sofie Tornhill som skrivit bokens två nya kapitel om Donna Haraway och socialistisk feminism och bidragit med fantasi och skärpa till boken i stort.

Katharina Tollin och Maria Törnqvist Södermalm, Stockholm i augusti 2014

9

4711134_Tollin_korr.indd 9

06/09/14 2:58 PM

Förord:

Att förstå och bebo feminism av Ulrika Dahl Kära läsarinna, Att få välkomna dig till denna fantastiska bok är ett stort privilegium och lite som att presentera en kär väninna för andra och kanske nya väninnor. Kanske är du som i detta ögonblick läser detta en kollega, en erfaren eller nyanländ lärarinna i genusvetenskap eller feministisk teori som söker pedagogiska verktyg och inspiration. Kanske är du en student som liksom många av dem jag mött dagligen i över tio år vill orientera dig i det stora och brokiga kunskapsfält som feministisk teori utgör och hitta verktyg för att skriva uppsatser och förstå världen. Kanske är du en aktivist eller engagerad världsmedborgarinna som liksom jag de senaste tjugo åren vill hitta strategier för att förändra det som i olika feministiska traditioner har kallats genussystemet, könsmaktsordningen eller heterosexualiteten. Kanske undrar du som jag gjorde en gång helt enkelt vad feminism – detta ständigt debatterade fenomen – egentligen är, bortom alla myter och föreställningar. Kanske är du i detta nu mest bara provocerad av att jag som skriver detta adresserar dig i femininum, kanske är femininitet inte ett epitet som beskriver eller är viktigt för dig eller den art du tillhör, kanske tänker du därför att feminism helt enkelt inte handlar om dig eller det du bryr dig om; kanske har du fullt upp med att vara människa.

10

4711134_Tollin_korr.indd 10

06/09/14 2:58 PM

F öro r d : A t t f ö rstå o c h b e b o f e m i n i sm

Oavsett vem du är eller vad anledningen är till att du valt eller fått denna lilla pärla till bok, eller vilka tankar och känslor du just nu har om dess ämne eller din relation därtill, vill jag börja med att gratulera dig till ditt beslut att (kanske ännu en gång) ge dig i kast med feministisk teori och välkomna dig på den tankemässiga och rörligt illustrerade resa som du nu ska ge dig ut på. Genom att göra det träder du nämligen in i en gemenskap med tusentals läsarinnor före dig, som med hjälp av denna boks tidigare inkarnation och många andra texter orienterat sig i feministiska idévärldar och vardagar. Efter att ha rest igenom och bebott feministiska tankemässiga och politiska rum i över tjugo år vågar jag påstå att om du läser denna bok, ser filmerna som den är organiserad kring och diskuterar och tänker igenom de frågor som presenteras, kommer din förståelse av vad feminism och teori är och hur dessa fenomen kan tolkas och användas att revolutioneras. Att teoretisera är att se, och här ser vi världen med feministiska ögon.

I akademiska och politiska världar jorden runt har vetenskapande feminister enträget och länge arbetat för att belysa och förklara det faktum att kön, trots att det är en av de mest grundläggande organisatoriska principerna för mänskligt liv, ofta avfärdas som irrelevant eller sekundärt för traditionellt vetenskapande och visat hur mannen och maskulinitet, inte ”människan” eller mänsklighet, görs till nyckelperson och norm för vetenskapande, medborgarskapande, arbetande, föräldraskapande och sexualitetspraktiserande. Samtidigt fortsätter fenomenet feminism att både banaliseras, mystifieras och omgärdas av fördomar. Vi feministiska lärarinnor och lärarinnor i feministisk teori måste därför ofta börja sin pedagogiska gärning med att förklara vad feminism inte är eller finna belägg för dess relevans. Att använda populärkultur och film för att belysa detta är inte bara ett briljant grepp av författarinnorna, det är också ett ypperligt pedagogiskt verktyg för dig som läsarinna. Även om jag som författarinna insisterar på att använda feminina beteckningar i denna text, handlar feminism, som du snart 11

4711134_Tollin_korr.indd 11

06/09/14 2:58 PM

Feminism i rör l iga bil de r

kommer att förstå, inte enbart om de feminina, även om det handlar om underordnandet av dessa ting eller objekt och om hur det manliga, maskulina ofta görs till det mänskliga och allmängiltiga subjektet. Feminism är samtidigt ett politiskt och vetenskapligt arbete som handlar mindre om att fastslå vad kön och/eller genus ”är” och mer om hur de görs till och används som politiska kategorier eller beteckningar och därmed skapar, reflekterar och befäster maktordningar. Eftersom alla feministiska teorier utgår ifrån att dessa kategorier och ordningar är resultat av historiska processer och mänskligt hantverk, handlar det politiska i det hela också om att utveckla strategier för att förändra dessa normativa och förtryckande dimensioner, men sällan om att uppnå en utopi där de inte längre existerar. Att jag adresserar dig i femininum är alltså en feministisk politisk handling som syftar till att göra dig uppmärksam på denna till synes banala men samtidigt betydelsefulla skillnad och kanske också säga att skillnad gör skillnad.

Genom att läsa denna bok kommer du att få en rad olika svar på hur vi kan förstå underordningen eller avsaknaden av det feminina i olika delar av livet och vetenskapandet, och du kommer att ges en rad olika teoretiska vinklar på hur genus och kön hänger ihop med andra ordningar.

Under de senaste fyra decennierna har nämligen en explosionsartad utveckling skett både av feministisk politik och inom det kunskapsområde som kallas genusvetenskap eller kvinnostudier (women’s studies). En av denna boks största förtjänster är att den ger dig en översiktlig karta över de centrala frågor och epistemologiska skiljelinjer som går mellan olika sätt att teoretisera, det vill säga se på världen. Samtidigt är det viktigt att betona att feministisk teori inte bara är en teoribildning som presenteras och används på universitet och högskolor; det är en kunskapstradition rotad i det vardagliga och det levda som växt fram i dialog med och ofta kommit ur sociala rörelser, såväl i västvärlden som i den del av världen som av väst ibland kallas ”resten”. Feminismens idéer och metoder utvecklas och lärs också ut i studiecirklar och i gymnasieklassrum, i politiska partier och (fack)föreningar, på 12

4711134_Tollin_korr.indd 12

06/09/14 2:58 PM

F öro r d : A t t f ö rstå o c h b e b o f e m i n i sm

arbetsplatser dedikerade till jämställdhet, bland mycket annat. Att ta sig tid för läsande och lärande är både nödvändigt och ibland utmanande; det kan vara svårt och tidskrävande, men resultatet är att du kommer att se på världen på nya sätt och få redskap för politiskt och personligt arbete.

Varje engagerad feminist – oavsett om du är forskare och lärare eller student och aktivist eller, som de flesta feminister, helt enkelt främst en engagerad förälder, arbetare eller världsmedborgare som är medveten om de ojämlikheter som präglar vår värld och som hänger ihop med kön på något sätt – behöver någon gång gå längre än att säga ”jag är feminist” eller ”jag vill ha ett jämställt samhälle”. För att du ska kunna artikulera just din analys av sakernas tillstånd, bedriva din forskning eller skriva din uppsats, formulera ditt politiska argument eller program eller tänka dig en annan framtid, behöver du vara på det klara med hur du förstår könsmaktsordningens historia och reproduktion. Det kan komma att spela stor roll för detta arbete om du förlägger dess förklaring till ojämlika villkor i produktion och reproduktion, till en tvångsmässig tvåkönsnorm och obligatorisk heterosexualitet, till en rasifierad ordning som inte kan skiljas från kolonialism och imperialism som historiska och samtida fenomen, eller till själva tanken på människan som överordnad djur, natur och maskiner.

Det är ett berikande faktum att det inte finns en utan flera feminismer, att feminister inte alltid är överens eftersom feministiska analyser skiljer sig åt och att detta också får konsekvenser för känslor av samhörighet och utanförskap. En feministisk vision som strävar efter att göra rasmässigt och klassmässigt privilegierade kvinnor jämlika män i sin egen position, exempelvis genom att andra, ofta rasifierade och sämre utbildade eller mindre privilegierade kvinnor utför de klassiska ”kvinnosysslorna”, är exempelvis svårförenlig med en feminism som sätter ekonomiska och sociala hierarkier, producerade genom ett rasifierat klassystem, i centrum. En feminism som förlägger det största problemet i själva kategoriseringen utifrån kön är heller inte helt förenlig med en feminism som vill fokusera på exempelvis det specifika 13

4711134_Tollin_korr.indd 13

06/09/14 2:58 PM

Feminism i rör l iga bil de r

i femininitet och de skillnader som detta utgör. Den här boken hjälper dig att navigera på feminismens kontinenter genom att presentera kartor över idéer och den kan bidra till att du hittar eller formulerar just din övertygelse. Det är också viktigt att komma ihåg att de flesta feminister är medvetna om att olika feministiska projekt kräver olika analyser och strategier. Ibland behöver vi värna om allas lika rättigheter, i andra lägen behöver vi betona det specifika i exempelvis en kvinnlig eller lesbisk erfarenhet, men också i en rasifierad eller klassmässig erfarenhet – för att inte tala om en åldersspecifik erfarenhet. Att kunna röra sig mellan olika analytiska modeller kan med Chicanafeministen Chela Sandovals (2000) terminologi kallas för ett motståndsmedvetande, eller ett differentierat medvetande. Kanske kommer du som jag efter din läsning av denna bok att förstå vinsterna och förtjänsterna med olika feministiska ingångar och kunna ställa in olika optiska linser i olika sammanhang och därmed också vara solidarisk med flera feministiska projekt och traditioner.

Som de flesta lärarinnor är jag ständigt på jakt efter läromedel som på pedagogiska sätt begripliggör vad många studenter och andra intresserade till en början kanske uppfattar som komplicerade teorier. Den första utgåvan av denna bok har för mig varit en alldeles särskilt viktig bok i vad jag och mina studenter på Södertörns högskola, där jag undervisat i snart tio år, ibland skämtsamt kallar ”feministisk bootcamp” – det vill säga genusvetenskapens introduktionskurs där en första orientering i det stora fält som feministisk teori utgör presenteras – och varje gång vi läste den slogs jag av bokens storhet och studenternas entusiasm. Humor är, som bokens första filmexempel Tjejen som gjorde lumpen visar, ett viktigt verktyg för feministisk överlevnad; att vi kallade kursen för ”bootcamp” har sitt ursprung just i denna film. Det handlar inte om att stöpa genusvetarsoldater i en och samma form, utan snarare om hur vi gör motstånd och förskjuter innebörder i olika roller och positioner.

Vissa terminer anordnade vi gemensamma filmvisningar, öppna för fler än dem som läste kursen, och diskuterade sedan utifrån 14

4711134_Tollin_korr.indd 14

06/09/14 2:58 PM

F öro r d : A t t f ö rstå o c h b e b o f e m i n i sm

bruksanvisningen i bokens avslutning såväl filmerna som dagsaktuella teman. Andra terminer, när tidsmässiga och ekonomiska resurser var mer knappa, anordnade studenterna själva filmvisningar i bibliotekets filmsalar eller i studentrum och kollektiv. Ofta visade skrivningar och andra examinationsuppgifter, liksom de pågående diskussionerna i seminarier, hur oerhört värdefullt det är att begripliggöra stundvis komplicerade teorier med hjälp av rörliga bilder och hur viktigt det är att se att den populärkultur vi ständigt lever i och genom har allt med feministisk teori att göra. Jag vill uppmuntra dig till att använda boken i såväl vetenskapande som gemenskapande och vänskapande syften. Att bebo feministiska världar är att bebo världar med andra.

På Södertörns högskola brukar vi säga att genusvetenskap, som alltså i mångt och mycket bygger på feministisk teori, ger dig vänner för livet. Med detta menar vi som arbetar med dessa teorier dels att teorier är just det, vänner som hjälper dig att navigera och förstå ditt liv och de världar du bebor, och dels att du genom att leva med dessa idéer och bebo dessa världar tillsammans med andra också får vänner och väninnor för och i livet.

Välkommen att bebo feministiska världar!

15

4711134_Tollin_korr.indd 15

06/09/14 2:58 PM

KAPITEL 1.

Att leva sig in i feministisk teori ”Det är ju precis som i den där filmen, ni vet!”

Om en tanke skulle karaktärisera den här boken är det just den spontana associationen till filmer som ständigt närvarande och redo att gestalta vårt kollektiva minne. I våra vardagliga försök att skapa en allmän förståelse för en enskild erfarenhet återkommer ofta referenser till ett filmscenario. Den här boken tar fasta på den kraft som ligger i populärkulturens förmåga att visualisera abstrakta tankar. I sex kapitel presenterar vi lika många feministiska perspektiv genom deras möten med varsin film. Liberalfeminism gestaltas genom Tjejen som gjorde lumpen, radikalfeminism får möta Thelma & Louise, Purpurfärgen dramatiserar postkoloniala feministiska perspektiv, socialistisk feminism tar form genom Flickorna i Dagenham, Judith Butler illustreras genom Mitt Liv i Rosa och Donna Haraway diskuteras med utgångspunkt i filmen Låt den rätte komma in.1 Utifrån den konkreta gestaltning av teoretiska problem som handlingen i en spelfilm erbjuder kan en skarp bild av de sex perspektiven målas upp. På så sätt kan detta läsas som en traditionell

1 Originaltitlarna är: Private Benjamin (Tjejen som gjorde lumpen), Thelma & Louise, The Color Purple (Purpurfärgen), Made in Dagenham (Flickorna i Dagenham), Ma vie en rose (Mitt Liv i Rosa) och Låt den rätte komma in.

16

4711134_Tollin_korr.indd 16

06/09/14 2:58 PM

KAP IT E L 1 . A t t l e va si g i n i f e m i n i st i sk t e o r i

lärobok där skiljelinjerna mellan olika teoretiker betonas. Vår avsikt är dock att i nästa led rucka på gränsdragningarna. Bokens sista kapitel utgörs därför av en Bruksanvisning med syftet att hjälpa läsaren att problematisera bokens kategorisering. Här sätts fokus både på skillnader mellan perspektiven och på teoretiska mötesplatser. Thelma och Louise får till exempel stifta bekantskap med Judith Butler och Catharine A. MacKinnon slå följe med Judy Benjamin. Boken kan således läsas både som en översiktlig introduktion till feministisk teori och som en övningsbok. Målsättningen är att filmillustrationerna ska underlätta läsningen av feministiska källtexter och samtidigt inspirera till nya sätt att närma sig abstrakta teorier.

Detta är en kort presentation av bokens upplägg och användningsområde. I resten av kapitlet diskuterar vi varför vi valt de feministiska perspektiv som presenteras, hur korsläsningen mellan film och teori görs och vad vi tror att användningen av filmexempel kan ge. Ambitionen är att ge en bakgrund och en fördjupad ingång till bokens idé. Följande avsnitt kan därför läsas antingen som bokens första eller sista kapitel.

Att finna det rätta ordet Att undervisa handlar i bästa fall om att förmedla och skapa ny kunskap i samtal med andra. För att lyckas med uppdraget krävs inte enbart en idé om vilka områden det är som ska behandlas utan också tankar om formen. När vi började undervisa i feministisk teori i statsvetenskap respektive sociologi slogs vi av att vi ofta återvände till filmscener när vi prövade att klargöra något komplicerat resonemang. Med tiden kom de enskilda exemplen att bilda mer systematiska berättelser. Plötsligt fanns en hel film som gestaltning av en liberalfeministisk utvecklingshistoria (Tjejen som gjorde lumpen). Det visade sig att det inte bara var våra tankar som formades längs dessa associationsbanor. Även studenterna vittnade om att filmerna underlättade förståelsen av kursernas 17

4711134_Tollin_korr.indd 17

06/09/14 2:58 PM

Feminism i rör l iga bil de r

källtexter. Den här boken är med andra ord ett resultat av flera års praktiskt arbete med att använda film i undervisning av feministisk teori. Inspirationen kom inledningsvis från sociologen och psykoanalytikern Slavoj Žižek. I en diskussion om varför han använder sig av scener i Hollywoodfilmer för att förklara vad han menar, skriver han: Jag använder dessa exempel framförallt […] för att skapa största möjliga klarhet inte bara för mina läsare utan även för mig själv. Den dumskalle som jag försöker formulera ett teoretiskt resonemang så klart som möjligt för är i sista hand jag själv. […] Jag (är) förvissad om att jag har fattat något lacanskt begrepp rätt endast när jag kan översätta det till populärkulturens inneboende imbecillitet. I detta – i att man oreserverat accepterar externaliseringen i ett imbecillt medium, i att man radikalt vägrar att gå med på någon initierad hemlighetsfullhet – ligger etiken i att finna det rätta ordet.

Slavoj Žižek 1995/1999:241–242

Att jämföra teoretiska poänger och problem med gestaltningar i populära filmer frigör våra tankar på flera sätt. Till att börja med kräver det – som med alla exempel – en tydlig utkristallisering av en tankegång. Att bygga sin framställning av teori kring ett exempel från populärkulturen innebär, som Žižek raljant skriver i citatet, inte enbart att förenkla utan också att erövra ett teoretiskt problem. För att kunna exemplifiera ett resonemang krävs det att man behärskar det fullt ut.

Att vi, i likhet med Žižek, tror att filmscener kan fungera klargörande och avmystifierande beror också på att de kan synliggöra outtalade antaganden i en teoretisk skolbildning. När det handlar om feministisk teori rör det sig ibland om de underförstådda livssituationer och karaktärer som gör en specifik poäng relevant och meningsfull. Filmillustrationer kan, som en student skrev i en kursutvärdering, ”sätta ord på sådant man tidigare bara anat”. Att få fatt i dessa underliggande dramer underlättar förståelsen av var18

4711134_Tollin_korr.indd 18

06/09/14 2:58 PM

KAP IT E L 1 . A t t l e va si g i n i f e m i n i st i sk t e o r i

för något uppfattas som sant och genuint av några, medan andra upplever samma teori som irrelevant eller till och med stötande.

Det är möjligt att det finns en särskild poäng med att ta fasta på filmernas kraft just när det handlar om att problematisera genusteoretiska perspektiv. Många lärare och studenter vittnar om att feministisk teori kan vara särskilt svår att hantera som kunskap i seminarierummet. Samtalen riskerar att förlora i abstraktion eftersom kön som kategori uppfattas som så naturligt att kraven på vetenskaplighet försvinner. Argument av typen ”men, min kille diskar” blir plötsligt gångbara som ett sätt att falsifiera generella teorier om genus och makt. Det vetenskapliga och politiska blir personligt, snarare än det omvända.

Ett sätt att möta denna samtalssituation är att försöka klargöra feminismens akademiska status och peka på dess rätta plats i den vetenskapliga ordningen. Det kan innebära att man avvisar kopplingar till vardagen och platser utanför akademin genom att peka ut vissa definitioner av feminism som felaktiga. Företagsekonomen Anna Wahl föreslår exempelvis att läraren i inledningen till en föreläsning om feministisk forskning ska fråga vad studenterna tänker på när de hör ordet feminism. Därefter fyller läraren tavlan med ord som associeras till feminism varibland några kan hänföras till politik, andra till ideologi och slutligen några till forskning. Därtill kommer alltid några som bildar ”molnet” – de fördomar som förblindar och stänger till öronen på studenterna.

Wahl exemplifierar med manshat, aggressivitet och okvinnlighet.

Poängen med övningen är att skjuta dessa förmodade fördomar åt sidan och slå fast att föreläsningen handlar om forskning. Ett problem med detta upplägg, som vi i likhet med Wahl ser, är att de snäva gränserna mellan kategorierna, framför allt mellan forskning och politik, delvis strider mot vissa ståndpunkter om feminismens dubbla potential. En annan mindre önskvärd effekt av indelningen är att en marginalisering av vissa positioner förstärks. Exempelvis hamnar kopplingen mellan ”feminism” och ”lesbiska” i molnet av fördomar. Wahl påtalar dessa problem, men menar att de löses eftersom exempelvis ”lesbianism” både 19

4711134_Tollin_korr.indd 19

06/09/14 2:58 PM

Feminism i rör l iga bil de r

placeras i politikrutan och i molnet med motiveringen att lesbisk separatism finns som politisk rörelse, men att ”föreställningen om att alla feministiska kvinnor är lesbiska inte är rimlig”.2 Poängen för Wahl är, som vi förstår henne, att öppna begreppet feminism för kvinnor som stöts bort av tillmälen om aggressivitet och normbrytande kvinnlighet. Vi ställer oss dock frågan om inte effekten kvarstår. Det vill säga att budskapet som indirekt förmedlas är att även ”normala” kvinnor kan vara feminister, vilket oundvikligen tar spjärn mot de ”onormala”.

Ett annat förhållningssätt, som vi ser som mer fruktbart, är att istället försöka använda sig av feminismens gränsöverskridande och provokativa ställning i det offentliga samtalet. Kruxet är dock att, i enlighet med det feministiska slagordet, göra det personliga inte bara politiskt utan även till en grund för en diskussion om feminism som vetenskapligt perspektiv. Det handlar kort sagt om att använda sig av vardagen utan att släppa den teoretiska ambitionen. Ett sätt att göra det på är genom att bestämma vilka upplevelser och fantasier det är som ska dryftas och upprättas som en tillfällig gemensam erfarenhetsbas. Vi hoppas att filmillustrationerna i den här boken ska fungera så. Som en bro mellan det personliga och det vetenskapliga, mellan fantasi och kunskap och mellan akademin och livet utanför.

Berättelser från Någonstans Feministisk teori är ingen enhetlig teoribildning, det betonas numera i snart sagt alla böcker i ämnet. Ändå innebär just lärobokens form att feministisk teori skrivs in och berättas på ett visst sätt.

Introduktioner och översikter anger en punkt varifrån feminismernas historia presenteras. Spretigheter beskärs och såväl centrum som periferi definieras och läggs fast.

Den här boken är förstås inget undantag. Det är en berättelse 2 Wahl 1996: 38

20

4711134_Tollin_korr.indd 20

06/09/14 2:58 PM

KAP IT E L 1 . A t t l e va si g i n i f e m i n i st i sk t e o r i

där vi formar flera historier om feminism utifrån de nav som vi uppfattar som stridbara brytpunkter. Konflikten om vad som är feministisk teori är det som vi, i likhet med många andra, tar utgångspunkt i när vi sorterar perspektiven. Kapitlen ordnas kring en idé om feministisk teori som en berättelse om frihet och förändring. Eller om man så vill: en berättelse om underordning, förtryck och exkludering.3 Vad är det att vara underordnad? Vilka motsättningar finns mellan kön och frihet? Vilka ”vi” är det som ska bli fria, från vad eller vem ska vi frigöras, hur ser den fria världen ut och, slutligen, hur kan frigörelse nås? I ytterligare andra versioner kan frågan formuleras som ett mer övergripande spörsmål om frihetens villkor och natur. Vad är frihet och är ett tillstånd utan dominans överhuvudtaget möjligt? Detta spretande nav av konflikter ordnas kring vissa begreppsliga nedslag såsom kunskap, kropp, sexualitet, våld, mänsklighet, arbete samt politikens villkor och gränser.

När det gäller bokens indelningsgrund kan man formulera det som att två av perspektiven, liberalfeminism och radikalfeminism – matriarkerna med Lena Gemzöe4 – får representera en tydlig inskrivning i den moderna feministiska traditionen. På motsvarande sätt kan de två kapitlen som centrerar Donna Haraway och Judith Butler beskrivas som delar av ett pågående samtal om hur en poststrukturalistisk utgångspunkt kan bidra till teoretiska förståelser av kön, medan de två kapitlen om socialistisk och postkolonial feminism i mångt och mycket överskrider uppdelningen postmodernism – modernism.

Därtill är det värt att nämna att fokus, särskilt när det gäller liberal- och radikalfeminism samt socialistisk och postkolonial feminism, snarare ligger på några centrala poänger och utgångspunkter än på att försöka täcka in olika teoretikers hela gärning.

3 Jfr Wendt Höjer och Åse 1996/1999:8; Eduards 1997:134.

4 I sin bok Feminism, (2005) presenterar Gemzöe liberalfeminism, radikalfeminism, marxism/socialistisk feminism och socialistisk radikalfeminism under rubriken ”Fyra matriarker”.

21

4711134_Tollin_korr.indd 21

06/09/14 2:58 PM

Feminism i rör l iga bil de r

När det gäller framställningen av liberalfeminism är det exempelvis missvisande att klassa Simone de Beavuoir enbart eller ens delvis som liberal. Hennes verk låter sig inte hänföras till en enkel åskådning. Hon positionerar sig tvärtom på ett överlappande filosofiskt och skönlitterärt fält av psykoanalys, marxism och existentialism. Däremot finns det passager och poänger i Det andra könet som är utmärkande för en liberalfeministisk hållning. När det gäller de kapitel som presenterar enskilda teoretiker, Judith Butler och Donna Haraway, vill vi också understryka att dessa inte avspeglar den vetenskapliga produktionen i sin helhet. Istället har vi valt ut ett par nyckeltexter och centrala poänger för varje kapitel som vi anser vara relevanta för bokens fokus.

Ett annat sätt att beskriva relationen mellan de perspektiv som presenteras är att peka på deras förhållningssätt till kategorierna kvinna och genus. De kapitel som behandlar socialistisk feminism, Judith Butler, Donna Haraway och postkolonial feminism kan exempelvis läsas som kritik mot renodlade könsperspektiv. I dessa framhålls vikten av att lyfta in ytterligare ordningar såsom klass, etnicitet och sexualitet för att komplexiteten i kategorin kön ska bli begriplig. Den Kvinna som varit den självklara huvudpersonen i många av de moderna berättelserna kan här sägas ställas inför statisternas kritiska röster.

Detta beskrivs ofta som en utveckling av feministisk teori. Det är dock inte entydigt, historiskt sett, vad dessa problematiseringar utmynnar i. Socialantropologen och feministen Gayle Rubin har exempelsvis påtalat hur det moderna talet om Kvinnan exkluderar lesbiska kvinnors erfarenheter och upplevelser av förtryck (bland annat i form av heterosexuella kvinnors tolkningsföreträde) en kritik som delvis rör sig i riktning mot queerteori. På liknande sätt rör sig en del av den kritik som kommit att formuleras av svarta feminister – i huvudsak afroamerikanska feminister – från argument om vikten av att synliggöra svarta kvinnors erfarenheter och liv, till att problematisera och synliggöra den vita färgens privilegium – också i koppling till feministisk teori. Även när det gäller marxistisk eller socialistisk feminism, syns en rörelse där 22

4711134_Tollin_korr.indd 22

06/09/14 2:58 PM

KAP IT E L 1 . A t t l e va si g i n i f e m i n i st i sk t e o r i

svårigheten i att förena klass- och könskamp problematiseras, samtidigt som fokus behålls vid kvinnors ekonomiska villkor.

Likt spinoff-serier till lyckade men nedlagda tv-komedier, gör detta förlopp alltså de marginaliserade bikaraktärerna till huvudpersoner i sina egna dramer. Butlers teorier placerar exempelvis berättelserna om dragqueens, transsexuella och lesbiska butch/ femme-identiteter i centrum för den patriarkala maktordningen istället för att göra dem till undantag.

Samtidigt finns också en rörelse inåt där liberala och radikala feminister omformulerar sina teorier för att inkorporera och förflytta statisterna till händelsernas centrum.5 Därmed inte sagt att normens kvinnor och sexualiteter lämnas därhän och betraktas som ointressanta. Snarare handlar de nya berättelserna om att problematisera upprättandet av de privilegierade kvinnorna som outtalade och samtidigt självbekräftande centrum för feministisk teori. Det är dock inte enbart dramats persongalleri och händelsernas centrum som förflyttas med skiftet av perspektiv. Med kapitlen om de postkoloniala och de socialistiskt feministiska perspektiven, Judith Butlers och Donna Haraways arbeten, följer också andra frågeställningar, vetenskapsteoretiska utgångspunkter och analytiska stilar.6 5 Trots dessa komplexa teoretiska relationer kommer vi inte att utveckla något metanarrativ om länkarna mellan våra fem filmatiserade teorier och det myller av människor, miljöer och böcker som omgärdar dem. Vi nämner endast kortfattat några av de band som finns mellan perspektiven och kan därmed tyckas lämna läsaren i en värld av outtalade referenser och dolda samband. Vi tror dock att det bästa sättet att upptäcka dessa är genom att själv läsa såväl källtexter som idéhistoriska betraktelser över den feministiska teoribildningens historia.

6 Precis som Rosi Braidotti skriver finns det exempelvis en stark estetisk dimension i arbeten av Donna Haraway som inte kan skiljas från det teoretiska projektet i stort (Braidotti 1994:8). Den uppmärksamme läsaren kan förhoppningsvis skönja det oupplösliga bandet mellan form och innehåll i bokens kapitel 7 Arter och avarter där Tora Holmberg skriver om Haraway genom att delvis införliva den analytiska estetik som är förknippad med hennes vetenskapliga projekt.

23

4711134_Tollin_korr.indd 23

06/09/14 2:58 PM

Boken vänder sig till studenter inom samhällsvetenskapliga, humanistiska och konstvetenskapliga ämnen, men kan även läsas av alla som är intresserade av feminism.

Ulrika Dahl, docent i genusvetenskap ”Det är ett genidrag – att använda kända spelfilmer som redskap för att förstå olika versioner av feministisk teori. Det visuella tar tag i oss, berör på ett speciellt sätt, öppnar våra sinnen för nya tankar. Boken visar verkligen att filmmtolkningarna vitaliserar den feministiska diskussionen, både metodologiskt och i relation till populärkulturen.”

Maud Eduards, professor i statsvetenskap

fe mi ni s m i rörli g a b i ld e r Katharina Tollin & Maria Törnqvist

Katharina Tollin & Maria Törnqvist

”Att få välkomna dig till denna fantastiska bok är ett stort privilegium och lite som att presentera en kär väninna för andra och kanske nya väninnor. […] Oavsett vem du är eller vad anledningen är till att du valt eller fått denna lilla pärla till bok, vill jag gratulera dig till ditt beslut att ge dig i kast med feministisk teori och välkomna dig på den tankemässiga och rörligt illustrerade resa som du nu ska ge dig ut på.”

feminism i rörliga bilder

I den här nyutgåvan av Feminism i Rörliga Bilder guidar Katharina Tollin och Maria Törnqvist läsaren genom klassisk och samtida feminism med hjälp av scener ur populära spelfilmer. Liberalfeminism gestaltas genom Tjejen som gjorde lumpen, radikalfeminism får möta Thelma & Louise, Purpurfärgen dramatiserar postkoloniala feministiska perspektiv (av Maria Carbin), Judith Butler illustreras genom Mitt Liv i Rosa – och i två nyskrivna kapitel tar socialistisk feminism form genom Flickorna i Dagenham (av Sofie Tornhill) och Donna Haraway diskuteras med utgångspunkt i filmen Låt den rätte komma in (av Tora Holmberg).

Ett nyskrivet förord av Ulrika Dahl inleder boken.

Best.nr 47-11134-3 Tryck.nr 47-11134-3

andra utökade upplagan