9789144113487

BARNET OCH

FÖRSKOLANS PEDAGOGISKA LEDARSKAP

Elisabeth Arnér Solveig Sollerman

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39281 ISBN 978-91-44-11348-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Eurographic Group, 2018

INNEHÅLL

Förord 7 Författarpresentation 9 Inledning 11

1 Pedagogiskt ledarskap i förskolan 13

2 Förskolans värld – en del av barndomen 17 Möt ett litet barn – på fullt allvar 21 3 Att berätta 23 Pedagogisk dokumentation i berättelsens form 23 4 Tid är något man egentligen har 29

5 Att välja perspektiv 33 Att leda arbetet utifrån pedagogiska perspektiv 34 Punktuellt och relationellt perspektiv 35 Barnperspektiv och barns perspektiv 39 Att vara yrkesmässigt intresserad och kunnig 40

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

3

Innehåll

6 Ett demokratiskt förhållningssätt 43 Att skälla på barn eller visa dem vägen 44 Att möta barn med sitt allvar 47 7 Att välkomna barnets initiativ 49

8 Förskollärares utvidgade ansvar 55

9 En förskolechefs berättelse om sitt ledarskap 59

10 Att utveckla förskolans pedagogiska arbete – ett exempel 65

11 En pedagogs möte med en ny världsbild 71

12 Att ta beslut tillsammans med barnen utan att förankra det hos kollegor 75 Får barn i förskolan gehör för sina initiativ? 76 13 Behöver barn få vara i fred? 81

14 Att bemöta nya medarbetare 83

15 Föräldrar i förskolan 87 Några pedagogers röster om föräldrar 88 Om förskolans hall som mötesplats 90 Om att ”curla” föräldrar eller ge dem stöd 91 Leksaker hemifrån in i förskolan 94 4

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

Innehåll

16 Att bedöma ett barn 95

17 Barnets egen uppfattning om sin dag i förskolan 97

18 Demokrati som en väg till ansvar 99

19 Om motstånd och utveckling 103

20 Att stå upp för sin pedagogiska kompetens 107

21 Barnet och det demokratiska ledarskapet 111 Litteratur 115

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

5

KAPITEL 3

Att berätta

I

alla tider har människor berättat för varandra. Berättelser fascinerar människan och skapar intresse. Vad är en berättelse egentligen? Vad gör att en berättelse fångar en människa? Vi har valt att skapa berättelser av de många händelser vi erfarit genom åren och fortfarande erfar.

Berättelsen ser vi som ett sätt att fånga läsaren men också som en möjlighet att synliggöra teorin och samtidigt komma nära praktiken, för att förstå något mer än det vi hittills har förstått. Berättelser som belyser händelser i förskolans praktik, ger liv åt olika situationer som sedan kan analyseras ur flera perspektiv. Vi har erfarenhet av att en berättelse kan ha stor betydelse för att skapa både intresse och förståelse för många gånger komplicerade skeenden. Vi ser också berättelsen som ett sätt att levandegöra förskolans vardag och förstå och förklara det som sker ur olika pedagogiska perspektiv.

Pedagogisk dokumentation i berättelsens form Pedagogisk dokumentation är avsedd att användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten. Pedagogers lärande är lika viktigt som barnens lärande och pågår hela tiden. Det som händer varenda dag i förskolan och som framstår som vanligt förekommande, kan kompliceras eller betraktas och tolkas ur olika perspektiv. Att berätta om en händelse, göra den synlig och betrakta den ur olika synvinklar, ger möjlighet till reflektion kring det som hänt.

Några barn i treårsåldern leker i ett hörn på förskolegården. Ett av barnen har precis börjat klättra upp på en lekcykel med lastflak. Hon ställer sig på flaket © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

23

3 Att berätta

med ena foten på sadeln. Hon håller i cykelstyret med ena handen, den andra handen sträcker hon upp i luften. Hon strålar med hela ansiktet och ropar: titta, titta vad jag kan. I samma ögonblick får pedagogen, som befinner sig en bit bort, syn på henne och ropar med hög röst: gå genast ner därifrån, du kan ramla och slå dig. Du får absolut inte klättra på cyklarna.

Om vi utgår från barnets perspektiv så går det att se såväl en glädje som en stolthet över att flickan antog en utmaning och lyckades med den. Vilket lärande! Kanske har hon också utvecklat ett nytt rumsperspektiv när hon ser förskolegården från en högre nivå. Flickan vill dessutom dela sin nya upplevelse med andra barn och vuxna. Visst kan livet i förskolan vara riskfyllt många gånger och det kan vara en balansgång för de vuxna när barnens initiativ behöver begränsas eller bejakas. Vi vill framhålla att när en pedagog lärt sig se verksamheten ur olika perspektiv så framträder en situation olika, beroende på vilken blick eller vilket perspektiv pedagogen riktar mot händelsen.

Vilken blick eller vilket perspektiv utgår pedagogen från i den här situationen? Vad går att förstå av den vuxnes bemötande av flickan? Varför säger den vuxne till flickan att genast avbryta det hon håller på med? Det finns alltid skäl för pedagogen att agera som han eller hon gör. Det kan handla om regelsystem, men också om en oro för att barnet ska råka illa ut på något sätt. Detta ter sig helt begripligt i sammanhanget och kan ses som en första förklaring till det som händer. Dock, utifrån ett pedagogiskt perspektiv är det meningen att barnen i förskolan ska få pröva sig fram i sitt lärande. De ska få göra egna erfarenheter och pröva det som ännu är okänt för dem och inte direkt hindras av förskolans regler eller på grund av pedagogens egen rädsla, oro eller kanske okunskap.

Det är när en händelse dokumenteras och samtalas kring som ny kunskap har möjlighet att utvecklas. Med dokumentationens hjälp blir det också möjligt för fler i arbetslaget att ta del av och reflektera över det som skett.

Genom att därmed distansera sig till en händelse går det att se situationen ur flera perspektiv.

Förskolans läroplan och uppdrag uttrycker tydligt vikten av att uppmärksamma och stödja barns sökande efter mening och att ge barnen möjlighet att utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Det innebär att både skydda barnen och släppa fram deras självständighet 24

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

3 Att berätta

samtidigt och det kan sägas utgöra en utmaning för pedagogerna. Det kräver kompetens. Barnet skapar sin egen utveckling tillsammans med andra barn och tillsammans med andra vuxna, men barnets utveckling pågår också utan att andra finns i närheten. Berättelsen som dokumentation om olika vardagshändelser ger liv och intresse åt den vardag som pågår i förskolan.

Den hjälper oss också att se det som händer på ett mer innehållsrikt sätt.

Hur blir man en reflekterande pedagog som har siktet inställt på utveckling och förändring? Yrkesmässighet innebär att rikta sin blick mot det arbete som pedagogen har och se sig själv i sin yrkesroll. För att ett förändringsarbete ska kunna vara ständigt pågående, behöver pedagoger hitta sätt att arbeta där skillnader, olikhet, osäkerhet, mångfald och motstridighet välkomnas. Det blir då viktigt att betrakta förändring som något kreativt och inte som ett hinder. Ska man kunna finna alternativa sätt att tala och tänka om teori och praktik i förskolan så måste praktiken synliggöras, läggas på bordet och kritiskt granskas (Lenz Taguchi, 2000). ”Jag har aldrig varit van vid att fundera över hur jag tänker själv”. Detta uttrycktes av en pedagog i samband med ett seminarium om skriftlig reflektion. Hon tyckte det var svårt att skriva ner något om vad hon själv tänkte.

I seminariet samtalades om vikten av att skriva ner sina tankar för att kunna bevara dem som utgångspunkt för vidare reflektion. På så sätt fick tänkandet en möjlighet att genom dokumentation finnas kvar och kunde dessutom delas med andra. Pedagogen fick också en möjlighet att själv gå tillbaka till sitt dokumenterade tänkande och reflektera vidare och kanske omvärdera och utveckla sitt eget tänkande.

Värdet av reflektion och analys inom förskolans arbete går inte att överskatta. Ju mer en människa lär sig att medvetet reflektera, desto fler frågor uppstår som kan leda till nya insikter. I en dokumentation finns mycket att se och det är olika bilder som framträder beroende på mot vad pedagogen riktar sin blick. Om hen iakttar enbart barnens samspel med varandra framträder en bild och när hen iakttar både barnens och de vuxnas samspel med varandra framträder en annan bild.

Vi vill här ge en berättelse ur förskolans vardag som synliggör en förskollärares reflektion kring sitt eget lärande utifrån en vardagshändelse.

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

25

3 Att berätta

Jag hör någon som skriker i hallen alldeles väldigt, det skär i mitt hjärta och jag ser och hör vem det är. Hon sitter på golvet med ryggen mot torkskåpet och skriker ut sin ilska eller sorg.

Det sitter två pedagoger och tittar på henne, och jag undrar vad som hänt, varför är hon upprörd?

Mellan snyftningarna säger flickan något om att ta av skorna.

Jag trodde då att hon ville ta av sig skorna själv, men inte fått det. Jag säger till flickan att du kan ta på skorna igen och sedan ta av dem själv.

Då säger den ena pedagogen, att det sa vi till henne – att hon var tvungen att ta av skorna själv men det ville hon inte, men tydligen tog hon av skorna ändå eftersom dom låg bredvid på golvet. Jag hörde på tonen att mina kollegor var irriterade på flickan, så jag sa till flickan – kom – och så gick vi därifrån.

Vi gick till fåtöljen. Jag tog henne i min famn tills hon slutade gråta och hulka och jag lärde mig något viktigt av den här händelsen. Det finns tydligt beskrivet i läroplanen att pedagogen ska ge barn möjlighet att utveckla sin självständighet som till exempel att lära sig att ta på och av skorna. I den här situationen blev det synligt för mig att det hade betydelse hur de vuxna bemötte barnets egen strävan att pröva själv och hur de lyssnade på barnet. Även om ett barn kan ta av och på sina skor eller kläder själv, kan det vara skönt att få hjälp och att bli lite ompysslad. Stora barn i förskolan kommer ibland och säger: Kan du hjälpa mig? – ett enkelt och accepterat sätt att få sitta i knä eller att få vara riktigt nära när man är stor och tuff.

En sak som jag borde ha gjort, var att prata med de två pedagoger som satt i hallen, men det är ju inte för sent … eller?

Vi menar att samspelet mellan barnet och de vuxna i förskolan har betydelse för hur en situation utvecklas. Barnets självständighet har större chans att utvecklas om det finns en god interaktion med den vuxne. Goda relationer bygger på empati och inkännande. Hur noga den vuxne än är med barnets önskan om att vara självständig, får man samtidigt inte glömma bort att ibland kan en protest hos barnet ha skäl som vuxna inte vet något om.

Av yrkesmässiga skäl har det också betydelse att det görs en berättelse av 26

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

3 Att berätta

händelsen och att den dokumenteras. När berättelsen är bevarad i text blir det möjligt att senare föra en diskussion om och reflektera över händelsen.

Då blir dokumentationen användbar för att fördjupa kunskap utifrån en enskild situation där allas agerande kan analyseras. I den processen blir lärandet centralt.

Om barn skulle få möjlighet att dokumentera sina upplevelser av vardagen i förskolan, vad skulle de berätta och vad skulle vi få veta? Kan barn dokumentera sin vardag på flera sätt än genom att visa vad de har gjort i förskolan, i form av foton, teckningar och annat skapande material? Att dokumentera det som barn uppfattar och tänker på, ger möjlighet till att se vardagen utifrån barnens synvinkel.

Om barnen hade fått ge sin syn på följande förändring, vad hade de vuxna fått veta då? En förälder berättar: Två barn har gått på en avdelning i över ett år. De var nu, enligt förskolans ordning, tillräckligt gamla för att börja på nästa avdelning. När barnen väl hade flyttat till sin nya avdelning och gick förbi sin gamla, så ville en av dem hellre gå in där de tidigare hade gått och vara där i stället. Han blev så ledsen över att han inte fick det. Detta var ett dilemma för föräldern.

Berättelsen handlar om förflyttning till annan avdelning, men skulle lika gärna kunna handla om vilken rutinsituation som helst. Förskolor har olika rutiner för barnens övergång mellan avdelningar. Vad kan det innebära för ett barn att byta miljö, från en kamratgrupp till en annan, från en personalgrupp till en ny grupp vuxna, från en rumsmiljö till en ny? Ett barn kan, precis som vi vuxna, känna stor glädje över att komma till något nytt, medan ett annat barn kan känna en sorg och saknad efter både pedagoger och kamrater. Vi funderar över vad det kan föra med sig för barnens vänskap med varandra att gruppen bryts. Det vi vet är att barnen betyder mycket för varandra och skapar vänskapsband både med varandra och med de vuxna.

Det innebär att ett byte av avdelning kan påverka barnets möjligheter att bevara redan etablerade relationer men självklart också ge möjlighet att bygga nya relationer.

Vad kan ses som yrkesmässigt berikande att diskutera utifrån ovanstående berättelse? Att byta avdelning för med sig ett flertal förändringar för barnets del. Återigen vill vi peka på vikten av att samtala med barnen om

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

27

3 Att berätta

deras syn på de förändringar som nu ska ske. Vi utgår från att barn har stort utbyte av att få reflektera över hur de tänker sig att det kommer att bli på en annan avdelning. Utifrån barnens berättelser om det som ska hända kan pedagogerna hitta möjligheter för att underlätta övergången. Vi känner väl till att det arbetas idogt för att hitta goda lösningar, men vi känner också väl till att barnet inte med självklarhet kommer till tals i de frågor som främst rör dem.

28

© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

Elisabeth Arnér fil.lic. och förskollärare i grunden och har undervisat vid Örebro universitet. Hennes forskning är inriktad mot barns möjligheter till inflytande i förskolan.

Solveig Sollerman är förskollärare i grunden. Hon har gått skolledarutbildning och har arbetat som chef och utvecklingsledare under många år i Örebro kommun.

Barnet och förskolans pedagogiska ledarskap Har barnets röst betydelse för förskolans ledarskap?

Den här boken handlar om vad ledarskap i förskolan kan betyda för såväl barn som pedagoger, förskolechefer och föräldrar. Boken fokuserar på förskolechefens och förskollärarens pedagogiska ledarskap och ansvar med särskild inriktning mot barnet och förskolans demokratiuppdrag. Vi disku­ terar ledarskapets betydelse för barnets villkor och de värden som ska prägla barnets barndom i förskolan.

Förskolans pedagogiska arbete ska vila på vetenskaplig grund och be­ prövad erfarenhet. Vi har i boken särskilt understrukit pedagogens profes­ sionella uppdrag som är tänkt att genomsyra förskolans vardag. Att leda ett sådant uppdrag kan ses som både intressant och svårt. Vår förhoppning är att boken bidrar till ett ökat intresse för såväl det pedagogiska ledar­ skapet som för yrkesmässigheten i förskolan.

Vi illustrerar bokens innehåll med berättelser om händelser i förskolan.

Att dokumentera i form av berättelser synliggör den vardag som pågår och gynnar möjligheten att betrakta det som händer ur olika pedago­ giska perspektiv.

Barnet och förskolans pedagogiska ledarskap riktar sig till all personal i för­ skolan, främst till förskolechefer och förskollärare som ansvarar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Den riktar sig också till utbildning och fortbildning av förskollärare. Bokens innehåll har betydelse för politiker och tjänstemän som har att realisera barns möjligheter till delaktighet och in­ flytande i samhället. Boken utgör dessutom ett viktigt diskussionsunderlag för föräldrar och andra intresserade som vill fördjupa sin kunskap om barns liv i förskolan.

Art.nr 39281

studentlitteratur.se